VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens fok, säger doc. Jan Waander i denna speciakommentar ti U:s undersökning För närvarande ruar cirka 900000 personbiar på våra vägar och genom bihanden kommer under året att försäjas mer än r 000 nya biar. Härti kommer försäjningen av begagnade biar. På den marknaden torde antaet avsut under het komma att röra sig om siffror uppemot 25 000 Skue de prognoser som nstitutet nyigen gjort visa sig riktiga kommer personbisbeståndet år 1975 att röra sig om 2,4 mijoner vagnar och totaa antaet transaktioner på marknaden vara av storeksordningen 700000 köp per år. Biismen syssesätter redan nu ett betydande anta personer i industri och hande och antaet växer och kommer att växa atmer. Frågan om vad amänheten tycker om höstens nya bimodeer bir i framtiden inte bara en fråga ämpad för tidningarnas kåserispater utan a v stor bery dese för syssesättningen under det kommande året. 33
Diagram A visar hur försäjningen har utveckat sig på den svenska marknaden efter kriget. Från en obetydig försäjning på några tinusenta vagnar efter kriget har vi språngartat kommit upp på nivån 15 000. Fram ti havårsskiftet i år åg försäjningen 6000 biar över föregående års. Skue försäjningen i år fördea sig på samma sätt över året som 1957 kommer vi under 1958 tipp ti en tota försä jning på 167 000 personhiar. Det förefaer dock inte osanhikt att siffran i verkigheten kommcr att bi något ägre. Försäjningen på marknaden av i Sverige tiverkade eer sammansatta biar har samtidigt vuxit starkt. Sutet på 40tact rörde si produktionen för den svcnska marknaden om 5 11 10000 personbiar om äret. För närvarande rör det si( om dryt 40000. Expansionen har dock inte varit s! kraftig som för den totaa förs'ijningcn. De svensktiverkade biarnas ande av marknaden har därför sjunkit fr!n ca 40 procent i början p! femtiotaet ti knappt 30 procent för närvarande. Som syncs av diagrammet har kurvan över antaet svensktiverkade biar t.o.m. sjunkit absout sett under 1957. Kurvan kommer dock med a säkerhet att stiga under innevarande år. Den kurv. som återgetts i diagram A ger i andra sidan en skev förestäning om den svenska biindustrins expansion. En bättre bid av hur dcnm tett sig får man av diagrammen B och C. Dcn svenska biindustrin består av två het oika typer av företag nämigen des fabriker som tiverkar biar a v egen konstruktion, des företag som fungerar som sammansättningsfabriker fö' utändska biföreta.g. Som framgår av diagram B svarade tidigare den senare ty pen av fabriker för en myckct stor de av personbisproduktioncn. mincn på femtiotaet åg såunda deras produktion kring 15 000 18 000 biar om året. Denna tiverkning har numera sjunkit ti endast några tusen yagnar om!ret. Detta sammanhänger mcd ändrade reationer mean tuen på import av färdiga biar resp. bidear. Aven av andra skä har denna typ ay tiverknin( bivit mindre önande. Dct är tydigen ncdäggningen av dessa fabriker som i"ger bakom den tidigare registrerade nedgången i produktionskurvan. Under dc senaste åren har vidare en mycket märkig utyccking ägt rum bctrhfandc personbiscxpo'tcn. Denna som tidigare var obetydi" uppg!r nu ti betydande siffror. Under 1957 exporterades åunda 19 000 personbiar. Det rörde sig nästan utesutande om Vovo och SAAB. iir kommer siffrorna att ta ytterigare ett kraftigt kiv upp:t och kanske suta p! ett taomkrin;: 3 000. Ti största deen );ih dcnn expon ti USA. Ser 11n ti den svcnska pcrsonbistijverkni",;cn i inskränkt bemärkese med bortseende från sammansättnincn av utändska m:irkcn finncr man att den stigit fån 10000 ';gmr 19 ti drygt 00::> ar 1957. nom denna rcn av biindustrin har vi atså haft en utomordentigt kraftig cxpansion. O<'n tivc kning som sedan gammat spehr den största roen för den svenska hiindusrrin :ir dock inre pcrsonbisprodktionen utan tih.erkningen av astbiar och bussar. Pi detta omride har man också sedan änge haft en stor export. U tveckingen framgår av diagram C. Personbistiverkningens kraftiga expansion under senare år har emeertid ett ti att de tv! grenarna för närvarande torde väga ungefär jämnt värdemässigt. Biindustrin är numera en av våra stora industrier. G3.r man ti industristatistiken för att få fram uppgifter om aritaet syssesatta etc. finner man emeertid, att den ämnat föga spår efter sig. Antaet syssesatta i bi och karosserifabriker har visserigen ökat starkt n'en uppgår ändå inte år 1956 ti mer än drygt 8000. Detta är emeertid ett typiskt uttryå för den svenska biindustrins struktur iksom för huvuddeen av a biindustri i värden. stor utsträckning arbetar man med dear som tiverkats vid andra industriföretag motorfabriker, på tpressningsindustrier etc. Det är emeertid inte bara andra verkstadsföretag som i större eer mindre grad är engagerade i bitiverkning utan även många andra industrigrenar. Amerika har man gjort vissa försök att beräkna i viken utsträckning oika industrier är beroende a v avsättningen inom biindustrin och därvid kommit fram ti imponerande siffror, som visar i hur hög grad t.ex. gummiindustrin, gasindustrin, textiindustrin och radioindustrin är beroende av avsättningen av biar, fö' att nu inte nämna ståverken. Man brukar såunda beräkna att det går it ika mycket stå tijj en bi som dess egen vikt. Vikten av andra materia bir ungefär ika stor som vikten av ståspiet vid tiverkningen. Mätt i ton konsumerade den amerikanska automobiindustrin år 1956 cirka 20 procent av ståverkens produktion, 42 procent av byproduktionen och mean 60 och 70 procent av produktionen av gummi och konstäder. Engand berämar man att kostnaderna för en ro 000 kronors bi i genomsnitt fördear sig på föjande sätt: Egna kostnader Löner Andra omkostn. Maskinkost. Vinst Skatter Råmateria et. Higum11i Kädse E. utrustn. Metaer.pm oh sta Div. deb.. Färg Gas Di'. kiip Kronor 1900 15 0 0 600 7 0 0 110 70 34 0 S 460 110 120 H.O Tota kost:d 10000 1000 111 200 1000101 60 55 45 1000,101 försäljnngn AV NYA PERSONBLAR SVER"E 194657 DEN SVENSKA PRODUKTONEN AV PERSONBLAR 194657,,;. ).:. DEN SVENSKA PRODUKTONEN AV BUSSAR OCH LASTBLAR 194657 Ana 300 r försäjni., i 1000'a 2S0ir A, B ;;Li :RO;::NG RESP. BESTÄND AV /, B c PERSONBLAR SVERGE 194675,' /,,,, 200 " " Ta.1 fö,.öjaio, /' "./ SO r.,...,,, B.s.tånd 100 SO,",... ", D < J.,.
r i <? i +! Cirka 60 procent a v kostnaden igger atså i köp från andra inustrie'. Biismen skapar emeertid syssesättning inte bara i andra industrier utan även på många andra sätt. Det behövs fok för att underhåa och bygga vägar, för att säja biar, tibehör och reservdear och för att reparera och underhåa biparken, dessutom parkeringsvakter, bensinförsäjare arbetare ti ojeraffinaderierna, p:rsona ti mote osv. osv. Ti detta kommer så hea den stora gruppen av astbisförare och buss och droskchaufförer. Redan nu rör vi oss med en syssesättning inom dessa områden på mer än 200 000 personer. Bara bireparatörerna torde för närvarande uppgå ti närmare 30 000. r snabb takt är vi också på väg mot amerikanska förhåanden. Om prognoserna sår in skue såunda vår personbispark vara på amerikansk ni vå redan om 15 a 20 år. Vad betyder nu denna utvecking och vad kan den komma att betyda för svenskt näringsiv och svensk indumi? På ett område är återverkningarna uppenbara samhäsbyggandets. Mycket har det diskuterats hur och i viken takt våra städer och tätorter ska kunna omformas från häst ti bisamhäen. De krav som här stäb på våra resurser inger bekymmer på många hå och har föranett upprepade försag om att man borde försöka dämpa biismens utvecking. Vi rör oss emeertid också med industri och distributionsekonomiska probem. Hur kommer den framtida bimarknaden att se ut? Hur många och vika sags biar kommer' konsumenterna att vija köpa och vad fir det för konsekvenser för industrin? Det är dessa senare frigor, som jag ska försöka att kasta itet jus över mot bakgrunden av de undersökningar, som nyigen sutförts inom institutet. ) Jag kommer härvid enbart att syssa med personbiarna eftersom vår undersökning endast rör dessa. Acceerationsförmåga en tveksam egenskap nom nationaekonomien arbetar man med en teori som kaas acceerarionseffekten och som kan bereda en teoretiker ett stisamt nöje i hans kammare, men vars verkningar är ägnade att ge en bifabrikant onda drömmar. Accc1erationseffekten,ir agen om de små orsakerna och de sto ') J. Waander: Studier i biismens ekonomi. U. Sthm 9SS. ra verkningarna. Den är i hög grad aktue när det gäer biar. Biarna ämnar sina tjänster ti konsumenterna under en ån> föjd av år. Detta betyder, att om man vi H en förest:i nin om hur stor konsumtionen av.bitjänster. är under ett visst år, måste man utgå fr1n beståndet av biar. Det är aa biarna tisammans som evererar dc tjänster 1)1 konsumenterna konsumerar under året. Försäjningen av nya biar under året säger däremot ingenting direkt om konsumtionens storek. Har denna försäjning varit ika stor som årets skrotningar bir tydiren beståndet oförändrat och d:irmed även konsumtionen ika stor som året innan.") Detta även om försäjningarna skue ha varit dubbet större i år än föregående ir. När konsumenterna vi ändra sin konsumtion är det därför storeken av beståndet de är intresserade av. Förh!iandena är nu sådana att sm1 förändringar av beståndet eder ti stora förändrin);ar a' nyinköpen. Ett exempe kan kargöra tankegången. Låt oss anta an vi har en best1nd på 1000000 biar och att dessa i genomsnitt har en ivsängd på a år. Ska vi 11111a konsumtionen oförändrad behöver vi under sådana omständigheter varje år köpa roo 000 nya biar för an ersätta dem som skrotats. Våra inkomster stiger nu och som ett resutat h:irav vi vi öka vår konsumtion av biar med, säg 20 procent. Bestndet måste ats stiga ti 1 200000. Detta betyder att ny inköpen detta år måste öka från roa 000 ti 300 000 vagn:r. En konsumtionsökning på O procent eder atsi ti en ökning av försäjningen på 200 procent. Omvänt kan vi konstatera, att om vi vi skära ned vår konsumtion med t.ex. 10 procent si betyder det att försäjningen sjunker ti no. diagram D har vi ritat in utveckingen av beståndet och försäjningen av personbiar i Sverige under iren 1946 ti 1975. För åren 195875 baserar sig siffrorna på den prognos, som vi gjort upp inom U. Beståndet har som synes utveckat sig mycket jämnt. För försäjningen har däremot expansionen varit språngartad som ett resutat a v i diagrammet knappast synbara förändringar i beståndets ökningstakt. Acceerationseffekten gör sig tydigt märkbar. Försäjningskurvan visar för p.ognosperioden en tydig svacka för de narmaste åren. Skue denna prognos så in betyder det att vi inte skue uppnå 1957 års försäjning förrän :ir 1962. 'Att denna svacka uppträder beror på att vi tänkt oss an beståndsutveckingen fram ti 1975 ska föja en något mindre brant utande kurva än den gjort under de senaste fyra a fem åren. Det rör si emeertid som synes om en J;a1ska obetydig förändring a v umin!; en på kurvan. Det är cmeertiä denna svaga förändring av kurvans utni,nj;, som ger upphov ti den kraftiga ncdgangcn av försäjningarna. Försäjningssvackan ha" prickats i dia r;mmet. Detta bero" på att prognosen kan sägas visa att svackor av denna storeksordning kommer :t uppstå i framtiden. När en sådan svacka k'11 komma att shta in uttaar si emeertid pronosc1 intc om. Svackan kan ika vä sätta in nu som om fem år. Det finns också a ancdnin); att tro.ut fram ti 1975 försäjningskurvan komcr att avvika shä uppåt som nedåt frn ån);tidstrendcn vid fera tilien. Man kan inte, änta sig att biutveckingen ska föja en adees jämn in je. Det finns s1uunda a anedning att tro, att vi står inför en bimarknad, som varierar kraftigt frin år ti år. Detta kommer att stäa biindustrin och bihanden inför synnerigen besväriga och svårbemästrade probcm. Amcrika har man ångvarig och sorgig erfarenhet av denna marknadstyp. Hur utveckingen tett sig där under efterkrigstiden framgår av diagram E. (nästa sida) Besdindet stiger tydigen ganska jämnt år för år. Försäjningskurvan gör däremot vådsamma kast. Att vi hittis trots at varit så förskonade här i Sverige från sådana företeeser beror på två omständigheter. För det första har vi haft ett onormat ungt bestånd, viket minska' acceerationseffektens verkningar. För det andra har avvikeserna från ångtidstrenden atid gått uppåt. Sådan tur kan emeertid bibranschen inte ha i det oändiga. Framtidens marknad Biindustrin står inför besväriga paneringsprobem inte bara därför att efterfrågan kan beräknas variera starkt från år ti år, utan ocksi därför att man måste fatta besut så ingt i förväg om viken produkt man ska erbjuda konsumenterna. Det förefaer inte orimigt att tänka sig, att från det ögonbick man fattar de grundäggande besuten dröjer det kanske fem år ti den först;! bien av den nya typen ruar av bandet. Låt oss sedan tänka oss att vi måste säja denna nya bi med smärre ansiktsyftningar i itminstone 10 år, för att få ner kostnaderna på en konkurrenskraftig nivå. nnebörden av detta är, att om vi fattar besutet i dag, så kommer bien Ut i handen 1963 och ska s.a.s. igga precis»rätt» på marknaden omkring 1968. Exempet är itet extremt genom att vi tänkt oss, att det är fråga om en het ny mode, men det torde ge en reativt riktig förestäning om biindustrins faktiska probem. Det gäer att veta i dag vad fok vi köpa i mitten och sutet på 60taet. För den svenska biindustrin gäer 2) För att inte i onödan kringa ti framstänin!cn tar vi hiir inte hänsyn u att värdct 'av en bis tjänster något varierar med dess åder. 35
det härvid inte bara den svenska marknaden utan också de utandsmarknader som vid den tiden kan antas vara aktuea. Stor hänsyn måste givetvis också tas ti viken typ av biar, som de utändska jätteföretagen kan beräknas föra ut på marknaden vid den tid då vår nya mode kommer ut. Att rätt bedöma vad framtiden kan bära i sitt sköte på detta område är. uppenbarigen ofantigt svårt. Man behöver bara tänka på exportmarknaderna, där utveckingen är särskit svår att prognosticera. Erfarenheterna under de senaste åren bör härvid verka avsvakande på varje trosviss prognosmakare. Om det är något som man skue varit säker på för fem år sedan, så vore det vä, att det inte var möjigt att säja svenska personbiar i större kvantiteter på den amerikanska marknaden. Det vore ju som att barn försökte ära sina förädrar barnuppfostran. ) år kommer det emeertid förmodigen att säjas nästan ika mycket svenska personbiar i Amerika som man gjorde i Sverige för bara ett fåta år sedan. Hur detta varit möjigt är inte ens nu ätt att säga. Men åt oss för enkehetens sku bara håa oss ti den svenska marknaden för personbiar. Vad kan vi veta om den? Vika köper de nya biarna? Av aa människor som under ett år köper en bi, köper den övervädigande majoriteten en begagnad bil Detta gäer inte bara i Sverige utan överhuvudtaget i aa änder, där biismen nått ett bra stycke på väg. Att så bir faet beror på att människor som rege inte behåer sin bi dess iv ut. Sverige har enigt vår utredning biar en medeivsängd på ca 1,5!ir. Normat torde de under sin ivstid passera genom 4 a 5 personers händer innan de skrotas. Detta betyder att i ett stationärt bibestånd drygt 80 procent av aa köp på marknaden skue avse begagnade biar. ett expanderande bestånd bir andeen ägre. För närvarande torde den i Sverige igga vid 60 a 70 procent. Det är atså bara en mindre dej av biköparna som köper en ny bi. Dessa köpare består i sin tur a v två vitt skida kategorier, nämigen sådana som köper bi för första gången och sådana som byter in sin gama bi mot en ny. När biismen bryter igenom är den första kategorien den viktiga, så ) Det sokarr absurda i denna tanke är möjigen inte ika kart för barn som för förädrar. småningom bir emeertid inbytesköparna de adees dominerande. Sverige är vi på väg från det första skeo det ti det andra. För år 1954 kan man såunda beräkna att 65 procent av aa nya biar, som sådes ti privatpersoner, gick ti fok som bytte in en gamma bi. dag torde andeen vara påtagigt högre. För Amerika anges motsvarande ande för närvarande ti 90 a 95 procent. När Henry Ford gjorde sitt misstag Samma utvecking som vi nu uppever ägde i Amerika rum i mitten pit Otaet. Det är ärorikt att studera vad som då hände. Fram ti omkring 1910 var bien i USA en yxartike, som sådes ti ett fåta rika. Så kom Henry Ford med sin TFord. Ar 1910 såde han 20000 TFord ar för $ 780, 1913 hade han pressat priset ti $ Ha och såde 170000. Ar 1925 nådde han bottennoteringen $ 2 och såde 1.6 mijoner biar eer häften av a biförsäjning det året. Hans metod hade varit att säja en standardbi i at större kvantiteter ti at biigare pris. Fram ti mitten på 20taJet gick det utmärkt, därefter fungerade metoden sämre och 1927 fick han stänga sin fabrik för att sätta en het ny bi i produktion Mode A. Marknaden för den at biigare standardbien expanderade inte ängre utan började krympa. Vad som hade hänt var att Ford i konkurrensen om försragångsköparna med åga inkomster mötte b.a. sin egen TFord som begagnad i stora kvantiteter, och med den bien kunde han inte konkurrera. Efter TFordsepoken har fabrikanternas poitik i växande grad ght ut på att ocka fok, som redan har en bi, att köpa en ny. Denna strävan har drivit fram täta modebyten, ängre kredittider och en höjd kvaitet större, starkare biar. Priserna på genomsnittsbien har emeertid i fast penningvärde räknat egat reativt konstanta med en svag dragning uppåt under taet. Sutet på vår TFordepok? Biityp Reativa förddningen av å.rers nyrgistrering",r 1937 '. 1956 '.. Små europeiska vagnar 39,1 9 1,2 2. Stora europeiska samt europeiska yx och sportvagnar 0,3 3,3 3. Amerikanska vagnar 61,6 4,3 4. Okänd typ 1,2 Totat 101,0 1100,0 Denna dramatiska omvävning har emeertid så vitt jag kan se endast varit T Fordsepoken i europeisk version och den epoken skue atså nu g mot sitt sut. Anta 100 Försäjning i 100.000 ta 90 Bosä.d.. Ujoner TOTAL FÖRSÄLJNN(j RESP. BESTÄND AV 10 PERSONBLAR USA 194657 / 70 60 40 O 10 /... " " /'... T.ta firsöjning/.,, '....1."./ /, ", 146 47 U 49 51 52 53 54 55 56 57 Pr_ O NKOMSTFÖRDELNNGEN SVERGE,, )954 OCH 1975 E F " ' aering.enhete" disp.nibe i.k ". / " 1953 års pennngviirde) 15 : : : _ 1954 10 ',! Finns det nu anedning att tro, att den svens ka bimarknaden kommer O LL.2;4:68::::O12::1':"4 1618:=20::2:=2=7: nko1,1 att utvecka sig på samma sätt i fram i 1000 1.1 kr '1 tiden, dvs. att.;en svenska genomsnittsbien utveckas mot en at större och starkare bi och att 11odeförändringar kommer att spea en ökad ro, medan behovet av biig transport från de ägre inkomsttagarnas sida kommer att tifredsstäas av den begagnade bien? Enigt författarens mening är det mycket som taar för att utveckingen tenderar i den riktngen. Detta ian tyckas stå motsättning ti vära hittisvarande erfarenheter, enigt vika JUSt småbiarna varit sk fra11n!isrika i konkurrensen. Deras genombrott iustreras a v tabån nedan som visar hur.förs:ijnin);c1 fördeade sig på oika typer av bi ar ' 1937 och 1956. s ndex 100r SO BLPRSERNA* O(H DEN ALLMÄNNA PRSNV ÄN ÄREN 1958 (19 100) G 100 ;;"'u.ih=:>:::::::::... 19 51 52 53 *Exk ivo sk.o, ss S6 t 57 J 58..
Det igger naturigtvis nära ti hands att känna sig skeptisk mot min tes med hänsyn ti de europeiska småbiarnas stora framgång i dag på den amerikanska marknaden. Bakom denna succc igger emeertid av mycket att döma det förmandet, att de amerikanska biarna bivit så dyra i drift. Då kan småbiar konkurrera med de begagnade biarna, trots att småbiens inköpspris igger väsentigt högrc. Denna situation kan emeertid inte bi aktue i vårt and på decennier. Det är också tydigt att vi i framtiden under aa omständigheter har att räkna med en väsentigt bättre tigång på bra, begagnade biar än vi hittis varit vana vid. J mitten av femtiotaet var endast drygt 10 a 12 procent av bibest1ndet av ådern 6 ti 10 r. mitten pi sextiotaet är motsvarande ande drygt 25 procent. Denna konkurrens kommer småbisförsäjama under aa omständigheter att möta. Vad kommer de nya stora köpar. grupperna att v.ija ha? Vår inkomstfördening är starkt sned bottentung. Detta även om man räknar på disponibe inkomst inkomst efter skatt. Som framgår av diagram F har den adees övervä ;;ande deen av inkomsttagarna sm. inkomster. Med hänsyn ti detta förhåande bör i framtiden som en föjd av den amänna inkomststegringen mycket stora grupper av små inkomsttagare bi aktuea som bi köpare. Detta bör rimigtvis eda ti att marknaden för biiga biar växer starkt. Kanske så starkt att tiförsen av begagnade biar s.a.s. inte räcker ti utan det bir ett stort behov av även nya biar i de åga priskasserna. Detta skue atså eda utveckingen i annan riktning än som hävdats ovan. För att undersöka hur utveckingen kan tänkas bi har vi i diagrammet också ritat in inkomstfördeningen för år 1975. Denna fördening har räknats fram på basis av förutsättningen att genomsnittsinkomsten stiger med 3 % Om året. Vr prognos för biismens utvecking ger oss värden för andeen biägare j oika inkomstkasser år 1975. Vi kan därför räkna Ut hur biägarnas inkomstfördening kommer att se ut vid den tiden. Resutatet av en sådan beräkning framgh av tabån nedan. räknat med en kraftig ökning av tendensen att köpa bi. Räknar vi i stäet med en årig inkomsthöjning av 2 procent bir verkningarna desamma om än mindre accentuerade. ökningen av den ägsta kassen bir db. kraftigare. Dess ande stiger ti 20 procent. Ä ven om vi tar hänsyn ti verkningarna av inkomstfördeningens förändringar torde det därför finnas anedning att tänka sig, att vi genomsnittigt gr mot större och bättre biar. Det är emeertid här fråga om en förändring inte bara ti arten utan också ti graden. Hur omfattande verkningarna bir på nybisförsäjningen hänger i hög grad ihop med hur vi tänker oss att bimarknaden i framtiden kommer att se ut. Den extrema modeen är, att vi föjer amerikanerna tätt i sp8.ren och s.a.s. fyer på bimarknaden uppifrån, från de högre prisägena. Det bir då iten skinad i pris inean oika biar och samtidigt kommer nybisförsäjningens tyngdpunkt att kraftigt förskjutas. Den ur konsumenternas synpunkt önskvärda prisvariationen uppsth genom att de kan köpa en ny bi eer en mer eer mindre begagnad bi. Amerika har denna utvecking ett ti att biarna sinsemean bivit atmer ika. Det är numera nästan ingen skinad i fråga om pris, utrustning och kvaitet mean en yxutrustad Chevroet och en Cadiac. Utveckingen iustreras dramatiskt av tabån nedan, som visar hur biköpen fördeat sig på oika priskasser i Amerika 1925 resp. 1955. (Priserna i 1935 års penningvärde.) Procentue fördening av personbiköpen p priskasser (grosshandespriser) i USA åren 1925 och 1955. S 192 5 1955 /0 % < 0 52 o 0 7 17 o 7 1000 14 4 100010 12 54 10 2000 3 }6 >2000 6 100 1 1.00 En annan mode är att nya biar s.a.s. kommer in efter hea prisskaan ungefär som för närvarande. Höjningen av nybisförsäjningens tyngdpunkt bir då inte fut så kraftig och prisspridningen bir väsentigt större. Hur pass nära vi kommer att föja det amerikanska mönstret är givetvis svårt att veta. At taar emeertid för att vi nu är p väg in i en annan typ av marknad och att förändringarna ur bihandens och biindustrins synvinke bir phagiga. Förändringarna torde göra sig märkbara inte bara i fråga om den typ av bi, som konsumenterna kommer att efterfråga i framtiden utan ocks i fråga om kraven på modebyte etc. Härigenom pherkas serieängder, säsongsvängningarna etc. Biarna ar bivit biiga När här har hävdats att vi utveckar oss mot större och bttre biar, så är det inte samma sak som att vi gr mot dyrare biar. Biindustrin har nämigen visat en betydande förmåga att successivt»sväja» sådana förbättringar genom rationaisering. Detta gäer för Amerika,och också för Sverige. '1' diagram G visas prisutveckingen under taet för de två dominerande modeerna Vokswagen och PV 444. Bådas priser har för år 19 satts ika med 100. Den amänna prisutveckingen under samma tid åskådiggörs genom konsumentprisindex. Under femtiotaet har priset på aa varor stigit med procent. Samtidigt har priset på dessa två, i stort sett oförändrade bimodeer, inte stigit med mer än 25 resp. 6 procent. Mätt i fasta priser har atså priset på dessa modeer sjunkit med 17 resp. 29 procent under den här tiden. Frh 1952 har priserna t.o.m. sjunkit absout sett. Biar har bivit mycket biiga. Den tekniska utveckingen har tydigen gett utrymme för en betydande kvaitetshöjning utan prishöjning. At taar för att detta gäer även för framtiden. Detta är viktigt att ha i minnet för dem, som ska försöka bedöma utveckingen och dessutom angenämt för 'konsumenterna att tänka på. nkomst (Disponibe. 53 3rs p.viirde) Biäg<trnas fördening 1954 '/, 1975 '. 5 000 13 15 510000 44 18 101 5 000 27 26 15 20000 9 21 20000 7 20 100 100 Det bir SO synes en mycket kraftig förskjutning mot högre inkomstägen. Det br emeertid tydigen också en viss ökmn!': av de ara ägsta inkomstkasserna. Detta sammanhänger dock mindre med att dessa kasser bir stora, än med att vi här EXPORTMODELLEN Saab Granurisma har denna imponerande instrumentutrusning. 37