Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget från och med 2014 kommer att börja använda LPIK exkl läkemedel som index. LPIK är ett index med kvalitetsjusterade löner och ska varken påverkas av förskjutningar i yrkessammansättning eller ålderssammansättning. LPI kommer på sikt att försvinna. LPIK för 2014 är 2,1 %, 2015 är 2,9 % och för 2016 3,3 %. LPIK är en ren prisjustering och tar inte hänsyn till demografisk eller kvalitetsutveckling. Primärvårdens budgetram baseras på beslut i Regelboken. Regelboken beslutas av Landstingsstyreslen. Huvuddelen av intäkterna utgörs av s k listersättning, d v s en summa per listad person. Sedan starten av vårdvalsmodellen Hälsoval har Regelboken förändrats inför varje år. Inledningsvis är det givetvis nödvändigt utifrån erfarenheter av modellen. Däremot är det av stor vikt att förändringar i Regelboken fortsättningsvis innehåller så få förändringar som möjligt mellan åren. Förändringarna medför i de flesta fall stora förändringar för respektive vårdcentral när det gäller ersättningen. Det kan t o m handla om miljonbelopp. Detta påverkar vårdcentralens förutsättningar till långsiktig planering. Det är en utmaning bara att antalet listade förändras, men det är redan från start en given förutsättning och en omständighet vårdcentralen måste förhålla sig till. Stabilitet i Regelboken mellan åren är också en viktig faktor för konkurrensen. Det är även av stor vikt att Regelbokens intentioner och beslut är kända med god framförhållning för att skapa förutsättningar för vårdcentralerna att planera nästkommande år. Inför de kommande åren är det angeläget att fundera över primärvården och dess kostnadsnivå i relation till övriga. Primärvården är en viktig del i den sammantagna vårdkedjan och har stora möjligheter att utveckla sin del i syfte att dels ge patienten snabb och bra vård och dels avlasta sjukhusen till förmån för de svårast sjuka patienterna som behöver sjukhusen mest. Sörmlands primärvård har över tid haft en kostnadsutveckling som ligger under rikets nivå vilket framgår av diagrammet. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(4)
Problemområden/utmaningar under perioden De övergripande utmaningarna för primärvården är Tillgänglighet patienterna ska få vård enligt vårdgarantin Erbjuda sörmlänningarna en god, säker och jämlik vård i effektiva vårdkedjor och utveckla primärvårdens del i den sammantagna vårdkedjan o En del i Regelboken som är under diskussion alltjämt är det s k Täckningsgraden. Bemanning o Rekrytering av ST-läkare och finansiering av det bör ses över. o Rekrytering av läkare över lag Behålla den goda ekonomiska balansen och skapa stabila planeringsförutsättningar för vårdcentralerna. o En översyn av lokalhyrorna är nödvändig. Idagsläget skiljer sig de olika vårdcentralernas lokalhyror åt på ett sådant sätt att det utgör ett problem. För att klara dessa krävs satsning och fokus på följande områden: Ledarskap och chefsutveckling Verksamhetsutveckling Uppföljning Kommunikation och information Utveckla dialogen och kommunikationen med koncernen och beställarna SID 2(4)
Arbetet med Framtidens HoS behöver fortsätta för att ge ytterligare vägledning kring befolkningens behov av sjukvård och den utveckling av utbudsstrukturen som fordras för att ge en effektiv sjukvård. Det arbete som McKinsey inledde för att genomlysa sjukvårdens produktivitet och effektivitet behöver också fortsätta liksom de utvecklingsprojekt som föreslogs i deras rapport. Primärvårdens roll i den sammantagna vårdkedjan bör tydliggöras för hela organisationen. Läkarförbundet har kartlagt läkartätheten i primärvården över hela landet och Sörmland har 2 275 listade per läkare. Det är enbart Örebro län som har högre (2 422 listade per läkare). Gävleborg är det landsting som har lägst antal listade per läkare (1 735 st). Kartläggningen har också undersökt och beskrivit målet att ha 1500 listade per allmänläkare år 2017. Sörmlands del innebär det en ökning med 40 st läkare jämfört med idag. När det gäller hyrläkare så ligger Sörmland i mittenskiktet. Lägst andel har Östergötland och högst har Jämtland och Blekinge. Ledarskaps- och chefsutveckling är en förutsättning för att verksamheten ska utvecklas i den riktning som krävs för att såväl tillgänglighet, effektiv bemanning som ekonomi i balans ska uppnås. För att klara detta krävs att varje beslutsnivå har verktyg och beslutsunderlag så organisationen å ena sidan har kontroll på läget och å andra sidan kan driva utvecklingen av t ex produktionsplanering och processutveckling. Det är också viktigt att fortsätta befrämja en kultur där goda idéer från verksamheten tillvaratas. En annan förutsättning för att uppnå målen är att kommunikation och information i förvaltningen gör det möjligt att alla medarbetare känner delaktiget. Framtidsvisionerna runt patientens kommunikation med hälsooch sjukvården innebär att förvaltningen måste förstärka kompetensen inom IT-området, inte enbart i uppföljningssyfte utan även att rätt verktyg finns tillgängliga i det vardagliga arbetet. Redan idag får Hälso- och sjukvården sina uppdrag från olika håll. Främst rapporterar förvaltningen till sina nämnder, men bilden är mer komplex än så. Mål och budget (LF-budgeten) och Regelboken (LS beställarbudget till primärvården) är de styrande dokument HSF har att förhålla sig till. För primärvården är även arbetet inom VOHJS-nämnden (gemensamt med kommunerna) central vilket även inkluderar det täta samarbetet med kommunerna. Sedan hösten 2012 har även dokumentet Framtidens hälso- och sjukvård beslutats. För närvarande pågår arbetet med genomförandeplanen av detta som går under namnet Gitarren. För att säkerställa att målsättningar på både kort och lång sikt ska uppnås är det angeläget att planeringsarbetet inom SID 3(4)
ramen för Framtidens hälso- och sjukvård och Gitarren integreras i den ordinarie planeringsprocessen. Sedan 2010 finns Hälsovalsenheten som är en beställarenhet för primärvård. Sedan 1 januari 2013 finns dessutom den nya Strategiska enheten på koncernnivå med uppdrag att beställa vård av länssjukvårdsnämnden. I och med den komplexa miljö som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen befinner sig i är det viktigt att en effektiv dialog och kommunikation utvecklas. Hälso- och sjukvård är ett system som hänger ihop. Med hänsyn till att primärvården är en viktig del i den sammanhållna vårdkedjan är det angeläget att beställning av primärvård och beställning av länssjukvård gemensamt befrämjar den utvecklingen. Det vore olyckligt för utvecklingen om beställningarna blir kontraproduktiva. Förvaltningen räknar med ett behov av att förstärka resurserna för att kunna svara upp emot krav på förhandling, analys och uppföljning. Omprioriteringar Fler patienter måste tas om hand i den öppna vården, vilket i praktiken innebär att viss vård som tidigare skett på sjukhusen bör ske i primärvården. Det gäller exempelvis äldre med komplexa vårdbehov och medför en omprioritering av resurser. Andra patientgrupper som omfattas av detta kan vara kroniskt sjuka, såväl äldre som unga. Investeringar Investeringsplaneringen för både fastigheter och utrustning kommer under planperioden påverkas av besluten inom Framtidens hälso- och sjukvård. De ramar som finns angivna i Mål och budget 2013-2015 tar inte hänsyn till de investeringar som kommer krävas. Investeringsramarna måste anpassas utifrån de beslut som tas. Disponering av eget kapital För Primärvårdsnämndens del kommer planer att tas fram inför varje år för disponering av det egna kapitalet. Det betyder inte att det egna kapitalet kommer att disponeras årligen. Det är viktigt för primärvården att bibehålla ett positivt eget kapital så att förändringar kan hanteras. Efter 2012 är det sammanlagda egna kapitalet 30 mnkr. Handlingsplanerna innehåller i huvudsak satsningar för att klara bemanning, kompetensinvesteringar samt utveckling av lokalerna. SID 4(4)