Elinsborgsskolan Tjänsteutlåtande Sid 1 (17) 215-2-3 Handläggare Eva Brömster/Terhi Sörensen Telefon: Verksamhetsplan 215 Elinsborgsskolan ELINSBORGSSKOLAN ANNO 197 www.elinsborgsskolan.stockholm.se Elinsborgsskolan 16367 Spånga 858381 elinsborgsskolan@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande...4 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan...7 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.1 Stockholm är klimatneutralt...12 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...17
Sid 3 (17) Inledning Vision 215 Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass Skolledningen augusti 21 Elinsborgsskolans organisation På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och personalgruppen ser till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggebygård på lagom gångavstånd. Eggebygård ingår i skolans organisation sedan januari 211. Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet är 33, varav 52 av eleverna går i förskoleklass. I skolbarnsomsorgen deltar 22 elever och i Öppen fritidshemverksamhet, Club Elin, finns i januari 215 endast 27 elever inskrivna, och detta är då till skillnad mot december 214, en minskning av 26 elever. Skolan har 7 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har tre särskilda undervisningsgrupper varav en är förberedelseklass, för nyanlända, en Lilla klass 1-3 och en "Lilla klass 4-6". Enstaka elever som läser enligt särskolans läroplan är inkluderade i stor klass. Rastverksamheten leds av en barnskötare. Skolan har ett bemannat bibliotek, där erbjuds elever i åk 3-6 läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har två specialpedagoger, en utav dem är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 6 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar, har skolan fast anställda modersmålslärare i turkiska, somaliska, spanska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. I skolan arbetar tolv förstelärare. Åtta med inriktning på undervisning och utveckling av undervisningen, samt dessutom med ett ansvar för olika ämnen, och fyra förstelärare med andra särskilda uppdrag. Vi har i alla sammanhang en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Ämnesområdet kost, motion och hälsa är ständigt aktuell. Varje skoldag levererar Abrahamsbergsskolan nylagad och näringsriktig lunchmat.
Sid 4 (17) Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks med hjälp av skolans musikprofil. Det stärks också med köp av Kulturskolans instrumentalundervisning samt med köp av deras grupper av interaktiv sång och dans. För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, har skolan satsat tid och pengar på att renovera och rusta den fysiska miljön. Skolans mobiltelefonpolicy skapar sedan augusti 214 ett lugnare och tryggare klimat mellan eleverna på skolan. Alla förväntas följa skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi är en mångkulturell skola där elevernas, föräldrarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Ett mycket viktigt arbete på vår skola, är att få varje elev att känna samhörighet och integration med sin stad Stockholm, samt också att få eleven att se sig som en fullvärdig medlem av det svenska samhället. Elinsborgsskolans arbetsplan följer läroplanens målområden och omfattar i sina åtagande kommunfullmäktiges inriktningsmål samt utbildningsnämndens mål för grundskola och är helt kopplad till analysen av förra läsårets måluppfyllelse. Arbetslagen har under terminens början utarbetat grovplaneringar enligt samma struktur som läroplanen, Lgr 11. Skolans Ledningsgrupp, Samverkansgrupp och Förvaltningsråd har tillstyrkt att utvecklingsområden enligt Kvalitetsredovisningen ska gälla för 215. Prioriterade åtgärder för utveckling Trygghet och studiero, Värdegrund - Nolltolerans mot fult språk Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Matematiklyftet Höja resultaten redan i yngre år KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav
Sid 5 (17) och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 85 % År 85 % År 9 % År 85 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 97 % År Åtagande: Vi åtar oss att säkerställa att samtlig pedagogisk personal är väl förtrogna med kunskapskrav som gäller enligt Skola 211. Eleverna ska utveckla sina förmågor så att deras måluppfyllelse inom varje enskilt ämne ökar. Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Lpp ska ligga till grund för undervisningen och kontinuerliga uppföljningar av kunskapsutvecklingen ska ske mellan lärare och elev. Alla elever har schemalagd tid i skolbiblioteket. Bibliotekarien ska ta del av pedagogernas Lpp för att kunna tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klasserna. Flera klasser har samarbetat med och besökt Berättarministeriet. Vi ska uppmuntra läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser, talat språk, sjunga och bearbeta texter. Eleverna uppmuntras att skriva på olika sätt t.ex. genom Novell-dagen, genom att skriva Loggbok samt skriva sin egen veckoplanering. Träna sin handstil samt skriva i sina ipad. Vi ska arbeta med "tankekartor", och träna på studieteknik. Göra eleverna uppmärksammade på skillnaden i taloch skriftspråk. I den mån det är möjligt organisera pedagogtätheten så att elever med läs- och skrivsvårigheter kan få mesta möjliga stöd. De praktisk estetiska ämnena, musikprofilen, samarbetet med Kulturskolan, samt
Sid 6 (17) simundervisningen i Tensta simhall och skolans tema "Stockholm - Vår stad" ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna. Skolledningen ska planera för fler tillfällen till pedagogiska diskussioner, då det är nödvändigt att sprida goda exempel mellan lärare i de olika åren. R2L är en metod som flera utav lärarna sedan ett antal år använder sig av, och i samarbete med Språkforskningsinstitutet fortsätter skolan att implementera metoden. Skolan har med stöd från Utbildningsförvaltningen, Språkpaketet 13/14 satsat på ytterligare ett språkutvecklande arbetssätt, Att skriva sig till läsning, ASL, för förskoleklass, årskurs 1 och förberedelseklass. Skolan har tolv förstelärare med olika uppdrag. Fyra av förstelärarna har särskilda tidsbestämda uppdrag och åtta av förstelärarna arbetar med undervisning, och utveckling av undervisning i olika ämne, samt leder bl.a. studiecirklar och pedagogiska samtal för kollegor. Skolan samarbetar med Språkforskningsinstitutet, Ulrika Dahl. Skolans mattecoach har genom Matematiklyftet fått utökat ansvar för att utveckla matematikundervisningen på skolan. I detta arbete stärks också det kollegiala lärandet. Vi uppmuntrar tematiskt arbete integrerat skola och fritidshem. Vi måste arbeta för studiero i varje klass. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid. Skolans specialpedagoger ska fortsätta införskaffa kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd. Undervisningen i förberedelseklass måste förstärkas med fler svenska som andraspråkslärare samt ytterligare studiehandledning. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Förstelärare, Matematiklyftet för kompetenshöjning inom tema matematik, hög IKT-användning så som ipads i åk F, 1, 2 och 4, skolans musikprofil. Andra resurser som skolan erbjuder sina elever är två specialpedagoger, två små undervisningsgrupper samt förberedelseklass. Hög andel behöriga lärare. Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Anställda modersmålslärare i arabiska, somaliska, spanska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Skolan har Läsinspiratör och Mattecoach och skolan är också utrustad med fem Activeboards och OH-projektorer i varje klassrum. Skolbarnsomsorgen har god personaltäthet. Eftersom vi vet från forskningen att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6, samt extra musik och instrumentalundervisning i åk 3. Skolan måste hela tiden försöka hitta nya lösningar för hur vi bäst ska fördela resurser till elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning Läsåret startar med att skolledningen har resultatdialog med samtliga arbetslag, där resultaten från föregående år diskuteras, analyseras och där nödvändigt utvecklingsarbete fastställs. Skolan använder sen 211 Skolwebben för att över tid göra en uppföljning på elevernas resultat. Skolledningen kan även följa enskilda lärares måluppfyllelse, flickors och pojkars olika resultat. Skolledningen gör uppföljningen två gånger om året. Skolans gemensamma diagnosmaterial i matematik åk 1-6 ska enligt Handlingsplan i Matematik vara Diamant och Alp. LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för F och åk 1), Fonolek (åk 1), betyg åk 6, klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen
Sid 7 (17) utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Klasskonferenser, som leds av specialpedagoger två gånger per läsår, varav rektor är med på minst en. Dessa återkopplas till EHT. På Pek, pedagogisk konferens, diskuteras språkutvecklande arbetssätt, och i matematiklyftet diskuteras utveckling av matematikundervisningen. Efter att ämnesprov i åk 3 och åk 6 har genomförts, följs resultaten upp av lärare och skolledning. Resultaten i delproven kommer särskilt att analyseras. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Brukarundersökningen och kvalitetsredovisningen kommer i slutet av läsåret att ge information om vilka resultat årets arbete har gett. Utveckling Skolan satsar stort på att alla lärare utvecklar begrepp och återkommande centrala ords betydelse inom samtliga ämnen. I detta arbeta har förstelärarna en stor och viktig uppgift, och skolan har också sedan hösten 214 ett nära samarbete med Språkforskningsinstitutet. Föra diskussioner inom skolan kring vilken/vilka metoder skolan ska använda för att uppnå bästa resultat. Uppmuntra pedagoger att försöka hitta varje barns "växande punkt" dvs "var befinner sig eleven just nu i sin utveckling". För att de skriftliga omdömena ska användas i formativt syfte har vi enats om en ny struktur för när dessa skrivs och kommuniceras i utvecklingssamtal. Skolledningen följer fritidshemmens utveckling av arbetet med Lpp. Alla pedagoger på skolan ska planera utifrån struktur och innehåll enligt Lgr 11. För att pedagogerna ska få inspiration och vägvisning i valet mellan olika utvecklingsstrategier måste skolledningen tillhandahålla information om forskningsresultat och aktuella rapporter. Under året hoppas vi kunna utöka antalet ipads så att fler elever får del av detta tekniska hjälpmedel, och att de pedagogiska vinsterna kan bli synliga för fler. Skolledningen måste satsa mer på att stötta betygssättande lärare så att de känner sig säkra i detta arbete och kan göra adekvata bedömningar. Skolan har anmält sitt intresse för att få delta i Skolverkets satsning Läslyftet från och med hösten 215. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.
Sid 8 (17) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 95 % År 8 % År 73 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 7 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 7 % År Åtagande: Vi åtar oss att varje dag och hela tiden arbeta för att trygghet, studiero och en god miljö ska uppnås på skolan. Att skolan i olika enkäter och undersökningar kan utläsa högre resultat för 215. Antalet ärenden i Trygghetsgruppen minskar. Arbetssätt Skolledningen arbetar i samverkan med elevgrupper, Trygghetsgruppen och föräldrarepresentanter för att upprätta "Plan mot diskriminering och kränkande behandling", med verktyget "Plan för skolan". Alla på skolan fortsätter enligt skolans utvecklingsområde "Nolltolerans mot fult språk och kränkande behandling" att varje dag, hela tiden och överallt reagera mot störande beteenden samt vidta åtgärder. Två av skolans förstelärare har i uppdrag att utarbeta en plan för "Inkluderande arbetssätt utifrån alla barns förutsättningar". Skolan ska omsätta fritidshemmens "Arbetsplan för fritidshem" i praktiskt arbete samt fördjupa sig i Allmänna råd för Fritidshem. Skolan fortsätter med dokumentation av disciplinära åtgärder, och hur dessa vid varje tillfälle ska rapporteras till rektor. Personalen på fritidshemmen planerar och genomför rastverksamhet i samarbete med lärarna. Rastansvarig ansvarar för att rastvaktsschemat efterföljs. Vi ska arbeta förebyggande och gruppstärkande med skolans gemensamma traditioner såsom högtidlighållande av FN-dagen, Novelldag, Skoljogg, Olympiad, Musikprofilens vårkonsert, Elinsborgskolans dag, Ängsjödag mm. Arbetssättet med fadderverksamhet och samverkan över årskurserna måste utvecklas och förstärkas. Under våren 215 genomför trygghetsgruppen en Fadderdag för skolans samtliga elever och medarbetare. Fadderdagen bör följas upp under hösten. Eleverna ska ha fasta rutiner, såsom t.ex. samlingar, "morgonhälsning". Alla vuxna på skolan måste hela tiden tänka på att vara goda förebilder. Pedagogerna ska delge varandra framgångsrika arbetssätt och gärna besöka varandras
Sid 9 (17) lektioner, samt följa Kamratstödjarnas uppmaning: "Att vi alla ska bli bättre på att stoppa mobbning/bråk i skolan". Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska vara StegVis. All personal på Elinsborgsskolan ska arbeta för att ge eleverna trygghet och studiero, samt uppmuntra och bekräfta positivt beteende hos eleverna. All personal ska fortsätta arbetet och konsekvent följa skolans gemensamma "konsekvenstrappa". Alla ska, hela tiden fokusera på arbetet med värdegrundsfrågor. Det är bra att koppla ihop värdegrundsarbetet med klassråd, elevråd, förvaltningsråd samt Kamratstödjarverksamhet och Trygghetsgrupp. Musikprofilen förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. När elever inte klarar sin sociala utveckling fortsätter Elinsborgsskolans Elevhälsoteam att vara uppmärksamt på att åtgärdsprogram upprättas. Resursanvändning Rastverksamhet, och att många vuxna är ute under elevrasterna. Klasserna ska ha klassråd varje vecka, och hela tiden arbetar alla med värdegrundsarbete. Skolans Trygghetsgrupp, Kamratstödjare och Elevhälsoteamet ska arbeta kontinuerligt med de ärenden som aktualiseras. Uppföljning Ledningsgrupp, elevråd och klassråd. Klasserna följer ständigt upp det värdegrundsarbete som sker dagligdags. Trygghetsgruppen följer upp att överenskomna "avtal" efterlevts av eleverna. Trygghetsgruppen meddelar Utbildningsförvaltningen vid varje ny incident. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Brukarundersökningen och elevernas trivselenkät ger underlag för uppnådda resultat. Dessutom får rektor regelbunden återkoppling på klassombudsföräldramöte. Utveckling Långsiktigt strävar vi efter att nöjdhetsgraden ska vara 1 %. För att utveckla arbetsmetoderna måste pedagoger delge varandra framgångsrika arbetssätt samt besöka varandras lektioner. Skolledningen ska kontinuerligt ha uppföljning av att Nolltoleransarbetet utvecklas. Under senare delen av 215 måste skolan hitta en lösning för att helt inkludera förskoleklasserna i Fadderdagen. Skolan ska vidareutveckla vårt digitala utvärderingssystem "elevenkät". Det har visat sig att eleverna ger motiveringar till sina svar, och att dessa ger ett bra underlag för analys av resultat. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola
Sid 1 (17) Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 9 % År 9 % År 9 % År 9 % År Åtagande: Vi åtar oss att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet och att flickors och pojkars inflytande ökar. Fritidshemspersonal arbetar enligt sin Lpp för hur pojkarnas och flickornas synpunkter och önskemål ska beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen utmanar sina egna och barnens normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Arbetssätt Personalen diskuterar med eleverna vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Fånga elevernas förslag och önskemål i samband med samlingar och enskilda samtal. Införa nya typer av samarbetsfrämjande lekar och aktiviteter. Lära barnen vikten av allas lika värde, och skapa förståelse så att den sociala förmågan blir en direkt effekt av leken. Resursanvändning Fritidshemspersonal, planeringstid, Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppföljning Brukarundersökning, Elevenkät och samtal på fritidshemsmöten samt i samtal med eleverna. Utveckling Process där flickor och pojkar kan utveckla intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet, oberoende av normer för vad pojkar och flickor förväntas intressera sig för.
Sid 11 (17) Åtagande: Vi åtar oss att låta varje elev delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, och delta i sin egen kunskapsutveckling samt ge eleven möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Föräldrarna ska ha fått kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Öka elevernas språkförståelse inom alla ämnen. Det ska synas i skolbarnsomsorgen att eleverna har ett inflytande på teman och aktiviteter. Arbetssätt Inför varje nytt tema ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål t.ex. illustrera på en klassrumsvägg vilka mål som det för närvarande kommer att fokuseras extra på. För att föräldrar ska få ta del av sitt barns lärande, ska lokala pedagogiska planeringar, Lpp finnas med under utvecklingssamtalen. Under våren 215 startar åk 2 och fritidshemmet för åk 2 ett pilotprojekt gällande gemensamma utvecklingssamtal. Varje elev ska få en daglig genomgång av "arbetsplanering", hur dagen kommer att se ut och vad som förväntas av dem. För att underlätta för elever i behov av särskilt stöd är det extra viktigt med ett pedagogiskt utvecklat arbetsschema. Läraren ska uppmärksamma eleven på att en förutsättning för att uppnå goda resultat, är att sova tillräckligt, ha regelbundna måltider samt att motionera dagligen. Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, eht och modermålslärare stöttar klasslärare och elever i detta. Lpp som är väl förankrade hos eleverna ger tydlighet och struktur. Lärarna lär av varandra, kollegialt lärande pågår. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp och Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser, fritidshemsmöte och resultatdialoger, samt under klassrumsbesök och vid enskilda samtal med lärare. Samtal med eleverna om deras uppnådda resultat ska föras kontinuerligt och alltid vid utvecklingssamtal. Elevernas allmänna synpunkter lyfts fram i samband med klassråd, elevråd och via elevenkät (trivselenkät). Föräldrarna kan lämna synpunkter dagligen, vid utvecklingssamtalet, i brukarenkäten, och via Klassombudsföräldrarna. Utveckling Samtliga pedagoger hittar fungerande system för lärare och elev att tillsammans resonera om måluppfyllelse samt hur bedömning enligt lokala pedagogiska planeringar ska genomföras.
Sid 12 (17) Skolledningen ska underlätta lärarnas nyttjande av möjligheterna i Stockholms Skolwebb så att samtliga lärare hittar fungerande system för att tillsammans med eleverna resonera om måluppfyllelse. Önskemål från klassombudsföräldrar finns att få ta del av lärares och elevernas gemensamma planering för undervisningen ett par månader framåt. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling Sorterar År Åtagande: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Skolan deltar i Svinn-projekt. Synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Skolans yngsta elever ska delta i projektet Hållbar livsmiljö from ht 215. Undervisningen kring hållbar livsmiljö måste utvecklas från förskoleklass till åk 6. Pedagogerna ska förstärka undervisningen om hållbar livsmiljö framförallt i ämnet biologi men också i samhällskunskap. Arbetssätt Köksansvarig ska mäta den mat som kastas i matsalen, för att se om matsvinnet minskar i takt med att medvetenheten ökar. Försteläraren i No ska planera för och leda projektet Hållbar livsmiljö, detta tillsammans med Naturskolan Eggebygård. Förskoleklassen arbetar medvetet för att utveckla arbetet kring hållbar livsmiljö. Elevrådet deltar i och representeras också i matrådet, för att öka medvetenheten och kunskaperna kring hållbar livsmiljö.
Sid 13 (17) Resursanvändning Köksansvarig leder Svinn-projektet. I samarbete med Naturskolan Eggebygård ska skolans förstelärare i No starta projektet Hållbar livsmiljö. Uppföljning Skolmåltidspersonal tillsammans med skolledning gör en uppföljning av arbetet med att matsvinnet minskar. Förstelärare i No och ansvarig i förskoleklassen samtalar med skolledningen om framtida planering för hållbar livsmiljö. Utveckling Fortsatta insatser för att matsvinnet ska minska ytterligare. Skolmåltidspersonalen deltar kontinuerligt i utbildningar kring livsmedelslagstiftning och livsmedelssäkerhet. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Ett seriöst arbete som vilar på lång erfarenhet och kunskap ger en budget i balans. God elevtillströmning underlättar budgetarbetet. Investeringsmedlen kommer att användas för att upprusta personalrummet samt en redan påbörjad upprustning av idrottshallen, eventuellt även upprustning av klassrummen för årskurs 3-6. Den socioekonomiska tilldelningen satsar Elinsborgsskolan enligt nedanstående: Hög lärartäthet i klasserna och hög personaltäthet i fritidshemmen. Elevassistenter till barn med stora behov av stöd. Två mindre undervisningsgrupper för elever i behov av mindre sammanhang. Utökning av skolassistenttjänst i syfte att avlasta lärares administrativa arbetsbelastning. Höga kostnader för tolk. Satsar på modersmål i mindre grupper och studiehandledning. Satsning på Elinsborgsskolans elever med logoped två dagar i veckan. Skolan satsar på IKT och kompensatoriska hjälpmedel. Extra satsning på simundervisning och musikundervisning. De senaste åren har skolan prioriterat en satsning på extra god, näringsriktig, varierad och vacker skollunch. Utvecklingsområde som skolledningen diskuterar är att utöka skolskötersketjänsten från 6% till 1%.
Sid 14 (17) Budget 215 Alla belopp i tkr Internbud get totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnas ie-skola Gymnas iesärskola Vuxenutbildni ng Försko la Övri gt 42 31 Externa intäkter Taxor och avgifter 3 Hyresintäkter 31 Bidrag 32 Försäljning av verksamhet och tjänst 33 Övriga intäkter 39-32 -32-2 -2-1 562-1 512-5 -45-45 Summa -1 659-1 69-5 Interna intäkter Förvaltningsinter na intäkter peng Förvaltningsinter na intäkter anslag Övriga förvaltningsinter na intäkter 93 3 93 4 93 5-25 28-25 28-16 677-16 677-893 -893 Summa -42 85-42 85 Intäkter totalt summa -44 59-44 459-5 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkri ng Övriga personalkostnad er 5 5 5 34 3 34 3 568 568 Lokalkostnader 51 965 965 Köp av verksamhet och konsulttjänster 52 465 465
Sid 15 (17) Alla belopp i tkr Internbud get totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnas ie-skola Gymnas iesärskola Vuxenutbildni ng Försko la Övri gt Inventarier, leasing och underhåll 53 938 938 Förbrukningsmat erial 53 5 Kosthåll 54 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader 55 56 57 59 82 82 49 49 1 314 1 314 129 129 92 92 18 18 Summa 4 189 4 189 Interna kostnader Förvaltningsinter na kostnader, samtliga 95 5 4 32 4 32 Summa 4 32 4 32 Kostnader totalt summa 44 59 44 59 Netto 5-5 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 83 82 År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 1 % 1 % År Sjukfrånvaro 3,7 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % tas fram av nämnden Tertial
Sid 16 (17) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Åtagande: Vi åtar oss att hela tiden verka för en ökning av Aktivt Medskapandeindex Att minst 9 % av medarbetarna uttrycker hög nöjdhetsgrad. Arbetssätt Arbetsgivaren ska uppmuntra fortbildning och utbildning. Arbetsgivaren ska också lyssna, stötta, coacha, uppmuntra och vidta nödvändiga åtgärder för individens och gruppens välbefinnande. Arbetsgivaren ska också sträva efter att organisera skolan så att det kan minska den höga arbetsbelastning som personalen ger uttryck för. Resursanvändning Skolledningen, medarbetarna, HR-avdelningen, företagshälsovården Avonova, friskvårdstimmen, medarbetarsamtalen, lönerevisionen, nöjda vårdnadshavare som i sin tur bidrar till god marknadsföring av Elinsborgsskolan som arbetsplats. Uppföljning Följa upp resultatet i nästa års Medarbetarenkät, se att AMI höjs. Lyssna in synpunkter i medarbetarsamtalen, reagera vid hög sjukfrånvaro och analysera orsakerna till denna. För att bibehålla lugnet i organisationen måste skolledningen ha en kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att den höga elevtillströmningen fortsätter råda. Utveckling Resultatet visar att Elinsborgsskolan är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor.
Sid 17 (17) Erbjuda samtliga personal hälsoprofilbedömning via företagshälsovården samt införa systematisk uppföljning av personals nyttjande av friskvårdstimmen. Skolan ska fortsätta satsa på gruppstärkande aktiviteter så som julbord, sommaravslutning, ae-aktivitet mm. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 215-1-1 215-12-31