2016-09-20 MINNESANTECKNINGAR Uppdrag:Vision för att utveckla tätorter Beredning Samhällsbyggnad Tid: den 20 september 2016 kl. 15:00 17:00 Plats: Magnarps skola Närvarande: Beredningen: Ann-Marie Linden (ordförande) Mikael von Krassow (1:e vice ordf.), Sven Aidemark, Tommy Andersson, Maths Kjellin, Niklas Andersson, Jan-Eric Andersson Tjänstepersoner: Cecilia Thell och Bengt-Ove Ohlsson 1. Region Skåne, kollektivtrafikstrateg Emma Morin Det öppna Skåne 2030 är Skånes regionala utvecklingsstrategi med fem prioriteringar: 1. Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet 2. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor 3. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur 4. Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster 5. Skåne ska vara globalt attraktivt Trafikförsörjningsplanen (TFP) som Emma arbetar med, ligger under punkt 3 Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. 1/1 2012 kom nya kollektivtrafiklagen om bl.a. ökad konkurrens och stärkt politiskt inflytande. Det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län och i nom Region Skåne finns 4 pers som arbetar med detta. Rollfördelningen mellan Region Skåne och Skånetrafiken innebär förenklat att Region Skåne sätter ramar och strategier som Skånetrafiken arbetar inom i mer närliggande frågor. Varje organisation har sina politiker som beslutar. Region Skåne har mål om att bl.a. fördubbla antalet resor till 2020, öka marknadsandelden till 40% (av motorburna fordon), ha en geografisk tillgänglighet på 91,5 %, m.m. Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm
2 (4) Riktlinjerna för basutbudet är följande (finns ofta mer men det är ett minimum.): Orter med 3000 invånare: Minst timmestrafik (06-00) Orter med 1000 invånare: Minst 12 dubbelturer per vardag (06-22) Alla med mer än 2 km till närmsta hållplats: 5 dubbelturer per vecka till närmsta större ort/kommuncentrum (finns diskussion om att lägga till en nivå med orter med 300 invånare) Det finns ett samhällsansvar att man ska kunna resa på ett hållbart sätt och koppla ihop regionala kärnor. Kollektivtrafiken på landsbygden behöver utvecklas. Problematiskt att bidra till samhällsnyttan när bussarna ofta går tomma. Vad ska medborgarnas pengar gå till? Ifall många reser blir det större intäkter och då går det att satsa mer. De lönsamma linjerna ger pengar till de mer olönsamma. Man samarbetar ibland med kommunernas skolskjutsar ifall linjerna går parallellt. Hur ska kollektivtrafiken på landsbygden se ut och fungera framöver? Beställa resor kanske? Samordna mer? Hur får man mer kollektivtrafik? Finns det inge kollektivtrafik alls blir det svårt att motivera nya linjer. Man startar ingen busslinje som inte täcker 50 % av kostnaden. Men i vissa fall kanske man kan samordna med skolskjuts.(en liten buss kostar ungefär samma som en stor eftersom den stora kostnaden är lönen till chauffören. ) Satsa på utveckling av kollektivtrafiknära orter där det redan finns kollektivtrafik. Satsa på knutpunkter/bytespunkter. Satsa på framkomlighetsåtgärder som prioriterar kollektivtrafiken. Jobba aktivt med påverkansåtgärder som stimulerar ökat kollektivtrafikresande Våga prioritera och nedprioritera! (exempel Knislinge och Östra Göinge kommun prioriterade) 2. Skånetrafiken, trafikutvecklare Anastasia Permiakova och Mia Haagen Arbetar med Skånetrafikens trafikutvecklingsplan (TUP) är kopplat till Region Skånes trafikförsörjningsplan (TFP). Har mål i avtalen med all trafikentreprenörer, såsom punktlighet, antal resanden, nöjda kunder, baskvalitet (såsom hel och ren buss) m.m. Kollektivtrafiken ska locka kunder genom att erbjuda extra tjänster utöver basutbudet såsom t.ex. wifi, laddning till datorer, ipads m.m., möjlighet att vila under resan m.m. Största delen av resenärerna i Ängelholm är seniorer och elever men Skånetrafiken arbetar med att attrahera fler målgrupper. Linje 2 som kör norrut mot Vejbystrand och Barkåkra station är unik, det finns vanligtvis inte stadstrafik utanför tätorten.
3 (4) Frågor: - Hur gör man för att få mer trafik till t.ex. Hjärnarp? Men man tycker att landsbygden borde subventioneras. Det blir en ond cirkel när folk väljer att inte bosätta sig på landsbygd eftersom det är dåligt med kollektivtrafik. - Antingen köper kommunen till linjer eller arbetar med få upp antalet resande. 3. Vejbyföreningen, Alf Örjas m.fl. Bygdens historik: Vejbystrand är ett gammalt fiskesamhälle fram tills KVS byggdes upp. Det fanns från början två föreningar för södra resp. norra, de slogs sedan samman till en förening. Nuläge: Många barnfamiljer har flyttat hit de senaste årtiondena. De flesta i Vejby trivs ganska bra. Vejby Idrottsförening (VIF) är en mycket aktiv förening som ordnar många uppskattade aktiviteter. De boende är såklart beroende av att servicen fungerar, men idag har mycket lagts ned. Utveckling: Samhället behöver expandera för att utvecklas. Boende: hyresrätter saknas, både för pensionärer som flyttar från sina hus och för ungdomar som behöver mindre billigare boende. Det finns inte tillräckligt med byggbar mark. Byggbara tomter bör inte låsas till en viss sorts hus utan öppna upp för valfrihet. Hur kan man utveckla bygden med mer byggbar mark och ändå värna åkermarken? I utvecklingen måste man se och planera för helheten, t.ex. när man bygger måste allt annat fungera såsom vägar och förbindelser m.m. Arbete: Finns få arbetsplatser vilket gör att de flesta pendlar ut. Infrastruktur: Man vill ha bättre koppling i tiderna mellan bussar och tåg från Barkåkra. Om vägen förbi Valhall Park blir 30-hastighet måste man titta på helheten, det är många som pendlar här. Vägarna är också i dåligt skick. Hamnen; problem med uppställningsplatser för husbilar behöver lösas, har pågått länge. Bättre skötsel och underhåll av träd, buskar och ogräs behövs. Man vet inte vart man ska vända sig i kommunen med frågor. (Marknadsföra och informera om kundtjänst och ny organisation mer?)
4 (4) Frågor: - Varför fungerar VIF så bra? - Är nog eldsjälar som driver. - Hur har det blivit med byggande på området Magnarps Hed? - Börjar komma igång så smått. Vid anteckningarna/cecilia Thell
Emma Morin- Kollektivtrafikmyndigheten Mia Haagen- 2015 Skånetrafiken Anastasiia Permiakova- Skånetrafiken Dagens program Organisation-vem gör vad? Grunder för kollektivtrafikens utveckling Kollektivtrafik på landsbygden Vi vill ha (mer) kollektivtrafik- vad gör vi? Konkret exempel från en kommun Skånetrafiken
Bakgrund Kollektivtrafiklag 1 januari 2012 Konkurrens Stärkt politiskt inflytande
Bakgrund Regional kollektivtrafikmyndighet i varje län Trafikförsörjningsprogram (TFP)
Rollfördelning Regionala utvecklingsnämnden Tar fram TFP Kollektivtrafiknämnden Bistår regionala utvecklingsnämnden Regionfullmäktige Fastställer TFP ESS/Team Henning Larsen Architects
Mål Antal resor fördubbling till 2020 (224 milj resor) Nuläge: 159 miljoner (2015) Marknadsandel 40 % 2030 Nuläge: ca 28 % (2015) Geografiskt tillgänglighet 91,5 % Nuläge: 90,8 % Fossilbränslefri trafik 2020 Nuläge: 70 % förnybar energi i allmän kollektivtrafik(2014) Kundnöjdhet 80 % 2020 Nuläge: 61 % (2015) Tillgänglighet för funktionsnedsatta 100 % av hpl> 15 påstigande senast 2012 Nuläge ca 75 %
Grunder för kollektivtrafikens utveckling Huvudlinjenät Alla tåglinjer 65 regionbusslinjer Utanför huvudlinjenät 81 regionbusslinjer
Riktlinjer för basutbud Orter 3 000 invånare Stråk med regional betydelse: Minst timmestrafik (06-00) täcker in alla kommunhuvudorter samt orter med minst 3 000 invånare Möjlig ny nivå 300 invånare Orter 1 000 invånare Stråk med delregional betydelse: Minst 12 dubbelturer per vardag (06-22): täcker in orter med mer än 1 000 invånare. Alla med mer än 2 km till närmsta hållplats Grundläggande nivå (närtrafik): 5 dubbelturer per vecka till närmsta större ort/kommuncentrum.
Kollektivtrafik på landsbygden
Kollektivtrafik på landsbygden
Kollektivtrafik på landsbygden
Kollektivtrafik på landsbygden i Skåne idag Svag trafik Närtrafik Serviceresor (Färdtjänst och sjukresor) Skolskjuts- kommunens ansvar för barn upp till årskurs 9 Samordna trafiken på landsbygden för att bevara/utveckla!
Hur får vi (mer) kollektivtrafik? Samordnad trafik- skolskjuts/svag trafik Satsa på utveckling av kollektivtrafiknära orter/områden * 1 500 m till tåget * 1 000 m till regionbuss * 500 m stadsbuss Satsa på knutpunkter/bytespunkter Satsa på framkomlighetsåtgärder som prioriterar kollektivtrafiken Jobba aktivt med påverkansåtgärder som stimulerar ökat resande Våga prioritera (och nedprioritera)!
Östra Göinge kommun
Knislinge busstation
Östra Göinge kommun Linje 545 92 112 enkelturer Broby-Kristianstad Kvartstrafik 10-min trafik Utpekat stråk för regionalt superbusskoncept
Stads- och regionbusstrafik i Ängelholms kommun Anastasia Permiakova, trafikutvecklare Mia Haagen, trafikutvecklare
Kort om Skånetrafiken 159 miljoner passagerare 2015 Omsättning ca 5 miljarder kronor 58% utgörs av biljettintäkter 111 Öresundståg, 67 Pågatåg 600 regionbussar, 400 stadsbussar 340 Serviceresefordon
Vårt uppdrag x2 2020
180 160 Resandeutveckling 1990-2015 Miljoner resor i Skåne 140 120 100 80 60 40 20 Totalt Stadsbuss Tåg 0
En fantastisk resa hit men vi är inte nöjda
Trafikutvecklingsplanen (TUP) Bryggan mellan Regionala Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) och Trafikplaneprocessen (Huvudansvar planeringsenheten) TUP uttrycker Skånetrafikens ambitioner för att nå de mål som sätts upp i TFP och våra mål om resandeutveckling, punktlighet l m.fl. TUP följer riktlinjer från TFP och strategier från Verksamhetsplanen, samt de fokusområdena som Skånetrafiken har. (nöjdare och fler kunder, ökad baskvalitet, skapa mervärde) TUP klassificerar våra olika stråk utifrån resandemängd och beskriver brister, åtgärder och målstandarder för respektive klass 2016-09-21 Internt 6
Stadsbuss Stadsbusstrafiken har två huvuduppgifter: Att erbjuda kommunikationer inom städerna som ett alternativ till framför allt bilen Att ge anslutningsresor till de regionala kollektivtrafikförbindelserna såsom Öresundståg, Pågatåg och regionbussar. Stadsbusstrafiken har en viktig roll att spela när det gäller att öka resandet med Öresundståg och Pågatåg I de större städerna har den en viktig roll att spela för att minska trängsel och förbättra stadsmiljön genom att erbjuda alternativ till bilresor 2016-09-21 Internt 7
Stadsbuss (Klassificering) Grupp 1 (> 10 milj resor per år) Invånare Resor Res/inv/år Stadsbuss Malmö 307 000 40,2 milj 131 Stadsbuss Helsingborg 120 000 14,6 milj 122 Stadsbuss Lund 83 000 10,5 milj 126 Grupp 2 (1-10 milj resor per år) Stadsbuss Kristianstad 37 000 3,4 milj 92 Stadsbuss Landskrona 31 800 2,4 milj 75 Grupp 3 (<1 milj resor per år) Stadsbuss Ängelholm 23 000 0,6 milj 26 Stadsbuss Hässleholm 18 500 0,6 milj 32 Stadsbuss Trelleborg 28 000 0,6 milj 21 Stadsbuss Eslöv 18 000 0,5 milj 28 Stadsbuss Ystad 18 500 0,3 milj 16 2016-09-21 Internt 8
Stadsbuss i Ängelholm (riktlinjer för utbud) 2016-09-21 Internt 9
Linjenät i Ängelholm Kopplingar till tåg resor från tätorten till och från Öresundståg (Ängelholm C) och Pågatåg (Ängelholm C och Barkåkra station) Stadsresor resor inom staden, främst inköpsresor, skolresor och resor till vårdinrättningar 2016-09-21 Internt 10
Resandeutveckling i Ängelholm Stad 65 000 60 000 55 000 50 000 2014 2015 2016 45 000 40 000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2016-09-21 Internt 11
Elbussarna 12 meters batteribuss med återvinning av Planerad trafik 7 dagar/vecka bromsenergi Max 186 km körning på en Depåladdning laddning Ca 250 km på en laddning enligt tillverkaren 3 st. gasbussar finns i reserv Extra värmeaggregat, drivs med RME första tiden (jan 2016 maj Ny design invändigt och utvändigt 2016) Infotainment, USB laddare 2016-09-21 Internt 12
Regionbusslinjenät 2016-09-21 Internt 13
Resandeutveckling regionbuss 150000 140000 130000 120000 110000 2014 2015 2016 100000 90000 80000 2016-09-21 Internt 14
Resandeutveckling regionbuss 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 225 503 504 506 507 510 511 514 200 000 100 000 0 2013 2014 2015 2016 2016-09-21 Internt 15
Tack! 2016-09-21 Internt 16