2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Dallotsen

Relevanta dokument
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lillälvsgården

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Hedens Omvårdnadscenter

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Provita AB.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Ruagatan

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Vårdgivare Berglunda.

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Asp center

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Navigatorn

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för vårdgivare Frestavägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ektorps Gb

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare på Hedens Omvårdnadscenter

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Värjans LSS-boende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Marmorgårdens gruppbostad.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Träningsboendet Odlargränd

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Opplunda HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Annebergs behandlingshem

2017 års patientsäkerhetsberättelse plan för 2018 för Vårdgivare boende Kalvhagen 1 och 2

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Backlöksvägens DV

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Hyttan

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Skogalundsklippans GB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Davsjö AB, Fristad HVB

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Maltesholmsvägens gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Skillnadsgatan

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Emanuel Bagares gata

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Klosterängsgruppen

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Hasselvillans gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nygårds barn- och ungdomsboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Kullen LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vanadis gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Villa Blanca

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Gotlandsgatans gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Verksamhetsområde 4 Region Stockholm Daglig verksamhet

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för. Trehörna Omsorger AB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Solängens Träningsboende i Hammenhög

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Tingbergs gruppboende

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Huluäng serviceboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Verksamhetsområde 3 i region Stockholm Daglig Verksamhet

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Nattsländan

2017 års patientsäkerhetsberättelse och verksamhetsplan för 2018 för Region Stockholm Daglig Verksamhet, Verksamhetsområde 1.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Ranängens barn och ungdomsboende

2016 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS/ Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Eneborgsvägens gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare: Smedjans dagliga verksamhet

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Viljans barn och ungdomsboende

Patientsäkerhetsberättelse

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Malma By Gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Ringgatans serviceboende

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Bagarevägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Autismkonsult AB Tranebergs träningsboende och elevhem

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Höga Kusten Vård och Omsorg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Strandhemmet

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Kaprifolen, Gnesta Nytida

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Växjö LSS.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Agaten

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Eken

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Lenagården

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Korsaröds behandlingshem AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Grönskogens äldreboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Thamstorp Boende & Rehab

Transkript:

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Dallotsen Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Ingela Vestlund Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2/16

Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg På Dallotsen har vi ett systematiskt arbetssätt som ligger till grund för ett effektivt användande av Ambeas ledningssystem. Systemet fungerar i verksamheten, och vi använder oss av målstyrning, avseende kvalitet, miljö och arbetsmiljö. För att höja kvaliteten och säkra upp att rätt information finns i rutiner och metodbeskrivningar, har verksamheten gått från att pärmbaserat informationssystem till ett IT-baserat 3/16

vilket fungerar bra. Utvärdering sker två gånger årligen i samband med ledningens genomgång samt kontinuerligt i ledningsgrupp. Dallotsen har som målsättning att under 2016 fortsätta arbeta i ledningssystemet för att på ett sådant sätt snabbt identifiera eventuella vårdskador. Under 2016 kommer Dallotsen ytterligare att förbättra informationsöverföring mellan andra vårdinstanser samt att fortsätta uppföljning av läkemedel-, hälso- och sjukvårdsdokumentation. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig. 4/16

Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur och uppföljning På Dallotsen rapporterar personal avvikelser i Ambeas IT-baserade avvikelsesystem. Behövs omedelbar åtgärd kontaktar personal omgående sjuksköterska, verksamhetschef eller gruppchef. Avvikelser som rör HSL tas emot av ansvarig sjuksköterska och övriga avvikelser tas emot av verksamhetschef eller gruppchef. Alla avvikelser hanteras löpande samt bearbetas i kvalitetsråd, som hålls 1 gång i månaden. Allvarliga avvikelser hanteras skyndsamt i verksamhetens ledningsgruppsmöten. Vid behov förs avvikelsen över till förbättringsloggen för vidare hantering. Verksamhetschef och gruppchef ansvarar för att MAS informeras vid behov vad gäller allvarliga avvikelser. Det finns även ett inarbetat arbetssätt för att utvärdera och analysera gjorda riskvärderingar kring varje patient, dessa utvärderas och diskuteras på kvalitetsråd, ledningsmöten och arbetsplatsträffar. Dallotsen kommer under 2016 fortsätta sträva efter att strukturen efterlevs. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. MAS/kvalitetsutvecklare har under året tydliggjort vikten av tidig rapportering vid eventuell risk för vårdskada för att påbörja snabb utredning och upprätta krav på 5/16

åtgärder och tidsplan. Rutiner för uppföljning av HSL avvikelser har tydliggjorts under året. På Dallotsen har vi de rutiner och blanketter som vi behöver. Arbetet kring att förbättra dessa pågår ständigt. Under året 2015 har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Har det funnits brister har dessa genast rapporterats till berörda för att kunna förbättras, detta arbete kommer ske fortlöpande även under 2016. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Egenkontroll genomförs en gång per år under maj- och november månad. Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, Nytidas IT-stöd för ledningssystem. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför kvalitetstillsyn. Kvalitetstillsyn genomförs årligen av MAS/kvalitetsutvecklaren. Kvalitetstillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. På Dallotsen är egenkontrollen och tillsynen ett stöd för att kunna identifiera problemområden och eventuellt svaga punkter i verksamheten. I de fall sådana identifieras förs de omgående in i förbättringsloggen, för vidare åtgärd. Detsamma gäller vid de tillfällen verksamheten är föremål för olika typer av tillsyner. Arbetet med egenkontroll sker systematiskt och vi arbetar kontinuerligt med samtliga brister inom de tidsramar som är gällande. Under 2016 kommer detta fortsätta att efterlevas på Dallotsen enligt rutin. Målet är att klara av att arbeta inom de tidsramar som är uppsatta. 6/16

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse På Dallotsen sker samverkan enligt regelverk med läkare genom regelbundna personliga möten. Närvarande är läkare, ansvarig sjuksköterska, boendestödjare och kund. Tillsammans utreds medicinska frågor samt omvårdnadsbehov och de beslut som fattas verkställs av ansvarig personal för uppgiften. Arbetet kommer under 2016 fortsätta enligt rutin samt att informationsöverföringen mellan andra vårdinstanser utanför Dallotsen kommer ses över och förbättras. Samverkan med uppdragsgivare Verksamhetschef och gruppchef har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit. På Dallotsen har vi haft ett nära samarbete med uppdragsgivare, gode män, förvaltare m.fl. för att bygga upp ett hållbart nätverk runt kunderna samt för att se till att kundens röst ska bli hörd. Återkommande möten har hållits med uppdragsgivare, närstående, handläggare etc. individuellt utifrån kundens behov. Detta arbetssätt kommer fortsätta under 2016. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer. På Dallotsen har boendestödjare samverkat med ansvarig sjuksköterska samt med patientansvarig läkare och andra vårdgivare. Samverkan mellan dessa yrkesgrupper har stått på en grund av förtroende mellan patient och boendestödjare. Med patienten i fokus genom hela vårdkedjan har god samverkan skapats yrkesgrupperna emellan. Kontakt mellan ansvarig sjuksköterska och boendestödjare har skett efter behov och genom personliga möten en gång per månad har boendestödjare, ansvarig sjuksköterska och läkare samverkat tillsammans med patienten. Med övriga vårdgivare har samverkan skett i form av planerade uppföljningar och telefonkontakt. 7/16

Mötesforum under 2015: Personalmöten var 14:e dag APT 10 ggr per år Ledningsmöten en gång i månaden Kvalitetsråd en gång i månaden Samverkansmöten med ansvarig läkare och sjuksköterska samt verksamhetschef och gruppchef efter behov. Samverkansmöte med fackliga företrädare och skyddsombud efter behov. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 På Dallotsen finns en rutin att alltid upprätta riskbedömning innan inflyttning. Riskbedömningarna uppdateras sedan efter behov eller minst två gånger på år. Därutöver sker kontinuerligt bedömningar och avstämningar på ledningsmöten, arbetsplatsträffar och teammöten. Riskvärderingar vid självskada och suicid har under 2015 varit särskilt prioriterade. Vid kommande behov av placeringar med denna svåra problematik krävs ett tidigt ställningstagande kring vård och behandling med alla berörda vårdinstanser. Under 2016 kommer det ske uppföljningar kontinuerligt kring riskbedömningar i samarbete med berörda kring kunden, allt för att säkerställa att all information som är av vikt för insatsen kommer till Dallotsen för att lyckas arbeta kvalitetssäkert. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. Alla medarbetare skall ha kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När avvikelsen bedöms allvarlig skall detta rapporteras till verksamhetschefen som i sin tur tar ställning om överordnad chef och uppdragsgivaren ska informeras omedelbart. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse tas direkt kontakt med MAS. Avvikelser har dokumenterats i Nytidas avvikelsehantering i ledningssystem Qualimax. På Dallotsen arbetar vi aktivt med riskhantering såväl när det gäller vårdskador som övriga eventuella brister i verksamheten. Vid inträffad avvikelse eller risk för avvikelse dokumenteras detta för vidare hantering i ledningsgrupp och kvalitetsråd. Alla avvikelser rapporteras tillbaka till samtliga personalgrupper via kvalitetsråd på arbetsplatsträffar för att skapa en lärandeprocess. 8/16

Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Alla medarbetare skall ha kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS och uppdragsgivaren informeras omedelbart. På Dallotsen har de synpunkter/klagomål som inkommit hanterats i ledningsgrupp och kvalitetsråd för att vidare om de inte varit anonyma, återkopplats till den som lämnat synpunkten. I de fall de varit av allvarlig karaktär har även uppdragsgivaren informerats. Information kring hantering av synpunkter/klagomål sker två gånger årligen enligt vårt årsflöde. Det är även en del av lokal introduktion av nya medarbetare. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 På Dallotsen hanterades inkomna synpunkter, klagomål och övriga rapporter per omgående i ledningsgrupp, Q-maxit samt kvalitetsråd. För djupare analys har en handlingsplan upprättats och samtlig legitimerad personal har varit delaktig i framtagande av kvalitets, miljö och arbetsmiljömål. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och eventuellt närstående. Verksamheten har kontinuerligt träffar med närstående/legala företrädare. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare. 9/16

På Dallotsen har vi arbetat aktivt med genomförandeplaner som upprättats i samråd med kunden. Genomförandeplanen säkerställer den enskildes delaktighet och självbestämmande, och bygger på personlig önskan och inflytande. Planen omfattar sociala aktiviteter, ADL-aktiviteter, kulturella aktiviteter samt fritidsaktiviteter m.m. Planen är ett levande dokument och den uppdateras löpande under året. I planen regleras även i vilken mån kunden vill att närstående ska involveras i deras situation. I de fall som önskas är personalen behjälplig med hur-frågan ska kunna lösas. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3. 10/16

Resultat 2015 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: All personal har gått den Web baserade utbildningen kring basala hygienrutiner. Genomgång och utbildning med all personal om hur man skriver avvikelser och hur man rapporterar ev vårdskador. Processmått: Riskanalyser revideras kontinuerligt minst en gång per år, läkemedelsgenomgång sker i samråd med patientansvarig läkare och sjuksköterska en gång i månaden. Rutiner för hygienrutiner gås igenom 2 ggr per år med alla anställda och vid nyanställning. samt extra vid tex perioder av influensa och magsjuka. Resultatmått: Andel (0%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet; under 2015 har all personal fått mer kunskap i basala hygienrutiner samt kontinuerliga genomgångar av riskvärderingar samt läkemedel. Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Handledning/utbildn ing Självskattning av Rutiner för hygienrutiner gås igenom 2 ggr per år med alla anställda och vid nyanställning samt extra vid tex perioder av influensa och magsjuka.25 anställda har gått den web baserade utbildningen gällande basal hygien 0% Under 2015 har all personal på Dallotsen fått större kompetens kring basala hygienrutiner. 11/16

följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Kontinuerlig genomgång av rapporteringsskyldighet sker på APT samt att nyanställd personal informeras vid anställningstillfället 0% All personal vid Dallotsen har under året fått uppdaterad information om rapporteringsskyldi ghet samt att rutinerna är uppdaterade i respektive enhetspärm. Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen En gång i månaden på samverkansmöte med legitimerad personal går VC och SSK igenom rutiner för läkemedelshantering samt uppdaterar delegeringsförfarandet. 0% All personal på Dallotsen har delegering och på verksamheten finns säkra rutiner för läkemedelshanterin g. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller På varje APT går VC och GC igenom rutiner för dokumentation med all personal. GC gör kontinuerliga kontroller i dokumentationssystemet för säkerställa att dokumentationen är tillräcklig väsentlig och korrekt. 0% All personal har fått både skriftlig och muntlig information om hur dokumentationen skall göras. Under året har kompetensen bland personalen kring dokumentation förbättrats. Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 12/16

omvårdnadsplan MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej Aktuellt Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal. Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Rutiner för att säkerställa intern informationsöverföring finns på respektive enhet. Mötesforum där informationsöverföring sker är: Personalmöten var 14:e dag APT 10 ggr per år Verksamhetsmöten varje fredag (verksamhetschef och gruppchefer) Ledningsmöten en gång i månaden Kvalitetsråd en gång i månaden Samverkansmöten med ansvarig läkare och sjuksköterska samt verksamhetschef och gruppchef en gång i månaden. 0% Under 2015 har den interna informationsöverfö ringen förbättrats. 13/16

Samverkansmöte med fackliga företrädare och skyddsombud en gång i månaden. Skriftlig information till all personal skriftligen varje vecka från VC. Rehabiliterade synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet. Att skapa förutsättningar för egenvård. Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. Genom medbestämmande och arbetssätt i konceptet vi växer tillsammans arbetar personalen tillsammans med kunderna för att uppnå självständighet och delaktighet 0% 3 kunder har genom detta arbetssätt fått förutsättningar för egenvård på asp center under 2015 Medicinsk Teknisk Produkter En trygg och säker användning av MTP Rutiner och riktlinjer för användning av MTP. Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen. Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal. 14/16

Patientsäkerhetsplan 2016 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas versamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen Alla riskbedömningar och preventionsbedömningar skall revideras kontinuerligt under året. På personalmöten var 14:e dag diskutera riskbedömningarna i respektive arbetsgrupp. Alla kunder skall ha en risk och preventionsbedömning vid inflytt. På varje personalmöte gå igenom risker som finns och diskutera hur framförallt vi kan arbeta med prevention för att förebygga riskerna. Att påvisa vikten av att skriva avvikelser och förbättringar för att på så sätt kunna arbeta i både förebyggande men även utvecklande syfte för ett kvalitativt arbete kring varje kund. All personal skall genomgå utbildning i basal hygien i vård och omsorg. Alla kunder skall ha en korrekt omvårdnadsdokumentation. På samverkansmöte med legitimerad personal skall dessa gås igenom kontinuerligt. All personal skall ha en skriftlig delegering från ansvarig SSK på Dallotsen, läkemedel och signeringslista skall förvaras i personalutrymme i kodade medicinskåp. Alla avvikelser gällande läkemedel skall dokumenteras i Qualimax. De flesta avvikelser gällande mediciner på Dallotsen handlar om när kund väljer att inte ta sin ordinerade medicin. Fortsätta med kontinuerlig information från PAL till kund om vad konsekvenserna kan bli om 15/16

Rapportering av händelser Vårdskada kunden ej tar sin medicin. Arbeta efter de rutiner som finns gällande vårdskada och kontinuerligt utbilda och informera personal om hur vårdskada skall rapporteras. 16/16