Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet... 2 Psykologisk belastning... 3 Hälsoupplevelse... 4 Patienter med 1-års uppföljning 2014 efter avslut av rehabilitering... 5 Smärtintensitet... 5 Psykologisk belastning... 6 Hälsoupplevelse... 7 Förord Nedanstående uppgifter har hämtats från senast tillgängliga rapporter från NRS dvs Rapporterna 2015:1 och 2015:2. Det finns således en eftersläpning i rapporteringen som ligger bortom klinikernas kontroll. En förändring pågår som gör att resultaten ska återkopplas snabbare. Vid jämförelser mellan klinikerna i Jönköping, Västervik och Linköping är viktigt att beakta att det kan finnas olika selektionsmekanismer som påverkar validiteten i jämförelserna. 1
Instrumenten som ingår i NRS Registerdata i NRS bygger i hög grad på patientrapporterade data, Patient Related Outcome Measure sk PROM data. I denna bilaga presenteras registerdata dels för de som avslutade MMR under 2013 och dels för de som genomförde sin ett årsuppföljning 2013 (genomgick MMR 2012).. Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS Processdata Figur 1: Väntetid från remiss till första besök för patienter aktuella för MMR 2014. Kommentar: Västervik, Linköping och Jönköping har förhållandevis korta väntetider. Smärtans intensitet Figur 2: Förändringar i smärta senaste vecka (NRS), mellan INITIALT och AVSLUT av rehabilitering 2014 2
Figur 3: Förändringar i MPI: smärtintensitet, mellan INITIALT och AVSLUT av rehabilitering, 2014 Kommentar: Vid jämförelser med andra enheter i landet avviker varken Linköping, Jönköping eller Västervik markant vad gäller andelen som rapporterar en förbättring av smärtans intensitet (mätt med numeric rating scale (NRS; figur 2) eller Multidimensional Pain Inventory (MPI; figur 3)). Psykologisk belastning Figur 4: Förändringar i depressionstecken HAD, mellan INITIALT och AVSLUT av rehabilitering, 2014 Figur 5: Förändringar i ångesttecken HAD, mellan INITIALT och AVSLUT av rehabilitering, 2014 3
Kommentar: Kliniken i Linköping uppvisar något större förbättringar än Jönköping och Västervik vad gäller ångest (Figur 5). Däremot är skillnaderna försumbara vad gäller depressivitet (Figur 4). Ingen av klinikerna är för var sig ångest eller depression avvikande ur ett nationellt perspektiv. Hälsoupplevelse Figur 6: Förändringar i EQ-5D VAS, mellan INITIALT och AVSLUT av rehabilitering, 2014 Kommentar: När det gäller hälsoupplevelsen (enligt EQ-5D VAS skalan) uppvisar de tre klinikerna värden något sämre än genomsnittet för NRS; dock är förbättringarna något större i Linköping. 4
Patienter med 1-års uppföljning 2014 efter avslut av rehabilitering Smärtintensitet Figur 7: Andel av patienter som retrospektivt rapporterar minskad smärta, vid avslut (2013) och uppföljning (2014) av rehabilitering Kommentar: Vid uppföljningen efter 1 år uppvisar klinikerna i Linköping och Jönköping ett mönster i enlighet med andra kliniker inom NRS (Västervik har anslutit sig relativt nyligen och har ej ännu hunnit till 1-års uppföljning). 5
Psykologisk belastning Figur 8: Förändringar i depression på HAD, mellan initialt och ett år efter rehabilitering, 2014 Figur 9: Förändringar i ångest på HAD, mellan initialt och ett år efter rehabilitering, 2014 Kommentar: När det gäller ångest och depressiva symtom uppvisar Linköping och Jönköping inga avvikande värden jämfört med övriga enheter inom NRS. Dock är förbättringarna större för patienter i Linköping än i Jönköping. 6
Hälsoupplevelse Figur 10: Förändringar i hälsoupplevelse enligt EQ5D-VAS, mellan initialt och ett år efter rehabilitering, 2014 Kommentar: Linköping och Jönköpings resultat avviker ej från andra enheters inom NRS vad gäller förbättringar i hälsoupplevelsen. Jönköping och Linköping uppvisar helt likvärdiga värden. 7