ITS i Planerings- och investeringsprocessen Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år 2020. Ett av dessa områden är ITS i planerings- och investeringsprocessen. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den 25-26 oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Introduktion till det prioriterade området ITS i planerings- och investeringsprocessen Syftet med det prioriterade området ITS i Planerings- och investeringsprocessen är att i Färdplanen peka ut aktiviteter för att vidareutveckla integrering av tjänster och ITS-relaterade åtgärder i arbetet med att åtgärda brister i transportsystemet enligt fyrstegsprincipen. I arbetet med att integrera lösningarna i planeringsprocessen är det därför viktigt att systematisk omvärldsbevakning och Triple Helix aspekten tillgodoses vilket kräver ett tidigt engagemang i relevanta delar av planeringsprocessen från Myndighetsarenan, Akademi, Byggbolag, Telekom/Telematikföretag och tjänsteföretag inom "Big Data/Internet of Things". Att föra in ITS som en naturlig och självklar del i planeringsarbetet är komplext och kräver ett långsiktigt utvecklingsarbete av planeringsunderlag och arbetssätt på alla nivåer i beslutsprocessen. Det är också viktigt med så kallade "goda exempel" liksom efterkalkyler för att bygga erfarenheter av i vilka sammanhang ITS sparat resurser och lett till effektiva och hållbara lösningar. I den Nationella Strategin för användandet av ITS så har ett antal Strategiska delmål tidigare arbetats fram. I dessa finns förslag på åtgärder som arbetsgruppen har beaktat och prioriterat. Vidare har gruppen påbörjat arbetet med att konkretisera tidsatta aktiviteter utifrån dessa, och utsett ansvariga personer för respektive aktivitet. Deltagare i arbetsgruppen Arbetsgruppen består av följande personer och roller: Per Lindroth, Trafikverket (ordf.) Magnus Holmström, Trafikverket Tina Törnquist, Trafikverket 1
Mats Lindström, Sekretariat (Combitech AB, via ITS Sweden) Förutom samtal och diskussioner i arbetsgruppen så har följande personer bidragit med information och förslag: Ylwa Arebratt (TrV), Lars Nilsson (Rud Pedersen), Tom Ramstedt (ITS Dalarna), Lars Sahlin (Combitech) och Torbjörn Biding (TrV). 2
Bakgrund Sverige befinner sig i en samhällsutveckling där digitaliseringen är en stark drivkraft. Industrisamhället övergår till ett digitalt samhälle där vad vi gör, hur vi gör och vad som går att göra snabbt förändras. Dagens planeringsmodell är i allt väsentligt projektbaserad och är utvecklad för traditionella infrastrukturprojekt med långa ledtider som också kräver politiska beslut. Beslutsprocessen leder ofta till beslut om att bygga eller avstå, alternativt vänta med att bygga. Detta planeringssystem utgår till stor del från utveckling av infrastrukturen. Från kommunal och regional till nationell nivå sammanställs efterfrågade satsningar. Dessa utvärderas avseende angelägenhetsgrad, samhällsekonomisk effektivitet samt förväntad investeringskostnad. Med jämna mellanrum revideras den nationella planen liksom de 21 länsplanerna, normalt vart fjärde år kopplat till val av ny riksdag. Som riktlinjer för planeringen finns politiska mål avseende tillgänglighet, miljö och säkerhet. Genomförandet utgår i stor utsträckning från regeringens fastställelse av nationell plan, länsplaneupprättarnas fastställda länsplaner samt tillgänglig budget. Problembild I hela samhället utvecklas successivt en tjänste- och behovsbaserad kultur. Behoven uttrycks allt oftare i termer av att transport- och resebehov som ska tillgodoses m h a t ex informationstekniska åtgärder istället för i termer av "ny infrastruktur". Fyrstegsprincipen karakteriserar arbetssättet och används idag i de tidiga planeringsskedena inom ramen för så kallade Åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Åtgärdsvalsstudierna syftar till att med en bred och aktörsgemensam ansats identifiera vilka brister som bör prioriteras och att övergripande identifiera olika kostnadseffektiva lösningar. Slutförda ÅVS'er ligger sedan till grund för beslut om fortsatt fördjupad planering av de prioriterade åtgärderna där exempelvis kommuner, Trafikverket, operatörer och näringsliv kan bli ansvariga för genomförande av olika lösningar. Satsningar på ITS har svårt att få genomslag i dagens planeringssystem och formerna för att integrera olika ITS-lösningar behöver som tidigare nämnts vidareutvecklas. Potentialen i ITS finns främst i större harmoniserade system och tjänster som arbetar över geografiska gränser och trafikslag men de kan även vara effektiva i samband med att olika mer lokala brister behöver lösas. Områdets betydelse för ITS Strategi- och handlingsplan Införande av ITS-lösningar styrs dels via processen i EU via ITS-direktiv och delegerade akter, dels genom de planer, åtgärdsvalsstudier och investeringar som sker i det svenska transportsystemet där Trafikverket har en betydande roll. Då uppdraget tydligt beskriver en vilja att i högre grad nå ut med och använda ITS i transportsektorn har vi i uppdraget fokuserat på centrala processer för 1. Regelverk för intelligenta transportsystem vid vägtransporter, infrastrukturplanering och investering. 2. Triple Helix samverkan 3. Forskning och utveckling som tydligt måste kopplas till pågående verksamhet inom Trafikverket, kommuner likväl som transport- och fordonsindustri jämte det övriga samhällets behov. 4. Kunskap och kultur för att skapa medvetande och inspiration inom området. 5. Processer: Under arbetets gång har tre huvudsakliga områden av särskild strukturell betydelse för uppdraget utkristalliserats: o Processer kopplade till EU:s ITS-direktiv o Processer och nätverk kopplade till forskning och innovation av ITS 3
o Processer kopplade till integreringen och användandet av ITS. För att ITS ska bli en naturlig del av transportsystemet i Sverige krävs att följande fem strategiska mål är uppfyllda: 1. ITS ska vara en självklar del av planerings- och investeringsprocessen. 2. Ta initiativ inom internationellt policyarbete. 3. Samordna ITS-relaterad FOI nationellt och internationellt. 4. Regelgivningsprocesserna anpassas till den snabba teknikutvecklingen. 5. ITS ska i första hand utvecklas genom att utnyttja befintlig digital infrastruktur och lösningar nationellt och internationellt. Kopplingarna mellan dessa mål och planeringsverksamheten är av varierande grad och relevans men handlingsplanen utgår ändå från dessa mål. Flertalet av de aktiviteter som föreslås i handlingsplanen har Trafikverket som ägare. Strategin och handlingsplanen förutsätter ett fortsatt arbete för att utveckla processer och arbetssätt för att på ett mer strukturerat sätt införa ITS som en naturlig komponent i utvecklingen av transportsystemet. Detta förutsätter dock ett nära samarbete med övriga myndigheter, organisationer och företag för att förverkliga strategins målsättningar. 4
Målbild 2020 med utblick 2025 Arbetsgruppen har försökt definiera tydliga och konkreta aktiviteter som kan genomföras med start 2016 och kan följas upp år 2020 med utblick mot år 2025. 5
Handlingsplan för ITS i planerings- och investeringsprocessen Aktiviteterna som föreslås i denna Färdplan utgår i från de strategiska delmålen i ITS Handlingsplanen, samtal och intervjuer som genomförts under maj 2016 och beaktande av den GAP analys med åtgärdsförslag som ITS referensgrupp arbetat med sedan 2014. Aktiviteterna kan sammanfattas inom fem områden: Kunskap om ITS och Digitalisering Förstärk Triple Helix konceptet Förbättrad uppföljning Regelgivning Involvering i planeringsprocessen av sakkunniga Kunskap om ITS och Digitalisering (Information) Ta fram en Kommunikationsstrategi för ITS och Planering Gör en Målgruppsanalys och Identifiera kritiska målgrupper för olika typer av information. Informera om globala trender och de i Sverige utvalda ITS PO aktiviteterna (inklusive tidplaner för införande av dessa). Informera om de möjligheter vi har att utföra test och validering inom Testarenor, samt inom ramen för pågående FOI (Internt och externt) Informera om framgångsrika projekt och arbetssätt där ITS varit en självklar del av planerings- och investeringsprocessen. Start 2017, beroende på aktivitet slutförande under 2018 eller fortlöpande Kompetenser inom Trafikverket Planering, Trafikledning, IT och Strategisk utveckling. ITS och Kommunikation 500 kkr? Kunskap om ITS och Digitalisering (Utbildning och ny kunskap) Utbildning av projektledare och andra nyckelpersoner Effektsamband tas fram för att t ex kunna bedöma nyttor och kostnader i det löpande planeringsarbetet Identifiera områden där ITS bedöms ge väsentliga bidrag till olika problemställningar i transportsystemet. (Evt uppdatera webbhandboken 'ITS på väg') 6
Identifiera utvecklingsbehov i befintliga interna metoder/modeller i syfte att åstadkomma bättre transportpolitisk måluppfyllelse Teckna, vid behov, nya avtal med leverantörer (kommuner, fordonstillverkare och Akademi) för att få åtkomst till extern data för framtagande av planeringsunderlag 2017 och fortlöpande? Kompetenser inom Trafikverket Planering, Trafikledning, IT och Strategisk utveckling. ITS och Kommunikation Förstärk Triple Helix konceptet Utnyttja kluster och Test Arenor för att kommunicera behov, utbyte av idéer, kunskap och lösningar. Skapa ekonomiskt utrymme för att möjliggöra Implementering inom ramen för Triple Helix arbetet (FOI och demoprojekt som blir en tydlig process) Kartlägga innovationsvänliga tydliga och snabba upphandlingar inom ITS som kan implementeras både nationellt och regionalt 2016 för punkt 1, 2017 för övriga punkter? TrV (VO-PL) 500 kkr? Främst kartläggningen Förbättrad uppföljning Se över möjlighet att göra uppföljning av ITS åtgärder i TrV s ekonomisystem Värdera nytta med att tydliggöra ITS åtgärder i TrVs Portaler 7
Start 2017. Klart 2017/18? Planering och Ekonomi Trafikverket 50kkr Regelgivning Ev: Beakta sambanden mellan långsiktig planering och regelverksgivning, ex. vis hur målsättningen i utveckling av i transportsystemet påverkar behovet av förändrat regelverk och vice versa. Prognoser, hur kan ITS komma att påverka trafikutvecklingen och dess lagstiftning/regelgivning. Start 2016 för punkt 1, 2017? för punkt 2 Transportstyrelsen, TrV Planering och Expertcenter Oklart Involvering i planeringsprocessen av sakkunniga Identifiera skeden i Planeringsprocessen när ITS kunniga ska involveras, specifikt från IT, Trafikledning och Transportkvalitet. 2016? Planering och ITS-sakkunniga internt TrV <50 kkr 8
Nästa steg 2016-06-07 lämnar Ordförande den preliminära Färdplanen på remiss till ITS referensgruppen, Parallellt skickas "draft version" av Färdplanen till övriga ordföranden på remiss Urval och fortsatt prioritering per delområde görs fram till 23/6 med justeringar under sommaren. Slutlig version ska vara klar 2016-08-18 Samlat för fokusområdet Bilagor med referenser 9