2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

Relevanta dokument
FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Öppenvårdsmottagning Våld i Nära Relationer En utvärdering. FoU Välfärd. FoU rapport 2016:1

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Relationsvåldscentru m

KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Avtal Familjefrid Kronoberg

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klicka här för att ändra format

- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Våld i nära relationer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

HANDLINGSPLAN

Östra Göinge kommun. Ditt förstahandsval som socialsekreterare och biståndshandläggare!

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Definition av våld. Per Isdal

Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Utsiktens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Förebygga våld mot barn

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svar på frågor om Stöd och behandling

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Anhörigstöd - en skyldighet

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Funktionsstöd

Riktlinjer för Våld i nära relation

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våld i nära relationer

Transkript:

2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen 2014-2016 Treårigt projekt: starta upp och driva en specialiserad mottagning för våld i nära relationer 2013: kommunfullmäktige beslutar om att utöka socialtjänstens budgetram till förmån för ett specifikt arbete med våld i nära relationer 2013: en genomlysning av hur socialtjänstens arbetar med våld i nära relationer - Behov av en specialiserad verksamhet som erbjuder stöd och behandling

Motverka våld och upprepat våld Synliggöra och medvetandegöra våld Erbjuda hjälp och stöd till våldsutsatta och våldsutövare, verka för ett helhetsperspektiv Samverka internt samt med myndigheter och organisationer

Målgrupp: Kvinnor och män som utsatts för våld av närstående eller utsätter närstående för våld, barn som bevittnat/utsatts för våld av närstående Tre behandlare och en operativ arbetsledare Mottagning: Norra Skeppargatan 17 B Brukarna kan söka råd, stöd och behandlande samtal direkt Serviceinsatser Biståndsbedömda insatser

Så här går det till Bryta tystnaden Placera ansvaret för våldet Bearbeta våldet Teoretiska utgångspunkter: Alternativ till våld (ATV) Bemötande: frivillighet, lyhördhet och respekt, tid och utrymme. KBT Bearbeta känslor Hantera och uttrycka känslor utan våld Ändra beteenden

Belysa hur verksamheten utvecklats Hur verksamheten lever upp till mål och syfte Bidra till kunskap, lärande om framgångsfaktorer och hinder Underlag till bedömning om verksamhetens framtid

Har tillkomsten av en specialiserad öppenvårdsmottagning med fokus på våldsfrågorna bidragit till nya arbetssätt som kommer målgruppen till godo? Utvärderingen fokus på tre områden: Beskrivning av mottagningens besökare Besökarnas uppfattning om erhållna insatser De yrkesverksamma uppfattning och erfarenheter av samverkan, verksamhetens inriktning, tillgänglighet och insatser

Vilka besöker mottagningen? Upplevs de insatser som erbjuds svara mot behoven? Gör mottagningen skillnad för målgruppen? Hur har extern och inter samverkan utvecklats? Vilka framgångsfaktorer respektive förbättringsområden finns för verksamheten?

Brukarintervjuer, 10 st Gruppintervjuer med interna och externa samverkanspartners, 4 grupper Gruppintervju med arbetsgrupp, 2 tillfällen Intervju med ledning, ett tillfälle Verksamhetsstatistik Brukarenkät FREDA-beskrivning

Våldsutsatta den största gruppen, 82 % (153) 77 % (144) kvinnor 5% (9) män Våldsutövare 12 % (22) 13 män 9 kvinnor Barn 6 % (11) 9 flickor 2 pojkar

Osäkra uppgifter om barn 11 barn aktualiserades under 2015 Alla barn aktualiseras inte, mamma eller pappa är aktualiserad 47 barnsamtal (37 familjesamtal vilket i några fall inkluderar barnen) Få pojkar (9 flickor, 2 pojkar)

Åtta intervjupersoner hade barn, Två fall har barnen tagit del av samtalsstöd i olika konstellationer. Värdet av samtalsstödet: Barnet fick kunskap om lagar och regler (information) Hjälpte barnet att fatta beslut Att ej tycka synd om våldsutövande förälder Barnet verkar gladare

Skäl till att barnen inte involverats: Barnet var för litet vid tidpunkten för våldet Barnet har inte exponerats för våldet Den andra föräldern motsätter sig Annan hjälp av socialtjänsten, (barngrupp, samtal med socialsekreterare) Barnens situation har diskuterats med behandlaren Även myndiga barn har behov av stöd uppskattat av brukarna! Hur pratar man med små barn om våld? Behov av stöd i föräldrarollen

Sårbara grupper Antal Utsatt eget 8 missbruk/beroende Funktionsnedsatt 6 Hederskontext 22 Utövare eget 3 missbruk/beroende Äldre kvinnor och män 0 Personer i samkönad 0 relation Totalt 39

Aktualiserat av Antal Proce nt Den enskilde 61 37,4 Annan person 77 47,2 Ex officio 17 10,4 Anhörig 6 3,7 Ideell organisation 2 1,2 Totalt 163 100,0

Hur har du upplevt mottagandet vid Öppenvårdsmottagningen? 1 2 3 4 5 Totalt Medelvärde Bemötandet från personalen 0 0 0 1 17 18 4,94 Lätt att få kontakt 0 0 0 0 20 20 5 Lokalens placering 0 0 1 3 12 16 4,69 Öppettiderna 0 0 0 3 14 17 4,82 Totalt 0 0 1 7 63 71 4,86

Bemötande: lyssnar, lyhörda, visar acceptans, bryr sig, lätt att prata, känsla av att personalen vill hjälpa, tydliga med att våld inte är acceptabelt Tillgänglighet: Mest fysiska möten, flexibla besökstider uppskattats, tala in meddelanden och bli uppringd fungerar. Miljö: Lokalernas utformning och placering fungerar, ej inrymda i övrig socialtjänst är särskilt bra

Vilken/vilka insatser har du fått och hur nöjd är du med dem? N=20 1 2 3 4 5 Totalt Medelvärde 1-3 stödsamtal 0 1 0 0 10 11 4,73 Behandlingssamtal (fler än 3 samtal) 0 0 0 1 16 17 4,94 Skyddat boende 1 0 0 0 3 4 4 Praktiskt stöd/stöd vid rättegång 2 0 0 0 3 5 3,4 Hjälp i kontakter med myndigheter/nätverk 1 0 1 0 8 10 4,4 Totalt 4 1 1 1 40 47 4,29

Behandlarna viktiga personer Följsamhet och flexibilitet uppskattas Att prata är avlastande Samtal om känslor - normalisera Synliggöra tankar och beteenden: samspelet mellan tankar och beteenden i samband med våldet - vid upptrappning, under handlingen samt efter våldet

Utsatta: viktigt med praktiskt stöd rådgivning behandlande och bearbetande samtal - att samtala om våldet ambivalensutforskning vid uppbrott sätta gränser stärka självkänslan Utövare: behandlande och bearbetande samtal att samtala om våldet bli medveten om triggers lära sig alternativ till våld hantera känslor

Struktur och följsamhet Tydligt fokus på våldet Samtalen sker enskilt (Skönt att ensam samtala om våldet med någon som har erfarenhet och kunskap) Kartläggning positivt, insiktshöjande, tydliggör, skapar allians

Visualisera: rita och skriva insiktshöjande Förmedla kunskap tex om normaliseringsprocessen Dela upp våldsprocessen steg för steg - hjälpande

En av tio intervjupersoner hade biståndsbeslut Känner inte till vad bistånd är Några spelar ingen roll, andra uppfattar bistånd som ett tvång. Intervjupersonerna sätter stort värde på att själva fattat beslutet om att söka och ta emot hjälp Bistånd: 1 man, 22 kv Service: 23 män, 140 kv

Utsatta: Rädslan har minskat Mer gränssättande Strategier vid risk för nytt våld Mer social Psykiska hälsan förbättrad Bättre på att hantera konflikter Självkänslan och tilltron till den egna förmågan har stärkts

Utövare: Strategier att hantera ilska Att inte trappa upp konflikter Bättre på att uttrycka och hantera känslor

Erbjuder stöd till barnen Tydligt fokus på våldsproblematiken Behandlingsarbetet är inriktat på att ändra beteendet Personalen har specifik kunskap om våld i nära relationer som andra saknar

Tydligt syfte och mål med träffarna Dokumentera bilder, beskrivningar och kartläggningar på papper som kunden får ta med sig Back-up person Parsamtal Att alla socialtjänstens verksamheter är lyhörda för våld i nära relationer

Pedagogiskt instrument, tydliggör våldet både för kunden och professionella. Brukarintervjuer och litteratur styrker det På vilka görs FREDAbeskrivningar? Tagit del av 29 st from juli 2014 - december 2015 Exempel på hur FREDAbeskrivning kan används på verksamhetsnivå

Ger mycket information om målgruppen våldsutsatta och en beskrivning av våldet på gruppnivå, d v s hur allvarligt är våldet bland våra kunder Kundens egen skattning ofta bra bedömningar av risk och farlighet Kan jämföra över tid, kommer kunderna i ett tidigare skede? Hur jobbar vi med de som skattar sig högt på farlighet och rädsla? Om de samtidigt har barn? Kan systemet larma om det finns barn? en form av säkerhetssystem Kan ge vägledning om målgruppers behov.

Projektet lever till stora delar upp till syfte och mål Verksamheten har kommit igång, hittat arbetssätt som tilltalar våldsutsatta vuxna (kanske även våldsutövare, metoder och kunskap finns ) Brukarna gillar verksamheten Interna samverkanspartners konsulterar i våldsfrågor I drygt 50 % av fallen har initiativet kommit från tjänstemän i den egna förvaltningen ( annan person och ex officio ). Det betyder att våld uppmärksammas, att det finns en insats att hänvisa till och borde avlasta övrig socialtjänst med råd och stöd till målgruppen

Så här går det till Bryta tystnaden Placera ansvaret för våldet Bearbeta våldet Teoretiska utgångspunkter: Alternativ till våld (ATV) Bemötande: frivillighet, lyhördhet och respekt, tid och utrymme. KBT Bearbeta känslor Hantera och uttrycka känslor utan våld Ändra beteenden

Problem och/eller funktionsindelning? Enbart en behandlande enhet Både behandling och myndighetsutövning, i så fall hur? Stöd och behandling till barn Var, vem och hur? Nå ut till fler våldsutövande män En fråga för hela förvaltningen Möta pappor med våldsproblematik (MPV), en metod i barnavårdsutredningar eller som en insats

Kontakt: Ann Lyrberg Utredare FoU Välfärd Region Gävleborg ann.lyrberg@regiongavleborg.se Tel. 026-53 15 20, 072-523 26 31