Det kommunala planeringsansvaret Välkomna!
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling, service och rådgivning för att stödja sina medlemmar SKL värnar lokalt och regionalt självstyre
Service och rådgivning Verksamhetsutveckling Intressebevakning Information i aktuella frågor Nätverk Bevaka utredningar och lagstiftning Juridisk rådgivning Mötesplatser Politiska uppvaktningar Cirkulär Konferenser Debattartiklar Kurser Skrifter M.m.
Våra medlemmar Alla 290 kommuner. Alla 20 landsting, inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.
Plan- och bygglagen (PBL) Inledande bestämmelser Byggnadsnämndens uppdrag och ansvar
PBL:s kapitel 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 16 kap. Bemyndiganden 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 7 kap. Regionplanering 10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder 15 kap. Domstolsprövning m.m. 3 kap. Översiktsplan 6 kap. Genomförandet av detaljplaner 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder 14 kap. Skadeersättning och inlösen 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser 12 kap. Byggnadsnämnden 13 kap. Överklagande
PBL inledande bestämmelser 1 kap. 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 1 kap. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
Byggnadsnämnden I varje kommun ska det finns en byggnadsnämnd, 12 kap. 1 Byggnadsnämnden är: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt PBL
Byggnadsnämndens uppgifter 2-4 Byggnadsnämnden (BN) ska (utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i PBL) - verka för god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö - följa utvecklingen i kommunen och ta initiativ om planläggning, byggande och fastighetsbildning - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda - lämna råd och upplysningar i frågor som rör BN:s verksamhet (2 ) BN ska på begäran ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning (3 ) - BN ska på begäran tillhandahålla nybyggnadskarta inom område med sammanhållen bebyggelse (4 )
Byggnadsnämndens uppgifter forts. Övriga uppgifter enligt PBL - Upprätta förslag till översiktsplan/fördjupade översiktsplaner/tematiska tillägg till översiktsplaner - Upprätta förslag till/anta detaljplaner och områdesbestämmelser - Upprätta förslag till/avge planbesked - Bevilja bygglov och förhandsbesked samt fatta övriga beslut i anledning av dessa lov - Utöva tillsyn över PBL, föreskrifter, domar och andra beslut som meddelats med stöd av PBL samt EU-föreskrifter och andra föreskrifter på området
Byggnadsnämndens uppgifter forts. (6 ) Delegation får inte omfatta befogenhet att - avgöra ärenden av stor vikt eller som har principiell betydelse - besluta om förelägganden/förbud förenade med viten utom i vissa angivna fall - Besluta om föreläggande förenat med upplysning om att åtgärden kan komma att utföras genom BN på bekostnad av adressaten - avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap.
Byggnadsnämndens uppgifter forts. 7-11 BN ska ha arkitektutbildning + kompetens/omfattning som krävs (7 ) BN får ta ut avgifter för - planbesked, FHB, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked - beslut om lov - tekniska samråd och slutsamråd - arbetsplatsbesök etc. - upprättande av nybyggnadskartor - framställning av arkivbeständiga handlingar - expediering och kungörelser (enl. 9 kap. 41-41 b ) - andra tids- och kostnadskrävande åtgärder (8 )
Byggnadsnämndens uppgifter forts. 7-11 BN får ta ut en planavgift för DP/OB - nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av byggnad samt anläggning som kräver lov, och - fastigheten som bygglovet avser har nytta av DP eller OB (9 ) Avgifter enl. 8 eller 9 får inte överstiga k:nens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser (10 1 st.) Grunderna för avgifternas beräkning anges i taxa beslutad av KF (10 2 st.) Avgift enl. 8 el. 9 betalas av sökanden eller den som gjort anmälan. Får tas ut i förskott. (11 )
Annan lagstiftning Regeringsformen Kommunallagen Förvaltningslagen Viteslagen Lagen om betalningsföreläggande och handräckning Skadeståndslagen Brottsbalken
Myndighetsutövning Betydelse för Fullmäktiges befogenheter Röstplikt i nämnden Mera inskränkta delegationsregler Strängare jävsregler vid dubbla engagemang Inskränkt granskning av revisorerna Särskilda handläggningsregler i förvaltningslagen Längre gående straff- och skadeståndsansvar 17
Ansvarsfrågor Skadeståndsansvar, bl.a. - ansvar för skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning (3:2 skadeståndslagen) - ansvar för felaktiga råd och upplysningar - om särskilda skäl (3:3 skadeståndslagen) Straffansvar - Ansvar för tjänstefel (20:1 brottsbalken) - att vid myndighetsutövning uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätta vad som gäller för uppgiften
Regelhierarki Lagar beslutas av riksdagen. (t.ex. PBL) Förordningar beslutas av regeringen - förtydligar och precisera det som står i lagarna. (t.ex. Plan- och byggförordningen PBF) Föreskrifter skrivs av myndigheter - mer detaljerade regler. Bindande. (t.ex. föreskriftstexterna i Boverkets Byggregler BBR) Allmänna råd får utfärdas av myndigheter - anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i lag, förordning eller föreskrift. Inte bindande.
Regional planering
Regional planering kan ske på olika sätt Genom plan- och bygglagen, regionplan Genom förordningen om regionalt tillväxtarbete, regionala utvecklingsprogram (RUP)
Befintliga regionplaner (PBL) Stockholms läns landsting har ett regionplaneorgan för Stockholms län och upprättar med 5-10 års mellanrum i nära samverkan med länets kommuner, Regional Utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS ). Också Göteborgsregionens kommunalförbund har utsetts till regionplaneorgan, hittills har inte någon regionplan upprättats men arbete med Rådslag för regionens utveckling pågår.
Kopplingen ÖP-RUP
Regional planering enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete Enligt det regionala tillväxtarbetet ska ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) eller -strategi (RUS) tas fram för regionen. Programmet ska utarbetas i samråd och i samverkan med kommuner och landsting
Den regionala tillväxtpolitiken nu och framöver? Regionernas ansvar idag Strategi för länets utveckling Samordna insatser för att genomföra strategin Besluta om vissa statliga tillväxtmedel Länsplan för transportinfrastruktur Kulturplaner Kollektivtrafik Kompetensplattformar Ytterligare ansvar i framtiden? Integration Kompetensutveckling Arbetsmarknad Infrastruktur inkl bredband Innovation
Regionalt Utvecklingsansvar 2015
Översiktsplanering
Plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 3 Översiktsplanen är inte bindande.
Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandat period Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare
Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandat period Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare
5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Lag (2014:224). 2015-03-25
Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Politiska ställningstaganden och prioriteringar. En samlad bild av kommunens långsiktiga utvecklingsvilja och hur den fysiska planeringen kan bidra till att den förverkligas. Vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Att nå politisk framgång med översiktsplaneringen Hitta politiken i översiktsplaneringen Vad har vi? Var är vi? Vart ska vi? Vilka ska med? Drivkraft för utveckling?
En kommun styr sin egen ÖP -exemplet Hallsberg Gemensamt ansvar för gemensamma utmaningar Liten kommun mitt i Sverige Svag ekonomi Många år med minskande befolkning Går mot ljusare tider
Att lämna rollerna för det gemensammas bästa Släpp in oppositionen Agera gemensamt på tex den regionala arenan Skapa förutsättningar för samsyn kring utmaningar och målbilder Bygg personligt förtroende Var tydliga med de politiska skillnaderna
Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandatperiod Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare
Översyn av planens aktualitet 27 Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5. 28 Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.
Översiktsplanen ska vara aktuell Översiktsplanen ska spegla kommunens politiska uppfattning och behöver vara aktuell för att vara vägledande vid beslutsfattande. Aktualitetsprövning görs idag på många olika sätt Metoder och processer behöver utvecklas
Aktualitetsprövning Aktualitetsprövning ska ske varje mandatperiod Är planen aktuell med hänsyn till rådande förutsättningar? Går planens viljeinriktning fortsatt att använda? Har det tillkommit ny lagstiftning eller nya riksintressen sedan planen antogs?
Exemplet Trosa Aktiv översiktsplanering tre översiktsplaner på 2000-talet
Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandat period Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare
Samråd och dialog 9 När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet En tidig och väl förankrad översiktsplan är en framgångsfaktor Medborgare, politiker, näringsliv och tjänstemän behöver vara delaktiga i processen En bred accepterad översiktsplan kan ligga till grund för kommunala beslut på både kort och lång sikt
Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling. 45
46
Alla kan inte få som dom vill men alla kan vara med och tycka Nya arbetsmetoder Öppna möten Enkäter Work-shops Demokraticafé Skolprojekt Vykort med svarspost Sociala medier Think-tanks
Välkommen till dialogmöte!
Fånga medborgare ute på stan
Framtidsverkstad med barn
Framtidsverkstad med vuxna
Användningen av IT-stöd för dialog i planprocesser ökar, bl.a. för visualisering
Det räcker inte med en metod! Kombinera metoder virtuella - analoga Sätt ramar för dialogen!? Är frågan påverkbar är vi påverkbara? Återkoppla! Återkoppla! Återkoppla! Håll ut!
Dialogguiden.se samarbete med Bertelsmann stiftung
Översiktsplanen i praktiken Översiktsplanen ska vara en strategisk vägvisare in i framtiden Översiktsplanen ska vara aktuell, vilket prövas varje mandat period Medborgardialogen är grundläggande i planeringsarbetet Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare
Statliga och mellankommunala intressen 28 Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.
Länsstyrelsens roll vid samråd och utställning måste bli tydligare Länsstyrelsen ska vid samrådet lämna ett aktuellt planeringsunderlag i rätt tid och vid behov sammanväga riksintressena. Länsstyrelsen ska däremot i granskningsyttrandet, under utställningstiden, endast yttra sig när följande kriterier är uppfyllda: när riksintressen inte tillgodoses när miljökvalitetsnormer inte följs när LIS-områden strider mot miljöbalken när mellankommunala intressen hotas när risk för olyckor, översvämningar eller erosion ökar eller människors hälsa och säkerhet hotas.
Tillägg och fördjupning till översiktsplan 23 En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. Om inte annat följer av 24 26, ska 1 22 tillämpas när planen ändras. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt. Om planen innebär en ändring av den gällande översiktsplanen ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas.
Fördjupning och tillägg I en fördjupad översiktsplanundersöks begränsade områden i kommunen - tätort, stadsdel, kustområde eller verksamhetsområde Genom ett tematiskt tillägg kan man belysa en särskild fråga i hela eller delar av kommunen - vindkraft, vatten, buller, LIS
Lunch Vi ses åter klockan 12.30 Smaklig spis!