REFERAT #1 KONFERENS I STOCKHOLM, DECEMBER inriktas mot hur man ska efterleva det kommande. EU-direktivet som i hög grad är inriktat

Transkript

1 REFERAT TYAs VD Bill Rehn talade bland annat om vikten av att branschen är ett föredöme när det gäller trafiksäkerhet. VI ÄR PÅ RÄTT VÄG Både behovet av hög trafiksäkerhet och åkerinäringens behov av arbetskraft pekar ut arbetsplatslärande som en viktig framtidsfråga. Sören Andersson, ordförande i TYAs centrala utbildningsråd, öppnade konferensen för de regionala utbildningsråden den 19 oktober 2004 med allvarsord. Han fäste uppmärksamheten på branschens och därmed varje enskild åkares och förares ansvar för trafiksäkerheten. TYAs VD Bill Rehn tog upp tråden och välkomnade bland annat NTFs aktuella inbjudan till samtal med TYA om trafiksäkerheten. Han pekade även på hur trafiksäkerhetsarbetet placerats allt mer i fokus för TYAs syskonorganisationer i Europa. Han såg fram emot att delta i ett föreslaget gemensamt EU-projekt som ska inriktas mot hur man ska efterleva det kommande EU-direktivet som i hög grad är inriktat på ökad trafiksäkerhet genom utbildning i åkeriföretagen. L ÄS MER OM : Det bör bli normalt att lära ut på arbets platsen, sid 2 Skolans måttstock räcker inte, sid 5 Fler rekryteringar men sämre kompetens, sid 7 Motionera mera, sid 7 Avtackning av gammal räv och läromästare, sid 7

2 REFERAT DET BÖR BLI NORMALT ATT LÄRA UT PÅ ARBETSPLATSEN Lennart Nilsson, professor i pedagogik i Göteborg och Skövde, har under många år och på flera kontinenter studerat lärande med fokus på yrkesutbildningar. Inte minst har han frågat sig och studerat vad som orsakar framgång respektive misslyckande när det gäller yrkeslärande och yrkeskunnande. Lärande på arbetsplatsen är ett viktigt sätt att gynna en lyckad yrkesutbildning. Certifierade arbetsplatser och branschinriktade yrkespedagoger kan ge ökad trovärdighet och långsiktighet i den förändring som nu sker mot ökat arbetsplatsförlagt lärande. Professionella yrkesförare bör spela en viktig roll i överföringen av yrkeskunnande, menar Lennart Nilsson. Människan ställer högre krav på innehållet i sitt arbete. Jag tror att möjligheten att lära ut kommer att bli mer efterfrågad i arbetslivet, sa han. YRKESUTBILDNINGEN MÅSTE FÖRÄNDRAS Varje utbildningssystem behöver upprätthålla en balans mellan att å ena sidan återskapa och sprida gängse yrkeskunnande och å den andra att bidra till införande av nyheter i branschen. För yrkesutbildningens del behöver tonvikten för närvarande ligga på att införa nyheter. Det beror på att det har skett stora tekniska, ekonomiska, befolkningsmässiga och sociala förändringar som märks i vardagslivet men som inte återspeglas i yrkesutbildningen. Även om vi idag kan kommunicera med järnväg, bilar och mobiltelefoner påminner en hel del av utbildningens struktur om järnvägen, sa Lennart Nilsson. Den följer ett spår och går från en startpunkt till ett mål. Men så ser inte verkligheten ut längre. Samhället går mot allt större rörlighet som möjliggörs genom teknikens utveckling. Men förändringar i utbildningssystemet går i regel långsamt, konstaterade Lennart Nilsson. Det beror både på systemets uppbyggnad med byråkratiska inslag och på att förändringar som organiseras genom utredningar, remisser, beredningar, propositioner, motioner, förhandlingar och beslutsfattande går långsamt. Bland annat därför behöver yrkesutbildning, som är extremt «verktygsberoende«, 2 REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD

3 Arbetsplatsen utgör en naturlig plattform för att utveckla ett yrkesspråk, konstaterade Lennart Nilsson. Ett utvecklat yrkesspråk är en nödvändig förutsättning för och en väsentlig del av ett modernt yrkeskunnande. Man måste i yrkesutbildning främja ett yrkesspråk vare sig den äger rum på en arbetsplats eller i skolan. kommunicera och söka mening får stora konsekvenser för hur man organiserar lärande. Y SOM I YRKESKUNNANDE Utbildaren behöver ha kunskap om yrkeslärandets mekanismer och träning i att ta tillvara dessa på arbetsplatsen. Utbildaren behöver t ex kunna överföra sådan förtrogenhetskunskap som kommer till uttryck bland annat i körteknik. Professor Lennart Nilsson tycker att yrkesutbildning bör bedrivas på arbetsplatserna eftersom det är där «verkligheten«finns. Lennart Nilsson anser att dagens utbildning av instruktörer och handledare i yrkeslivet på sikt behöver utvecklas så att yrkesverksamma kan bli certifierade yrkespedagoger. Men det är långt ifrån enbart yrkestekniskt kunnande som krävs. Om de senaste årens kunskap om lärande togs tillvara skulle utbildningssystemets effektivitet kunna höjas väsentligt. För att åstadkomma detta krävs insatser inom fem områden som kan sammanfattas i ordet MYLLA, nämligen: M SOM I MÄNNISKOKUNSKAP Man måste vara införstådd med att människan samtidigt är en biologisk, social och intellektuell varelse. Insikten att människan är komplex, vill samspela, L SOM I LÄRANDEKUNSKAP En utbildare måste vara intresserad av och insatt i villkoren för lärande. Det gäller bland annat att förstå att det finns olika typer av kunskap, både erfarenhets- och vetenskapsbaserad, och att båda är nödvändiga för verksamhet och utveckling inom ett yrkesområde Utbildaren måste kunna utveckla en arbetsrelaterad dialog med den som lär sig. Utbildaren ska kunna överföra förmågan att skaffa sig en överblick och den sortens relationskunskap som en yrkeserfaren tillämpar genom att föra en inre dialog med sig själv («Här är det halt och smal väg - alltså anpassar jag farten...«) i stället för detaljkunskaper som man lär sig genom att svara på jaoch nejfrågor. En annan förutsättning för en lyckad yrkesutbildning är att eleven kan se mening i det han eller hon gör, konstaterade Lennart Nilsson. Det ur elevens perspektiv mest fundamentala resultat som jag har funnit under 30 års forskning kring yrkesutbildning är att vi lever i olika tidsperspektiv. Somliga har ett tidsperspektiv som kan jämföras med parkeringsljusets räckvidd, andras liknar halvljuset och en del kan överblicka den ljuskägla som helljuset ger. I en undervisningssituation måste man ta hänsyn till att människor är olika. Eleverna behöver få syssla REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 3

4 REFERAT Fortsättning från föregående sida. med något som de kan överblicka. Först därigenom kan de bli herre över en större tid. Eleverna måste få tillgång till ett konsekvensorienterat lärande. L SOM I LIVSKUNSKAP I utbildningen av blivande branschpedagoger bör det enligt Lennart Nilsson ingå livskunskap eller arbetsrelaterad etik. Man behöver ha förutsättningar för att överföra medvetandet om att sättet att transportera gods eller människor på kan orsaka ett oerhört mänskligt lidande. Ett sådant tänkande torde minska en del risktagande i trafiken. A SOM I KUNSKAP OM ARBETSORGANISATIONEN En branschinriktad yrkespedagog måste känna till hur arbetsdelningen mellan olika befattningshavare, yrken och individer ser ut och kan behöva förändras till följd av utvecklingen. Man behöver som utbildare vara medveten om att olika yrkeskategorier samtidigt kan behöva utveckla flera, kombinatoriska färdigheter. Det innebär t ex att det inte räcker för en yrkesförare med ett visst yrkestekniskt kunnande, som att köra eller lastsäkra, utan att den som saknar social förmåga och inte kan kommunicera inte har så stort värde på dagens eller morgondagens arbetsmarknad. YRKESPEDAGOGER BÖR SÄTTA BETYG Det är viktigt att understryka att det totala yrkeslärandets innehåll bör vara mer omfattande än vad som krävs för arbete enligt dagens arbetsdelning. Annars är risken stor att man inte tillvaratar yrkeskunnandets dynamiska kraft och att den yrkesutbildade i stället kommer in i ett tempoliknande arbete. Eleverna behöver få betyg på det lärande som sker på arbetsplatsen, säger Lennart Nilsson och det är den certifierade yrkespedagogen som bör ha både rätt och skyldighet att sätta betyg. Det är de som kan bedöma hur eleven arbetar. Idag finns inte denna möjlighet men det är min förhoppning att framtidsinriktade branschorgan för en historisk insats på detta område. 4 REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD

5 SKOLANS MÅTTSTOCK HÅLLER INTE Dagens utbildningspolitik ska främja ett livslångt lärande. Det innebär både att alla ska ha tillgång till formella studier och att lärande även vid sidan av utbildningsväsendet, inte minst i arbetslivet, ska erkännas. Här kommer validering in i bilden som ett viktigt instrument. Men validering har blivit ett modeord som används med många olika betydelser. Fredrik Wikström redde ut begreppen för TYAs utbildningsråd. Fredrik Wikström arbetar på Valideringsdelegationen, en tillfällig myndighet som mellan 2004 och 2007 ska utveckla hur validering ska kunna användas i samhället. Det sker bland annat i samarbete med olika branscher varav transportbranschen är en. FOKUS PÅ ARBETSLIVET Fredrik Wikström konstaterade att i tidigare försök att ringa in vad validering kan vara har utbildningssystemet varit utgångspunkten. Man har utgått från kursmål och kriterier i gymnasieskolans kursplaner. Därmed har man missat andra kompetenser än de som uttrycks där, sa han. Det är viktigt att arbetslivet tillsammans med utbildningsarrangörer tar ansvar för vad som ska bedömas, hur det ska värderas, dokumenteras och hur kompetens ska erkännas som man behöver inom olika yrkesområden. Valideringsdelegationen är inriktad på att hitta metoder och instrument som täcker den kunskap som är generell för ett yrkesområde. Översatt till transportbranschen gäller det till exempel att sätta fingret på den kompetens som alla lastbilsförare behöver ha, däremot inte att försöka beskriva den särskilda yrkeskompetens som en förare av till exempel tankbilar, timmer- eller djurtransporter behöver ha. Denna kompetens som är gemensam för ett yrkesområde kallas ramkompetens. SYNLIG KOMPETENS KAN ÖVERFÖRAS En utvecklad valideringsverksamhet kan understödja många viktiga samhällsmål såsom ökad flexibilitet, rörlighet inom arbetsmarknaden och tillväxt. Ett led i detta är att ge förutsättningar för att synliggöra kompetens oavsett var den utvecklats och se till att den kommer till optimal nytta. En viktig aspekt i valideringsarbetet är att den erkända kompetensen ska kunna vara giltig i hela landet bland annat därför är det viktigt med en nära samverkan med branschernna. Lyckas man med det har man närmat sig utbildningspolitiska ambitioner som är aktuella i den europeiska diskussionen: Man kan synliggöra kompetens som förvärvats både i och utanför utbildningsväsendet (transparency). Man kan som en grund för livslångt lärande göra kompetens överförbar mellan olika områden (transferability). Därmed underlättar man det byte av karriärer som håller på att bli allt vanligare under en livstid (mobility). Fredrik Wikstöm från Valideringsd legationen, talade om hur yrkesko petens ska valideras d v s värder dokumenteras och erkännas. REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 5

6 REFERAT Fortsättning från föregående sida. VALIDERING FÖR STUDIER OCH ARBETE Valideringsdelegationen ansluter sig till regeringens beskrivning av de situationer då validering i princip är aktuell: Som ett led i en pågående utbildning i syfte att kartlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet och/eller förkorta studietiden för den enskilde I anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå för vidare studier För att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter inför ansökan om anställning eller i samband med personalutveckling på arbetsplatsen. Det är många frågor som Valideringsdelegationen enligt sitt uppdrag ska besvara fram till 2007: Vilka aktörer ska kunna genomföra validering? Vem ska kunna certifiera kompetens som valideras och hur ska det gå till? Vilka yrkesgrupper behövs för att genomföra validering? Hur ska kvalitetssäkring ske? i att delegationen startat samarbete med ett antal branscher och fler områden är på väg Transportbranschen ingår i en försöksverksamhet som Myndigheten för skolutveckling ansvarar för och som efter årsskiftet eventuellt kan hitta vidare samarbetsformer med Valideringsdelegationen. I TYAs valideringsprojekt framgår bland annat nödvändigheten av att både åkeriföretag och utbildningsanordnare kan vara aktiva i valideringssammanhang, i olika utsträckning beroende på syftet med den aktuella valideringen. När validering sker på arbetsplatser utgör TYAcertifierade instruktörer som vidareutbildats i validering en naturlig nyckelgrupp. Det är viktigt att vi har branscherna med i arbetet och att de känner att de har initiativet, konstaterade Fredrik Wikström. BRANSCHERNA SKA HA INITIATIVET Fredrik Wikström underströk att det är viktigt för Valideringsdelegationen att samarbeta med arbetslivet. Detta har tagit sig uttryck Fredrik Wikström i samspråk med TYAs projektledare, Robert Dierks. 6 REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD

7 FLER REKRYTERINGAR MEN SÄMRE KOMPETENS Robert Dierks, TYA, redovisade en aktuell undersökning av arbetskraftsbehov i åkeriföretagen. Den visar bland annat att rekryteringen av förare trots lågkonjunktur vid det senaste undersökningstillfället har ökat kraftigt sedan Andelen av nyrekryterade förare som arbetar med distribution och tempererade transporter har ökat betydligt. Samtidigt visar undersökningen att för över 70 procent av de nyrekryterade förarna uttrycker åkarna att kompetensen är otillräcklig. Detta är en försämring jämfört med undersökningen Jämfört med 1998 har antalet förare som ersättningsrekryterats ökat påtagligt. Över hälften av åkeriföretagen hade inte anmält sina lediga platser till arbetsförmedlingen och lika stor andel av företagen hade inte rekryterat arbetskraft genom arbetsförmedlingen under de senaste tre åren. MISSIONERA MERA Arbetsplatslärande tycks vara ett begrepp som alltfler i transportbranschen känner till men mer krut behöver läggas på att locka åkeriföretag till att engagera sig. Alla parter tycktes vara eniga om att TYA står inför en viktig missionsuppgift. Efter överläggningar i och redovisningar från de regionala utbildningsråden konstaterades att rådsarbetet fungerar bra. TYAs regionala utbildningsråd arbetar med en stor enighet mellan parterna vilket också Martin Viredius, Transport, bekräftade. Han underströk att TYAs regionala verksamhet behöver få långsiktigt stabila former. Viredius öppnade dörren för att i kommande avtalsförhandlingar höja avgiften till TYA för att säkra verksamheten. GAMMAL RÄV OCH LÄRO- MÄSTARE Martin Viredius, Transports andre vice ordförande, passade på att avtacka Sören Andersson som gjorde sin sista konferens som ordförande i TYAs centrala utbildningsråd. Jag har sett Sören som min läromästare beträffande transportbranschen allt sedan jag började som journalist på Transportarbetaren, konstaterade han. Jag har många gånger vänt mig till Sören när jag har behövt ta tempen på branschen och han har fått mig att förstå att alla åkare minsann inte behöver vara bonntjuvar Bonntjuvar eller inte, det viktiga är att vi drar åt samma håll, konstaterade Sören Andersson och avslutade konferensen genom att peka på dynamiken i par ternas samarbete kring utbildningsfrågor. Det har utvecklats under de senaste fem åren och successivt präglats av mindre motsättningar och ökat ömsesidigt förtroende. Visserligen ligger det en utmaning i att få åkeriföretag att i tillräcklig utsträckning engagera sig i arbetsplatslärande men även det ska nog gå. Vem kunde tro för fem år sedan att vi skulle ha både åkerier och instruktörer som certifierats som lämpliga för arbetsplatslärande! REFERAT, TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD 7

8 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD REFERAT TYA har åtta regionala utbildningsråd. Rådens uppgifter är huvudsakligen att: utveckla kontakterna mellan skolor, arbetsförmedlingar och transportföretag få till stånd långsiktiga utbildningssatsningar inom såväl ungdomssom vuxenutbildningen För mer information om TYAs regionala utbildningsråd, se arbeta för att fortbildningssatsningar av anställd personal utvecklas. TYA har även regionala projektledare. De är transportbranschens kontaktpersoner när det gäller transportutbildning och arbetsplatslärande i regionerna. Projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner. Utbildnings- och yrkesinformation, se T YA E T T S A M A R B E T S O R G A N F Ö R A R B E T S G I VA R - O C H A R B E T S TA G A R O R G A N I S AT I O N E R I N O M T R A N S P O R T B R A N S C H E N TYA TRANSPORTFACKENS YRKES - OCH ARBETSMILJÖNÄMND TYA, B OX 1826, SOLNA TELEFON: TELEFAX: E-POST: info@tya.se HEMSIDA : ANSVARIG UTGIVARE: Bill Rehn MER INFORMATION om TYAs regionala utbildningsråd: se eller kontakta PROJEKTLEDARE Robert Dierks, , robert.dierks@tya.se ART.NR H UPPLAGA : 2:2, 300 ex TEXT OCH PORTRÄTTBILDER: BO SILFVERBERG, SILFVERS TEXTVERK ÖVRIGA BIDLER: VOLVO LASTVAGNAR AB GRAFISK FORM: RED EYE AB