referat nr.0 nr.10 Från TYAs rådskonferens i Solna 23-24 mars Rubrik 2010 Månad 2008 Utgiven i maj 2010 Utbildning hetare än vanligt Yrkesutbildningen har hamnat i hetluften för TYA, både på grund av hur EU-direktivet om yrkesförares kompetens genomförs och för att en ny gymnasieskola är i faggorna, konstaterade TYA:s VD Bill Rehn vid vårens utbildningsrådskonferens. På olika kanaler försöker vi få gehör för vår syn på hur yrkesutbildning bör gå till. Resultatet av EU-direktivet blev en lag om obligatorisk grund- och fortbildning för lastbilsförare. När den nu sjösätts har Transportstyrelsen talat om hur den ska tillämpas. Här behöver TYA:s röst höras för att nödvändiga justeringar ska ske. I den nya gymnasieskolan är branschsamverkan ett viktigt inslag. Här krävs att TYA hörs på olika nivåer. Problemet är bara att även om man bjuder in oss så betyder det inte att man alltid lyssnar till vad vi säger. Här har vi inom TYA ett tufft jobb framför oss. BA:s Caj Luoma påminde om åldersstrukturen i branschen och slog fast att återväxten både bland yrkesförare och bland yrkeslärare är ett stort problem som också sätter utbildningsfrågorna i fokus. Han pekade på många delvis nygamla frågor: Vilken betydelse kommer YKB att ha för möjligheten att få in vikarier i branschen? Hur ska vi organisera oss för att delta i alla de råd som ska finnas i den nya gymnasieskolan? Vad kommer den nya lärlingsutbildningen att betyda för transportbranschen? Marin Viredius, Transport, blickade tillbaka på den första konferensen med utbildningsråden som han var med om. Även om det under tiden som gått funnits oro för vart TYA är på väg kände han sig lycklig när han såg bakåt och konstaterade att organisationen stadigt - som en gammal ardennerhäst utvecklats till en stark förkämpe för kvalitet i en bransch där många andra tendenser oroar. TYAs VD Bill Rehn Europeiskt perspektiv på yrkesutbildning...sid 2 Nyheter i gymnasieskolan...sid 3 TYA kritisk YKB-aktör...sid 4 APL räddar arbetsmarknadsutbildningen...sid 5 Så här påverkar vi transportutbildningarna...sid 6 Alla var där för att lära och mingla....sid 7 Kultur vinner över strategi...sid 8 Konkurrens om ungdomarna...sid 11
Europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Mats Söderberg från Sveriges kommuner och Landsting, SKL, satte in de svenska utbildningsförändringarna i ett europeiskt perspektiv. I år var det tänkt att målen för den så kallade Lissabonstrategin skulle ha uppnåtts, d v s att 70 procent av européerna skulle vara i arbete och 3 procent av EU-ländernas BNP skulle satsas på forskning och utveckling. Så är inte fallet utan nästa gemensamma ambition har tagit över. Den kallas EU 2020. Meningen är bland annat att 75 procent av befolkningen i EU-länderna mellan 20 64 år om tio år ska ha ett arbete och att 3 procent av EU-ländernas BNP ska investeras i forskning och utveckling. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent och minst 40 procent av den yngre generationen ska ha fullbordat eftergymnasiala studier. Med sikte på övriga 60 procent ska satsningar på livslångt lärande ske. EU 2020-strategin för att uppnå detta vilar på: smart tillväxt, som baseras på kunskap och innovation hållbar tillväxt, som är koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig jämnt fördelad tillväxt, med hög sysselsättning och social sammanhållning Samtidigt som man inom EU spänner sig för dessa ambitioner innehåller den krassa verkligheten utmaningar. Det krävs allt fler för att försörja en åldrande befolkning. Medan en tredjedel av arbetskraften räknas som lågutbildad kräver jobben alltmer kunskaper och därmed mer utbildad arbetskraft. För att tackla utmaningarna ingår i EU 2020 en satsning som kallas New skills for new jobs, det vill säga Nya färdigheter för nya jobb. Meningen är att EU-länderna ska anpassa utbildningarna efter framtida behov genom att göra utbildningsvägar flexibla, undvika återvändsgränder och försäkra sig om att yrkesutbildningen är effektiv. Här var Mats Söderberg självkritisk. Jag är missnöjd med att kommunerna inte följt upp vad det blivit av eleverna efter fem och tio år. Med lokalt ansvar för utbildning måste också följa ett lokalt ansvar för att följa upp utbildningen, sa han. Mats Söderberg berättade också om europeiska samarbetsformer som kan öppna möjligheter för ett åkeri som arbetar med långväga transporter och har mycket kontakter med andra länder. ECVET är ett samarbete som går ut på att en studerande ska kunna göra en del av sin utbildning i ett land och fortsätta den i ett annat, exempelvis i arbetsplatsförlagd utbildning eller hos en utbildningsanordnare. Genom EQF, ett system för nivåbestämning av utbildningar som sjösätts i Europa, kan den som utbildar sig så ta med sig sitt betyg från ett land till ett annat. 2 REFERAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD
Nyheter i gymnasieskolan Den gymnasieskola som ska öppna sina portar hösten 2011 är annorlunda än dagens på några väsentliga punkter. Här är de viktigaste. 12 yrkesförberedande program införs. De allmänteoretiska inslagen minskar till förmån för mer yrkeskunskaper. Yrkesprogrammen ger inte automatiskt allmän högskolebehörighet. En yrkesexamen införs Behörighetskraven för yrkesförberedande program skärps. Man ska i högstadiet vara godkänd i svenska, eng- elska, matematik och fem andra ämnen. Gymnasial lärlingsutbildning införs. Sex högskoleförberedande program leder till högskoleförberedande examen. Valfriheten minskar, bland annat genom att det lokala friutrymmet stramas åt. Individuella programmet ersätts av fem delar: Preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, språkintroduktion och programinriktat individuellt val. Närmare utformning av den nya gymnasieskolan pågår nu i olika programgrupper på Skolverket. Berörda branscher involveras i nationella programråd. Förberedelserna inför starten av gymnasieskolan 2011 är mycket sena. Ett avgörande regeringsbeslut som påverkar viktiga planeringsförutsättningar väntas i maj och friskolor kan vänta besked om man får anordna planerade utbildningar i november 2010. Nytt i Fordon och Transporter Persontransporter och lager och terminal blir nya inslag inom fordonsoch transportprogrammet. I nuläget kan man inte med bestämdhet säga hur fordonsoch transportprogrammet kommer att se ut, men Anders Jonzon, TYA, redogjorde för några förändringar som avtecknar sig i den nya gymnasieskolan. Hans bedömning var att det kommer att bli svårt att få plats med utbildning till förare i fordonsprogrammets kursplan med utbildning till förare av anläggningsmaskiner, en utbildning som är tänkt att ges inom byggprogrammet. I transportinriktningen kommer persontransporter under förutsättning att åldern för den körkortsbehörigheten sänks till 18 år att samsas med godstransporter. En ny inriktning tillkommer i fordons- och transportprogrammet, nämligen lager och terminal. Tänk vinna-vinnalösning Transportbranschen kan påverka den nya gymnasieskolan på nationell, regional och lokal nivå. Nationellt deltar branscher i nationella programråd. Enligt regeringens proposition om den nya gymnasieskolan ska det för varje lokalt yrkesprogram finnas ett lokalt programråd. Man kan ännu inte veta exakt hur bestämmelserna för programråd kommer att utformas då någon förordning därom ännu inte utfärdats. Eventuellt kommer även lokala inriktningsråd att inrättas. Mats Söderberg gav ett tydligt råd till transportbranschen: Formalisera inte så mycket, utan sök personliga och praktiska kontaktpunkter och sträva efter att uppnå vinna-vinnalösningar med ortens gymnasieskola. TYAs Robert Dierks pekade på en fördel som transportbranschen genom sina regionala utbildningsråd kan erbjuda. En kommunal gymnasieskola kanske inte självklart tänker regionalt, men det kan ni göra och erbjuda det kontaktnät ni har som en resurs. REFRAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 3
TYA kritisk YKB-aktör Nedryckare TYA anordnar fortbildningskurser för yrkesförare och utbildar instruktörer som kan fortbilda. Samtidigt är man kritisk till delar av regelverket som styr arbetet med yrkesförarnas kompetens. TYA är godkänd av Transportstyrelsen för att genomföra fortbildningskurser och de erbjuds nu inom TYA:s ordinarie kursutbud. De omfattar sparsam körning, godstransporter, lagar och regler, ergonomi och hälsa och säkerhet och kundfokus. TYA-skolan är i full färd med att planera utbildning för instruktörer som uppfyller de krav som Transportstyrelsen ställt på dem som ska bedriva fortbildning av yrkesförare så att yrkeskompetensbeviset kan förnyas. I botten ligger den utbildningsmodell som TYA använt under flera år för att utbilda APL-instruktörer och -handledare. Den blivande instruktören går två kursdagar för att kunna utbilda på en av TYAs delkurser. Instruktörsutbildningen börjar med att deltagarna går igenom den kurs som det är tänkt att de ska hålla för andra. Därefter sker utbildning i pedagogik, ämnesfördjupning och undervisningshjälpmedel. TYA är kritisk till flera av de bestämmelser som myndigheterna utfärdat för den obligatoriska fortbildningen. På tre punkter arbetar man för att få till stånd en ändring av reglerna. TYA vill att de som får sin grundutbildning på 280 eller 140 timmar inte ska behöva pressa in alla moment i fortbildningen som omfattar 35 timmar. TYA vill även att körning i trafik ska bli ett frivilligt, och inte som nu ett obligatoriskt inslag vid fortbildning i åkerier. TYA vill att en förare ska kunna inrapportera varje genomgången delkurs för att inte under femårsperioden själv behöva hålla reda på kursdokumentationen. Anders Jonzon meddelade att flera fortbildningskurser har fått ställas in på grund av för få deltagare. Det tyder på att åkeriföretagen väntar med att utbilda sin personal. Detta riskerar dels flaskhalsproblem i fortbildningen när den första femårsperioden går mot sitt slut, dels att utbildningen blir mindre effektiv genom att det inte blir ett naturligt, återkommande inslag i yrkesförarens arbete. Anders Jonzon, TYA Fortbildning är något som bör ske varje dag, sa Jan Lilled från Göteborg. Det är inte något man ska gå på fem dagar vart femte år. Anders Jonzon höll med och rapporterade att det inom TYA pågår planering av ett informationsmaterial på temat Vänta inte för länge. Det är ingen ovanlig situation att ett åkeri har ett antal nyutbildade förare och ett antal som snart ska avgå med pension. Då håller man kanske fortbildningsfrågan ifrån sig, sa Anders Jonzon. Men om man samtidigt har ett stort antal förare som ligger mellan dessa grupper är det ju många som behöver fortbildas. Då kan det vara idé att företaget låter utbilda egen personal till instruktörer. Då kan man på ett naturligt sätt genomföra fortbildning under hand. Hans Olsson från Mora undrade om det är tillåtet att använda simulator i utbildningarna, något som Anders Jonzon inte kunde svara på. Vi får inget bra svar från Transportstyrelsen på frågan om simulator får ersätta körträning i trafik, och med bra svar menar jag ett ja eller nej. Ett annat problem som TYA påtalat gäller det hinder för mängdträning i grundutbildningen som uppstår i glappet mellan utfört förarprov för C-behörighet och utfärdande av yrkeskompetensbevis. I mellantiden råder i praktiken körförbud, konstaterade Anders Jonzon, vilken kraftigt beskär elevernas möjlighet till mängdträning. FAKTA Sedan den 10 september i fjol ska den som kör lastbil yrkesmässigt ha ett yrkeskompetensbevis, YKB. En blivande förare måste genomgå grundutbildning på 280 timmar om man inte är 21 år eller äldre, för då räcker det med 140 timmar. Efter utbildning genomgår man prov och om man godkänns utfärdas yrkeskompetensbevis. Det gäller i fem år och förnyas om föraren genomgår 35 timmars fortbildning under en femårsperiod. För den som har C/CE-behörighet som utfärdats före 10 september 2009 krävs inte grundutbildning, men väl 35 timmars fortbildning per femårsperiod. 4 REFERAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD
APL räddar arbetsmarknadsutbildningen Arbetsförmedlingen månar om kontakterna med TYA på olika nivåer, dels för att myndigheten gillar APL-modellen, dels för att man behöver kunskap om transportbranschen för att kunna förmedla rätt arbetskraft. Lennart Åkerman är en av Arbetsförmedlingens sju branschstrateger. Stockholm är en strategisk arbetsmarknadsregion och det kommer att bli fler i landet, bland annat i Göteborg och Karlstad. Om vi har ett bra branschsamarbete kommer vi att få bättre möjligheter att tillgodose branschens behov av arbetskraft, konstaterade han. Och samarbetet med transportbranschen fungerar bra. Från ett centralt perspektiv ses det som mycket angeläget, vilket till en del kan förklaras med APL-konceptet som Arbetsförmedlingen tagit till sig. Vi tycker att APL är bra, sa Lennart Åkerman och det ingår i våra avtal med utbildningsanordnare att när det är möjligt ska APL-metoden användas. På regional nivå är också samarbetet med transportbranschen viktigt. Det är viktigt för myndigheten att kunna stämma av med branschen i rekryteringsfrågor och att gemensamt kunna anordna rekryteringsträffar och utbildning av Arbetsförmedlingens personal. Inom Arbetsförmedlingen använder man det valideringsunderlag som TYA arbetat fram. Det fungerar dels vid en regelrätt validering av en förares kunskaper, dels också vid en mer sonderande introduktion till yrket där underlaget kan vara en grund för utbildningsplaneringen. Regeringen har dragit ner på arbetsmarknadsutbildningar och förklarat att Arbetsförmedlingens roll är att matcha, inte utbilda. Det har lett till, sa Lennart Åkerman, att vi inte har någon volymutbildning kvar. Men den utbildning av någorlunda format som vi ändå har gäller industrin och transporter. Det senare möjliggörs genom APL-upplägget. Även Greta Karlsson är branschstrateg vid Arbetsförmedlingen, men tjänstledig för att arbeta med kvalitetssäkring av myndighetens bransch- och yrkeskunskaper. I våra system hanterar vi omkring 4 000 olika yrken, sa hon, så det vill till att det finns en del kunskaper för att vi ska kunna göra ett bra jobb. Ni som kunder till Arbetsförmedlingen har rätt till lika god service var ni än finns i landet. Hon konstaterade att om myndigheten ska få företagens förtroende att hjälpa till med rekrytering krävs det att man visar att man vet vad jobben handlar om. Samtidigt, la hon till, ser f förutsättningarna lite olika ut. I Arvidsjaur har vi 15 anställda i arbetsmarknadsområdet medan vi har 700 i Stockholm. Greta Karlsson beskrev en kompetensmodell Arbetsförmedlingskontorets kunskapsstruktur som man testar i ett antal pilotprojekt. Förhoppningen är att den ska visa sig fungera väl och kunna användas inom hela Arbetsförmedlingen: Varje arbetsförmedlare ska ha en generell kunskap om alla yrken. Vid kontoret ska också finnas arbetsförmedlare som vet mer om vissa branscher. I toppen av kunskapspyramiden finns ett antal experter, exempelvis på transportbranschen. En expert finns inte överallt men kan med teknikens hjälp videosamtal med mera bidra med sina kunskaper till både arbetsförmedlare och sökande på andra orter. Expertnivån är den senast tillkomna i denna kunskapsstruktur och Greta Karlsson räknar med att inom transportområdet kan det behövas cirka 20 experter i landet. Nu har jag beskrivit hur det är tänkt, sa hon, men det är tillsammans med branschen som vi måste ladda maskineriet med ett verkligt kunskapsinnehåll, konstaterade hon. Lennart Åkerman och Greta Karlsson från Arbetsförmedlingen betonade vikten av branschkunskap hos myndigheten REFRAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 5
Så här påverkar vi transportutbildningarna Det är en snårig utbildningsvärld som transportbranschen behöver närma sig för att påverka utbildningen av framtida arbetskraft. Robert Dierks,TYA, tycker att det om möjligt bör finnas särskilda yrkesråd för gymnasieskolans inriktningar inom transportområdet. TYA:s regionala utbildningsråd diskuterade i grupp hur man skulle förhålla sig till de många frågor som uppstår i gränssnittet mellan skola och arbetsliv. Ska man till exempel i TYA försöka få med nya medlemmar och parter som arbetar med persontransporter, undrade någon. Ett svar blev att om det är skolans uppgift att samråda med nya grupper vilar det på skolan att samla dem man ska samråda med. Planerna att i den nya gymnasieskolans transportinriktning ta bort anläggningsutbildningen, men ta in persontransporter fick tummen ner i en grupp. De som gräver behöver ju ha C-kort för att vara anställningsbara, för på vintern måste de kunna göra annat än att gräva. Andra frågor handlade om hur man som branschorganisation bäst samordnar sig för att utöva inflytande på utbildningen. Bör man till exempel i en region verka för att programråd hos olika utbildningsanordnare slås samman? Nej, blev svaret i det regionala utbildningsrådet för Stockholm, Uppsala, Södermanland och Gotland, för skolorna arbetar sinsemellan så olika, en del med APL, andra inte, vissa är friskolor, andra kommunala. Även där utbildningsrådet i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län verkar finns olika slags skolor. Där har utbildningsrådet inom sig fördelat ansvaret för kontakt med utbildningsanordnarna i de olika länen. Några av representanterna vittnade om hur man vid varje möte i skolornas programråd såg till att det ingick en avstämning av hur det går för eleverna, om de sköter sig, kommer i tid och om lärarna håller måttet. Vi som kommer från näringslivet måste kunna komma med goda idéer om hur utbildningen ska göra eleverna anställningsbara. Det är viktigt att vi är insatta i utbildningen, till exempel genom att titta på när de lär sig att backa och bläddra igenom böckerna de använder. Bara om vi är engagerade kan vi hjälpa skolorna med att analysera vad som gått snett de gångerna när någon misslyckas i utbildningen. TYAs kvalitetschecklista för arbetsplatslärande rekommenderades av flera som ett stöd i arbetet som ledamot i programråd. På vissa utbildningsorter har skolorna samordnat olika inriktningar i samma programråd. TYAs projektledare Robert Dierks påtalade betydelsen av att det om möjligt bör finnas särskilda yrkesråd för gymnasieskolans inriktningar inom transportområdet. I ett transportråd får vi möjlighet att greppa och påverka de utbildningar som är våra, konstaterade han. HANDLINGSPLAN Håkan Norén, ordförande i TYAs regionala råd i Stockholms, Sörmlands, Uppsala och Gotlands län redovisade rådets handlingsplan för de närmaste åren. Bland annat pekade han på betydelsen av att öka samarbetet med friskolor med transportutbildning, något som han bedömde kommer att bli allt vanligare. Ur handlingsplanen: GYMNASIESKOLAN Rådet ska: Stötta skolor som har ambitioner att starta transportutbildningar. Arbeta för att fler skolor går över till APL. Arbeta för att branschen synliggörs redan i grundskolan. Ett sätt kan vara att använda utställningstrailern. Verka för att 60 procent av de utbildade i regionen år 2011 ska ha genomgått utbildning genom APL. Samla handledare och instruktörer i regionen minst en gång per år. Arbeta för att kontakterna mellan handledare utbildare ökar. Rådets medlemmar ska ha geografiska ansvarsområden Arbeta för att alla olika typer av transporter är representerade i utbildningen där så är möjligt, till exempel schakt, kran, lastväxlare, renhållning, fjärr, distribution. ARBETSFÖRMEDLINGEn Rådet ska: Arbeta för att all utbildning via Arbetsförmedlingen inleds med någon form av urvalsprocess/validering där företagen har en naturlig del i den processen. Arbeta för att all vuxenutbildning via Arbetsförmedlingen genomförs med APL. Ha representanter i Arbetsförmedlingens branschråd regionalt och gärna nationellt samt där det förekommer lokalt. Utöka samarbetet med regionens friskolor som har transportutbildning. Delta i aktuella kursråd, styrgrupper med mera inom kommunal vuxenutbildning där transportutbildning förekommer. Se till att ha ett bra samarbete med Grönlunds, ETT, Yrkesakademin och andra aktuella utbildningsföretag. YKB Rådet ska: Vara uppdaterat på vad som händer gällande YKB. Få kontroll på vad företagens handledare och instruktörer kan bidra med utbildningsmässigt när det gäller YKB. Ha YKBfrågan som en stående punkt på rådsmötets dagordning. 6 REFERAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD
Alla var där för att lära och mingla I Järva samlades representanter från transport- och -utbildningssektorn från hela landet för att lära sig mer, utbyta erfarenheter och ha det trevligt i största allmänhet Smålandsrådet, med Jan Hjortsberg i spetsen, diskuterar hur branschen kan bidra till bra yrkesråd. Claes Peterson, konferensens ordförande, blickar ut över ett 70-tal rådsdeltagare. Kajsa Modig, Sita, och Åsa Ericsson, Schenker, är ledamöter i Skånerådet. De centrala parterna och TYA möts under rådens gruppdiskussioner. TYAs regionala projektledare Lars Johansson i södra och västra Sverige är inte sen med repliken. Martin Miljeteig och Martin Viredius, Transports utbildningsansvariga, i glatt umgänge under konferensarbetet. Björn Johansson, TYAs regionala projektledare i centrala Sverige läser konferenshandlingarna. REFRAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 7
8 REFERAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD
Kultur vinner över strategi Det hjälper inte hur goda planer du har för företaget, om du uppträder som ett svin, konstaterar Anders Lugn. En förändringsstrategi som hjälper inrymmer däremot att alla medarbetare får möjlighet att uppleva en känsla av sammanhang och ta eget ansvar för att förbättra på jobbet. Dåligt humör kan vara ett av flera tecken på att en person är på väg in i väggen, sa Anders Lugn. Vad är det som gör att en del arbetsplatser fungerar bra, men andra inte, frågade Anders Lugn. Vad är det som gör att Ericsson haft en världsledande ställning på sitt område i 130 år? Ja, inte beror det på att man haft bra chefer, sa han, men man har, liksom exempelvis Nokia, skapat en kultur som korrigerar ett och annat misstag. Därmed konstaterade han att kultur i ett företag vinner över strategi. Du kan ha vilken strategi som helst, men den kommer inte att lyckas om du uppträder som ett svin. Anders Lugn sa att mellan två och fyra procent av ohälsan i samhället är biologiskt motiverad. Den andelen kan förklaras med benbrott och andra sammanbrott. Resten av de omfattande sjuktalen - vår översjuklighet som innebär en enorm besparingspotential är inte skapade av Gud. Alltså går det att ta bort dem. Han berättade om en arbetsplats där han medverkat som konsult, Fors pappersbruk. Där slet man tidigare med dålig kvalitet, dålig lönsamhet och omotiverade medarbetare. I samband med att man fick en ny VD och en ny företagsläkare ställde man upp hypotesen: Friska jobbar bättre än sjuka. Man började tänka på ett nytt sätt och frågade sig vad som gör människor friska i stället för vad som gör dem sjuka. Finns det något som man kan vaccinera med mot ohälsa? Svaret hade redan formulerats av Aaron Antonovsky, en israelisk professor i medicinsk sociologi. Han ligger bakom begreppet KASAM känsla av sammanhang. Känslan av sammanhang kan uppstå om man kan uppleva omgivningen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Känslan av sammanhang och hur den påverkar hälsan på en arbetsplats kan beskrivas både på individ- och REFRAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 9
Det är inte farligt att arbeta, men det gäller att hitta balansen mellan nedbrytande och uppbyggande faktorer i tillvaron. strukturnivå. Det visade sig att friskast på bruket var månskensbönderna, de som slet hemma med ett olönsamt jordbruk och behövde arbeta fulla skift för att få ihop ekonomin. De var friska för att de har valt att syssla med det som de tycker är meningsfullt, sa Anders Lugn. Men, la han till, om de inte hade kunnat återhämta sig hade även de blivit sjuka. Han konstaterade också att det inte är farligt att arbeta. Det är snarare farligt att inte arbeta. Vad det gäller är att hitta en balans mellan nedbrytande och reparerande saker i tillvaron. Den här avvägningen måste vi alla lära oss att känna av själva, och det är inte alltid så lätt. Men tecken på att någon är på väg att gå in i väggen kan bland annat vara dåligt humör, sömnsvårigheter, svårigheter att koppla av, ointresse och koncentrationssvårigheter. Hjärnan är så konstruerad, sa Anders Lugn, att den inte lägger av när den blir överbelastad, utan den skärmar av synfältet och intresseområdet. Han betonade att alla på en arbetsplats har ett kollegialt ansvar för att uppmärksamma om någon är på väg åt fel håll. Vägen in i väggen kan dessbättre gå rätt lätt att bryta. På strukturnivå är det bara fem saker att tänka på. Han förklarade att man måste sätta gemensamma mål som accepterats på avdelningen, i gruppen och ända ner på individnivå. Då kan målen få en oerhörd kraft, sa Anders Lugn. Den som ser tydliga mål framför sig vill oftast nå dit. Främjande ledarskap innebär inte att ledaren alltid måste lyckas men att han ska se till så att medarbetarna lyckas. Kultur vinner över strategi På strukturnivå finns det egentligen bara fem saker att tänka på för ett företag, enligt Anders Lugn: Mål som är gemensamma och accepterade Främjande ledarskap Ledande medarbetarskap Främjande kommunikation Delaktighet Ledande medarbetarskap kan till exempel innebära att en medarbetare säger: Jag har inte de förutsättningar som krävs för att nå målen. Främjande kommunikation är något som man bör ha som en integrerad del av affärsidén. Man kan fråga sig: Hur medverkar den här informationen till att uppnå företagets mål? Den enskilt viktigaste faktorn, sa Anders Lugn, är delaktighet. Det är inget konstigt att det uppstår en massa sjukdom längst ut i sjukvården, där man ofta har alldeles för lite att säga till om, konstaterade Anders Lugn. Det gäller att var och en i företaget har förutsättningar för att ta eget ansvar i stället för att bli sur och bitter. Att det här programmet, om det genomförs, fungerar för att minska sjukfrånvaron visar exemplet Fors pappersbruk. I det arbetslag där man först tillämpade dessa principer konsekvent sjönk sjukfrånvaron från nitton till två procent. I det andra arbetslaget vid samma pappersmaskin producerade man mindre papper, svarade för de flesta reklamationerna, deltog inte lika ofta i frivillig engelskundervisning. Svårare än så är det inte, sa Anders Lugn. Han delade med sig av sin livsfilosofi och berättade hur han brukar gå tillväga när han ska hjälpa en organisation att sätta mål. 10 REFERAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD
KÄLLA: VÄGVERKET/TRANSPORTSTYRELSEN referat nr.10 Jag brukar börja med att fråga: Hur ser det ut när det fungerar som bäst i er verksamhet? Det är bättre att börja där i stället för att fokusera på problemen. När vi gått i mål med den frågan är det dags för nästa steg: Hur ser det ut idag? När man ser skillnaden följer tredje frågan av sig självt: Vad behöver vi alltså göra? Han förklarade att alla medarbetare vid Fors pappersbruk fick välja ett av de förbättringsområden som hade kommit fram som svar på den tredje frågan. Kan människor förstå sammanhanget, och få kun- skap och förståelse varför saker måste ändras, kan man klara av stora förändringar utan problem, konstaterade Anders Lugn. Han sammanfattade några framgångsfaktorer vid pappersbruket: Allt förändringsarbete genomfördes i samverkan mellan fack och arbetsgivare. Alla medarbetare var delaktiga i förändringsarbetet. Alla medarbetare fick träna sig i kommunikation. Alla medarbetare hade egna kundkontakter. FOTNOT: Mer lugn på www.baralugn.se Förstår man sammanhanget och får kunskaper nog för att inse varför förändring krävs klarar man stora förändringar utan problem, säger Anders Lugns erfarenhet. Konkurrens om ungdomarna Fram till och med år 2010 prognostiseras antalet ungdomar som tillträder på arbetsmarkanden vara fler än antalet åldersavgångar från arbetsmarknaden. Från och med år 2011 är förhållandet det omvända, d v s att åldersavgångarna är fler än antalet tillträdande ungdomar. Det prognostiseras att år 2020 kommer cirka 5 000 fler personer att gå från arbetsmarknaden p g a ålderspensioner än vad som tillkommer i form av tillträdande ungdomar. TILLTRÄDANDE UNGDOMAR OCH ÅLDERSAVGÅNGAR TILL/FRÅN ARBETSKRAFTEN, PROGNOS ÅR 2010-2020 TILLTRÄDANDE UNGDOMAR (TOTALT ANTAL 15-ÅRINGAR PER ÅRSKULL) ÅLDERSAVGÅNGAR 140 000 BAs Caj Louma påminde om åldersstrukturen och slog fast att återväxtern bland yrkesförarna är ett stort problem som sätter utbildningsfrågorna i fokus. 120 000 100 000 80 000-5 235 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 REFRAT #10 MAJ 2010 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 11
TYA har åtta regionala utbildningsråd. Rådens främsta uppgifter är att stärka BD och förbättra: rekryteringen av välutbildade förare till TYA-anslutna företag AC samverkan mellan skola, företag och arbetsförmedling Z Y fortbildnings- och utvecklingsinsatser för anställda förare X TYA har regionala projektledare som W är transportbranschens kontakt- S O N M U T D E F H G K C AB I personer när det gäller yrkesförarutbildning och arbetsplatslärande, APL, i regionerna. Projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner. För mer information om TYAs regionala utbildningsråd, se www.tya.se, under UTBILDNING. tya transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd Ett samarbetsorgan för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom transportbranschen TYA, Box 1826, 171 26 Solna TELefon: 08-734 52 00 telefax: 08-734 52 02 e-post: info@tya.se HEMSIDA: www.tya.se ANSVARIG UTGIVARE: Bill Rehn MER INFORMATION om TYAs regionala utbildningsråd: se www.tya.se eller kontakta PROJEKTLEDARE robert Dierks, 070-394 52 00, robert.dierks@tya.se UPPLAGA: 1:1, 500 ex TEXT: SILFVERS TEXTVERK BILD: RYNO QUANTZ, BOSSE SILVFERBERG, JAN SKANSÉN, istock PHOTO FORM: JAN SKANSÉN