INNEHÅLL. Tack! NÅGRA TANKAR OM LUPP.. 3 LUPP POLITISKA MÅL I HALMSTAD.. 5 HÄLSA 6 SKOLA 12 INFLYTANDE.. 18 FRITID..

HÄLSA LUPP 2015 FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA t Att vara ung i Halmstads kommun

INNEHÅLL NÅGRA TANKAR OM LUPP.. 3 LUPP 2015.. 4 POLITISKA MÅL I HALMSTAD.. 5 HÄLSA 6 SKOLA 12 INFLYTANDE.. 18 FRITID.. 19 Tack! Tack alla elever och personal som avsatt tid och engagerat sig för att kunna genomföra Luppen. FRAMTID 22 SLUTORD TILL POLITIKER 23 Bilaga: Om statistiken Tänk på miljön innan du skriver ut denna rapport. Den är designad för att läsas vid dator, läsplatta och telefon och kan i utskrivet format uppfattas som lite svårläst. Texter: Halmstads kommun Projektledare: Ingemar Sellén och Caroline Zackariasson Foto/Bilder: Personal och elever i Halmstads kommun Rapporten färdigställd: 20150115 2

NÅGRA OLIKA TANKAR OM LUPP Tackar.. LUPP är en enkätundersökning som ungdomar i Halmstads kommun får besvara. Enkäten genomförs i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. 2015 genomfördes vår tredje studie av detta slag och denna rapport är ett bra underlag för politiker och tjänstemän för att kunna fatta så goda beslut som möjligt. Rapporten blir ett redskap för ungdomsinflytande där vi som arbetar och verkar i Halmstads kommun kan få bättre förståelse för ungdomars tankar och idéer. Tack alla som har arbetat med LUPP i Halmstad och alla ungdomar som engagerat sig i att besvara enkäten. Carl Fredrik Graf, Kommunstyrelsens ordförande Att vara ung.. Det finns förmodligen lika många bilder av att vara ung i Halmstad som det finns ungdomar i Halmstad. Några röster som ger förståelse utöver enkäten får vi genom att lyssna på ungdomar och nedan får vi två bilder av att hur det är att vara ung. Att vara ung är både roligt och tråkigt. Det som är roligt är att man blir bemött av nya människor hela tiden. Det är också spännande då man får lära sig nya saker. Men ibland är det också mindre bra eller tråkigt Tjej, högstadiet Halmstad är lugnt men ändå illa. Det är i och för sig bra att det är lugnt men det är ändå inte bra hela tiden. Kille, högstadiet En högtalare för många ungdomars röster Luppen ska utgöra en kunskapskälla för att vi ska förstå vad vi kan göra i arbetet med att skapa goda förutsättningar för unga människor i Halmstads kommun. Luppen är en omfattande undersökning som ger flera bilder av ungdomars verklighet. Lupp kan fungera som en högtalare för ungdomars röster men för att till fullo förstå de olika budskap som ges behöver ungdomarna komma till tals i flera forum och involveras i att ge fördjupande svar. Även om vi använder begreppet ungdomar så är ungdomar inte en likställd och homogen grupp. Inget resultat i Luppen gäller för alla ungdomar. Lupp ger många svar men väcker också många nya frågor. För den som är nyfiken och intresserad av att fördjupa sig eller skaffa sig mer kunskaper kring Luppen går det bra att kontakta projektledarna. Ingemar Sellén och Caroline Zackariasson Projektledare LUPP 2015, Halmstads kommun 3

LUPP 2015 Vad? Hur? FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA HÄLSA LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkätundersökning som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Genom Luppen kan kommuner samla in kunskap om hur ungdomar upplever sin tillvaro. Luppen kan användas och riktas till ungdomar i olika åldrar, från 13 år till 25 år. I Halmstads kommun har politikerna valt att rikta enkäten till ungdomar i åk 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet. Lupp-enkäten innehåller frågor som rör hälsa, trygghet, skola, inflytande, fritid och framtid. Luppen genomfördes i Halmstad år 2009, 2012 samt 2015. År 2015 svarade 1573 ungdomar på enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen är 83 % för åk 8 och 71 % för gymnasiet åk 2. Varför? Kommunstyrelsen beslutade 2009 att genomföra ungdomsstudien LUPP var tredje år: Uppdraget syftar till att leverera en lättillgänglig kommunövergripande Lupprapport till politiken i januari 2016. Rapporten ska belysa både tjejer och killars resultat samt spegla utvecklingen från 2009 och fram till 2015. Fjällgime n Luppen genomfördes i Halmstads kommun under hösten 2015. Genom en digital länk kunde ungdomarna besvara enkäten under skoltid. Samtliga kommunala och fristående skolor i V Halmstads kommun har medverkat i 2015 års Lupp. Varje skola har ansvarat för information till elever och vårdnadshavare samt för att genomföra enkäten. Luppen är förvaltningsövergripande vilket betyder att berörda förvaltningar har varit involverade i tolkning, analys och sammanfattning av resultatet. De förvaltningar som varit delaktiga är Barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Att tänka på Något som är viktigt att tänka på för att förstå rapporten och statistiken är att även om uppdraget är att presentera tendenser över tid så är det olika elevgrupper som svarat på enkäten 2009, 2012 och 2015. D.v.s. studien är inte en longitudinell studie där vi följer samma elevgrupp över tid. Varje mättillfälle består av en unik grupp av elever. När vi skriver rikssnitt avser vi snittet för de 50 kommuner som genomfört Luppen 2015. Luppen kan användas som en vägledning för att bättre förstå hur vi kan skapa goda förusättningar för ungdomar i Halmstads kommun. 4

HÄLSA POLITISKA MÅL OCH INRIKTNINGAR Hälsa och trygghet Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. V V KOMMUNALA DIREKTIV I planeringsdirektiven för Halmstads kommun återfinns mål och politiska inriktningar som skall styra kommunens verksamhet. FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA Skola Andelen barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Inflytande Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag. Fritid Kommuninvånarna ska bli mera nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar. Framtid Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. Till vänster ser du några av de mål som berör ungdomar och som delvis skall utvärderas genom Lupp-undersökningen. Några mål beskrivs i planeringsdirektiven för 2013-2015 och några beskrivs i direktiven för 2015-2017. I planeringsdirektiven för 2015 2017 har två områden särskilt lyfts fram som ska styra planeringen av verksamheternas utformning: Halmstad den inkluderande kommunen samt strategiskt jämställdhetsarbete I juni 2015 antogs nya planeringsdirektiv för 2016-2018 av kommunfullmäktige. Källa: Planeringsdirektiv för 2013-2015 Planeringsdirektiv för 2015-2017 Det finns också nationella ungdomspolitiska mål. Mer information om dessa finns i bilagan i denna rapport. 5

HÄLSA 83 % av ungdomarna upplever att de mår ganska eller mycket bra HÄLSA De flesta ungdomar anger 2015 att de mår mycket bra eller ganska bra. I åk 8 är det 83 % och i övriga Lupp-kommuner 81 %. I åk 2 på gymnasiet är det 74 % som anger att de mår mycket eller ganska bra. I riket är det 72 % som uppger detsamma. Skillnader mellan tjejer och killar Studerar vi hur ungdomarna har svarat på hur de bedömer sin hälsa och hur de mår så är det skillnad i hur killar respektive tjejer svarar. Det är dubbelt så många killar som uppger att deras hälsa är mycket bra i åk 2 jämfört med tjejer i samma årskurs. Även i grundskolan kan vi se skillnader i svaren. Av de ungdomar som uppger att de mår mycket dåligt är det dubbelt så många tjejer i båda årkurserna. Tendenser Svarsalternativen har ändrats något under 2009, 2012 och 2015. Därför har vi valt att studera de som uppger att de mår mycket bra eftersom detta alternativ finns med både 2009, 2012 samt 2015. Till höger redovisas utvecklingen över tid. % % 100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0 Ungdomar som anger att deras hälsa är mycket bra i åk 8 44 43 44 32 2009 2012 2015 40 32 Årtal 34 41 21 19 2009 2012 2015 Årtal 54 36 Ungdomar som anger att deras hälsa är mycket bra i åk 2 gy tjej kille tjej kille 6

NÖJD MED LIVET? HÄLSA HÄR: CiTlljl kj 88 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sina liv I 2015 års Lupp uppger 88 % av ungdomarna att de är ganska eller mycket nöjda med livet i sin helhet. 12 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket missnöjda med livet i sin helhet, av dessa är 4 % mycket missnöjda. Vid en jämförelse med övriga Lupp-kommuner kan vi se att Halmstads ungdomar svarat mycket likt snittet för dessa kommuner. Andelen ungdomar som uppger att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet var år 2012 3 % och år 2015 4 %. Väljer vi att titta närmare på åk 8 samt åk 2 på gymnasiet kan vi se att på gymnasiet är statistiken densamma över tid men i grundskolan är skillnaderna större. År 2012 uppgav 1 % av ungdomarna i åk 8 att de var mycket missnöjda med livet i sin helhet, år 2015 var motsvarande siffra 4 %. Hur nöjd är du med livet i sin helhet? (Åk 8 samt åk 2 gy) mycket eller ganska missnöjd 12% mycket eller ganska nöjd 88% Fler tjejer upplever att de är mycket missnöjda med livet Det är framförallt tjejer i åk 8 som uppger att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet, 6 % av tjejerna uppger detta jämfört med 2 % av killarna. På gymnasiet är det 4 % av tjejerna som är mycket missnöjda jämfört med 2 % av killarna. Någon jämförelse med 2009 är inte möjligt då denna fråga inte fanns med i Luppen. Jag vill komma in på en specifik linje, men tror inte det kommer hända p.g.a. mina betyg. Många kvällar har gått åt att gråta över mina betyg, även om jag gör så gott jag kan Tjej, åk 8 Tolkningar Vissa frågeställningar och svarsalternativ har ändrats i Luppen över tid. Det gör att vi i denna rapport fokuserar på de frågor och svar som är konstanta över tid när vi gör jämförelser. 7

NÖJDHET OCH OLIKA SAMBAND Faktorer som har betydelse HÄLSA När vi tittar närmare på vilka faktorer som har betydelse för nöjdheten med livet kan vi se att följande variabler inverkar på elevernas svar i enkäten: Kön, ålder, funktionshinder, sexuell identitet samt bostadsområde. De ungdomar som har uppgett att de har ett funktionshinder uppger i högre utsträckning att de är mycket missnöjda med livet, detsamma gäller för de som har uppgett att de inte vill identifiera sig som kille eller tjej. Jag tycker att allt är bra! Kille åk 8 Ålder tycks också ha betydelse. Fler elever i åk 8 uppger att de är mycket nöjda med livet i sin helhet jämfört med ungdomar i åk 2 på gymnasiet, 52 % respektive 40 %. När det gäller bostadsområde är det svårare att tolka resultaten. De ungdomar som svarat att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet är spridda över Halmstads kommun. D.v.s. denna variabel kan inte med enkelhet lokaliseras till något särskilt område i kommunen. Detsamma gäller för de ungdomar som uppger att de är mycket nöjda med livet i sin helhet. För att förstå hur stora variationer det kan finnas inom ett område kan vi lyfta följande exempel: I området Getinge, Rävinge, Kvibille, Harplinge, Haverdal, Steninge uppger 57 % av ungdomarna i åk 8 att de är mycket nöjda med livet i sin helhet, Förlåt, men de flesta är deprimerade, inte alla, men fler än vad ni tror Högstadieelev vilket betyder att det är de ungdomar som svarat mest positivt på denna fråga i Halmstads kommun av alla grupper och kategorier. Däremot är det bara 25 % av ungdomarna i samma område som går i åk 2 på gymnasiet som uppger samma sak. För att förstå statistiken behöver vi utöka vår kunskapsbas genom att skapa kompletterande bilder till statistiken genom flera källor. 8

STRESS HÄLSA Fler ungdomar uppger att de är stressade jämfört med tidigare år Andelen elever som uppger att de är stressade har ökat mellan 2009 till 2015. I studien görs ingen skillnad mellan positiv eller negativ stress, men det vi kan se är att tjejer oftare är stressade. Den grupp som är mest stressad är tjejer som går på gymnasiet där 81 % uppger att de är stressade minst en dag i veckan. När det gäller grundskolan kan vi se att andelen tjejer som uppger att de är stressade har ökat över tid medan andelen killar som uppger samma sak har varierat vid de olika mättillfällena. När det gäller stress är resultatet i Halmtad i nivå med rikssnittet. Tjejerna upplever sig mer stressade än killar Tjejer upplever i högre grad än killar stress varje dag. I åk 8 uppger 25 % av tjejerna att de är stressade varje dag och i åk 2 uppger 26 % detta. Motsvarande siffror för killar, åk 8, är 7 % samt 8 % för åk 2. Väljer vi att titta på gruppen som inte vill definiera sig som tjej eller kille så uppger 58 % i åk 8 i denna grupp att de är stressade varje dag, motsvarande siffra för åk 2 är 25 %. % % 100 Andelen ungdomar i åk 8 som känner sig stressade minst en dag i veckan 100 80 60 40 20 0 80 60 40 20 0 Andelen ungdomar i åk 2 på gy som känner sig stressade minst en dag i veckan 76 77 45 65 46 Jag är exakt alltid stressad. För allt är stressande, från att jag ska hinna med bussen till att jag ska hinna göra läxorna 81 50 50 2009 2012 2015 Årtal 69 50 2009 2012 2015 Årtal 76 43 Kille, högstadiet tjej kille tjej kille 9

TRYGGHET Färre ungdomar uppger att de alltid är trygga jämfört med tidigare år Tjejer åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer HÄLSA Angående trygghet kan vi se klara och tydliga förändringar i svaren från Luppen 2015, jämfört med Luppen 2009 och 2012. Svarsalternativen är något annorlunda över tid men svaret alltid och oftast finns med vid samtliga undersökningar. Luppen undersöker trygghet i olika miljöer och det vi kan se är att det tydliga svaret Ja alltid i flera fall ändrats till det mer otydliga svaret Ja oftast. D.v.s. fler ungdomar tenderar att uppge att de inte alltid är trygga utan oftast är trygga. År 2009 så svarade 44 % av tjejerna att de alltid kände sig trygga när de vistades i stan. Sex år senare, år 2015, har det minskat till 21 %. Även i andra miljöer, på bussen och på tåg, ser vi tydliga förändringar i samma riktning där 35 % av tjejerna uppgav att de alltid var trygga på tåg och buss år 2009 medan det bara är 17 % som uppger samma sak år 2015. Även på frågan om trygghet i hemmet, så är det en utveckling i samma riktning men inte alls i samma utsträckning som i andra miljöer. Det bör också tydliggöras att andelen som svarar aldrig på frågan, om trygghet i hemmet, är mindre än 1 %, % % 100 80 60 40 20 0 100 92 44 35 83 86 37 29 2009 2012 2015 Årtal 42 21 17 Hemmet Skolan På stan Tåg och buss Killar åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer 80 60 40 20 0 93 90 89 56 54 46 48 2009 2012 2015 Årtal 57 39 37 Hemmet Skolan På stan Tåg och buss Skillnader finns mellan könen. Det är fler killar som svarar Ja alltid, jämfört med tjejerna, men utvecklingen mot att svara Ja oftast, istället för Ja alltid, gäller killar i lika hög grad som för tjejer. När det gäller skolan har frågeställningen kring trygghet förändrats därav saknas uppgifterna i diagrammen. 2009 och 2012 var frågan trygghet i klassrummet och 2015 är frågan istället trygghet i skolan. Under 2009 svarade 78 % av tjejerna respektive 83 % av killarna att de alltid var trygga i klassrummet. År 2012 svarar 67 % av tjejerna att de atlltid är trygga i klassrumet och 74 % av killarna svarar detsamma. I diagrammen redovisas uppgifterna för 2015. Man ska inte behöva gå hem och vara rädd Tjej, högstadiet 10

ALKOHOL OCH NARKOTIKA 100 Andelen elever som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar HÄLSA % 80 60 40 20 0 56 10 52 6 5 2009 2012 2015 Årtal 41 åk 8 gy åk2 Undervisa mer i skolan kring alkohol, tobak och droger Tjej, åk 2 Färre ungdomar får dricka alkohol för sina föräldrar Allt färre ungdomar uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar jämfört över tid. Skillnaderna mellan killar och tjejer är liten i åk 8 men desto större i åk 2 på gymnasiet, där fler killar anger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Flera ungdomar uppger att de inte vet om de får dricka alkohol för sina föräldrar. I åk 8 är det 15 % som svarar att de inte vet och i åk 2 är det 26 %. I denna rapport presenteras all statistik i %. Detta för att rapporten skall vara lättförståelig och möjlig att jämföra över tid. Viktigt att tänka på är att procenttal inte anger hur många individer som berörs då det är olika antal svarande på olika frågor. Det finns skillnader i ungdomarnas svar utifrån vilket område de bor i. Fler ungdomar i de centrala delarna svarar att de inte får dricka alkohol jämfört med ungdomar i ytterområdena. Narkotika Andelen elever som uppger att de inte har använt narkotika i åk 8 är 96 % och i åk 2 är motsvarande siffra 89 %. Dessa siffor är i nivå med rikssnittet. Ungdomars rökvanor 93 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de sällan eller aldrig röker. Motsvarande siffra för åk 2 gymnasiet är 76 %. 11

NÖJDHET I SKOLAN 85 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda med skolan 84 % av eleverna i åk 8 uppger att de är ganska eller mycket nöjda med skolan och i åk 2 uppger 87 % detsamma. Graden av nöjdhet varierar mellan skolorna i Halmstad kommun. Hur nöjd är du med skolan? (åk 8 och åk 2, 2015) Mycket nöjd 30% Mycket missnöjd 4% Ganska missnöjd 11% Ganska nöjd 55% SKOLA Tendenser över tid 2015 uppger de flesta elever att de är nöjda eller ganska nöjda med skolan. När det gäller Luppen och de frågor som berör skolan så kan vi konstatera att flera av frågeformuleringarna och svarsalternativen har förändrats från 2009 till 2015. Detta innebär en rad svårigheter när vi behöver göra jämförelser över tid. I vissa frågor är det möjligt i andra är det inte möjligt. T.ex. så har svarsalternativen blivit färre på flera frågor vilket gör att det är svårare att jämföra svaren. För att kunna göra någon jämförelse har vi därför valt att fokusera på de svarsalternativ som varit detsamma över tid. Andelen elever och nöjdhet med skolan/skolsituationen åk 8 2012 2015 Mycket missnöjd 1 % 5 % Mycket nöjd 28 % 31 % Andelen elever och nöjdhet med skolan/skolsituationen åk 2 2012 2015 Mycket missnöjd 2 % 3 % Mycket nöjd 24 % 30 % När det gäller nöjdhet kan vi i tabellen till höger följa hur många elever som svarat att de är mycket nöjda respektive mycket missnöjda över tid. Eftersom frågan om nöjdhet med skolan inte fanns med 2009 finns det ingen statistik för detta år. 12

UNDERVISNINGEN I SKOLAN SKOLA 90 % av eleverna i åk 8 och åk 2 uppger att de är ganska eller mycket nöjda med undervisningen i skolan Det som eleverna verkar vara mest nöjda med i skolan är undervisningen där 90 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda. Skillnader mellan åk 8 och åk 2 redovisas till höger. Vad tycker elever i åk 8 om undervisningen? (2015) Mycket bra 33% Inte alls bra 3% Mindre bra 8% Ganska bra 56% Skillnader skolor mellan Det är skillnader i elevernas svar beroende på vilken skola de går på. På en av grundskolorna i Halmstad uppger 62 % av eleverna att de är mycket nöjda med undervisningen vilket är det högsta värdet bland grundskolorna. När det gäller gymnasiet ser vi också skillnader men även här varierar andelen elever som är mycket nöjda med undervisningen. På en av skolorna är 48 % av eleverna mycket nöjda med undervisningen vilket är den högsta siffran bland gymnasieskolorna. Vad tycker elever i åk 2 om undervisningen? (2015) Mycket bra 36% Inte alls bra 1% Mindre bra 6% Ganska bra 57% Satsa på skolan, ställ hårda kvalitetskrav och följ upp kontinuerligt! Det ska inte gå att prestera dåliga resultat efter dåliga resultat. Riktade åtgärder och höga kvalitetskrav är centralt! Kille, gymnasiet 13

SKOLMILJÖ, BIBLIOTEK, MÖJLIGHETER TILL STÖD OCH UNDERVISNINGEN När det gäller olika variabler som berör skolan så finns det några områden som varit med i flera Luppundersökningar över tid: skolmiljön, skolbibliotek, möjlighet att få extra stöd samt undervisningen. När vi studerar hur nöjda ungdomarna angett att de är utifrån dessa variabler kan vi se att det skett en viss förändring över tid. Nöjdheten har ökat överlag men likt flera frågor som rör skolan så kan vi se att det är variationer i elevernas svar beroende på skolenhet. SKOLA Precis som i flera andra urval så har vi valt att fokusera på de elever som svarat ganska eller mycket bra då dessa svarsalternativ är konstanta över tid. Något som kan påverka resultatet är dock att det under 2009 och 2012 fanns med ytterligare ett svarsalternativ nämligen varken bra eller dåligt som kan ha påverkat statistiken. Andelen % av elever i åk 8 som är ganska eller mycket nöjda med: 2009 2012 2015 Skolmiljön 56 60 74 Skolbibliotek 65 66 80 Möjlighet att få extra stöd 68 69 83 Undervisningen - 77 89 Andelen % av elever i åk 2 som är ganska eller mycket nöjda med: 2009 2012 2015 Skolmiljön 76 69 83 Skolbibliotek 64 54 72 Möjlighet att få extra stöd 63 66 85 Undervisningen - 79 93 14

MOBBING, UTFRYSNING OCH TRAKASSERIER 28 % av eleverna i åk 8 och 16 % i åk 2 uppger att de blivit mobbade, utfrysta eller trakasserade under det senaste halvåret SKOLA Det går inte att göra någon jämförelse i ovanstående fråga över tid då både fråga och svarsalternativ har förändrats. Det vi kan se är att det är fler elever i grundskolan som uppger att de blivit utsatta jämfört med gymnasiet. Detta har varit bestående vid samtliga mätningar. Har du blivit trakasserad, utfryst eller mobbad under det senaste halvåret? (2015) Ja,under en längre period Ja, enstaka gånger Nej 7 21 72 2 14 åk 8 åk 2 84 Jämförelse med andra kommuner I tabellen nedan redovisas resultaten för Halmstads kommun jämfört med övriga LUPP-kommuner. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Åk 8 (2015) Halmstads kommun Alla Luppkommuner % Ja, under en längre period 7 5 Ja, enstaka gånger 21 19 Nej 72 76 % Halmstads kommun Alla Luppkommuner Åk 2 (2015) % % Ja, under en längre period 2 3 Ja, enstaka gånger 14 14 Nej 84 83 15

PLATSER MOBBING De fyra vanligaste platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning När det gäller de vanligaste platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning så har ungdomarna uppgett nedanstående platser. I enkäten finns ett tiotal alternativ men här presenteras de platser som är oftast förekommande bland de ungdomar som besvarat frågan. SKOLA Åk 8 (2015) I skolan 85 På internet/i mobilen 30 På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 9 Hemma 6 Åk 2 (2015) % I skolan 75 På internet/i mobilen 29 På stan eller i centrum 13 Hemma 9 % Stoppa mobbingen, kränkningar, utfrysning i skolan. Ingen är värd att må dåligt Mobbing är en allvarlig fråga som de vuxna borde ta mer seriöst Tjej, gymnasiet Tjej, högstadiet Lärare ska se hur elever verkligen mår. Själv mår jag inte alls bra men det märker ingen Tjej, högstadiet 16

UNGDOMARS UPPLEVELSE AV SKOLANS AGERANDE Ungdomarnas svar angående skolans agerande varierar SKOLA HÄR: CiTlljl kj Som tidigare nämnt är vissa frågor inte möjliga att jämföra över tid då det är skillnader i svarsalternativen. Till höger redovisas därför ett nuläge 2015 åk 8 för 2015 där eleverna svarat på Stämmer skolan agerar om en elev inte alls 10% mobbar en annan elev. Satsa mer på besök på skolor av personer som är väl omtyckta som kan prata om hur fel rasism, homofobi, sexism, mobbing är och ha viktiga diskussioner i samhället, även hos vuxna. Att få människor som verkligen kan påverka Tjej, åk 2 Stämmer helt 24% 2015 åk 2 Vet inte 42% Vet inte 17% Stämmer till stor del 26% Stämmer inte alls 4% Stämmer helt 23% Stämmer till viss del 23% Stämmer till viss del 12% Stämmer till stor del 19% Skillnader mellan skolor Elevernas svar varierar beroende på vilken skola de går på. I grundskolan finns det skolor där c:a 55 % av eleverna instämmer helt i att skolan agerar. På övriga skolor är det färre elever som instämmer helt. Statistiken påverkas också av andelen vet inte då det det i genomsnitt är c:a var femte elev som svarar vet inte. På gymnasiet går det också att identifiera en polarisering där det finns skolor där det som mest är 77 % av eleverna som uppger att det stämmer helt att skolan agerar vid mobbing, övriga skolor har ett lägre snitt. Det är dock 42 % av eleverna på gymnasiet som svarar vet inte på frågan (se diagram ovan). Tolkningarna kan förstås vara många. Men denna rapport ger inte utrymme för tolkningar utan det behövs betydligt mycket mer kompletterande information för att förstå bakgrunden till denna statistik. 17

INFLYTANDE Intresse för politik I åk 8 är c:a 30 % av ungdomarna intresserade eller mycket intresserade av politik. För samhällsfrågor i stort svarar c:a 40 % att de är intresserade. På gymnasiet är motsvarande siffror c:a 40 % (för politik) och c:a 50 % (för samhällsfrågor). Drygt 60 % av de svarande på både grundskola och gymnasienivå svarar att de är intresserade eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder. Dessa siffror är något högre än föregående Luppundersökningar. INFLYTANDE Möjlighet att föra fram åsikter På frågan om du har möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen svarar 19 % i åk 8 och 16 % i åk 2 gymnasiet att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Däremot svarar ca 45 % i båda grupperna att de inte vet vilka möjligheter de har. Hälften vill inte påverka Precis som i de föregående Luppundersökningarna svarar över hälften av eleverna på grundskolan och i gymnasiet att de inte vill vara med och påverka frågor som rör kommunen. I åk 8 på grundskolan är siffran Jag vill påverka genom att kommunarbetarna går runt till alla skolor och kollar hur det fungerar i skolorna Högstadieelev 51 % och i åk 2 på gymnasiet 52 %. Detta är siffror som stämmer med övriga riket och de verkar vara stabila över tid. Anledningen som elever angivit som orsak till att inte vilja påverka är i huvudsak att man inte är tillräckligt intresserad. 58 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet och 49 % i grundskolans åk 8 svarar detta. Att man kan för lite om hur man ska göra anser 35 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet och 21 % i åk 8. Tilltro till vuxna Jag har ingen aning hur jag ska kunna förändra något i skolan, kommunen o.s.v. Har varit med i olika saker som elevråd o.s.v. men man får verkligen förändra nästan ingenting Kille, åk 2 Hälften av eleverna i åk 8 och 1/3 av eleverna i åk 2 på gymnasiet uppger att de har ganska stort (övervägande) eller mycket stort förtroende för politiker. På frågan om ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet är siffrorna c:a 70 % både för åk 8 och åk 2 på gymnasiet. 18

NÖJD MED FRITIDEN? Andelen ungdomar som uppger att de är nöjda respektive missnöjda med sin fritid Ganska eller mycket nöjd 90% Tendenser Mycket eller ganska missnöjd 10% Majoritet är nöjd med sin fritid Sammanlagt uppger 90 % av alla ungdomar i Luppen att de är nöjda eller mycket nöjda med sin fritid. Vissa skillnader kan vi se när det gäller åk 8 och 2 på gymnasiet. I åk 8 är det totalt 92 % som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda med sin fritid. Nöjdheten minskar något med åldern till 88 % i åk 2 på gymnasiet. FRITID Killarna uppger i högre utsträckning än tjejerna att de är mycket nöjda med sin fritid, se diagram till höger. Det går också att konstatera att bland de ungdomar som uppger att de har någon funktionsnedsättning så ser vi tydligt att nöjdheten med fritiden minskar med åldern. I åk 8 är skillnaden mellan ungdomar med eller utan funktionsnedsättning inte så stor, förutom att färre elever med en funktionsnedsättning uppger alternativet att de är mycket nöjda med sin fritid. Nästan var tredje elev (31 %) i åk 2 på gymnasiet, som har någon funktionsnedsättning, upplever däremot att de är ganska eller mycket missnöjda med sin fritid, vilket är betydligt mer än totalen i denna ålder (13 %). Geografiska skillnader Mest nöjda med sin fritid är de elever i åk 8 som tillhör bostadsområdet Frennarp, Furet, Norra Utmarken, Kärleken, Sofieberg, Hålan, Holm. Här Hur nöjda uppger tjejer att de är med sin fritid? (åk 8) Mycket nöjd 48% Mycket missnöjd 2% Ganska nöjd 42% Ganska missnöjd 8% Hur nöjda uppger killar att de är med sin fritid? (åk 8) Mycket missnöjd 1% Mycket nöjd 67% Ganska missnöjd 4% Ganska nöjd 28% uppger 70 % av eleverna att de är mycket nöjda med sin fritid. I detta område ser vi också högst föreningstillhörighet då 87 % av tjejerna och 88 % av killarna i åk 8 uppger att de är medlem i någon förening. Detta är det högsta snittet i kommunen. Minst nöjda med sin fritid är de elever i åk 8 som tillhör området Centrum inkl. Östra Förstaden, Mickedala, Rotorp, Alet, Söder, Östra Stranden, Örjans området, Galgberget, Väster. Här är knappt hälften (45 %) av eleverna mycket nöjda med sin fritid, och en större andel än snittet, totalt 15 %, uppger att de är ganska eller mycket missnöjda med sin fritid. 19

VAD GÖR UNGDOMAR PÅ FRITIDEN I HALMSTAD? De flesta tycker att det finns mycket att göra på fritiden Samma mönster som på frågan om nöjdhet med fritiden ser vi på frågan om hur mycket det finns att göra på sin fritid. En majoritet tycker det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. (81 % i åk 8 och 67 % i åk 2). Däremot svarar mer än hälften (52 %) av de elever i åk 2, som svarat ja på att de har någon form av funktionshinder att det tvärtom finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. FRITID De vanligast förekommande fritidsaktiviteterna är att träna/idrotta och att spela Tv-spel, online spel och dataspel. Att vara ute i naturen är också en % Andel ungdomar som uppger att att de utövar nedanstående fritidsaktivieter minst en gång i veckan 100 80 60 40 20 aktivitet som många uppger att de gör en eller flera gånger per vecka (troligen är denna aktivitet ofta en kombination med andra utomhusaktiviteter, exempelvis att idrotta eller träna). Minst förekommande aktiviteter är sådana som att gå på konsert, gå på åk 2 teater, besöka 0 bibliotek, gå på museum etc. Annat som ungdomar uppger att de gör, som inte stämmer in i de valbara alternativen är exempelvis att vara med kompisar, plugga, vara i stan, fiska, bara vara hemma och ta det lugnt. åk 8 Mötesplatser 57 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de aldrig besöker fritidsgård, ungdomens hus eller liknande. Knappt 15 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de besöker någon av dessa alternativ regelbundet, d.v.s. någon eller flera gånger per vecka. I åk 2 på gymnasiet är motsvarande siffror 81 % (besöker aldrig fritidsgård, ungdomens hus eller liknande) och 2 % (besöker någon av dessa alternativ regelbundet, d.v.s. någon eller flera gånger per vecka). 20

VAD UPPLEVER UNGDOMAR ATT DE SAKNAR? Önskningar FRITID I Luppenkäten ges möjlighet att specificera vad det är man saknar. Några gemensamma nämnare är att det saknas ställen att vara på. Dessa ställen beskrivs ofta som ett alternativ till att vara hemma hos någon. Det behöver inte vara en traditionell fritidsgård utan tycks ofta vara ytor att umgås på både inomhus och utomhus. Exempelvis nämns lokaler där ungdomar kan träffas utan att exempelvis behöva fika eller ingå i en organiserad aktivitet. Lokaler för LAN och internetcafé efterfrågas också, liksom nattklubbar för dans och umgänge, för ungdomar under 18 år. Likaså efterfrågas upplysta aktivitetsytor utomhus såsom till exempel fotbollsplaner, basketplaner, streetfootball, parkourbanor, utegym, hundträningsplatser etc. Ytor som kan nyttjas för spontanaktiviteter och där chansen är stor att träffa andra likasinnade. Några efterfrågar motsvarande inomhushallar, exempelvis idrottshallar, som det är möjligt att nyttja utan att behöva vara med i en organiserad aktivitet. Flera skriver att det finns många motorintresserade i Halmstad men att det saknas naturliga ställen för dem att träffas på. Hur ska man veta vad man vill ha som man inte har? Elev i åk 2 Foto: Caroline Zackariasson Föreningstillhörighet 69 % av alla elever i åk 8 är medlem i någon förening. I åk 2 på gymnasiet har föreningstillhörigheten sjunkit till 56 %. För båda åldersgrupperna står killarna för en något högre föreningstillhörighet än tjejerna. Frågan är formulerad på ett annorlunda sätt än tidigare år vilket gör att vi inte kan jämföra resultaten helt och hållet men liksom tidigare år ligger Halmstad något högre än snittet bland jämförande kommuner vad det gäller åk 8 och på likvärdig nivå vad det gäller åk 2 på gymnasiet. Det saknas variation på fritidsaktiviteter. Vad jag vet finns det främst fotboll och gymnastik Högstadieelev Foto: Caroline Zackariasson 21

FRAMTID OCH ARBETE Fler önskar arbete 15 % av eleverna i åk 8 uppger att de har ett extrajobb. Det är dock betydligt fler som önskar att de hade ett. 51 % av eleverna uppger detta. 18 % av eleverna i åk 8 hade ett jobb i somras. Av dessa fick nästan 80 % detta via familj, släkt eller någon man känner. Fler ungdomar i åk 2 uppger att de har fått sommarjobb via kommunen jämfört med riket För åk 2 på gymnasiet ser det lite annorlunda ut, 31 % har ett extrajobb och endast 25 % säger att de inte vill ha ett. 80 % hade ett sommarjobb i somras, vilket är 10 % fler i jämförelse med riket. Man kan räcka ut handen lite längre när det gäller jobb, eller något liknande, många ungdomar är osäkra Kille, gymnasiet Hälften av de som svarat på enkäten i Halmstad fick sitt sommarjobb genom kommunen vilket är 15 % mer än övriga riket. Det bör förtydligas att alla ungdomar som svarar på enkäten inte är boende i Halmstads kommun vilket gör att det inte går att identifiera vilken kommun som avses. Framtiden efter grundskolan På frågan om vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? skiljer sig svaren från åk 8 i Halmstad med riket i övrigt. 82 % svarar att man vill gå en gymnasial utbildning och 68 % av dessa elever uppger att de vill gå på ett gymnasium i den kommun de bor vilket är högre än rikssnittet som är 46 %. Framtiden efter gymnasiet I åk 2 på gymnasiet vill ca 30 % studera vidare efter gymnasiet antingen i Sverige eller utomlands. Ca 25 % säger att man vill resa efter gymnasiet. Detta är siffror som stämmer väl med övrig Luppkommuner. Flytta eller ej? FRAMTID Färre elever i Halmstad än i övriga riket svarar att de tror att de kommer att flytta ifrån kommunen där de bor. Detta gäller både i åk 8 och i åk 2 på gymnasiet. I åk 8 uppger 30 % av eleverna detta och i övriga riket är motsvarande siffra 40 %. När åk 2 på gymnasiet svarar på samma fråga om att flytta ifrån sin kommun syns det i svaren att den är mer aktuell än i åk 8. Där svarar 68 % i Halmstad ja på den frågan och i övriga riket 73 %. I Lupp 2009 och 20012 svarade 54 % ja på frågan om de trodde att de skulle flytta ifrån den kommun där de bor nu. 2015 svarar 68 % detta. Det som är viktigt att tänka på är att alla ungdomar som svarat på enkäten inte är bosatta i Halmstad. 22

SLUTORD FRÅN UNGDOMAR TILL POLITIKER Tänk mer som ungdomar Gymnasieelev Busstrafiken kan man ändra så att den går mer anpassat för ungdommarna så att man kommer i tid till sin skola. Annars måste du åka väldigt tidigt för att hinna till skolan. Annars kommer du ej i tid Högstadieelev Ändra inget, jag är ganska nöjd med min kommun Kille, åk 8 Visa sig i skolor så man får ett ansikte och en kommunikation med kommunen på ett bättre sätt, på så sätt så kommer man känna sig mer delaktig Kille, gymnasiet Alltså mer saker som man kan göra precis där man bor så man slipper åka så långt med bil eller buss Tjej, åk 8 Engagera er mer i de mindre samhällena Gymnasieelev Det behövs bättre fungerande kollektivtrafik och bättre skolmiljö Gymnasieelev Bättre mat i skolan, men ta inte bort den friterade fisken Högstadieelev Foto: Caroline Zackariasson 23

BILAGA Om statistiken Svarsfrekvens Svarsfrekvensen varierar på de olika skolorna. Vissa skolor uppvisar 100 % svarsfrekvens och andra skolor har lägre svarsfrekvens. På två av skolorna uppstod tekniska problem vid flera tillfällen som resulterade i en låg svarsfrekvens. Det går också att konstatera att det finns ett internt bortfall d.v.s. vissa frågor i enkäten har en lägre svarsfrekvens av olika anledningar. Alla frågor är frivilliga vilket vi betonat i information till berörda vilket också kan påverka det interna bortfallet. Urval Luppen genererar en stor mängd data som ger många möjligheter till tolkningar och analyser. Statistik bör dock alltid betraktas kritiskt och som en kunskapskälla bland många andra. I denna Lupp har vi fått i uppdrag att göra analyser på gruppnivå t.ex. utifrån kön. Individbaserad officiell statistik skall dessutom vara uppdelad efter kön. Alla människor väljer dock inte att definiera sig som kille eller tjej, därför finns det i Luppen möjlighet att svara annan könstillhörighet eller vill ej definiera eller vill ej svara på frågan. Majoriteten av eleverna svarar dock kille eller tjej på denna fråga. Väljer vi att studera svarsalternativen närmare så kan vi se att i gruppen som inte identifierar sig som kille eller tjej så finns det stora skillnader i flera variabler inom hälsa och trygghet där vi ser ett samband med upplevd otrygghet och ohälsa. I den mängd av data som Lupp-resultatet genererar har det varit nödvändigt att göra vissa urval. I urvalet har textförfattarna delvis utgått från några av de politiska mål som finns på kommunal nivå men urvalet baseras också på det statliga ungdomspolitiska målet att Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen Dessutom finns ett nationellt ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden 2014 2017 med insatser inom tre prioriterade områden Ungdomars inflytande Egen försörjning Psykisk hälsa Begrepp och terminologi När vi använder begreppet ungdomar syftar vi på ungdomar i både åk 8 och åk 2 på gymnasiet. När vi skriver jämför med rikssnittet eller övriga Luppkommuner eller övriga kommuner syftar vi på samtliga kommuner som deltar i Luppen. År 2015 är det ett 50-tal kommuner som genomfört Luppen. De citat som finns med i texten är hämtade från referensgrupper av elever samt från enkätens öppna frågor. 24