Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Transkript

1 Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

2 Uppdraget Hur ser det återfallsförebyggande arbetet för män som utsätter närstående för våld ut och hur kan det utvecklas? Behövs ett nationellt kompetenscentrum för förebyggande arbete och behandling av våldsutövare Behöver kommunernas ansvar för insatser till våldsutövare tydliggöras? Tillfälligt boende för våldsutövare Frågor som rör närståendes säkerhet i arbetet med våldsutövare. Det sociala nätverkets roll i det våldsförebyggande arbetet

3 Utgångspunkter Stöd och påverkan snarare än tvång och straff. Specifikt återfallsförebyggande snarare än generellt brottsförebyggande. Män i frihet, inte frihetsberövade. Både dömda och ostraffade. Försiktighetsprincip, inte äventyra det som uppnåtts. Bygga vidare på strukturer som redan finns, snarare än att skapa nya. Heterogen målgrupp, komplex uppgift.

4 Våldsutövarna Bred och heterogen grupp med olika behov. Det går att förändra våldsamt beteende, men tid och arbete krävs. Intervjustudien gav många insikter, mer sådan forskning behövs. Socialdepartementet 4

5 Vem identifierar våldsutövare? Staten Rättsväsendet Landstingen Hälso- och sjukvården Har kommunen/stadsdelen rutiner för att identifiera våldsutövare? Vet ej 5% Ja 36% Kommunerna Socialtjänsten m.fl. Nej 59% Socialdepartementet 5

6 Vilka rutiner finns för att identifiera våldsutövare i kommunen/stadsdelen? Våldsutövaren tar frivilligt kontakt Via missbruksbehandling I samband med utredning med anledning av oro för barn Vi ställer rutinmässigt frågor om utsatthet för våld Vi ställer rutinmässigt frågor om våldsutövande Vi ställer frågor om utsatthet för våld vid indikation på förekomst av våld Vi ställer frågor om våldsutövande vid indikation på förekomst av våld Via andra kanaler Vet ej Antal kommuner/stadsdelar som använder denna rutin Socialdepartementet 6

7 Behandlingsprogram som används Antal kommuner/stadsdelar Vilket/vilka specifika behandlingsprogram för våldsutövare arbetar kommunen/stadsdelen med? Exempel på andra behandlingsprogram: KIBB VASKA Samtal om våld Kombination av ATV, MI och kognitivt arbete 0 ATV (Alternativ till våld) licensierad av ATV i Norge MPV (Möta Pappor med Våldsproblematik) Caring dads CCRT (Core Conflictual Relationship Theme)/CCT (Client- Centred Therapy) Annat Endast individuellt Endast i grupp Både individuellt och i grupp 7

8 Kommunernas ansvar för insatser till våldsutövare måste förtydligas Det återfallsförebyggande arbetet ser mycket olika ut i olika delar av landet. Att de som utövat våld inte särskilt omnämns som en grupp som ska erbjudas insatser, har lett till att kommunerna har uppfattat sitt ansvar för gruppen på olika sätt. Utredningen föreslår att ett uttryckligt ansvar för att tillhandahålla insatser till personer som har utsatt närstående för våld ska införas i 5 kap. 11 socialtjänstlagen Socialdepartementet 8

9 Hälso- och sjukvården behöver bidra i det förebyggande arbetet mot våld Många utsatta för och utövare av våld mot närstående har varit i kontakt med hälso- och sjukvården i nära anslutning till det våld som utövas. Frågor om förekomsten av våld behöver ställas oftare än vad som idag görs. Gränsen mellan uppgifter avseende stöd och behandling för socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör redas ut av Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvård och kommuner kan och bör samarbeta aktivt och långsiktigt. Väl fungerande specialiserade mottagningar finns och behöver bli fler. Utredningen föreslår att barns behov av egen information särskilt ska beaktas, genom ett tillägg i HSL. Socialdepartementet 9

10 Samordnade individuella myndighetsinsatser Behov av strukturerade, samordnade myndighetsinsatser kan finnas, varvid en samordnad individuell plan, SIP, kan behöva upprättas för de aktuella individerna. Endast socialtjänsten och hälso- och sjukvården har rätt och skyldighet att ta initiativ till att upprätta SIP. Kriminalvården föreslås få rätt att initiera och delta i SIP. En uttrycklig möjlighet att samordna flera planer med varandra ska införas. Polisen ska underrätta socialtjänsten om att det finns behov av en SIP för någon som de har kommit i kontakt med. Socialdepartementet 10

11 Centrum för samordning och kunskapsutveckling hos Socialstyrelsen Kunskapsstöd, vägledning och rekommendationer för identifiering, risk- och behovsbedömning samt insatser och behandling Enhetlig modell för specialiserade mottagningar för våld mot närstående Granskning och godkännande av behandlingsmetoder Utbildning Nationell telefonlinje Samarbete och samordning Socialdepartementet 11

12 En ny sekretessbrytande regel Socialtjänst och hälso- och sjukvård får kännedom om att allvarligt våld kan komma att utövas (jfr t.ex. Lotta-fallet ). Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska ha en möjlighet att lämna uppgifter om en enskild till polisen om det finns risk att personen kan komma att utsätta andra för allvarliga brott. Samlad bedömning av om det är lämpligt att sekretessen bryts. Polisen har ingen möjlighet att kräva uppgifter av myndigheterna. Socialdepartementet 12

13 Tydligare riktlinjer för informationsutbyte Tillämpningen av sekretesslagstiftningen upplevs som svår och komplicerad av de som ska använda den. Det behövs tydliga rutiner och riktlinjer för hur sekretessen ska hanteras mellan myndigheter vid misstanke om våld mot närstående. Centrum för samordning och kunskapsstöd bör ta fram verksamhetsspecifika riktlinjer för informationsutbyte inom ramen för gällande sekretessreglering. Centrum för samordning och kunskapsutveckling bör i samarbete med länsstyrelserna och NCK erbjuda vägledning för yrkesverksamma. Socialdepartementet 13

14 Tillfälligt boende för våldsutövare Våldsutövare bör av kommunerna hänvisas till tillfälligt boende i de fall det är lämpligt med hänsyn till säkerheten för de våldsutsatta och andra omständigheter. Idag finns ett fåtal särskilda boenden, andra lösningar tillämpas också. Bygger på frivillighet från våldsutövarens sida, i många fall blir det ingen flytt. Förändringsarbete med våldsutövare utvecklas, frågan om boende bör också göra det. Mottagningar och liknande behöver finnas för att fånga upp våldsutövare. För flytta på våldsutövaren med tvång krävs flera lagändringar. Det har inte legat inom ramen för den här utredningens mandat. Säkerheten för våldsutsatta måste samtidigt tryggas genom skyddsåtgärder. Kriminalvården har vissa möjligheter att samarbeta med kommunerna om alternativa boenden vid frigivning och frivårdspåföljd, men det behöver utvecklas. Socialdepartementet 14

15 Samverkan mellan Polismyndigheten och andra myndigheter Polismyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur socialtjänsten ska underrättas om att en våldsutövande person har behov av hjälp. Personer med ett stort behov av insatser samt ett stort motstånd mot stöd, påverkansinsatser och behandling behöver hanteras i särskild ordning. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården bör utarbeta en modell för operativt samarbete runt identifierade våldsutövare som bedöms ha en hög återfallsrisk. Socialdepartementet 15

16 Tvingande åtgärder (vid sidan av en lagföringsprocess) för att avhålla personer från att återfalla i brott och få dem in i förändringsarbete krävs. Ny lagstiftning kan behövas. Brås rapport om polisiära arbetsmetoder kan tjäna som ett underlag för utvecklingen av arbetet i Sverige mot denna målgrupp. Socialdepartementet 16

17 Föreslagen modell Socialdepartementet 17

18 Konsekvenser Organisation Arbeta i befintliga strukturer inom stat, landsting och kommuner. Kostnader Exempel Utväg Skaraborg: 20 kr per kommuninvånare och år. Totalt cirka invånare. Kommunerna och landstinget bidrar med hälften var. Finansiering Ingår i kommunernas befintliga uppdrag men är en ambitionshöjning. Efter merkostnader för uppstart kommer specialiserade mottagningar i praktiken innebära en besparing. Socialdepartementet 18

19 Sammanfattningsvis Samhället behöver lyfta det återfallsförebyggande arbetet: - Statens myndigheter måste samarbeta mer och ge stöd till kommuner och landsting som utför arbetet - Landstingen måste bidra genom hälso- och sjukvården - Kommunernas ansvar måste förtydligas Ett verkningsfullt arbete kräver att de tre nivåerna arbetar ihop strategiskt. Regeringen behöver främja detta, exempelvis genom uppdrag till sina myndigheter. Centrum för samordning och kunskapsutveckling behövs. Socialdepartementet 19