Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012
De demografiska förskjutningarna 65+ år: från ca 18 % till 24 % år 2050. Medellivslängd 2008 2050 Kvinnor 83 år 86 år Män 79 år 84 år Andel 65 + i befolkningen Europa 16% Afrika 3 % (SCB 2012)
ÄLDREOMSORG VS ÄLDREPOLITIK google google schoolar Äldreomsorg 1.650.000 24.500 Äldrepolitik 24.500 650 SENIOR 2005: q Förvärvsarbete q Engagemang i politiska beslutsprocesser q Kulturliv q Synliggöra negativ särbehandling av äldre q Offentligt åtagande för vård och omsorg q Nya och flexiblare former för livsloppsmönster
TILLGÅNG TILL KONTANTMARGINAL, VÄRMLAND q Män 65 + 87 % q Kvinnor 65+: strax över 80 %. q Kvinnor 65+ enboende: 72 % q Kvinnor 65+ samboende: 86 % Saknar kontantmarginal: q Män 65+ 13 % q Kvinnor 65+ 20 % q Kvinnor 65+ enboende 28 %
ÄLDREOMSORG q Kvinnor utgör huvuddelen av dem som bor i särskilda boenden q Kvinnor utgör huvuddelen av dem som drabbas av multisjuklighet q Kvinnor har sämre munhälsa än män q En jämlik äldreomsorg handlar om att individer ska få omsorgsinsatser utifrån sina individuella behov
SENIORBOENDEN/GEMENSKAPSBOENDEN q Intervjustudie bland kvinnor och män 72 89 år, boenden med något slags gemenskapsutrymmen och gemensamma aktiviteter q Gemenskapen framhålls som seniorboendens fördel & bristande tolerans mot dem som inte är som man bör vara som senior (SABO 2007). q Föreställningar om en homogen invånarkategori påverkar boendes organisering och verksamheter genom utgångspunkt för (a) regler och genom att (b) påverka organisering av verksamheter. SABO (2007) Från servicehus till seniorboende. En allmännyttig rapport. Stockholm: Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Krekula, C. (2012) Norm och avvikelse i gemenskapsboenden, Abrahamsson, M. & Nord, C. (red) i Äldres boende Nordiska forskningsperspektiv, Studentlitteratur.
ÅLDERSKODNING Särskiljande praktiker som baseras på och som upprätthåller föreställningar om handlingar, fenomen och karakteristika som förenade med och lämpliga för avgränsade åldrar Krekula, C. (2009) Age coding: On age-based practices of distinction, International Journal of Ageing and Later Life, 4:2:7-31
När man är så här gammal kanske man tycker att man inte passar in, det är väl mest yngre människor i alla fall men så länge gamla människor vill delta i aktiviteter kan man ju inte bli utfryst heller, men det är klart det känns väl som ett problem för mig att jag inte orkar vara med, att man inte kan göra rätt för sig. (86-årig kvinna i ett kollektivhus för personer i olika åldrar)
ÅLDER & ÄLDRE I ARBETSORGANISATIONER q Äldre och yngre har problem med att integreras i arbetslivet q Upplevd åldersdiskriminering är högst i åldern 18 26 år och 61 92 år och lägst i åldern 33 50 år q Äldre försöker vidga sitt handlingsutrymme genom att framstå som yngre. q Bara 4 procent av svenska arbetsgivare har strategier för att rekrytera äldre q Rekryteringssituationerna är särskilt kritiska q Äldre tilldelas inte eftertraktade resurser (tex meritering) q Åldersskämt mot äldre och mot yngre Krekula, C. (2011) Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv. Om ålderskodningar och myter som skapar ojämlikhet, officiell rapport från Diskrimineringsombudsmannen.
PROCESSER SOM KAN UTGÖRA GRUND FÖR DISKRIMINERANDE PRAKTIKER (1) Ålderskodningar som institutionaliseras Jag har märkt att man lyssnar mer på någon som har mer erfarenhet, de vet hur, varför och när liksom. De yngre orkar mer kroppsligt, de är snabbare och orkar röra på sig mer. Då blir det också så att om man behöver erfarenhet så skickar man någon äldre och är det till exempel tunga lyft så skickar man någon yngre som orkar med jobbet. Man får dra nytta av båda helt enkelt för det vore ju dumt att göra tvärtom, eller hur? (Arbetsledare) q Horisontell ålderssegregering
Hos oss är det en fördel att vara ung för vi är mer trendiga för det ger mer kunder så. Och det är en positiv grej. Är man lite äldre så är det svårt att jobba hos oss. Då har man inte samma glöd som vi unga har. Är man typ 38 år och är jättetrött och har 3 4 barn hemma och kommer till jobbet då har man inte den inställningen att man ska kunna prata med kunder.[ ] Men lite äldre som jobbar i branschen brukar jobba med att svara i telefon och ta emot samtal. Dom ska inte ringa till kunder. (25-årig kvinna, telefonförsäljning)
(2) MYTEN OM ATT ÄLDRE HAR KORTARE TID KVAR PÅ ARBETSPLATSEN Bodil (44år): Man får ju inte åldersdiskriminera men jag tror ändå att man gör det på arbetsplatsen. Bert (58 år): Det är väl en variabel som finns kvar. Ska vi satsa på någon som finns kvar eller ska vi satsa på erfarenhet? q Mer än var 5:e anställd byts ut under ett vanligt år q 2007 2008 bytte drygt 550 000 anställda arbetsplats q 80 procent var i åldern 20 49 år, 6 % var 60 år och äldre q 47 % av dem som lämnade arbetsmarknaden var 20 49 och 35% var 60 år och äldre Statistiska centralbyrån (2008) Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik avseende år 2008. Statistiska centralbyrån (2010) Lokala arbetsmarknader egenskaper, utveckling och funktion,
ÅLDERSRELATIONER q Institutionaliserade kodningar där vi kan se ålder, dvs där åldersgrupper tilldelas olika villkor, makt osv Åldersfördelning i riksdagen: 18-29 år 5 % 30-49 år 51 % 50-64 år 42 % 65+ 2 % q 42 % av ledamöter i börsnoterade styrelser i Sverige är i åldern 51 60 år
Om jämställdhet, jämställdhetsintegrering och åldersrelationer.. q Jämställdhetsfrågan ska vara en central kärna i all verksamhet q Det nutida åldrandet sker i en politisk kontext där strävanden efter jämställdhet många gånger är ett centralt politiskt mål q öka de unga kvinnornas deltagande i beslutsfattande organ (Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155). q Ett huvudmål: möjlighet att förena barn och arbete q Äldre ses alltså enbart som just äldre eller gamla men inte som samhällsmedborgare i dess vidare bemärkelse q Ojämställdhet antas inte existera bland de äldsta Krekula, C. (2012) With Equality on the Agenda: An Age Perspective on Swedish Gender Mainstreaming, i Jansdotter Samuelsson, Maria, Krekula Clary & Åberg, Magnus (eds): Gender & Change: Power, politics and everyday practices, Karlstad: Karlstad university Press.
DEN GENUSKODADE RÄDDNINGSTJÄNSTEN q 49 % ser kvinnors fysik som ett problem för yrket 58 % ser äldre brandmäns fysik är ett bekymmer q 13 %: kränkningar utifrån kön, 12 % utifrån ålder q 4 % själv blivit utsatt för kränkning utifrån ålder, 2% utifrån kön. ü Det gäller att vara tillräckligt tränad vid yngre ålder så att man klarar av att bli äldre när den fysiska statusen dalar. ü Brandmannayrket innehåller fortfarande en del tunga fysiska moment och den biologiska klockan har sin gång. ü Min oro kring kvinnliga brandmän ligger just i frågan kring deras hållbarhet. Kommer kvinnor kunna jobba i yrket till 61 (58)? Engström L-G, Jakobsen, L. & Krekula C. (kommande 2012) Jämställdhet, mångfald och svenska räddningstjänster. Om föreställningar och förändringsviljor, Karlstad University Press.
q Det finns inte någon homogen grupp äldre q Åldersrelationer skapas genom ålderskodningar, dvs genom att kronologiska åldrar tillskrivs olika innebörder q Ålderskodningar är vardagliga processer men får avgörande politiska konsekvenser. q Grunden till åldersojämlikhet och begränsningar är det sätt vi organiserar verksamheter. q Vill vi skapa förutsättningar för åldersbaserad jämlikhet måste vi också synliggöra och förändra det sätt verksamheter organiseras kring ålder Clary.krekula@kau.se