Skolsektionen 2015-05-11 Fredrika Mattsson Diarienummer: Rapport från Egentillsyn Kyrkskolan F-6 Rektor Carin Ahlgren 2015-05-11 Deltagare Barn- och utbildningsnämnden Anne-Christine Carlsson (S) Kerstin Stenqvist, (C) Skolsektionen Fredrika Mattsson, skolassistent Carin Ahlgren, rektor
Anette Lissbackas (F och år 6) Marie Silverdahl (F, 3 och 4) Mia Åhman (2 och 4) Viktoria Liss (2) År 1 Jens År 2 Gustav År 5 Alva L År 4 Alva A År 3 Filippa År 6 Viktor Josefine Gustafves lärare i år 2 Jan Forsmark, fritidshem/ F-klass Lena Brisell- Haglund, år 4-6 Anki Karis, special pedagog Catarina Gärtner, år 4-5, speciallärare F, 4-6 Egentillsynens syfte är att säkerställa skolornas arbete utifrån de styrdokument som gäller i skolan. Skollag, Läroplan och allmänna råd. Lgr 11 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Trygghet och trivsel, plan mot diskriminering och kränkande behandling Föräldrar Tycker att skolan och personalen är jättebra. Det värdegrundsarbetet som finns är bra och det finns incidentrapporter som fungerar. Värdegrundsdagarna i början på höstterminen är bra för de äldre men för de yngre blev det förvirrande och lite skrämmande. Det kändes rörigt. Bollrutan är ett ställe som det lätt blir konflikter kring. Därför är det viktigt att det finns personal ute som kan styra upp leken. Förädlarna upplever att barnen trivs bra på skolan. De känner inte till någon förekomst av grova kränkningar på skolan. När det händer incidenter känns det som att personalen tar tag i det. Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras på ett föräldramöte vid varje läsårsstart. Eleverna tycker om trivs och känner sig trygga i skolan. Det är en bra sammanhållning mellan eleverna. I bollrutan blir det ofta bråk, mer i vissa klasser. Ibland är det lärare där ibland inte. Den är kul. Vintertid får de inte vara överallt men det är dålig information kring vilka regler som gäller. Toaletterna är för få, de är ofräscha och har klotter på väggarna. När det kommer nya elever utses faddrar från olika klasser. Det är bra och man lär känna varandra. Eleverna känner till planen mot kränkningar och diskriminering och vet var de ska vända sig om något händer. Det finns regler på skolan som elevrådet processat fram. Klassråden är bra. Skolan har ett matråd en gång per läsår. En förslagslåda finns på fritids där man kan lägga lappar om utvecklingsförslag. Jobbar med värdegrundsfrågorna i vardagen men har också schemabrytande aktiviteter sk. värdegrundsdagar och värdegrundsvecka. Då lär barnen känna varandra i år F-6, dessa grupper träffas sedan återkommande under läsåret. 2 lärare från Kyrkskolan och 2 från Djurmo har gått en utbildning kring värdegrundsarbete på skolor. Det finns vissa elever som tycker det är jobbigt att komma som ny. Diskussioner har förts kring om att värdegrundsveckan kanske ligger lite för tidigt. Men när eleverna har lärt känna sina faddrar är det en trygghet i sig då de alla leker ihop så det finns även fördelar med att den ligger tidigt på läsåret. Likabehandlingsplanen följs upp och uppdateras årligen. Eleverna är delaktiga och föräldrarna informeras. Den känns bra. Klotter har upptäckts utomhus på skolan de senaste veckorna. Det har gjorts efter skoltid och upptäckts efter helgerna. Händelserna är polisanmälda. Korridorerna är trånga och det blir lätt rörigt. Pedagogerna försöker släppa in eleverna i omgångar men det är svårt vintertid då alla har mycket kläder.
Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. De upplever att eleverna är insatta i läroplanens mål och krav. Lärplattorna fungerar bra. Det upplevs som om inlärningstempot är högt för de som har det jobbigt. Det känns som en stressig miljö när det gäller att hålla läroplanen. De som har lätt för sig behöver mer utmaningar som måste uppmärksammas av lärare för att få lära sig t.ex. studieteknik och fördjupning. Detta fungerar bättre på mellanstadiet. Skolan erbjuder utvecklingssamtal två ggr/läsår och dessa fungerar bra. Lärplattan används både i skolan och hemma. Någon tycker att det är jobbigt att ha den hemma, den tar över fritiden. Lärplattan är ett bra hjälpmedel i skolan så föräldrarna känner att det är både och. Frågan om kommunen har en IT-plan för hur det digitala lärandet ska gå till kom upp. Svaret blir här att kommunen har en plan som innefattar både personal och elever som i dagsläget är under utvärdering. Kommunen har en ITpedagog som jobbar mot lärarna. Frågor som lyftes i föräldragruppen: Varför har vi I-pads? Är det bättre? Om den används är den ett mycket bra hjälpmedel, hur ser forskningen ut? En utvärdering önskas. Lärare förklarar lite otydligt och ibland för fort. Det är stressigt inför nationella prov. Det finns en pedagogisk plan för skoljobbet. Om man blir klar med en uppgift får man extrauppgifter av läraren. Det finns grupprum där man kan gå igenom en extra gång. Eleverna vet vad de ska kunna i olika årskurser, lärarna informerar bra. Lärplattorna används mycket i undervisningen. Det är kul. Eleverna har Individuella utvecklingsplaner och IUP-målen utvärderas under resans gång. Eleverna jobbar mycket individuellt. De får olika uppgifter om de är klara under lektion. På Fritids används lärplattorna ibland under sen eftermiddag när det är få barn. Personalen på fritidshemmet och i F-klass frågar efter pedagogiska fortbildningssatsningar när det gäller ITutveckling i deras verksamheter. De önskar att kommunens IT-pedagog Eva M, kommer och ger fortbildning. Teater mm är nästan alltid på våren, sprid ut dom under läsåret. Skapande skola aktiviteterna är positivt. Elevers ansvar och inflytande: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Måltider, Delaktighet, klass/elevråd Barnen pratar positivt om maten. Eleverna anser att de både kan och får påverka lektionsupplägget och innehållet inom ämnet. Maten är god.
Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande De känner sig alltid välkomna till skolan och personalen är tillmötesgående. Föräldrarna diskuterade om mat vid utflykter, vad skolan skall skicka med och vad som skall tas med hemifrån. Kommunikationen och informationen fungerar bra i Schoolsoft. Schoolsoft är ett bra kommunikationsverktyg mot elever och föräldrar. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Elevernas slöjdturer till Djuråsskola i 6:an är bra. Eleverna i klass 6 delas upp när de kommer till Djurås i år 7. Det råder delade meningar i föräldragruppen om det är bra eller dåligt. Övergången mellan förskolan till skolan har inte fungerat så bra. Inskolningen är för tidig på vårterminen. Det är ett problem att förskole- och fritidsverksamheten är i andra lokaler på sommaren. Då känns det som om de blir inslängda i skolan när höstterminen börjar i augusti. Föräldrarna önskar att en resurs från förskolan följer med de första 2 veckorna för en mjukare överlämning. I 1:an var det roligt att börja skolan. Föräldrar är mer oroliga än eleverna när det gäller stadieövergångarna. Personalen upplever att övergången mellan år 6 till år 7 fungerar mycket bra. När det gäller övergången mellan förskolan till förskoleklass så känns den inte så bra. En nackdel att verksamheterna (förskola och fritidshem) inte är öppen i Kyrkbyn på sommaren. Då slås kommunens verksamheter ihop. Lärarna önskar även att en förskollärare ska vara med första veckan. 5-årsgruppen äter på Kyrkskolan. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Föräldrar berättar att de är välkomna till skolan för att berätta om sina yrken, och att barnen på skolpraktiken brukar få följa med sina föräldrar till jobbet. upplever praktikperioderna som roliga och ofta intressanta. Bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
Samarbetar med Djurmoskolan och byter och rättar varandras nationella prov i år 6. Därefter sker en sambedömning mellan undervisande lärare från de båda skolorna. Rektors ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Pedagogiskt ledarskap De är mycket nöjda, har bra kontakt med Carin. Carin sitter med i IT-gruppen där hon driver frågan om att fritids, förskolan och grundskolan ska få samma möjligheter. Finns det någon underhållningsplan för personalens datorer, hur gammal ska en dator vara när den ska bytas ut? Lokalfrågor känns som pest eller kolera. Det känns inte okey att lärarna ska behöva vara med och fatta ett beslut eftersom inget av alternativen egentligen är tillräckligt bra. 3 toaletter på nästan 90 barn till hösten. Det kommer inte att bli bra! Arbetstiden är bättre nu. Avtalet med 40+5 timmar känns bra. Osäkert dock om det lett till högre måluppfyllelse hos eleverna. Det märks att Carin är på två skolor, önskvärt att hon var mer på plats på Kyrkskolan. Övrigt: Det finns inte så mycket saker på skolgården. Husen är gamla och slitna. Personalen och rektor önskar nytt golv i idrottssalen, idrottsläraren har tejpat golvet där det är farligt. Buss, Nordåker, ditresan är bussen alltid full så den får två vändor. Samtal med Rektor: Carin bekräftar elever, föräldrars och pedagogers syn på skolan och skolutveckling. Till hösten kommer Kyrkskolan att få ytterligare 10 elever till skolan, vilket i sig är väldigt positivt (inflyttning) men det innebär att skolan också blir ännu mer trångbodd än vad den redan är. Rektor har tillsammans med personalen tittat på möjliga lösningar utifrån de lokaler som disponeras idag, men de känner sig inte nöjda med resultatet. Förslaget är att år 2 ska flytta upp till stora skolan vilket innebär att lågstadielängan får utrymme för 2 st F-klasser samt åk 1 och bibliotek. Det blir en bra lösning för de yngre barnen och fritidsverksamheten på eftermiddagen. Samtidigt innebär det att vi kommer att ha 92 elever i stora skolbyggnaden. Det kommer att bli trångt, men med saxade raster och insläpp i korridoren kan det lösas rent logistiskt. Däremot är det redan idag problem med för få toaletter. Till hösten ska således 92 barn dela på 3 toaletter! Ett rekommenderat snitt från Arbetsmiljöverket ligger på mindre än hälften av detta tal. Detta är ett prioriterat investeringsbehov! Carin tycker att 40+5 har gjort att det är lugnare och bättre, inte lika stressigt att få tiden att räcka till. Det finns idag tid för möten, samplanering, elevdiskussioner etc. Carin påpekar att det finns tydliga vinterordningsregler. Dessa har de, precis som övriga ordningsregler, antagits av skolans elevråd. Föreslagna utvecklingsområden på Kyrkskolan: VAD/HUR Fler toaletter på stora skolan Översyn av golvet i idrottshallen Skapa rutiner för värdegrundsveckan, så att tryggheten för de minsta barnen säkras. Informera vårdnadshavare om lärplattorna, syfte och mål. NÄR/VEM Rektor/barn-utbildningschef/ fastighetschef Rektor/fastighetsavdelningen Rektor/ pedagoger Rektor/ pedagoger