SOGA70 Samhällsförändring i demografisk belysning 7,5 hp HT 2015

Transkript

1 Studiedokument SOGA70 Samhällsförändring i demografisk belysning 7,5 hp HT 2015 Ramona Ivener Clary Krekula Mark Magnusson Kursplan och litteraturlista Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - Beskriva grundläggande demografiska begrepp - Redogöra för centrala aspekter av demografiska förändringar med fokus på förändrad åldersstruktur - Identifiera och använda demografiskt relevant statistik - Ge exempel på hur demografiska förändringar kan förstås utifrån samhällsvetenskaplig teoribildning och hur samhällsförändringen kan förklaras med hjälp av demografi. - Beskriva hur demografisk förändring kan relatera till samhällsorganisering. - Jämföra den demografiska utvecklingen i olika samhällen. Dyson, Tim (2010) Population and Development, London; Zed (268 sidor) e-bok Dribe, Martin och Stanfors Maria (2010) Demografins grunder, SNS Förlag. (94 sidor). Fineman, Stephen (2011) Organizing age, Oxford: Oxford University Press. (166 sidor) Kohli, Martin (2007) The Institutionalization of the Life Course: Looking Back to Look Ahead, Research in human development, 4(3 4), Krekula, Clary (2009) Age coding: On age-based practices of distinction, International Journal of Ageing and Later Life, 4:2:7-31, [ (ca 20 sidor). Laslett, Peter (1987) The emergence of the Third Age, Ageing and Society, 7: (27 sidor) pdf Regional population ageing of the EU at different speeds up to 2015,

2 Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv- rapport. Diskrimineringsombudsmannen. Referenslitteratur: Fangen, Katrine, Deltagande observation. Malmö: Liber, (320 sidor) Gilleard, Chris & Higgs, Paul (2005) Contexts of ageing, Cambridge: Polity Press. (196 sidor) SCB (1999) Befolkningsutvecklingen under 250 år: Historisk statistik för Sverige, (160 sidor) Ytterligare referenslitteratur kan tillkomma efter lärarens anvisningar.

3 Momentschema Mån 24/ D:417 Kursintroduktion (Clary och Ramona) D:417 Vad är demografi? Varför demografi? (Ramona) Tis 25/ A:524 Demografins betydelse i ett historiskt perspektiv (Ramona) Demografisk utveckling i olika regioner (Ramona) Demografins grunder Population and Development, Demografins grunder. Population and Development, Befolkningsutvecklingen under 250 år: Historisk statistik för Sverige. Regional population ageing of the EU at different speeds up to 2015, Ons 2/ Fre 4/ Tis 8/ D:417 Demografisk förändring och åldersidentitet (Clary) Genomgång av observation som datainsamling 3D:418 Ålder och ålderskodning (Clary) 1D:327 Organisering kring ålder och åldrande (Clary) Population and Development, The emergence of the Third Age The Institutionalization of the Life Course: Deltagande observation. Age coding: On age-based practices of distinction Organizing age Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv- rapport. Tis 8/ D:404 Handledningstid I (Clary och Ramona) Ons 9/ C:370 Demografisk statistik (Mark) Ons 9/ D:315 Laboration: Demografisk Statistik (Mark) Må 14/ B:347 Handledning II (Clary och Ramona) 14/9-17/9 Arbete med gruppuppgift Fredag 18/ A:524 Seminarium: Stadens åldersorganisering (Clary och Ramona) Se anvisningar nedan. Obligatoriskt moment. 21/9 25/9 HEMTENTAMEN Se nedan

4 Examination 1. Seminarium Stadens åldersorganisering Arbetsgruppen för denna uppgift består av ca 5 personer. Indelning i grupper görs i samband med kursintroduktionen för att arbetet ska kunna planeras och genomföras i tid. Uppgiften består av att utifrån ett åldersperspektiv analysera en vald orts samhällsplanering. Inled med en analys av den demografiska strukturen på orten genom att presentera ålderstruktur, migrationsmönster, summerad fruktsamhet, och antalet födda i relation till antalet döda. I nästa steg anslyseras samhällsplaneringen, bland annat med hjälp av frågor som: Var är centrala servicefunktioner belägna? Var bor olika åldersgrupper företrädesvis? Hur är kollektivtrafiken planerad? Hur ser ortens utsmyckningar ut? Vilka evenemang prioriteras? Vilka fritidsaktiviteter ges utrymme och resurser? Hur ser föreningslivet ut? Hur ser ålderssammansättningen ut i kommunfullmäktige? Vilka åldersgrupper har tagits som utgångspunkt för planeringen? Hur framkommer detta? Hur argumenterar beslutsfattare för detta? Vad blir konsekvenserna av detta för olika åldersgrupper? Genomförande: Information samlas in genom (1) en gemensam rundvandring på orten observation - där ni noterar placering av centrala funktioner, utformning av statyer och liknande, vilka som rör sig i områdena etc., (2) studera kommunens/ortens hemsida och annan liknande information, (3) intervjua någon/några beslutsfattare om hur åldersdimensionen beaktas vid planering och/eller låt denne reflektera över era iakttagelser samt (4) intervjua dels företrädare för 2-3 olika åldersgrupper, dels företrädare för någon/några organisationer som representerar åldersgrupper om hur de upplever respektive resonerar kring ortens utformning. Notera att samtliga informanter ska ha fyllt 18 år! Gör en arbetsfördelning i gruppen, där alla deltar med minst en intervju. Ni kan genomföra intervjuerna i par men då ska varje person göra två intervjuer och båda personerna ska leda en intervju medan den andra skriver. Genomför all datainsamling. Redogör därefter för varandra vad ni kommit fram till. I denna uppgift är det viktigt att ni inte fastnar enbart vid en redovisning av vad ni iakttagit eller vad som framkommit i intervjuerna. Sträva istället efter att analysera era data genom att ställa all information mot varandra. Finns det motsägelser mellan det sagda och det ni iakttagit? Vilka likheter respektive skillnader ser ni mellan de olika rösterna eller mellan olika data? Kan en åldersnorm urskiljas? Om så, hur? I er analys; använd er av kurslitteraturen både från denna och från tidigare kurser. Handledning: Som ett stöd i er analys erbjuds två handledningstillfällen på eftermiddagarna den 8/9 och den 14/9. Tider för denna handledning kan bokas in vid föreläsningar som föregår detta eller via mail till Clary. Eftersom tiden för handledningen är begränsad bör ni förbereda er väl genom att ha god kunskap om era data.

5 Presentation: På seminariet den 18 september sker presentation av era resultat. Sträva efter att strukturera er presentation utifrån er analys och era centrala resultat. Använd gärna PP, OH och andra hjälpmedel som underlättar för övriga att ta del av och följa er presentation. Inlämning och dokumentation: Grupparbetet redovisas både muntligt och skriftligt. Efter seminariet inlämnas en skriftlig redovisning till Clary och Ramona Redovisningen ska innehålla: Inledning och syfte metod och material tematisk redovisning av resultat och analys avslutande diskussion referenser Uppgift om vad var och en bidragit med. Omfattning max 6 sidor. Hela gruppen ska stå som avsändare. Gruppuppgiften har en tvågradig betygsskala; Underkänt (U) och Godkänt (G). Genomfört grupparbete ger betyget G. För att som individ erhålla betyget G krävs att man deltagit i gruppträffar, datainsamling och redovisning. 4. Individuell hemtentamen 1. Diskutera med hjälp av relevanta begrepp och exempel samhällelig organisering kring ålder. I uppgiften ingår också att redogöra för hur detta relaterar till demografisk förändring samt de konsekvenser det kan få för individers åldersidentiteter och det sätt de utformar sina livsstrategier. Se noga till att definiera samtliga begrepp som används. 2. Redogör för innebörden av de grundläggande demografiska begreppen fertilitet, mortalitet och migration. Diskutera därefter hur fertilitets-, mortalitets- och migrationsmönster kan påverka varandra samt ge exempel på hur fertilitet, mortalitet och migration påverkar samhälle och individ samt hur politiska beslut kan påverka de tre ovan nämnda fenomenen. 3. Granska kurslitteratur och/eller egen litteratur (även nyheter-tidningar) och deras sätt att använda statistik genom att diskuterar vilket demografisk universe som finns med, saknas eller är svagt behandlat. Tänk på hur de har hanterat eller kommuniserat skal, tid, rum eller nätverk samt mortalitet, fertilitet eller migrations effekter på de resultat som presenteras. För att uppgiften ska rättas krävs det att referenser och referenslista är korrekt uppställda enligt Harvardsystemet. Textens omfattning och inlämning Svaret på varje fråga ska ha en omfattning på mellan minst 2 och max 4 A4-sidor, exklusive försättsblad, innehållsförteckning och litteraturlista. Skriv med 1,5 radavstånd och i normalt typsnitt, t ex Times New Roman, 12 punkter, eller Calibri (Body) 12 punkter. Varje fråga börjar på ny sida. Den individuella uppgiften läggs in på kurskontot på It s learning samt lämnas i pappersversion till Lena Nilsson senast den 25 september kl

6 Betyg på hemtentamen Den individuella examinationsuppgiften bedöms utifrån fyra kriterier. Det första gäller innehållet som handlar om att det viktigaste ska finnas med; det vi anser att man bör känna till efter att ha gått kursen. Det andra kriteriet rör begreppstäthet. Visar svaren att du kan använda dig av de begrepp som finns i litteraturen? Det tredje kriteriet är klarhet. Har du förstått det centrala, redogör du för svåra begrepp och använder du begrepp och teorier rätt? Det fjärde kriteriet gäller självständighet. Har du ett självständigt/reflexivt förhållningssätt till litteraturen? Går du utanför kurslitteraturen, ifrågasätter du texter, relaterar du olika texter till varandra, finns din egen röst med, argumenterar du för en annan ståndpunkt än textens etcetera? Utifrån dessa kriterier ges betyg enligt en tregradig betygsskala Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl Godkänt (VG). För att erhålla betyget G krävs att samtliga punkter ovan täcks in, samt att referenssystemet Harvard används korrekt. Detta gäller både referenser i texten och referenslistan. För att uppgiften ska rättas krävs det att referenser och referenslista är korrekt uppställda enligt Harvardsystemet. Felaktiga referenser eller referenslista innebär att resultatet betraktas som otillräckligt, se nedan. För betyget VG krävs därutöver utvecklade analytiska resonemang, att texten är välskriven och strukturerad med korrekt formalia samt att kurslitteraturen behandlas på ett självständigt och integrerat sätt. Ett otillräckligt resultat innebär i regel att du ombeds komplettera svaret i något avseende. Vid en komplettering är det enbart möjligt att erhålla betyget G. Som alternativ till komplettering har du möjlighet att välja omtentamen med en ny fråga och har då också möjlighet att erhålla betyget VG. Det är alltså du själv som vid otillräckligt resultat avgör om du vill komplettera uppgiften till ett G eller erhålla en ny examinationsuppgift med möjlighet till VG. Ett inlämnande efter den 25/9 innebär att uppgiften är underkänd och att man därefter kommer att få en ny examinationsuppgift. Ev. undantag från detta kräver uppvisande av sjukintyg. Omtentamen läggs ut 28 oktober och lämnas in 3 november. Betyg på delkursen Även delkursen i sin helhet har en tregradig betygsskala: U, G och VG. För att få VG på delkursen krävs att man har G på gruppuppgiften och på seminarier samt VG på den individuella uppgiften.. Lycka till! Ramona, Clary och Mark.