Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering. Med detta dokument vill styrelsen ge en överskådlig bild av bankens risker och riskhantering till kunder och andra intressenter. Bakgrund Att banker och banksystem kan drabbas av kriser visas upprepade gånger av historien. Den senaste allvarliga svenska krisen inträffade kring början av 1990-talet. Kriser uppstår till följd av att en eller flera banker tar risker som är större än vad de klarar av. Det finns i huvudsak tre olika kategorier av risk 1 ; Kreditrisker, som är den största och vanligaste orsaken till förluster. Det var också alltför höga kreditrisker som utlöste den senaste svenska finansiella krisen, då i huvudsak genom utlåning med fastigheter som pant. Kreditrisk är den allvarligaste risken i de flesta banker, så även för Nordals Härads Sparbank. Marknadsrisker uppstår till följd av att marknadspriser förändras över tiden. I Nordals Härads Sparbanks verksamhet finns t.ex. aktiekursrisk och ränterisk, vilka ingår i marknadsrisker. Skulle t.ex. marknadsräntan stiga så tvingas banken höja räntorna på inlåningen. Samtidigt kan banken inte höja räntan på den del av utlåningen där banken och kunden avtalat om fast ränta under en viss period. Detta innebär, under förutsättning att räntehöjningen är plötslig och kraftig, att banken kan drabbas av förluster (i sparbankens fall dock inga allvarligare). Värt att poängtera här är att sparbankernas motsvarighet i USA drabbades av en allvarlig kris under 1980-talet efter att ha låst fast intäktsräntor på lång tid samtidigt som man betalade rörliga räntekostnader för inlåningen. När marknadsräntorna steg drabbades dessa banker av förluster som slog ut ett stort antal banker. Operativa risker är sådana risker som uppstår till följd av fel eller brister i administrativa rutiner och som leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i operativa risker. Ett välkänt exempel på en operativ risk som ledde till mycket stora förluster för en bank i Storbritannien är händelserna kring Barings Bank i början av 1990-talet, där en person ensam kunde utföra spekulativa transaktioner som fick banken att gå under. Bristande rutiner och behörighetssystem angavs som orsakerna bakom händelserna. Dock kan poängteras att förlusterna i sig orsakades genom förändrade marknadspriser. Händelserna kring Barings Bank visar alltså att riskerna kan vara inbördes beroende av varandra, så kan t.ex. bristande rutiner (operativa risker) leda till förluster genom att banken tar onödigt eller okontrollerat stora kredit eller marknadsrisker. Bland de viktigare verktygen som Nordals Härads Sparbanks styrelse använder i sin 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom t.ex. strategiska och legala risker.
riskhantering finns styrdokument och uppföljning för bankens verksamhet som begränsar riskerna. Förluster i banker Det faktum att en bank tar risker innebär inte att denna går i konkurs eller drabbas av andra liknande situationer. Anledningen är att banker kan hantera och begränsa risker. För att förstå hur detta sker behöver vi dela in de förluster som kan drabba en bank i två kategorier, förväntade förluster samt oväntade förluster. En sådan indelning har också gjorts i Nordals Härads Sparbanks mål för riskhanteringen; 1. Skapa jämna och förutsägbara kostnader och intäkter över tiden genom att aktivt arbeta med och hantera risker. Hanteringen syftar särskilt till att identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en kraftigt negativ inverkan på banken. 2. Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att bankens ställning hotas. De förväntade förlusterna bör inte innebära något problem för banker i allmänhet. Istället används förväntningar om förluster för att prissätta olika risker. Så är t.ex. blancolån, dvs. ett lån utan säkerhet, vanligen dyrare än ett lån med t.ex. en fastighet som säkerhet. Detta beror delvis på att banken förväntar sig relativt högre andel kreditförluster för blancolånen till följd av att det saknas säkerhet som banken kan ta i anspråk för det fall låntagaren inte betalar tillbaka sitt lån. Den riskpremie som betalas av alla som lånar utan säkerhet täcker vanligen de förluster som dessa lån ger upphov till. Så är också normalfallet för andra typer av lån. Värt att notera är att riskpremien kan överstiga de faktiska förlusterna i goda tider, och understiga de faktiska förlusterna i sämre tider. Oavsett sådana variationer är alltså de flesta förluster sådana som banken faktiskt väntar sig att drabbas av. Det är emellertid inte så att förlusterna alltid är väntade. Ibland kan händelser inträffa som inte ens de bästa metoder kunnat avslöja i förväg. Riskhanteringen syftar även till att hantera sådana situationer. För dessa fall krävs ett kapital som skyddar bankens kunder (här avses kunder med insatta medel och andra som banken är skyldig pengar). Resonemanget för sådana (i sparbankens verksamhet synnerligen ovanliga) händelser går ut på att tillsynsmyndigheten (här Finansinspektionen) och sparbankens styrelse var för sig förvissar sig om att marknadsvärdet av sparbankens tillgångar överstiger marknadsvärdet av sparbankens skulder även vid en extrem framtida situation. Så länge detta förhållande bibehålls, finns alltid värden i banken som täcker alla skulder och förpliktelser för banken. Om man betraktar sparbanken utifrån detta ekonomiska perspektiv, kan man tänka sig att sparbanken består av en viss mängd tillgångar (i form av utlåning, aktier och andra värdepapper, fastigheter samt kontanter) och en viss mängd skulder (inlåning från allmänheten och övriga skulder). Följande diagram skulle då kunna visas:
Tillgångar Skulder Så länge värdet av tillgångarna (den blå stapeln ovan) överstiger skulderna (den röda stapeln ovan), innebär det att sparbanken har ett tillräckligt stort värde för att betala alla sina skulder. Desto större skillnaden är mellan tillgångarna och skulderna (så länge den blå stapeln är störst) desto mindre är risken att sparbanken ska erfara förluster som drabbar kunderna, om vi håller allt annat lika. Det är detta utrymme som benämns eget kapital. Det legala kravet på kapital Tillsynsmyndigheterna följer noga skillnaden mellan tillgångar och skulder i svenska banker. Till stor del baseras tillsynsmyndighetens bedömningar på internationella regler för vilken skillnad mellan tillgångar och skulder som krävs för att bedriva bankverksamhet, de s.k. Basel II reglerna (reglerna om kapitaltäckning på svenska). Reglerna stipulerar (något förenklat) att bankerna ska utgå ifrån det egna kapitalet, och därefter ska vissa värden i tillgångsmassan som bedöms särskilt riskfyllda räknas bort, dvs. hela skillnaden mellan staplarna ovan får (vanligen) inte användas för att uppfylla regelverkskrav. När dessa subtraktioner är utförda, har banken beräknat sin tillgängliga legala kapitalbas, som alltså kan beskrivas som ett riskjusterat eget kapital. Kapitalbasen ska sedan sättas i relation till en uppskattning av de totala riskerna i banken. Ju större volymer och ju mer risk som finns i banken, desto större måste kapitalbasen vara. Kreditriskerna i banken beräknas genom att alla tillgångar multipliceras med en riskvikt som ska ge en indikation på hur riskfyllda tillgångarna är. Så har t.ex. blancolån en högre riskvikt i Nordals Härads Sparbank än lån mot säkerhet i bostadsfastigheter. Summan av multiplikationerna måste sedan täckas till 8 % av legal kapitalbas. Marknadsrisker påverkar Nordals Härads Sparbank främst genom att bankens aktieinnehav i Swedbank AB dras från kapitalbasen. Övriga marknadsrisker, såsom definierade i regelverket, saknas i Nordals Härads Sparbank. Bankens styrelse har dock gjort en annan bedömning av bankens marknadsrisker, vilket innebär att det finns kapitalkrav för marknadsrisker i banken genom den interna kapitalbedömningen (se mer om detta nedan). De operativa riskerna uppskattas genom att multiplicera genomsnittet av rörelseintäkterna de senaste tre åren med 15 %. Detta belopp måste sedan täckas av den legala kapitalbasen.
Det interna kravet på kapital Utöver den legala bedömningen, är det styrelsens ansvar att bedöma huruvida det ev. behövs kompletterande kapital, dvs. en större positiv skillnad mellan marknadsvärdet av tillgångarna och marknadsvärdet av skulderna, än vad som krävs av den regelverksbaserade bedömningen. Denna interna kapitalbedömning är en kvalificerad framåtblickande process inkluderande styrelse, bankledning och ledande befattningshavares överblick, uppföljning, rapportering och interna kontroll, vilken är nödvändig för att kunna identifiera, reducera och mäta risker, samt säkerställa att nödvändiga reserveringar är gjorda för att hålla sparbankens kapital intakt i förhållande till bankens riskprofil. Här har även styrelsen fastslagit att Nordals Härads Sparbank inte ska hamna i en situation där det legala kapitalkravet utgör en restriktion för verksamheten. I den interna bedömningen nöjer sig alltså inte banken med att förvissa sig om att tillgångarna täcker skulderna framgent, utan att tillgångarna dessutom täcker skulderna med sådan marginal att de legala kraven på kapital kan tillgodoses utan menlig inverkan på verksamheten. Riskhanteringen är ständigt pågående i Nordals Härads Sparbank och baseras på ett stort antal bedömningskriterier. Här kan särskilt nämnas: Den legala formen sparbank, vilken bl.a. innebär att banken inte kan få tillskott av ägare för det fall kapitalbasen krymper. De särskilda risker som exponering mot ett begränsat verksamhetsområde innebär (dvs. faktorer som drabbar verksamhetsområdet kan få effekter för ett stort antal av bankens kunder. Därigenom kan banken drabbas av oväntade förluster) De särskilda risker som exponering mot branscher innebär. (dvs. faktorer som drabbar branscher där banken har stor andel utlåning kan få effekter för ett stort antal av bankens kunder. Därigenom kan banken drabbas av oväntade förluster) De särskilda risker som följer av bankens större exponeringar. Andelen osäkra fordringar. Kreditbetyg och kreditkvalitet i låne- och värdepappersportföljer. De särskilda risker som följer av att banken är relativt liten och beroende av andra aktörer och/eller nyckelpersoner i banken. Konjunkturläge, verksamhetsområdets utveckling och annan relevant extern information. Antal klagomål och klagomålens art. Personalens kompetens, arbetsrutiner och det interna regelverket. Historiska förluster (såväl förväntade som oväntade). Historiska marknadspriser och variationer samt historiska förändringar i likviditet. Revisorernas och tillsynsmyndigheternas synpunkter och eventuella kritik. Risker, här huvudsakligen marknadsrisker, som inte täcks av det legala kapitalkravet. Prognoser, stresstester och s.k. värsta möjliga scenario analyser baserat på aktuell information.
Styrelsen för sparbanken gör, efter att bl.a. ovanstående analyserats, en bedömning över det legala kapitalkravet, och kompletterar detta vid behov. Därigenom nås ett internt kapitalkrav. Det lägsta av det legala kapitalkravet och det interna kapitalkravet utgör sparbankens minsta mängd tillåtna kapital, alltså sparbankens minsta tillåtna justerade skillnad mellan värdet av tillgångar och värdet av skulder. Denna interna bedömning visar att sparbanken, och därigenom även dess kunder, har ett mycket starkt skydd för oväntade förluster. Ordlista Primärt kapital brutto är i princip detsamma som eget kapital. Avdragsposter från primärt kapital består av sådana poster som anses riskfyllda i så motto att de ska räknas från det egna kapitalet vid bestämmande av den legala kapitalbasen. Supplementärt kapital består av s.k. efterställda skulder 2 och en viss del av avdragsposterna från det primära kapitalet. Det supplementära kapitalet får inte vara större än det primära kapitalet. Kapitaltäckningskvot är det tillgängliga kapitalet dividerat med kapitalkravet. Denna relation måste alltså minst vara 1,00. 2 Efterställda skulder saknas i Nordals Härads Sparbank.