Box Halmstad Tfn: E-post: Kommunstyrelsens sessionssal. Sammanträdesdatum

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen (4) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum Tid: 14:00 16:30 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Daxberg

2 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN Tid Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 KS KS 2015/0166 Ungdomsstudien Lupp 2015 Information Pernilla Thornberg Berner, Ingemar Sellén, Caroline Zackariasson 14: KS KS 2014/0189 Utvecklingsprogram för Framtid Vallås Beslut Sapna Billengren Lindström 14: KS KS 2015/0345 Prövning av extraordinära uppgifter för ordförande och vice ordförande i KPU Beslut FIKA 6 KF KS 2015/0540 Kostnader för mat och hemtjänstavgift i särskilda boenden Beslut Kaj Sällström, Jennie Vidal, Gabriela Arvidsson : KF KS 2015/0665 Ändrade avgifter och subventioner korttidsboende, återremiss från KF. Beslut Mats Wallmark, Jennie Vidal, Gabriela Arvidsson KF KS 2015/0630 Förslag på reviderade riktlinjer för serveringstillstånd Beslut Sulejman Ovcina, Emma Christensson 15:20 193

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN Tid Sida 9 KS KS 2015/0229 Ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari november 2015 Beslut Malin Andersson 15: KS KS 2015/0026 Ekonomirapporter januari november 2015 Beslut Ola Wall 15: KS KS 2015/0700 Avslut av Ingegerd Svenssons donationsfond Beslut Ola Wall KS KS 2015/0699 Permutation av stiftelser Erik och Jenny Hultquists donationsfond och Julia och Hedda von Segebadens fond för epileptiska barn Beslut Ola Wall KS KS 2015/0701 Överföring av stiftelsen Halmstads Kallvattenkurs understödsfond till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut Ola Wall KS KS 2015/0702 Överföring av stiftelser Gunnar Larssons Dalaberg fond och Artur och Helga Johanssons donationsfond till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut Ola Wall KS KS 2015/0011 Valärende val av ledamot till Lokalt ledd utveckling i Halland Beslut 317

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (4) ÄRENDEN Tid Sida 16 KS KS 2015/0745 Motion om kommunalt jämställdhetsarbete, remittering Beslut Mattias Hansson 16: KS KS 2015/0739 Motion om exponering av stadens historia i dess miljö, remittering Beslut Björn Kalla 16: KS 2015/0035 Information från ordföranden och kommunchefen 19 KS 2015/0035 Information från utskotten 20 KS 2015/0035 Kommunberedningen - Information 21 KS 2015/0040 Delegationsbeslut samhällsbyggnadskontoret 22 KS 2016/0025 Anmälningsärenden KS KS 2015/0016 Övriga frågor

5 Ärende 3 1(1) Information Diarienummer: KS 2015/0166 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Ingemar Sellén E-post: Ingemar Sellén@halmstad.se Telefon: Ungdomsstudien LUPP 2015 Bakgrund Efter beslut i Kommunstyrelsen har ungdomsstudien LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförts 2009, 2012 och nu senast under hösten Syftet med studien är att få ett brett kunskapsunderlag som går att använda inom samtliga förvaltningar och bolag. Kommunen har fri tillgång till studien och kan genomföra olika körningar på det material som samlats in. Enkäter genomförs bland elever i år 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen bedöms fortsatt som god och ligger på en nivå av 83 % åk 8 och 71 % på åk 2. Föredragningens syfte Presentation av resultatet från LUPP Föredragande: Ingemar Sellén och Caroline Zackariasson Bifogad fil: Ungdomsstudien LUPP

6 HÄLSA LUPP 2015 FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA t Att vara ung i Halmstads kommun

7 INNEHÅLL NÅGRA TANKAR OM LUPP.. 1 LUPP POLITISKA MÅL I HALMSTAD.. 3 HÄLSA 4 SKOLA 12 INFLYTANDE.. 18 FRITID.. 19 Tack! Tack alla elever och personal som avsatt tid och engagerat sig för att kunna genomföra Luppen. FRAMTID 22 SLUTORD TILL POLITIKER 23 Bilaga: Om statistiken Tänk på miljön innan du skriver ut denna rapport. Den är designad för att läsas vid dator, läsplatta och telefon och kan i utskrivet format uppfattas som lite svårläst. Foto: Caroline Zackariasson Texter: Halmstads kommun Projektledare: Ingemar Sellén och Caroline Zackariasson Layout: Caroline Zackariasson Foto/Bilder: Personal och elever i Halmstads kommun 2

8 NÅGRA OLIKA TANKAR OM LUPP Tackar.. LUPP är en enkätundersökning som ungdomar I Halmstads kommun får besvara. Enkäten genomförs i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken genomfördes vår tredje studie av detta slag och denna rapport är ett bra underlag för politiker och tjänstemän för att kunna fatta så goda beslut som möjligt. Rapporten blir ett redskap för ungdomsinflytande där vi som arbetar och verkar i Halmstads kommun kan få bättre förståelse för ungdomars tankar och idéer. Tack alla som har arbetat med LUPP i Halmstad och alla ungdomar som engagerat sig i att besvara enkäten. Carl Fredrik Graf, Kommunstyrelsens ordförande Att vara ung.. Det finns förmodligen lika många bilder av att vara ung I Halmstad som det finns ungdomar i Halmstad. Några röster som ger förståelse utöver enkäten får vi genom att lyssna på ungdomar och nedan får vi två bilder av att hur det är att vara ung. Att vara ung är både roligt och tråkigt. Det som är roligt är att man blir bemött av nya människor hela tiden. Det är också spännande då man får lära sig nya saker. Men ibland är det också mindre bra eller tråkigt Tjej, högstadiet Halmstad är lugnt men ändå illa. Det är i och för sig bra att det är lugnt men det är ändå inte bra hela tiden. Kille, högstadiet En högtalare för många ungdomars röster Luppen ska utgöra en kunskapskälla för att vi ska förstå vad vi kan göra i arbetet med att skapa goda förutsättningar för unga människor i Halmstads kommun. Luppen är en omfattande undersökning som ger flera bilder av ungdomars verklighet. Lupp kan fungera som en högtalare för ungdomars röster men för att till fullo förstå de olika budskap som ges behöver ungdomarna komma till tals i flera forum och involveras i att ge fördjupande svar. Även om vi använder begreppet ungdomar så är ungdomar inte en likställd och homogen grupp. Inget resultat i Luppen gäller för alla ungdomar. Lupp ger många svar men väcker också många nya frågor. För den som är nyfiken och intresserad av att fördjupa sig eller skaffa sig mer kunskaper kring Luppen går det bra att kontakta projektledarna. Ingemar Sellén och Caroline Zackariasson Projektledare LUPP 2015, Halmstads kommun 3

9 LUPP 2015 Vad? Hur? FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA HÄLSA LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkätundersökning som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor. Genom Luppen kan kommuner samla in kunskap om hur ungdomar upplever sin tillvaro. Luppen kan användas och riktas till ungdomar i olika åldrar, från 13 år till 25 år. I Halmstads kommun har politikerna valt att rikta enkäten till ungdomar i åk 8 i grundskolan samt åk 2 på gymnasiet. Lupp-enkäten innehåller frågor som rör hälsa, trygghet, skola, inflytande, fritid och framtid. Luppen genomfördes i Halmstad år 2009, 2012 samt År 2015 svarade 1573 ungdomar på enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen är 83 % för åk 8 och 71 % för gymnasiet åk 2. Varför? Kommunstyrelsen beslutade 2009 att genomföra ungdomsstudien LUPP var tredje år: Uppdraget syftar till att leverera en lättillgänglig kommunövergripande lupprapport till politiken i januari Rapporten ska belysa både tjejer och killars resultat samt spegla utvecklingen från 2009 och fram till Fjällgime Foto:Caroline Zackariasson Luppen genomfördes i Halmstads kommun under hösten Genom en digital länk kunde ungdomarna besvara enkäten under schemalagd skoltid. Samtliga kommunala och V fristående skolor i Halmstads kommun är delaktiga i 2015 års Lupp. Varje skola har ansvarat för information till elever och vårdnadshavare samt för att genomföra enkäten. Luppen är förvaltningsövergripande vilket betyder att berörda förvaltningar har varit involverade i tolkning, analys och sammanfattning av resultatet. De förvaltningar som varit delaktiga är Barn- och ungdomsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen, tenik- och fritidsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Att tänka på Något som är viktigt att tänka på för att förstå rapporten och statistiken är att även om uppdraget är att presentera tendenser över tid så är det olika elevgrupper som svarat på enkäten 2009, 2012 och D.v.s. studien är inte en longitudinell studie där vi följer samma elevgrupp över tid. Varje mättillfälle består av en unik grupp av elever. När vi skriver rikssnitt avser vi snittet för de 50 kommuner som genomfört Luppen Luppen kan användas som en vägledning för att bättre förstå hur vi kan skapa goda förusättningar för ungdomar i Halmstads kommun. 4

10 HÄLSA POLITISKA MÅL OCH INRIKTNINGAR Hälsa och trygghet Andelen invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. V V KOMMUNALA DIREKTIV I planeringsdirektiven för Halmstads kommun återfinns mål och politiska inriktningar som skall styra kommunens verksamhet. FRAMTID FRITID INFLYTANDE SKOLA Skola Andelen barn och unga som upplever sig mobbade ska minska. Inflytande Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag. Fritid Kommuninvånarna ska bli mera nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar. Framtid Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. Till vänster ser du några av de mål som berör ungdomar och som delvis skall utvärderas genom Lupp-undersökningen. Några mål beskrivs i planeringsdirektiven för och några beskrivs i direktiven för I planeringsdirektiven för har två områden särskilt lyfts fram som ska styra planeringen av verksamheternas utformning: Halmstad den inkluderande kommunen samt strategiskt jämställdhetsarbete I juni 2015 antogs nya planeringsdirektiv för av kommunfullmäktige. Källa: Planeringsdirektiv för Planeringsdirektiv för Det finns också nationella ungdomspolitiska mål. Mer information om dessa finns i bilagan i denna rapport. 5

11 NÖJDHET MED HÄLSAN 83 % av ungdomarna upplever att de mår ganska eller mycket bra HÄLSA De flesta ungdomar anger 2015 att de mår mycket bra eller ganska bra. I åk 8 är det 83 % och i övriga Lupp-kommuner 81 %. I åk 2 på gymnasiet är det 74 % som anger att de mår mycket eller ganska bra. I riket är det 72 % som uppger detsamma. HÄR: CiTlljl kj Skillnader mellan tjejer och killar Studerar vi hur ungdomarna har svarat på hur de bedömer sin hälsa och hur de mår så är det skillnad i hur killar respektive tjejer svarar. Det är dubbelt så många killar som uppger att deras hälsa är mycket bra i åk 2 jämfört med tjejer i samma årskurs. Även i grundskolan kan vi se skillnader i svaren. Av de ungdomar som uppger att de mår mycket dåligt är det dubbelt så många tjejer i båda årkurserna. % Ungdomar som anger att deras hälsa är mycket bra i åk Årtal tjej kille Tendenser Svarsalternativen har ändrats något under 2009, 2012 och Därför har vi valt att studera de som uppger att de mår mycket bra eftersom detta alternativ finns med både 2009, 2012 samt När vi analyserar enkätsvaren utifrån kille och tjej över tid så ser vi att tjejer, både i åk 8 och åk 2 på gymnasiet, i allt lägre grad uppger att de mår mycket bra. % Ungdomar som anger att deras hälsa är mycket bra i åk 2 gy Årtal tjej kille 6

12 NÖJDHET MED LIVET HÄLSA HÄR: CiTlljl kj 88 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sina liv I 2015 års Lupp uppger 88 % av ungdomarna att de är ganska eller mycket nöjda med livet i sin helhet. 12 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket missnöjda med livet i sin helhet, av dessa är 4 % mycket missnöjda. Vid en jämförelse med rikssnittet kan vi se att Halmstads ungdomars svar stämmer väl överens med rikssnittet. Andelen ungdomar som uppger att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet var år % och år %. Väljer vi att titta närmare på åk 8 samt åk 2 på gymnasiet kan vi se att på gymnasiet är statistiken densamma över tid men i grundskolan är skillnaderna större. År 2012 uppgav 1 % av ungdomarna i åk 8 att de var mycket missnöjda med livet i sin helhet, år 2015 var motsvarande siffra 4 %. Hur nöjd är du med livet i sin helhet? Åk 8 samt åk 2 gy. mycket eller ganska missnöjd 12% mycket eller ganska nöjd 88% Fler tjejer upplever att de är mycket missnöjda med livet Det är framförallt tjejer i åk 8 som uppger att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet, 6 % av tjejerna uppger detta jämfört med 2 % av killarna. På gymnasiet är det 4 % av tjejerna som är mycket missnöjda jämfört med 2 % av killarna. Någon jämförelse med 2009 är inte möjligt då denna fråga inte fanns med i Luppen. Citat Jag vill komma in på en specifik linje, men tror inte det kommer hända p.g.a. mina betyg. Många kvällar har gått åt att gråta över mina betyg, även om jag gör så gott jag kan Tjej åk 8 Tolkningar Vissa frågeställningar och svarsalternativ har ändrats i Luppen över tid. Det gör att vi i denna rapport fokuserar på de frågor och svar som är konstanta över tid när vi gör jämförelser. 7

13 NÖJDHET OCH OLIKA SAMBAND Faktorer som har betydelse HÄLSA När vi tittar närmare på vilka faktorer som har betydelse för nöjdheten med livet kan vi se att följande variabler inverkar på elevernas svar i enkäten: Kön, ålder, funktionshinder, sexuell identitet samt bostadsområde. Citat Jag tycker att allt är bra! HÄR: CiTlljl kj De ungdomar som har uppgett att de har ett funktionshinder uppger i högre utsträckning att de är mycket missnöjda med livet, detsamma gäller för de som har uppgett att de inte vill identifiera sig som kille eller tjej. Kille åk 8 Ålder tycks också ha betydelse. Fler elever i åk 8 uppger att de är mycket nöjda med livet i sin helhet jämfört med ungdomar i åk 2 på gymnasiet, 52 % respektive 40 %. När det gäller bostadsområde är det svårare att tolka resultaten. De ungdomar som svarat att de är mycket missnöjda med livet i sin helhet är spridda över Halmstads kommun. D.v.s. denna variabel kan inte med enkelhet lokaliseras till något särskilt område i kommunen. Detsamma gäller för de ungdomar som uppger att de är mycket nöjda med livet i sin helhet. Som exempel för att förstå hur stora variationer det kan finnas inom ett område kan vi lyfta följande exempel: I området Getinge, Rävinge, Kvibille, Harplinge, Haverdal, Steninge uppger 57 % av ungdomarna i åk 8 att de är mycket nöjda med livet i sin helhet, vilket betyder att det är de ungdomar som svarat mest positivt på denna fråga i Halmstads kommun av alla grupper och kategorier. Däremot är det bara 25 % av ungdomarna i samma område som går i åk 2 på gymnasiet som uppger samma sak. Citat Förlåt, men de flesta är deprimerade, inte alla, men fler än vad ni tror Högstadieelev För att förstå statistiken behöver vi utöka vår kunskapsbas genom att skapa kompletterande bilder till statistiken genom flera källor. 8

14 STRESS HÄLSA HÄR: CiTlljl kj Fler ungdomar uppger att de är stressade jämfört med tidigare år Andelen elever som uppger att de är stressade har ökat mellan 2009 till I studien görs ingen skillnad på positiv eller negativ stress men det vi kan se är att tjejer oftare är stressade. Den grupp som är mest stressad är tjejer som går på gymnasiet där 81 % uppger att de är stressade minst en dag i veckan. När det gäller grundskolan kan vi se att andelen tjejer som uppger att de är stressade har ökat över tid medan andelen killar som uppger samma sak har varierat. När det gäller stress skiljer sig inte Halmstads kommuns värden från rikssnittet. När det gäller stress svarar ungdomarna olika beroende på var de bor, ålder, kön och funktionshinder. % % Andelen ungdomar i åk 8 som känner sig stressade minst en dag i veckan Andelen ungdomar i åk 2 på gy som känner sig stressade minst en dag i veckan Årtal Årtal tjej kille tjej kille Tjejerna upplever sig mer stressade än killar Tjejer upplever i högre grad än killar stress varje dag. I åk 8 uppger 25 % av tjejerna att de är stressade varje dag och i åk 2 uppger 26 % detta. Motsvarande siffror för killar, åk 8, är 7 % samt 8 % för åk 2. Väljer vi att titta på gruppen som inte vill definiera sig som tjej eller kille så uppger 58 % i åk 8 i denna grupp att de är stressade varje dag, motsvarande siffra för åk 2 är 25 %. Citat Jag är exakt alltid stressad. För allt är stressande, från att jag ska hinna med bussen till att jag ska hinna göra läxorna Kille, högstadiet 9

15 TRYGGHET HÄLSA HÄR: CiTlljl kj Färre ungdomar uppger att de alltid är trygga jämfört med tidigare år Angående trygghet kan vi se klara och tydliga förändringar i svaren från Luppen 2015, jämfört med Luppen 2009 och Luppen undersöker trygghet i olika miljöer och det vi kan se är att det tydliga svaret Ja alltid i flera fall ändrats till det mer otydliga svaret Ja oftast. D.v.s. fler ungdomar tenderar att uppge att de inte alltid är trygga utan oftast är trygga. Exempelvis så svarade år % av tjejerna att de alltid kände sig trygga när de vistades i stan. Sex år senare, år 2015, har det minskat till 21 %, % Tjejer åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer Årtal Hemmet Skolan På stan Tåg och buss Killar åk 8 som uppger att de alltid är trygga i följande miljöer Även i andra miljöer, på bussen och på tåg ser vi tydliga förändringar i samma riktning där 35 % av tjejerna uppgav att de alltid var trygga på tåg och buss år 2009 medan det bara är 17 % som uppger samma sak år % Hemmet Skolan På stan Även på frågan om trygghet i hemmet, så är det en utveckling i samma riktning men inte alls i samma utsträckning som i andra miljöer. Det bör också tydliggöras att antalet som svarar aldrig på frågan, om trygghet i hemmet, är mindre än 1 %, Skillnader finns mellan könen. Det är fler killar som svarar Ja alltid, jämfört med tjejerna, men utvecklingen mot att svara Ja oftast, istället för Ja alltid, gäller killar i lika hög grad som för tjejer Årtal Citat Tåg och buss Man ska inte behöva gå hem och vara rädd Tjej, högstadiet 10

16 ALKOHOL OCH NARKOTIKA Andelen elever som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar 100 Citat HÄLSA % Årtal 41 åk 8 gy åk2 Undervisa mer i skolan kring alkohol, tobak och droger Tjej, åk 2 HÄR: CiTlljl kj Färre ungdomar får dricka alkohol för sina föräldrar Allt färre ungdomar uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar jämfört över tid. Skillnaderna mellan killar och tjejer är liten i åk 8 men desto större i åk 2 på gymnasiet, där fler killar anger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Flera ungdomar uppger att de inte vet om de får dricka alkohol för sina föräldrar. I åk 8 är det 15 % som svarar att de inte vet och i åk 2 är det 26 %. I denna rapport presenteras all statistik i %. Detta för att rapporten skall vara lättförståelig och möjlig att jämföra över tid. Viktigt att tänka på är att procenttal inte anger hur många individer som berörs då det är olika antal svarande på olika frågor. Det finns skillnader i ungdomarnas svar utifrån vilket område de bor i. Fler ungdomar i de centrala delarna svarar att de inte får dricka alkohol jämfört med ungdomar i ytterområdena. Narkotika Andelen elever som uppger att de inte har använt narkotika i åk 8 är 96 % och i åk 2 är motsvarande siffra 89 %. Dessa siffor är i överensstämmelse med rikssnittet. Ungdomars rökvanor 93 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de sällan eller aldrig röker. Motsvarande siffra för åk 2 gymnasiet är 76 %. 11

17 NÖJDHET I SKOLAN 85 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda med skolan 84 % av eleverna i åk 8 uppger att de är ganska eller mycket nöjda med skolan och i åk 2 uppger 87 % detsamma. Graden av nöjdhet varierar stort mellan skolorna i Halmstad kommun. Hur nöjd är du med skolan? (åk 8 och åk 2, 2015) Mycket nöjd 30% Mycket missnöjd Ganska 4% missnöjd 11% Ganska nöjd 55% SKOLA HÄR: CiTlljl kj Tendenser över tid 2015 uppger de flesta elever att de är nöjda eller ganska nöjda med skolan. När det gäller Luppen och de frågor som berör skolan så kan vi konstatera att flera av frågeformuleringarna och svarsalternativ har förändrats från 2009 till Detta innebär en rad svårigheter när vi behöver göra jämförelser över tid. I vissa frågor är det möjligt i andra är det inte möjligt. T.ex. så har svarsalternativen blivit färre på flera frågor vilket gör att det är svårare att jämföra svaren. För att kunna göra någon jämförelse har vi därför valt att fokusera på de svarsalternativ som varit detsamma över tid. När det gäller nöjdhet kan vi se att elever som är mycket nöjda respektive mycket missnöjda inte förändrats nämnvärt över tid varken i grundskolan eller på gymnasiet, se tabell till höger. Eftersom frågan om nöjdhet med skolan inte fanns med 2009 finns det ingen statistik för detta år. Andelen elever och nöjdhet med skolan/skolsituationen åk Mycket missnöjd 1 % 5 % Mycket nöjd 28 % 31 % Andelen elever och nöjdhet med skolan/skolsituationen åk Mycket missnöjd 2 % 3 % Mycket nöjd 24 % 30 % Foto: Caroline Zackariasson 12

18 UNDERVISNINGEN I SKOLAN SKOLA 90 % av eleverna i åk 8 och åk 2 uppger att de är ganska eller mycket nöjda med undervisningen i skolan Det som eleverna verkar vara mest nöjda med i skolan är undervisningen där 90 % av ungdomarna uppger att de är ganska eller mycket nöjda. Skillnader mellan åk 8 och åk 2 redovisas till höger. Vad tycker elever i åk 8 om undervisningen? (2015) Mycket bra 33% Inte alls bra 3% Mindre bra 8% Ganska bra 56% Skillnader skolor mellan Det är mycket stora skillnader i elevernas svar beroende på vilken skola de går på. På en av grundskolorna i Halmstad uppger 63 % av eleverna att de är mycket nöjda med undervisningen och på en annan grundskola är det 12 % av eleverna som uppger samma sak. Vad tycker elever i åk 2 om undervisningen? (2015) Mycket bra 36% Inte alls bra 1% Mindre bra 6% Ganska bra 57% När det gäller gymnasiet ser vi inte lika stora skillnader men även här varierar andelen elever som är mycket nöjda med undervisningen. På en av skolorna är 48 % av eleverna mycket nöjda med undervisningen och på en annan skola är det motsvarande 9 %. Citat Satsa på skolan, ställ hårda kvalitetskrav och följ upp kontinuerligt! Det ska inte gå att prestera dåliga resultat efter dåliga resultat. Riktade åtgärder och höga kvalitetskrav är centralt! Kille, åk 2 13

19 SKOLMILJÖ, BIBLIOTEK, MÖJLIGHETER TILL STÖD OCH UNDERVISNINGEN När det gäller olika variabler som berör skolan så finns det några områden som varit med i flera Luppundersökningar över tid: skolmiljön, skolbibliotek, möjlighet att få extra stöd samt undervisningen. När vi studerar hur nöjda ungdomarna angett att de är utifrån dessa variabler kan vi se att det skett en viss förändring över tid. Precis som i flera andra urval så har vi valt att fokusera på de elever som svarat ganska eller mycket bra då dessa svarsalternativ är konstanta över tid. Något som kan påverka resultatet är dock att det under 2009 och 2012 fanns med ytterligare ett svarsalternativ nämligen varken bra eller dåligt som kan ha påverkat statistiken. Foto: Caroline Zackariasson SKOLA Andelen % av elever i åk 8 som är ganska eller mycket nöjda med: Skolmiljön Skolbibliotek Möjlighet att få extra stöd Undervisningen Andelen % av elever i åk 2 som är ganska eller mycket nöjda med: Skolmiljön Skolbibliotek Möjlighet att få extra stöd Undervisningen Foto: Caroline Zackariasson 14

20 MOBBING, UTFRYSNING OCH TRAKASSERIER SKOLA 28 % av eleverna i åk 8 och 16 % i åk 2 uppger att de blivit mobbade, utfrysta eller trakasserade under det senaste halvåret Det går inte att göra någon jämförelse i ovanstående fråga över tid då både fråga och svarsalternativ har förändrats genomgående. Det vi kan se är att det är fler elever i grundskolan som uppger att de blivit utsatta jämfört med gymnasiet. Detta har varit bestående vid samtliga mätningar. Jämförelse med andra kommuner Har du blivit trakasserad, utfryst eller mobbad under det senaste halvåret? (2015) Ja,under en längre period Ja, enstaka gånger Nej åk 8 åk 2 84 I jämförelse med övriga Lupp-kommuner kan vi se att Halmstad har jämförelsebar data under Se nedanstående tabell. Om vi följer rikssnittet över tid kan vi se att elever i åk 8 i tidigare mätningar utmärkte sig negativt jämfört med övriga kommuner. I tabellen nedan uppges andelen elever som svarar på om de har blivit mobbade, utfrysta eller trakasserade under det senaste halvåret. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Åk 8 (2015) Halmstads kommun Halmstads kommun Alla Luppkommuner % Ja, under en längre period 7 5 Ja, enstaka gånger Nej Alla Luppkommuner Åk 2 (2015) % % Ja, under en längre period 2 3 Ja, enstaka gånger Nej % 15

21 PLATSER MOBBING De fyra vanligaste platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning När det gäller de vanligaste platserna för mobbing, trakasserier och utfrysning så har ungdomarna uppgett nedanstående platser. I enkäten finns ett tiotal alternativ men här presenteras de platser som är oftast förekommande bland elevernas svar. SKOLA Åk 8 (2015) I skolan 85 På internet/i mobilen 30 På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 9 Hemma 6 Åk 2 (2015) % I skolan 75 På internet/i mobilen 29 På stan eller i centrum 13 Hemma 9 % Citat Stoppa mobbingen, kränkningar, utfrysning i skolan. Ingen är värd att må dåligt Citat Mobbing är en allvarlig fråga som de vuxna borde ta mer seriöst Tjej, gymnasiet Tjej, högstadiet Lärare ska se hur elever verkligen mår. Själv mår jag inte alls bra men det märker ingen Tjej, högstadiet Foto: Wania Petersson o My Johansson 16

22 UNGDOMARS UPPLEVELSE AV SKOLANS AGERANDE C:a 25 % av ungdomarna uppger att det stämmer helt att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Som tidigare nämnt är vissa frågor inte möjliga att göra en bedömning över tid då det är skillnader i svarsalternativen. Men till höger redovisas ett nuläge för 2015 där eleverna svarat på skolan agerar om en elev mobbar en annan elev åk 8 Stämmer helt 24% Vet inte 17% Stämmer inte alls 10% Stämmer till viss del 23% SKOLA HÄR: CiTlljl kj Citat Satsa mer på besök på skolor av personer som är väl omtyckta som kan prata om hur fel rasism, homofobi, sexism, mobbing är och ha viktiga diskussioner i samhället, även hos vuxna. Att få människor som verkligen kan påverka Tjej åk åk 2 Vet inte 42% Stämmer till stor del 26% Stämmer inte alls 4% Stämmer helt 23% Stämmer till viss del 12% Stämmer till stor del 19% Stora skillnader mellan skolor Elevernas svar varierar stort beroende på vilken skola de går på. I grundskolan finns det skolor där c:a 55 % av eleverna instämmer helt i att skolan agerar. På andra skolor är det färre elever som instämmer i detta och på en av skolorna är det enbart 5 % av eleverna som uppger samma sak. På gymnasiet går det att identifiera en ännu större polarisering där det finns skolor där 77 % av eleverna uppger att det stämmer helt att skolan agerar vid mobbing. Vid en annan skola är det enbart 9 % av eleverna som uppgett samma sak. Tolkningarna kan förstås vara många. Men denna rapport ger inte utrymme för tolkningar utan det behövs betydligt mycket mer kompletterande information för att förstå bakgrunden till denna statistik. 17

23 INFLYTANDE Intresse för politik HÄR: CiTlljl kj INFLYTANDE I åk 8 är c:a 30 % av ungdomarna intresserade eller mycket intresserade av politik. För samhällsfrågor i stort svarar c:a 40 % att de är intresserade. På gymnasiet är motsvarande siffror c:a 40 % (för politik) och c:a 50 % (för samhällsfrågor). Drygt 60 % av de svarande Isak Svensson på både grundskola och gymnasienivå svarar att de är intresserade eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder. Dessa siffror är något högre än föregående Lupp-undersökningar. Möjlighet att föra fram åsikter På frågan om du har möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen svarar 19 % i åk 8 och 16 % i åk 2 gymnasiet att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Däremot svarar ca 45 % i båda grupperna att de inte vet vilka möjligheter de har. Hälften vill inte påverka Precis som i de föregående Luppundersökningarna svarar över hälften av eleverna på grundskolan och i gymnasiet att de inte vill vara med och påverka frågor som rör Citat Jag vill påverka genom att kommunarbetarna går runt till alla skolor och kollar hur det fungerar i skolorna Högstadieelev kommunen. I åk 8 på grundskolan är siffran 51 % och i åk 2 på gymnasiet 52 %. Detta är siffror som stämmer med övriga riket och de verkar vara stabila över tid. Anledningen som elever angivit som orsak till att inte vilja påverka är i huvudsak att man inte är tillräckligt intresserad. 58 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet och 49 % i grundskolans åk 8 svarar detta. Att man kan för lite om hur man ska göra anser 35 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet och 21 % i åk 8. Tilltro till vuxna Citat Jag har ingen aning hur jag ska kunna förändra något i skolan, kommunen o.s.v. Har varit med i olika saker som elevråd o.s.v. men man får verkligen förändra nästan ingenting Kille, åk 2 Hälften av eleverna i åk 8 och 1/3 av eleverna i åk 2 på gymnasiet uppger att de har ganska stort (övervägande) eller mycket stort förtroende för politiker. På frågan om ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet är siffrorna c:a 70 % både för åk 8 och åk 2 på gymnasiet. 18

24 NÖJD MED FRITIDEN? HÄR: CiTlljl kj FRITID Andelen ungdomar som uppger att de är nöjda respektive missnöjda med sin fritid Ganska eller mycket nöjd 90% Tendenser Mycket eller ganska missnöjd 10% Killarna uppger i större utsträckning än tjejerna att de är mycket nöjda med sin fritid. Se diagram till höger. Det går också att konstatera att bland de ungdomar som uppger att de har någon funktionsnedsättning så ser vi tydligt att nöjdheten med sin fritid minskar med åldern. I åk 8 är skillnaden mellan ungdomar med eller utan funktionsnedsättning inte så stor, förutom att färre elever med en funktionsnedsättning uppger alternativet att de är mycket nöjda med sin fritid. Nästan var tredje elev (31 %) i åk 2 på gymnasiet, som har någon funktionsnedsättning upplever däremot att de är ganska eller mycket missnöjda med sin fritid, vilket är betydligt mer än totalen i denna ålder (13 %). Geografiska skillnader Mest nöjda med sin fritid är de elever i åk 8 som tillhör bostadsområdet Frennarp, Furet, Norra Utmarken, Kärleken, Sofieberg, Hålan, Holm. Här Majoritet är nöjd med sin fritid Sammanlagt uppger 90 % av alla ungdomar i Luppen att de är nöjda eller mycket nöjda med sin fritid. Vissa skillnader kan vi se när det gäller åk 8 och 2 på gymnasiet. I åk 8 är det totalt 92 % som uppger att de är mycket nöjda eller ganska nöjda med sin fritid. Nöjdheten minskar något med åldern till 88 % i åk 2 på gymnasiet. Hur nöjda uppger tjejer att de är med sin fritid? (åk 8) Mycket nöjd 48% Mycket missnöjd 2% Ganska nöjd 42% Ganska missnöjd 8% Hur nöjda uppger killar att de är med sin fritid? (åk 8) Mycket missnöjd 1% Mycket nöjd 67% Ganska missnöjd 4% Ganska nöjd 28% uppger 70 % av eleverna att de är mycket nöjda med sin fritid. I detta område ser vi också högst föreningstillhörighet då 87 % av tjejerna och 88 % av killarna i åk 8 uppger att de är medlem i någon förening. Detta är det högsta snittet i kommunen. Minst nöjda med sin fritid är de elever i åk 8 som tillhör området Centrum inkl. Östra Förstaden, Mickedala, Rotorp, Alet, Söder, Östra Stranden, Örjans område, Galgberget, Väster. Här är knappt hälften (45 %) av eleverna mycket nöjda med sin fritid, och en större andel än snittet, totalt 15 %, uppger att de är ganska eller mycket missnöjda med sin fritid. 19

25 VAD GÖR UNGDOMAR PÅ FRITIDEN I HALMSTAD? De flesta tycker att det finns mycket att göra på fritiden HÄR: CiTlljl kj FRITID Samma mönster som på frågan om nöjdhet med fritiden ser vi på frågan om hur mycket det finns att göra på sin fritid. En majoritet tycker det finns väldigt mycket eller ganska Foto: Caroline Zackariasson mycket att göra på fritiden. (81 % i åk 8 och 67 % i åk 2) Däremot svarar mer än hälften (52 %) av de elever i åk 2, som svarat ja på att de har någon form av funktionshinder att det tvärtom finns ganska lite eller väldigt lite att göra på fritiden. De vanligast förekommande fritidsaktiviteterna är att träna/idrotta och att spela Tv-spel, online spel och dataspel. Att vara ute i naturen är också en % Andel ungdomar som uppger att att de utövar nedanstående fritidsaktivieter minst en gång i veckan åk 8 aktivitet som många uppger att de gör en eller flera gånger per vecka (troligen är denna aktivitet ofta en kombination med andra utomhusaktiviteter, exempelvis att idrotta eller träna). Minst förekommande aktiviteter är sådana som att gå på konsert, gå på teater, besöka 0 åk 2 bibliotek, gå på museum etc. Annat som ungdomar uppger att de gör, som inte stämmer in i de valbara alternativen är exempelvis att vara med kompisar, plugga, vara i stan, fiska, bara vara hemma och ta det lugnt. Mötesplatser 57 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de aldrig besöker fritidsgård, ungdomens hus eller liknande. Knappt 15 % av ungdomarna i åk 8 uppger att de besöker någon av dessa alternativ regelbundet, d.v.s. någon eller flera gånger per vecka. I åk 2 på gymnasiet är motsvarande siffror 81 % (besöker aldrig fritidsgård, ungdomens hus eller liknande) och 2 % (besöker någon av dessa alternativ regelbundet, d.v.s. någon eller flera gånger per vecka). 20

26 VAD UPPLEVER UNGDOMAR ATT DE SAKNAR? Önskningar HÄR: CiTlljl kj FRITID I Luppenkäten ges möjlighet att specificera vad det är man saknar. Några gemensamma nämnare är att det saknas ställen att vara på. Dessa ställen beskrivs ofta som ett alternativ till att vara hemma hos någon. Det behöver inte vara en traditionell fritidsgård utan tycks ofta vara ytor att umgås på både inomhus och utomhus. Exempelvis nämns lokaler där ungdomar kan träffas utan att exempelvis behöva fika eller ingå i en organiserad aktivitet. Lokaler för LAN och internetcafé efterfrågas också, liksom nattklubbar för dans och umgänge, för dem under 18 år. Likaså efterfrågas upplysta aktivitetsytor utomhus såsom till exempel fotbollsplaner, basketplaner, streetfootball, parkourbanor, utegym, hund-träningsplatser etc. Ytor som kan nyttjas för spontanaktiviteter och där chansen är stor att träffa andra likasinnade. Några efterfrågar motsvarande inomhushallar, exempelvis idrottshallar som man kan gå till utan att behöva vara med i en organiserad aktivitet. Flera skriver att det finns många motorintresserade i Halmstad men saknas naturliga ställen för dem att träffas på. Citat Hur ska man veta vad man vill ha som man inte har Elev i åk 2 Foto: Caroline Zackariasson Föreningstillhörighet 69 % av alla elever i åk 8 är medlem i någon förening. I åk 2 på gymnasiet har föreningstillhörigheten sjunkit till 56 %. För båda åldersgrupperna står killarna för en något högre föreningstillhörighet än tjejerna. Frågan är formulerad på ett annorlunda sätt än tidigare år vilket gör att vi inte kan jämföra resultaten helt och hållet men liksom tidigare år ligger Halmstad något högre än snittet bland jämförande kommuner vad det gäller åk 8 och på likvärdig nivå vad det gäller åk 2 på gymnasiet. Citat Det saknas variation på fritidsaktiviteter. Vad jag vet finns det främst fotboll och gymnastik Högstadieelev Foto: Caroline Zackariasson 21

27 FRAMTID OCH ARBETE HÄR: CiTlljl kj Fler önskar arbete 15 % av eleverna i åk 8 uppger att de har ett extrajobb. Det är dock betydligt fler som önskar att de hade ett. 51 % av eleverna uppger detta. 18 % av eleverna i åk 8 hade ett jobb i somras. Av dessa fick nästan 80 % detta via familj, släkt eller någon man känner. Fler ungdomar i åk 2 uppger att de har fått sommarjobb via kommunen jämfört med riket För åk 2 på gymnasiet ser det lite annorlunda ut, 31 % har ett extrajobb och endast 25 % säger att de inte vill ha ett. 80 % hade ett sommarjobb i somras, vilket är 10 % fler i jämförelse med riket. Hälften av de som svarat på enkäten i Halmstad fick sitt sommarjobb genom kommunen vilket är 15 % mer än övriga riket. Citat Man kan räcka ut handen lite längre när det gäller jobb, eller något liknande, många ungdomar är osäkra Kille, gymnasiet Det bör förtydligas att alla ungdomar som svarar på enkäten inte är boende i Halmstads kommun vilket gör att det inte går att identifiera vilken kommun som avses. Framtiden efter grundskolan På frågan om vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? skiljer sig svaren från åk 8 i Halmstad med riket i övrigt. 82 % svarar att man vill gå en gymnasial utbildning och 68 % av dessa elever uppger att de vill gå på ett gymnasium i den kommun de bor vilket är högre än rikssnittet som är 46 %. Framtiden efter gymnasiet I åk 2 på gymnasiet vill ca 30 % studera vidare efter gymnasiet antingen i Sverige eller utomlands. Ca 25 % säger att man vill resa efter gymnasiet. Detta är siffror som stämmer väl med övriga riket. Flytta eller ej? FRAMTID Färre elever i Halmstad än i övriga riket svarar att de tror att de kommer att flytta ifrån kommunen där de bor. Detta gäller både i åk 8 och i åk 2 på gymnasiet. I åk 8 uppger 30 % av eleverna detta och i övriga riket är motsvarande siffra 40 %. När åk 2 på gymnasiet svarar på samma fråga om att flytta ifrån sin kommun syns det i svaren att den är mer aktuell än i åk 8. Där svarar 68 % i Halmstad ja på den frågan och i övriga riket 73 %. I Lupp 2009 och svarade 54 % ja på frågan om de trodde att de skulle flytta ifrån den kommun där de bor nu svarar 68 % detta. Det som är viktigt att tänka på är att alla ungdomar som svarat på enkäten inte är bosatta i Halmstad. 22

28 SLUTORD FRÅN UNGDOMAR TILL POLITIKER Citat Tänk mer som ungdomar Gymnasieelev Citat Busstrafiken kan man ändra så att den går mer anpassat för ungdommarna så att man kommer i tid till sin skola. Annars måste du åka väldigt tidigt för att hinna till skolan. Annars kommer du ej i tid Högstadieelev Citat Ändra inget, jag är ganska nöjd med min kommun Kille, åk 8 Citat Visa sig i skolor så man får ett ansikte och en kommunikation med kommunen på ett bättre sätt, på så sätt så kommer man känna sig mer delaktig. Kille, gymnasiet Citat Alltså mer saker som man kan göra precis där man bor så man slipper åka så långt med bil eller buss Tjej, åk 8 Citat Engagera er mer i de mindre samhällena Gymnasieelev Citat Det behövs bättre fungerande kollektivtrafik och bättre skolmiljö Gymnasieelev Citat Bättre mat i skolan, men ta inte bort den friterade fisken Högstadieelev Foto: Caroline Zackariasson 23

29 BILAGA Om statistiken Svarsfrekvens Svarsfrekvensen varierar på de olika skolorna. Vissa skolor uppvisar 100 % svarsfrekvens och andra skolor har lägre svarsfrekvens. På två av skolorna uppstod tekniska problem vid flera tillfällen som resulterade i en låg svarsfrekvens. Det går också att konstatera att det finns ett internt bortfall d.v.s. vissa frågor i enkäten har en lägre svarsfrekvens av olika anledningar. Alla frågor är frivilliga vilket vi betonat i information till berörda vilket också kan påverka det interna bortfallet. Urval Luppen genererar en stor mängd data som ger många möjligheter till tolkningar och analyser. Statistik bör dock alltid betraktas kritiskt och som en kunskapskälla bland många andra. I denna Lupp har vi fått i uppdrag att göra analyser på gruppnivå t.ex. utifrån kön. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön. Alla människor väljer dock inte att definiera sig som kille eller tjej, därför finns det i Luppen möjlighet att svara annan könstillhörighet eller vill ej definiera eller vill ej svara på frågan. Majoriteten av eleverna svarar dock kille eller tjej på denna fråga. Väljer vi att studera svarsalternativen närmare så kan vi se att i gruppen som inte identifierar sig som kille eller tjej så finns det stora skillnader i flera variabler inom hälsa och trygghet där vi ser ett samband med upplevd otrygghet och ohälsa. I den mängd av data som Lupp-resultatet genererar har det varit nödvändigt att göra vissa urval. I urvalet har textförfattarna delvis utgått från några av de politiska mål som finns på kommunal nivå men urvalet baseras också på det statliga ungdomspolitiska målet att Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen Dessutom finns ett nationellt ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden med insatser inom tre prioriterade områden Ungdomars inflytande Egen försörjning Psykisk hälsa Begrepp och terminologi När vi använder begreppet ungdomar syftar vi på ungdomar i både åk 8 och åk 2 på gymnasiet. När vi skriver jämför med rikssnittet eller övriga Luppkommuner eller övriga kommuner syftar vi på samtliga kommuner som deltar i Luppen. År 2015 är det ett 50-tal kommuner som genomfört Luppen. Citat De citat som finns med i texten är hämtade från referensgrupper av elever samt från enkätens öppna frågor. 24

30 Ärende 4 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 348 KS 2014/0189 Utvecklingsprogram för Framtid Vallås Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta utvecklingsprogram för projekt Framtid Vallås enligt bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelsen för projekt Framtid Vallås enligt bilaga 2. Ärendet Kommunstyrelsen , KS 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. Kommunstyrelsen har gett samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra projekt Framtid Vallås enligt bilagan projektbeskrivning. Projektet syftar till att samordna insatser och åtgärder mellan olika aktörer för att på så sätt stärka stadsdelen Vallås. År 2001 inleddes ett omfattande arbete initierat av HFAB för att tillsammans med boende och verksamma i Vallås hitta en gemensam viljeinriktning för den framtida utvecklingen. Detta gedigna dialogarbete har tillsammans med utredningen Ett tryggare och mer jämställt Vallås (teknik- och fritidsförvaltningen, 2010) samt möte med ungdomar på Vallåsgården (2015) legat till grund för formulerandet av målbild samt framtagandet av strategier och ambitioner i utvecklingsprogrammet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom samhällsbyggnadskontoret och referensgruppen för Framtid Vallås, bestående av representanter från andra kommunala förvaltningar; stadskontoret, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen samt HFAB. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta utvecklingsprogram för projekt Framtid Vallås enligt bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelsen för projekt Framtid Vallås enligt bilaga 2.

31 Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Henrik Oretorp Rose-Marie Edlund

32 Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2014/0189 Version: 0.1 Beslutsorgan: KS Planavdelningen Sapna Billengren Lindström E-post: Telefon: Tjänsteskrivelse - Beslut om utvecklingsprogram för Framtid Vallås Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att anta utvecklingsprogram för projekt Framtid Vallås enligt bilaga Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelsen för projekt Framtid Vallås enligt bilaga 2. Sammanfattning Kommunstyrelsen , KS 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. Kommunstyrelsen har gett samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra projekt Framtid Vallås enligt bilagan projektbeskrivning. Projektet syftar till att samordna insatser och åtgärder mellan olika aktörer för att på så sätt stärka stadsdelen Vallås. År 2001 inleddes ett omfattande arbete initierat av HFAB för att tillsammans med boende och verksamma i Vallås hitta en gemensam viljeinriktning för den framtida utvecklingen. Detta gedigna dialogarbete har tillsammans med utredningen Ett tryggare och mer jämställt Vallås (teknik- och fritidsförvaltningen, 2010) samt möte med ungdomar på Vallåsgården (2015) legat till grund för formulerandet av målbild samt framtagandet av strategier och ambitioner i utvecklingsprogrammet. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen , KS 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. Syftet är att samordna insatser och åtgärder mellan olika aktörer och på så sätt stärka stadsdelen Vallås.

33 Bakgrund Fram till idag har en mängd olika frågor hanterats som handlar om Vallås utveckling som skulle vinna på en samordning genom ett utvecklingsprogram. Genom att vi beskriver hur Vallås ska utvecklas de kommande 20 åren, och genom att starta den process det innebär med våra utvecklingsprogram, skapas en tydlighet som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Vallås framtid. Med ett utvecklingsprogram för Vallås kan vi ta ett helhetsgrepp genom dialog med invånare och på så sätt låta delaktighet, inkludering och social hållbarhet vara utgångspunkt för arbetet. Analys, förslag och motivering Målet med projekt Framtid Vallås är att utforma ett utvecklingsprogram som beskriver den gemensamma viljeinriktningen för Vallås framtida utveckling. Boende, verksamma, politiker och tjänstemän ska genom samlad erfarenhet och kunskap bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Vallås. Programmet ska dels underlätta för olika aktörer att samarbeta mot den gemensamma framtidsbilden, dels vara ett underlag som underlättar politiska beslut i frågor som rör Vallås framtid. Utvecklingsprogrammet innehåller, målbild, ambitioner och strategier för Vallås framtida utveckling de kommande 20 åren. Konsekvenser Projektet bedöms ligga i linje med vision 2020 då projektets mål är att åstadkomma gemensam målbild, strategier och åtgärder för en hållbar utveckling och tillväxt i stadsdelen Vallås. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts inom samhällsbyggnadskontoret och referensgruppen för Framtid Vallås, bestående av representanter från andra kommunala förvaltningar; stadskontoret, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen samt HFAB. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Utvecklingsprogram för Framtid Vallås 2. Samrådsredogörelse för Framtid Vallås 3. Projektbeskrivning för Framtid Vallås

34 För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef

35 Utvecklingsprogram fo r Valla s - Framtid Vallås 2035 Vallås är det gröna bostadsområdet där park, natur och grönytor står i fokus. Centrum sjuder av liv och rörelse där behovet av både kommersiell och offentlig service är tillgodosett. Utbudet av aktiviteter och föreningsliv motsvarar de boendes önskemål så att det finns goda möjligheter för varje enskild individ att ha en aktiv och meningsfull fritid. Vallås strategiska läge med närhet till Halmstads centrum, Nissan, kommersiell service och goda kommunikationer utnyttjas på bästa sätt, både inom näringsliv och privatliv. Vallås är en bejakande stadsdel med tydlig identitet där alla kan bo, utvecklas och må bra under en hel livstid med möjlighet att utveckla sina egna förutsättningar för ett gott liv. Vallås är en stadsdel där alla generationer möts naturligt. På Vallås finns ett helhetsperspektiv och dialog där olika förutsättningar vägs in när beslut som rör Vallås framtid ska fattas.

36 Framtid Vallås 2035 Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare, näringsidkare, politiker och tjänstemän. Ett brett och tvärsektoriellt samarbete där olika expertis, kunskap, erfarenheter och intressen vägts in ger utvecklingsprogrammet tyngd och på lång sikt bidrar det till en hållbar utveckling i stadsdelen. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram. Skapa en gemensam framtidsbild för Vallås. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Vallås framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Skapa möjligheter för Vallås att växa av egen kraft. Med nya samarbetsformer mellan kommun, föreningsliv, näringsliv och andra aktörer, både privata och ideella, är vi övertygade om att vi kommer att nå framgång och närma oss den gemensamma framtidsbilden för Vallås. Henrik Oretorp Ordförande i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott Johan Erling Ordförande i Vallås Villaförening Ingrid Andersson Vallåsskolan Birgitta Svensson Ordförande i Vallås aktivitetsförening Rigmor Wilderoth Ordförande i lokala hyresgästföreningen, Gamla Vallås

37 Att arbeta med utvecklingsprogram Utvecklingsprogram är en arbetsmodell för att legitimera samarbete både inom kommunen och utanför dess organisation, med andra aktörer inom samhället och stadsdelens invånare, där de är en bärande länk, för att uppnå framtidsbilden för Vallås. Vad innehåller utvecklingsprogrammet? Utvecklingsprogrammet bygger på insamlat material från boende och verksamma i stadsdelen Vallås. Materialet har samlats in i omgångar från och med åren 2001 till och med 2013, genom framtidsverkstäder, rapporter, trygghetsvandringar, intervjuer samt utredningen Ett tryggare och mer jämställt Vallås. En komplettering gjordes 2015 där en dialog fördes med ungdomar från Vallås fritidsgård i samarbete med personal från kulturförvaltningen, för att få in ungdomsperspektiv i programmet. Utvecklingsprogrammet innehåller ett styrdokument innehållande framtidsbild, Vallås 2035, ambitioner (vad vill vi uppnå) och strategier (hur ska vi uppnå strategierna) samt en idélista, (underlag för planeringsdirektiv), åtgärdslista (vad ska åtgärdas, av vem det ska åtgärdas och när ska det åtgärdas/slutföras) och en lista på genomförda åtgärder. Utvecklingsprogrammet ses över en gång per mandatperiod men listorna stäms av enligt en utarbetad modell, se figur. Arbetet med utvecklingsprogram följer en årsbaserad cykel innehållande tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen samt minst ett stormöte för inhämtning av synpunkter från allmänheten. (Mer information finns på