Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning och förståelse (hermeneutik). 5.12 Vetenskapens utveckling. 12.12 Vetenskap och verklighet. 13.12 Tent 9-12
Först: Ett litet minnesexperiment: 3 spelkort visas i en hastig följd. Försök komma i håg vilka de var.
Exemplet kan användas för att visa hur vår förståelsehorisont bestämmer också det vi ser (vår uppfattning om hur spelkort skall se ut). för att illustrera hur svårt det är att identifiera och beskriva det som inte passar in. experimentet visar också hur svårt det är att hålla fast vid principen om informerat samtycke (se s. 242 i Johanssons bok.)
I dag: den traditionella, kumulativa synen på vetenskapens utveckling Kuhns tanke om vetenskapliga revolutioner normalvetenskap, paradigm och paradigmskiften det radikala hos Kuhn
Thomas Kuhn (1922-1996): The Structure of Scientific Revolutions (1962). Boken utgör ett försök att analysera de stora förändringarna i vetenskapens historia. Samtidigt ifrågasätter den också etablerade föreställningar om vetenskapen, dess metodik och rationalitet. Kuhns har haft ett betydande inflytande på hur man i dag tänker på vetenskaperna, och diskuterar vetenskaperna. I vetenskapsmännens självförståelse finns ändå kvar mycket av det som Kuhn kritiserar.
En vetenskapsman uttrycker sig gärna till exmpel så här: I dag vet vi en hel del om materiens minsta beståndsdelar, men vi saknar fortfarande kunskap om... Det här är ett exempel på en kumulativ syn på vetenskapen, enligt vilken kunskapen gradvis växer. Kuhn vill påvisa att vetenskapernas utveckling ändå ofta innefattar språng, som innebär radikala förändringar i vår världbild.
Exempel på vetenskapliga språng (dvs. stora vetenskapliga förändringar): Ptolemaios geocentricism Kopernikus heliocentricism (1500-talet) Aristoteliansk fysik Newtonsk fysik (1600-1700 -talen) Flogistonteorin Nuvarande förbränningsteorin (1700-talet) Newtons mekanik Kvantmekaniken (1900-talet) Newtons mekanik Einsteins speciella relativitetsteori (1900-talet) Newtons gravitationsteori Einsteins allmänna relativitetsteori (1900-talet) Kuhn kallar dessa för vetenskapliga revolutioner eller paradigmskiften.
Forskning inom ramen för ett paradigm kallar Kuhn för normalvetenskap, vilket alltså är det som forskarna till exempel vid ett universitet normalt håller på med. Inom normalvetenskapen växer kunskapen kumulativt. Vetenskapliga revolutioner innebär övergångar från ett paradigm till ett annat, dvs. en form av normalvetenskap till en annan form av normalvetenskap. Kuhn kallar den normalvetenskapliga verksamheten för puzzle-solving lägga pussel eller lösa gåtor.
Vad är en revolution? En gammal ordning omkullkastas och ersätts med en ny.
Paradigm enligt Kuhn: mönster, modellexempel metafysiska uppfattningar (hurdan verkligheten ytterst är) grundläggande vetenskapliga satser standarder (normer, värden) uppfattningar om tillåtna frågeställningar
Ptolemaios geocentricism Kopernikus heliocentricism (1500-talet) Aristoteliansk fysik Newtonsk fysik (1600-1700 -talen) Flogistonteorin Nuvarande förbränningsteorin (1700-talet) Newtons mekanik Kvantmekaniken (1900-talet) Newtons mekanik Einsteins speciella relativitetsteori (1900- talet) Newtons gravitationsteori Einsteins allmänna relativitetsteori (1900-talet) mönster, modellexempel. metafysiska uppfattningar grundläggande vetenskapliga satser standarder (normer, värden) uppfattningar om tillåtna frågeställningar
Kuhn uppfattningar om vetenskapliga revolutioner har uppfattats som väldigt radikala. Försök komma på en anledning till detta!
Det radikala hos Kuhn Kuhn bryter mot föreställningen att övergivna teorier helt enkelt bara var fel. Hur jämför man överhuvudtaget paradigm? paradigmskiften tycks inte följa sedvanliga vetenskapliga metoder (jfr. den hypotetiskdeduktiva). Vad är det då som styr sprången?
Tanken om inkommensurabla paradigm: -standarder är paradigmspecifika. -grundläggande begrepp har olika innebörd inom ramen för olika paradigm (vi talar alltså bara skenbart om samma sak).
Parallellen mellan Kuhn och Piaget Kuhn normalvetenskapernas utveckling paradigmskifte Piaget assimilation ackomodation