Ny Pågatågstation i Fjälkinge

GESTALTNINGSPROGRAM TILLHÖRANDE JÄRNVÄGSPLAN Ny Pågatågstation i Fjälkinge Kristianstads kommun, Skåne län 2012-05-07 Objekt: 102 201 Yta för eventuell färgkodning Yta för bild eller mönster

Innehåll järnvägsplan Nedan redovisas en sammanställning över samtliga handlingar som ingår i järnvägsplanens utställningshandling. Till fastställelsehandlingen tillkommer ett antal dokument för den formella handlingen. Av de nedan redovisade handlingarna är det endast de olika planritningarna och i planbeskrivningen redovisade skyddsåtgärder som har rättsverkan i järnvägsplanen. Övriga handlingar finns med för att tydliggöra vad som ska byggas och vilka konsekvenser som byggande av järnväg enligt järnvägsplanen medför. Översiktskarta Plan- och genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Gestaltningsprogram Planritningar, tillfälligt utnyttjande Typsektioner Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Berörda detaljplaner Titel: Ny Pågatågstation i Fjälkinge - gestaltningsprogram Utgivningsdatum: 2012-05-07 Utgivare: Trafikverket Trafikverket: Kontaktperson och projektledare: Thomas Wellander 040 20 29 35 Biträdande projektledare: Anders Stjernström 044 19 52 78 Miljö: Martin Houmann Gestaltning: Helena Niordson Konsulten, Kreera: Uppdragsansvarig: Mikael Prag 040 17 65 53 Ansvarig gestaltningsprogram: Hanna Svederberg, 040 17 65 49 Granskare: Anders Dahl 040 17 65 47 Tryck: Holmbergs Distributör: Trafikverket, Investering Syd, Nordenskiöldsgatan 4, 211 19 Malmö telefon: 0771-921 921

Sammanfattning Bakgrund Detta gestaltningsprogram ingår i järnvägsplanen för en ny Pågatågstation i Önnestad. Förslaget till utformning har tagits fram i samverkan mellan Trafikverket och Kristianstads kommun. Projektet möjliggör en Pågatågstation i Fjälkinge som ligger längs Blekinge kustbana strax öster om Kristianstad. Järnvägen ligger i samhällets norra del och det gamla stationshuset finns fortfarande kvar i anlutning till den nya stationens läge. Orten har dock utvecklats så att det inte längre finns någon naturlig ledning mot stationsläget. I samrådshandlingen av Kristianstads kommuns Översiktsplan 2011 finns området kring den nya stationen utmärkt som förädlingsområde. Tanken är att förtydliga stråket mot stationen och utveckla torgytan framför den. ytor kantade av bänkar ger möjlighet att sitta ner i väntan på tåget eller skjuts. Cykelparkeringarna är i förslaget placerade för att stå nära plattformen utan att stå i vägen och Figur 1. Sittmöjlighet vid entréytan rörelsemönstret mot plattformen har vägts in i placeringen av utrustning. Den anslutande torgytan planeras parallellt och det är viktigt att rörelsemönster mot stationsområdet integreras i den. Bullerskyddsplanket placeras söder om spåret och kommer att utgöra ett tydligt inslag i stadsbilden. Planket föreslås färgsättas med varierande gröngrå nyanser och med inslag av glas för en bibehållen kontakt över järnvägen. Övergripande mål Övergripande mål för utformningen av Fjälkinges Pågatågstation är: N Trygg och säker miljö Miljö tillgänglig för alla Omsorgsfull utformning som ger ledning mot stationen och blir en tillgång till stadsbilden. Infart till Gamla vägen 101 Föreslagen utformning Plattformen kommer att kunna angöras från två håll med den västra angöringen, vid det gamla stationshuset, som huvudangöring. Ytan öster om det gamla stationshuset kommer att användas till entréyta till plattformen och cykelparkering. Entréytan är föreslås enkel i sin utformning. Mjukt formade, delvis upphöjda planterings- Gamla vägen 0 25 50 m Figur 2. Illustrationsplan över stationens västra angöring 3

4

Innehåll INLEDNING...6 Projektet och dess genomförande...6 Gestaltningen i planeringsprocessen...7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS...8 Ortsanalys...8 Landskapbild/Stadsbild...10 FÖRSLAG...12 Bullerskydd...12 Gestaltningsprinciper...12 Mötesspåret - utformning, anpassning och utrustning...14 Plattform, utrustning och belysning...14 Västra angöringen...15 Östra angöringen...17 DRIFT OCH UNDERHÅLL...18 ANGRÄNSANDE PROJEKT OCH FORTSATT ARBETE...18 Lek - och aktivitetsyta...18 Utökad bil- och cykelparkering...18 KÄLLOR...19 5

1. Inledning 1.1 Projektet och dess genomförande Projektet möjliggör en Pågatågstation i Fjälkinge som ligger längs Blekinge kustbana strax öster om Kristianstad. Fjälkinge är en av 16 orter i Skåne och södra Småland som får nya stationer som ett led i att skapa ett hållbart trafiksystem och att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Utbyggnaden innebär att ett mötesspår och en plattform anläggs på södra sidan av järnvägen i anslutning till det gamla stationsläget. En plattform placeras på södra sidan av spåret. Plattformen anläggs med den västra änden strax öster om det gamla stationshuset. I anslutning till stationen byggs parkering för cyklar och bilar. I projektet ingår även bullerskyddsplank söder om järnvägen från Kiabyvägen och österut genom hela samhället. Projektet genomförs i samarbete mellan Trafikverket och Kristianstad kommun. Gestaltningprogrammet behandlar även ytor som ligger utanför järnvägsplanen,trafikverkets projekt, då både Trafikverket och Kristianstads kommun värnar om en sammanhållen stationsmiljö. 1.2 Gestaltningsprogrammets syfte och mål Syfte Gestaltningsprogrammet är en arbetsmetod som syftar till att under projektets gång identifiera och lyfta fram estetiska aspekter och verka för att påverka utformningen av de i projektet aktuella åtgärderna. Gestaltningsprogrammet är även ett dokument, denna handling, där riktlinjer för den estetiska utformningen som ska tillämpas i efterföljande skede redovisas. LAGEN OM BYGGANDE AV JÄRNVÄG, 1 KAP 4 Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till naturoch kulturvärden. Lag (1998:804). Mål Målet är att, i enlighet med lagen om byggande av järnväg (1995:1649), värna projektets estetiska kvaliteter såväl gällande de befintliga förutsättningarna som utformningen av den nya anläggningen. Dåvarande Banverket upprättade med utgångspunkt i Lagen om byggande av järnväg en arkitekturpolicy för hur järnvägsmiljö bör utformas vilken är en utgångspunkt för programmet, se faktaruta på nästa sida. Gestaltningsprogrammet ska vara ett verktyg för att målet nås: att projektet ska upplevas som en helhet där avvägningen mellan estetiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter gjorts på bästa sätt. Gestaltningsprogrammets upplägg Gestaltningsprogrammet består i huvudsak av två delar; en förutsättnings- och analysdel samt en åtgärdsdel. I förutsättnings- och analysdelen beskrivs förutsättningarna för den nya anläggningen och genom en övergripande ortsanalys och landskapsanalys identifieras brister och kvaliteter. Resonemanget leder fram till övergripande mål för utformningen. Med utgångspunkt från dessa formuleras gestaltningsprinciper vilka bygger vidare på i förslaget som beskrivs i förslagsdelen. I de avslutande kapitlen behandlas driften av anläggningen samt angränsande projekt. 6

1.2 Gestaltningen i planeringsprocessen Trafikverkets planering och byggande av järnväg är en omfattande planeringsprocess. Den består av idéskede, förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan innan man når bygghandling och byggskede. Planeringen blir successivt allt mer detaljerad vilket även gäller projektets estetiska aspekter. I förstudien identifierar Trafikverket brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som inte bedöms vara genomförbara sorteras bort. I förstudien läggs grunden för ambitionen med den slutgiltiga utformningen. Nästa skede, järnvägsutredning, är aktuellt om det finns alternativa sträckningar eller om projektet kräver tillåtlighet det vill säga är en ny järnväg eller ombyggnad av befintlig på längre sträcka än 5 km. Till utredningsskedet hör en MKB som ska godkännas av länsstyrelsen samt ett gestaltningsprogram som bygger vidare på förstudiens ambitioner. I efterföljande järnvägsplan, som utgör detta skede, utformas anläggningen vidare. Här framgår vilken mark som berörs och vilka skyddsåtgärder som behövs. Länsstyrelsen ska godkänna den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i skedet. Den godkända planen har en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Gestaltningsprogrammet ingår som en del i järnvägsplanen men tillhör inte de dokument som fastställs. BANVERKETS ARKITEKTURPOLICY BVPO 6 2002-01-01 Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser Järnvägsmiljön utgör en arkitektonisk helhet där alla ingående delar ska gestaltas med samma omsorg. God arkitektur ska prägla alla Banverkets byggnadsverk. Järnvägen ska formas i samspel med landskap och stad, så att resenärer och omgivning erbjuds positiva upplevelser i en vacker och väl fungerande miljö. Arkitekturfrågorna ska beaktas i alla skeden av planerings-, projekterings- och byggprocess och därefter i fortsatt skötsel och förvaltning. God järnvägsmiljö i stad och landskap Stationsmiljöns funktioner och estetiska egenskaper ska utvecklas utifrån järnvägsresenärens behov. God stationsarkitektur ska ses som ett medel att uppnå miljöer som präglas av god funktion, enkelhet, trygghet och stora skönhetsvärden. Järnvägens stela geometri, tekniska karaktär och livslängd gör att Banverket ska ställa stora krav på en omsorgsfull och tidsbeständig utformning av järnvägslinje och omgivande landskap. Broarkitektur och formgivning av konstbyggnader ska ägnas särskild omsorg, vid nybyggnad såväl som byten och upprustningar. Konst i järnvägsmiljö Järnvägsmiljön som lämplig plats för offentlig konst ska alltid övervägas vid ny- och ombyggnadsprojekt. Konstnärlig gestaltning i järnvägsmiljöer ska integreras genom att det konstnärliga arbetet samordnas med övriga insatser. Klotterfri järnvägsmiljö Järnvägsresenärer och omgivning har rätt att möta en hel, välskött och klotterfri järnvägsmiljö! Bygghandlingen tas därefter fram och därmed projektets slutgiltiga utformning. Denna måste överensstämma med järnvägsplanen, endast mindre avvikelser accepteras. Figur 3. Planeringsprocessen för järnväg 7

2. Förutsättningar och analys Detta kapitel beskriver och analyserar området för den nya Pågatågstationen. Hur ser det ut? Varför? Vilka kvaliteter och brister har området? Vad är värt att bevara och/eller utveckla? 2.1 Ortsanalys Fjälkinge Genom att se tillbaka i tiden och se hur samhället har fungerat och utvecklats, vilken roll järnvägen haft och hur miljön kring den varit utformad, kan man få fram apekter som en ny anläggning kan bygga vidare på. Fjälkinge tätort växte fram omkring järnvägsstationen som uppfördes år 1874 då även järnvägen öppnade. Det ursprungliga stationshuset ersattes år 1913 med ett en och en halvplanshus vilket fortfarande står kvar och används som privatbostad. Tåget slutade att stanna i Fjälkinge år 1972. Det första kända namnet på Fjälkinge är från 1135. Det skrevs då som in uilla Fialkinn. Namnet anses innehålla fjäll i betydelsen högt berg och kinn som betyder bergsluttning. Namnet syftar till att byn ligger vid foten av Fjälkinge backe. Fjälkinge backe är ett naturreservat norr om Fjälkinge, en urstenskulle som framträtt när omgivande berggrund vittrat ner. Kullen är 100 meter hög och bevuxen med barrskog. ÅSKÅDAR- OCH RESANDEPERSPEKTIV Järnvägsanläggningen symboliserar miljövänligt och tidseffektivt resande men dess anläggning har stora konsekvenser såväl visuellt som funktionsmässigt för landskapet som den passerar genom (resandeperspektiv) samt för den som har anläggningen i sin närmiljö (åskådarperspektiv) Genom att i planeringen av en ny anläggning väga in såväl åskådar- som resandeperspektivet uppmärksammas anläggningens alla aspekter. Den äldsta byggnaden i samhället är Fjälkinge kyrka vilken uppfördes på slutet av 1100-talet och ligger i samhällets södra del. Målpunkter och planer Fjälkinge har cirka 2000 invånare och består främst av småhusbebyggelse. Stora målpunkter i samhället är skola, förskola, matbutik och kyrka. Med sin placering cirka åtta kilometer öster om Kristianstad är placeringen ur pendlingssynpunkt mycket bra. En Pågatågstation kommer att innebära stor förbätt- Figur 4. Fjälkinge stationshus Figur 5. Landskapsbild/stadsbild, se textavsnitt på nästa uppslag Vy mot omgivande Verksamhet landskap Stort öppet trafikrum Plankorsning med järnvägen Torgyta med parkkaraktär. Är inte inbjudande Kiabyv. 1 3 4 5 Kiabyv. 2 spridda småhus 8 Ingen tydlig ledning ICA Gamla vägen 7 G

32:4>2 Fjälkinge backe 7:1 Bostället182:31 N 32:18 6:1>2 32:16 32:4 26:1>2 6:7 9:6>4 27:4 S 39:2>4 grön kantzon mot kulturlandskapet (ÖP 2011) 9:6>2 Kulladal Förskola >1 Gamlegården 6:1>1 6:5 1 ÄLKINGE 9:4 9:14 >1 9:38 6:12 Fj älketorp 13:1>3 Trafikplats Fjälkinge 13:1>1 20 9 Fj älkinge 158:1>2 Skola 206:1 Serv icehus 35:85>5 35:60 181:1 Ica A-livs 39:46 39:37 140:1 42:1>4 Sofielund Fjälkinge kyrka 189:1>1 189:1>2 43:5 43:15 43:14 43:13 43:11 43:6 Bostäder och service (ÖP 2011) 39:2>3 39:3 stationshus järnvägen 10 centrumtorg (ÖP 2011) centrumstråk (ÖP 39:36>6 2011) E22 39:36>7 33:1>3 30 Figur 6. Målpunkter och planer 0 500 1000 m ring för pendling med kollektivtrafik och Fjälkinge är en av basorterna i Kristianstad kommun som kommunen har planer på att utveckla. På markanvändningskartan i samrådshandlingen Översiktsplan 2011 finns områden markerade för utbyggnad av bostäder och service norr om järnvägen och i samhällets östra utkant söder om järnvägen. Vid den nya järnvägsstationens placering planeras en utveckling av torgytan och en förädling av stråket mot denna från Kiabyvägen. En del i utvecklingen av orten är att förädla området kring den kommande järnvägsstationen och skapa tydligare ledning dit. Bilder från Fjälkinge, numrering återfinns på figur 4 1 2 Obebyggd tomt med vy mot Fjälkinge backe Uppvuxen och framträdande vegetation Grön ridå av träd och buskar Järnvägen är en fysisk barriär genom samhället N Henning Anderssons väg tvåvåningshus 6 Tobakslyckevägen Område med fristående villor Öppet åkerlandskap runt samhället. Skogsområde i fonden. Gamla vägen 0 50 100 200 m 9

2.2 Landskapbild/Stadsbild I beskrivningen av landskapsbilden identifieras element som utgör värden eller brister inom planområdet och som med föreslagen åtgärd påverkas positivt eller negativt och kan behöva kompenseras eller förstärkas. Järnvägen sträcker sig genom Fjälkinge i en grön öppen korridor med vy ut mot det omkringliggande jordbrukslandskapet. Mot öster syns ett skogsområde i fonden och mot norr ser man Fjälkinge backes skogbeklädda siluett. I plankorsningen och från den norra sidan av järnvägen är kontakten med järnvägen som störst. Söder om järnvägen finns en tydlig gräns i form av häckar och buskage finns mot fastigheterna. Detta i kombination med att det finns visuell kontakt mellan den norra och södra sidan längs större delen av sträckningen genom orten gör att järnvägens visuella barriärverkan är låg Korsningen mellan Gamla vägen och Kiabyvägen är utformad som en cirkulation och de öppna ytorna kring den gör att det blir ett stort och öppet trafikrum som inte ger någon tydlig vägledning till trafikanten när man korsat järnvägen. Bilder från Fjälkinge, numrering återfinns på figur 4 3 4 Gamla vägen på sträckan mellan cirkulationen och torgytan framför stationshuset ger med nuvarande utformning ingen ledning mot det nya stationsområdet och torgytan inbjuder inte till vistelse. På den norra delen av ytan står det gamla stationshuset och det är den enda avläsbara tecknet kvar från den tid då Fjälkinge var ett stationssamhälle. I övrigt har samhället förlorat sin koppling till järnvägen ur stadsbildssynpunkt. Den nya stationen är inte någon målpunkt idag och den ligger skymd från rörelsestråk och vistelseytor av bostadskvarter. 5 6 7 10

Mål med utformningen Stationen i Fjälkinge är en del i ambitionen att skapa ett hållbart trafiksystem och att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Utformningen av anläggningen har en stor del i hur den uppfattas. Övergripande mål för utformningen av Fjälkinges Pågatågstation är: Trygg och säker miljö Miljö tillgänglig för alla Omsorgsfull utformning som ger ledning mot stationen och blir en tillgång till stadsbilden. Trygghet och säkerhet Trygghet är en viktig aspekt i utformningen av nya offentliga miljöer. Begreppet innebär olika saker för olika människor. Att känna sig trygg i offentlig miljö omfattar både den upplevda tryggheten, att våga röra sig fritt utan att känna rädsla eller otrygghet och den faktiska säkerheten, att inte bli utsatt för hot eller våld. Statistik och forskning är samstämmiga i att kvinnor och äldre känner sig mer otrygga än vad män gör. Känslan av otrygghet gör att rörelse och handlingsfrihet i det offentliga rummet begränsas och att kvinnor oftare än män ändrar sitt beteende. Att en offentlig miljö uppfattas som otrygg beror inte på utformningen i sig utan är ett resultat av relationen mellan fysiska och sociala aspekter. Rädslan riktar sig inte mot den mörka tunneln eller buskarna i sig utan mot vad som kan dölja sig i tunneln eller buskaget. Detta gör att det inte finns något enkelt svar på hur en trygg miljö ska utformas, att till exempel klippa ner samtliga buskage räcker inte då orsakerna ligger på ett samhälleligt plan. Tillämpning I detta projekt har stor vikt lagts vid att stationen skall upplevas som trygg genom att till exempel skapa genomsiktliga partier vid öppningar i bullerskyddsplanken, att göra platsen lättorienterad och skapa förutsättningar för bra belysning och undvika onödig skuggbildning. Tillgänglighet I uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2009/19:166) tydliggjorde regeringen att målen för funktionshinderspolitiken 2011-2016. För fysisk tillgänglighet inriktar sig målen på att samhället ska utformas så att personer med funktionsnedsättning i ökad utsträckning ges förutsättningar att leva självständigt och göra egna val. Samt att de insatser som syftar till att ge människor med funktionsnedsättning stöd ska leda till full delaktighet i samhället. Arbetet präglas av att förbättra den fysiska tillgängligheten för människor. För transportpolitik är inriktningsmålet att transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Vid nyanläggning av allmän plats gäller kraven enligt Boverkets föreskrift med beteckningen ALM 2 (BFS 2011:5). Trafikverket kommenterar i skriften Råd och riktlinjer - Vägledning för den fysiska miljön för funktionshindrade hur föreskriften ska användas i Trafikverkets anläggningar. Tillämpning Kraven har vägts in och följts i planeringen av detta projekt och ska följas i den kommande detaljprojekteringen. Anpassningarna rör bland annat ramper upp på plattformen, bredden på öppningarna i planket samt avstånd till och placering av handikapparkeringar. 11

2.3 Gestaltningsprinciper Följande principer ligger till grund utformningen av Fjälkinges nya Pågatågstation; Alla ska kunna välja tåget och känna sig trygga. I utformningen av stationsmiljön prioriteras i ordning: gående och funktionshindrade, cyklister och bilister. dar- som resandeperspektiv vilket innebär att den ska fungera och innehålla visuella kvaliteter såväl på nära som långt håll. formningens funktion istället för att användas som utsmyckning. öka orienterbarheten. jer kan upprätthållas. Utformningen hålls enkel och neutral och anpassas till samhällets småskaliga karaktär. tydliga. Det ska gå att utläsa var stationen ligger genom utformningen. Av dessa principer är anläggningens användbarhet för alla den viktigaste. Med detta följer dock övriga principer då orienterbarhet, siktlinjer och vacker, funktionell, trygg och omsorgsfull utformning är en stor del i miljöns användbarhet. 12

3. Förslag 3.1 Västra angöringen Den västra entrén till stationen är huvudentrén. Den ligger i bakkanten av den torgyta som Kristianstad avser att utveckla. Eftersom plattformen inte syns från vägen är det viktigt att genom utformningen visa var entrén ligger och leda resenärerna rätt. Utformning Ytan har en utformning med en kombination av hårdgjorda ytor och planteringar. Böl- jande entréplanteringar delar upp utan och understryker riktningen mot plattformen. Runt de delvis upphöjda planteringarna finns sittmöjligheter och platsen är jämnt belyst för en god överblick och orientering och kompelleras med Cykelparkering, 60 platser Ramp N Bullerskyddsplank Plattform Disponibel yta för ev verksamhet i gamla stationshuset Möjlig utökning av cykelparkering, 20 platser Gamla stationshuset Plantering med bänk Väderskydd Slut på allmän väg, markerat genom tex upphöjning Infart till Gamla vägen 101 Avskärmande plantering Vändzon för allmän trafik Handikapparkering, 2 platser Torgyta - planeras av Kristianstads kommun Gång-och cykelstråk mot stationsområdet som är viktiga att beakta i vidare planering av torgyta och stationsmiljö Bilparkering, 8 platser Hållplats för ersättningsbuss. Befintlig hållplats. Gångstråk mot stationen Gamla vägen Figur 7. Illustrationsplan, västra angöringen 0 25 50 m 13

effektbelysning av utvalda träd och planteringar. Bullerskyddsplanket mot stationen kläs delvis in med klätterväxter. Cykel- och mopedparkering Cykelställen placeras nära plattformen vid det gamla stationshuset. Möjlig utökning för cykelparkeringar finns söder om huset. Det är viktigt att cykelparkeringen utformas så att den känns trygg att använda. En jämn belysningsnivå eftersträvas, gärna med reflekterande ljus. Det är viktigt att vegetation integrera i och runt cykelparkeringen för att mjuka upp intrycket. Plats skapas för 60 cykelparkeringar med möjlighet att utöka till 120 platser. Plats skapas även för 10 mopeder. Bilparkering Bilparkering anordnas som sidoliggande parkeringsfickor mellan träd vid infarten. Ett par av dessa fungerar som angöringsparkeringar. För bilar anordnas åtta parkeringsplatser med möjlighet till utökning vid den östra angöringen, se kap 3.2. Två handikapparkeringsplatser och två angöringsplatser anordnas även. Parkeringsytorna utformas så att de upplevs trygga genom både utformning och belysning. En jämn belysning eftersträvas. Parkeringsmöjlighet finns även på befintliga parkeringsplatser söder om Gamla vägen. Infarten Infarten till järnvägsstationen används även som infart för boende. I så stor utsträckning som möjligt bör utformningen användas för att hindra obehörig trafik att köra längre in än angöringsparkeringarna. Vändzonen i föreslagen utformning signalerar att vägen tar slut för allmän trafik. Genom att till exempel höja upp den angränsande ytan markeras detta ytterligare. Väderskydd integrerat bullerskyddsplank Figur 8. Sektion vid plattform 0 5 m 14

3.2 Östra angöringen Den östra angöringen är den sekundära entrén till plattformen. Här görs i en första etapp cykelparkeringar. Den obebyggda tomten söder om plattformen är detaljplanelagd som bostadsändamål. Med en detaljplaneändring finns möjlighet att utöka antalet cykelparkeringar samt anlägga en bilparkering. Cykel- och mopedparkering Cykelställ placeras längs bullerskyddsplanket nära ingången till plattformen. Möjlig utökning för cykelparkeringar finns på tomten i söder och i utformningen bör en sådan utökning möjliggöras. Det är viktigt att cykelparkeringen utformas så att den känns trygg att använda. En jämn belysningsnivå eftersträvas vilket även gäller längs passagen till plattformen. Utformning Ingången till plattformen utgörs av omlottgående bullerskyddsskärmar som utformas Plats skapas för 20 cykelparkeringar med med glaspartier enligt princip i kapitel 3.3. möjlighet att utöka till 40 platser. Även 5 För att miljön inte ska upplevas som otrygg stycken mopedparkeringar anläggs. är det viktigt att den utformas med omsorg. Belysning av öppningen i bullerskyddsplanket och omkring den så att överblick möjliggörs. Vegetation planteras längs planket för att mjuka upp dess intryck. N Bullerskyddsplank med glaspartier Cykelparkering, 40 platser plattform Eventuell framtida parkering och utökad cykelparkering. Kräver detaljplaneändring. 0 25 50 m Figur 9. Illustrationsplan, östra angöringen 15

3.3 Bullerskydd Bullerskydd placeras 4,5 meter från spårmitt längs med spårets södra sida mellan Kiabyvägen och samhällets östra gräns. Bullerskyddsplankens höjd kommer att vara 2 meter över spåret från Kiabyvägen och fram till plattformens östra kant, övrig sträcka blir höjden 3 meter över spåret. Bullerskyddsplanket innebär ett nytt dominerande element vilket påverkar upplevelsen av området och möjligheten till överblick. Det är därför viktigt att det ges en utformning som harmonierar dem samhällets småskalighet och att färgsättning sker med omsorg. Huvudmålsättningen med planket är att det ska dämpa buller och skydda de som bor och vistas nära det för störningar. Det estetiska målet är att planket ska vara ett identitetsskapande element för Fjälkinge. Viktiga siktlinjer över järnvägen upprätthålls och öppningar i bullerskydden utformas så att det känns tryggt att passera. Bullerskyddsplanken genom samhället hålls i en neutral färgsättning. Avsnitt med klätterväxter varierar och mjukar upp planket visuellt. Bullerskyddsplank längs sträckan ska vara av en absorberande typ och den absorberande kärnan i planket får endast täckas till 70 procent. Planken föreslås ha en enkel men smäcker utformning. Utformning I grundutförande föreslås bullerskyddsskärmen vara smäckert och utföras med stående panel. Färgsättningen föreslås utgöras av en variation av grågröna nyanser, se färgsättningskoncept nedan. För att behålla visuell kontakt med den norra sidan av järnvägen placeras glaspartier i viktiga siktlinjer. Vid öppningen i bullerskyddsplanket vid den östra angöringen går planket omlott. För att öka tryggheten och skapa sikt mellan sidorna utformas öppningarna med glaspartier enligt princip, figur 10. Figur 11. Princip för genomsiktliga partier i bullerskyddsplanket Figur 10. Princip för öppning i bullerskyddsplanket Figur 12. Koncept för färgsättning och utformning av bullerskyddsplanket. 16

Figur 13. Vy från överfarten på Kiabyvägen mot öster. Röda markeringar visar nytt spårläge. (Fotomontage) 0 2 10 m 17

3.4 Mötesspåret - utformning, anpassning och utrustning Anslutning till omgivande mark Där det finns utrymme bör slänterna mot omgivande mark avrundas för att göra järnvägsbanken mindre iögonfallande. Teknikbyggnader för järnvägsanläggningen samt utrustning Utförandet på kontaktledningsstolparna följer standard och ska vara grönmålade likt övriga stolpar längs Blekinge kustbana. Teknikhus ges ett enkelt utförande. Fasader föreslås ges en grön kulör. Övrig utrustning Övrig utrustning tex papperskorg, infotavla och klockstapel utformas i enlighet med Skånetrafikens hållplatshandbok 2011. Plattformen belyses enligt gällande krav på ljusnivå. Bänkar Bänkar på plattformen utanför väderskyddet placeras längs plattformens bakkant med bullerskyddsplanket i ryggen. De är av modell med enkel och stilren utformning. Bänken lackas i Kristianstadgrå färg. 3.5 Plattform, utrustning och belysning Plattformens utrustning i form av väderskydd och möblering följer Skånetrafikens hållplatshandbok 2011. Plattformen ska vara tydlig och enkel för resenären att använda och förstå. Väderskydd Väderskydden är av typen tillhör utformningen för Sidoperrong Alternativ C enligt Skånetrafikens hållplatshandbok 2011. Väderskyddet är 2x12 meter och erbjuder både vindskydd och sittplatser. Bullerskyddsplank integreras i väderskyddets bakvägg. Figur 15. Kontaktledningsstolpe i grön kulör Figur 14. Exempel på väderskydd Figur 16. Teknikhus i grön kulör 18

4. Drift och underhåll Mål Målet med utformningen av den nya anläggningen är att skapa förutsättningar för en station som fyller sitt syfte och som kan upprätthållas genom en enkel och effektiv skötsel som är rimlig i sin omfattning. Bullerskyddsskärmar Beroende på utformning kan bullerskyddsskärmarna behöva översyn så att de sluter tätt mot mark och är hela och täta. 5. Angränsande projekt och fortsatt arbete 5.1 Lek - och aktivitetsyta Kristianstads kommun planerar en ombyggnad av torgytan till en lek- och aktivitetsyta. Det är viktigt att den fortsatta planeringen av stationsmiljön och planeringen av torgytan samordnas så att de viktiga rörelsestråken mot stationen integreras i torgytan. 5.2 Utökad bil- och cykelparkering Vid behov kan detaljplanen för tomten vid den östra angöringen ändras så att parkeringsplatser kan byggas. Vid byggnation av en ny parkeringsplats och handikapparkeringar måste entrén till plattformen kompletteras med en ramp. 19

6. Källor Tryckta källor Vägverket publikation 2009:161, Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden, 2009 Digitala källor Historiska bilder: http://www.kristianstadsbanorna.se Historiska fakta om stationshuset: http://www.kristianstadvykort.se/jarnvagslinjer/scj/scj.htm Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/12/69/77836c6b.pdf, 2011-10-04 Trafikverkets råd och riktlinjer för utformning av fysisk miljö tillgänglig för alla: http://www.trafikverket.se/pagefiles/19732/rad_och_riktlinjer_-_vagledning_ for_utformning_av_den_fysiska_miljon_for_funktionshindrade.pdf, 2011-10-04 TSD Tillgänglighet: http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2008:064:0072:02 07:sv:PDF, 2011-10-04 ALM 2 (BFS 2011:5): http://webtjanst.boverket.se/boverket/rattsinfoweb/vault/alm/pdf/bfs2011-5-alm2.pdf, 2011-10-04 Skånetrafikens hållplatshandbok 2011: http://www.skanetrafiken.se/templates/informationpage. aspx?id=3891&epslanguage=sv Skånetrafikens styrdokument Stationer och stationsmiljöer: http://www.skanetrafiken.se/upload/dokumentbank/styrdokument/tågstrategi%20-%20underlagsmaterial/11%20stationer%20och%20stationsmiljöer.pdf Muntliga källor Framtagandet av detta gestaltningsprogram har skett i samverkan med Kristianstad kommun och Skånetrafiken. Kontaktperson på Kristianstad kommun: Martin Risberg Kontaktpersoner på Skånetrafiken: Bo-Christer Jönsson och Carl-Henrik Andersson (Inova trafik) 20

Trafikverket, Investering Distrikt Syd, Nordenskiöldsgatan 4 Malmö Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se