Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Relevanta dokument
Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan 2013/2014. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning. Åtgärder för utveckling UTBILDNINGSNÄMNDEN

Verksamhetsplan 2017 för Akalla grundskola F-9

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Skolans lärare är organiserade i arbetslag F-3, 4-6,7-8 och 9. Skolbarnomsorgen och särskolan utgör egna arbetslag.

Arbetsplan. Inledning

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA. Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan. Inledning

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2014 KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan Läsåret

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan Läsåret

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Kvalitetsarbete i fritidshem

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Kungsgårdens skola arbetsplan

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Arbetsplan 2014/2015 Olaus Petriskolan inkl fritidshem

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Lagens ändamål och tillämpningsområde Utvärdering av likabehandlingsarbetet..3. Planerade åtgärder.5. Skolans förebyggande arbete.

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplan. för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2018/2019

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Enhetsplan för Nödingeskolan

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Bredängsskolans mål och visioner En stabil grund inför framtiden med Språk och kommunikation i centrum

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Verksamhetsplan

Arbetsplan Fritidshem

Elever i behov av särskilt stöd

Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete

Kungsgårdens skolas arbetsplan

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsredovisning Särskolan

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Arbetsplan. förskoleklass skola fritids

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsrapport Valla skola

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Lokal arbetsplan Läsåret

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Transkript:

UTBILDNINGSNÄMNDEN AKALLA GRUNDSKOLA F -9 Handläggare: Ingela Molin Telefon: 08-508 45 100 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 001-124/2012 DOKID:278 SID 1 (13) 2012-10-31 Arbetsplan Inledning Organisation och lokaler I Akalla Grundskola går ca 472 elever från åk F-9 varav 191 är inskrivna i fritidshemsverksamheten och 53 i mellanstadieklubben. Till enheten hör Sveaborgsskolan som är en grundsärskola med inriktning träningsskola med tillhörande fritidsverksamhet för barn med funktionsnedsättningar. Sveaborgseleverna, i år 13 st av totalt 472 elever, kommer från områden och kommuner runt Järvafältet. Modersmålsundervisning bedrivs i flera olika språk och är frivillig. Ca 278 elever deltar i modersmålundervisningen. De största språkgrupperna är arabiska, persiska, kurdiska och tigrinja. Studiehandledning ges till elever som p.g.a. sin språknivå i svenska är i behov av detta och beslutas av skolan. Ca 85 % av eleverna har en annan etnicitet. Antalet nyinvandrade elever ökar. Vi har SvA, Svenska som andraspråk, för de elever som behöver det. För nyanlända har vi för de äldre eleverna en Förberedelsegrupp för träning i svenska språket. Fritidshemmen är integrerade i skolans verksamhet och personalen ingår i arbetslag tillsammans med lärarna. I våra s.k. Block undervisar fritidspersonal tillsammans med lärare i Skapande verksamhet och EQ/Livskunskap. Skolans uppehållsrum för åk 6-9 är bemannat med tre elevassistenter som samarbetar med skolledning och lärare omkring elevernas fritid och sociala situation. Skolan är indelad i horisontella, årskursvisa arbetslag F-5, dessutom uppdelat i två arbetslag; låg- och melllanstadiet. De träffas en gång i veckan. Åk 6-9 är delat på två arbetslag med blandade årskurser och träffas varje vecka. År F-3 har planeringsmöten enligt fastställt schema där fritidshemmen också deltar. Fritidshemmen har fastställda planeringar i varje enhet och ett gemensamt för samtliga medarbetare i respektive årskurs en gång i veckan. Skolledningen deltar regelbundet i dessa möten. Arbetslagsledarna träffar skolledningen1 gång/vecka. I december 2012 kommer vi att flytta in i vår nyrenoverade skola. Personal: Rektor, Bitr rektor 3

SID 2 (13) Intendent 0,75 Skolassistent 1,5 Lärare och förskoleklasslärare 46,35 Elevvårdspersonal 2,1 Vaktmästare 2,7 Fritidshemspersonal 21,5 Elevassistenter (Sveaborg) 8,2 Verksamhetsledare (Sveaborg) 1,0 Skolmåltid 1,6 from 2013 även kökschef 1,0 Summa tjänster 89,7 (varav en projektanställning i SVA) Vision och värdegrund Verksamheten utgår från styrdokumenten Lgr11, Kommunfullmäktiges och utbildningsnämndens inriktningsmål samt FN:s Barnkonvention. Övergripande målsättning är att ha det enskilda barnet/eleven och dess lärande i fokus samt att skapa en trygg miljö för deras sociala utveckling. Skolan skall vara en plats dit alla går med glädje. Vi vill, gemensamt med eleverna, nå ett mål högre än vad eleverna själva tror är möjligt. Vi har barn från många olika kulturer och vi värnar om att visa respekt för varandra. Vår verksamhetsinriktning är språkutveckling. Vi har NTA undervisning från förskoleklass till åk 5. Där stimuleras och tränas elevernas nyfikenhet och glädje för NO/Teknik redan från början. Skolans årliga författarveckor bidrar i hög grad till elevernas skriv- och därmed språkutveckling. Åtgärder för utveckling I januari flyttar vi ihop. Det innebär att två skolkulturer ska bli en. Det här kommer att kräva mycket arbete, energi, lyssnande, ödmjukhet och tid för att få vi ska känna att vi är en skola. Vi behöver arbeta fram flera olika strategier för att ta emot nyanlända elever i olika åldrar där även fritidsverksamheten är delaktig för barnen i åk F-3. Arbetslagen ska ha en dagordning så att kunskapsuppföljningen för elever i behov av särskilt stöd prioriteras. Speciallärare/svalärare ska då vara med. Barn med särskilda behov behöver tydligare åtgärdsplaner och uppföljning. Organisation för detta ska utarbetas. Det behövs fortlöpande diagnoser i alla årskurser. Bestämda diagnoser för varje årskurs. Vi ska utveckla en mall för PP (pedagogisk planering) så att alla har en gemensam ram att hålla sig till. Mer tid för samarbete och pedagogiska diskussioner.

SID 3 (13) Stärka strukturen kring rutinerna vid sen ankomst och närvaro. Skolan ska vara med i projektet MOOF, meddelande om ogiltig frånvaro.(sms-tjänst) Vi ska vara med i projektet kring skolornas hemsida och hoppas ha den i bruk till invigningen av den nya skolan. FRITIDSVERKSAMHETEN Fritids ska vara med på föräldramöten och vissa utvecklingssamtal. Varje avdelning ska ha en grovplanering, med nedskrivna mål utifrån styrdokument och skolans värdegrund. Varje avdelnings arbete ska utvärderas under läsåret. Fritidshemmen behöver kompetensutveckling i dokumentation. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 5 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 80 % 2013 75 % 2013 70 % 2013 85 % 2013 60 % 2013 90 % 2013 75 % 2013

SID 4 (13) Indikator Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 Årsmål Period 85 % 2013 Vi ska öka antalet barn/elever som känner sig trygga i skolan. Inom skolan arbetar vi med fasta rutiner för att barnen/eleverna ska få arbetsro och känna arbetsglädje. Vi vuxna ska vara goda förebilder och ständigt reflektera över hur vi bemöter varandra och våra elever. Alla vuxna ska ta ansvar för alla barn. Vi ska vara flexibla och uppmärksamma elevernas initiativ till samspel och egna val (Fritids). Vid utvecklingssamtal och då barnen hämtas och lämnas ges möjlighet till avstämning om den sociala utvecklingen och trivseln. Skolan har en utarbetad elevvårdsplan och ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska, skolpsykolog, kurator, skolledning och speciallärare. För årskurs 7-9 fortsätter vi att utveckla uppehållsrummets verksamhet för att ytterligare öka elevernas trygghet. Det finns en Likabehandlingsplan och två antimobbningsgrupper vars uppgift är att förebygga, arbeta med och följa upp uppkomna mobbningssituationer. Kompisstödjare väljs bland eleverna i åren 4-5. De har särskilt förtroende bland sina kamrater och får handledning av den personal som ingår i vår grupp mot mobbning. Åk F-5 har varje år en värdegrundsvecka då vi har olika teman, t.ex. Värsta språket, Bästa kompis, Ordningsregler, Genusfrågor, Allas lika värde och Likabehandlingsplanen. Vi har två värdegrundsveckor, en på hösten då fokus ligger på vår värdegrund och våra ordningsregler samt en på våren då vi har olika teman. Detta kommer att omfatta även åk 6-9. Mentorerna för åk 7-9 arbetar med sina klasser runt värdegrundsfrågor på samlingstid. Materialet till detta utarbetas kontinuerligt. Skolledningen träffar regelbundet företrädare från socialtjänsten för att stämma av och gå igenom gemensamma frågor. Vid behov finns förutsättningar för konsultation. Fritids arbetar för att utveckla elevernas ansvarstagande alltefter alltefter deras mognad och stigande ålder genom samtal och diskussioner. Fritids ska kartlägga och dokumentera barnens utveckling. Vi ska ha återkommande samtal om vårt värdegrundsarbete i blandade grupper skola-fritids för att skapa förståelse för varandras olika roller. Detska var en stående punkt på dagordningen vid A-lagsmöten. Vi ska inte kommunicera över huvudet på våra elever. Vi strävar efter att vara lyhörda för elevernas kommunikationssätt och tolka det, samt utveckla förmågan till kommunikation (Grundsärskolan)

SID 5 (13) Ta fram tydliga rutiner för hantering av sen ankomst och rapportering av närvaro. Skolan ska vara med i projektet MOOF, medelande om ogiltigt frånvaro (SMStjänst). Vi använder skolans egen personal och olika föreläsare, samt involverar föräldrar i trygghetsarbetet. Uppföljning Uppföljning i arbetslagen, skola-fritids av arbetet senast varje år. Vi observerar eleverna i den dagliga verksamheten. Täta samtal med föräldrarna vid behov. Varje termin har vi en trivselenkät som sammanställs och diskuteras i olika grupper. Vi har en Likabehandlingsplan som följs upp kontinuerligt. Observationer, utvecklingssamtal, diskussioner i grupp. Eleverna i åk 2, 5 och 8 besvarar varje läsår en enkät från Utbildningsförvaltningen med fokus på olika frågor såsom trygghet, miljö, kunskaper och inflytande. Fadderverksamhet och andra stadieövergripande samarbeten ska diskuteras och utvecklas under året. Anti-mobbningsteamet ska träffa elevhälsoteamet. All personal ska ha samma förhållningssätt. Vi ska vara goda föredömen. Vi vill utbilda all personal F-3 i arbetet med Kompissolen. Flickor ska få lika stort utrymme i klassrum som pojkarna. Förväntat resultat Flickorna ska ha lika mycket taltid som pojkar i kalssrummet. Vi mäter talutrymmet Blanda grupperna utifrån kön. Vi vuxna fördelar och följer upp arbetsbördan. Lärarna Elevrådet Flickor och pojkar ska känna sig lika mycket värda.

SID 6 (13) Vi ska erbjuda en stimulerande och utvecklande fritidsverksamhet under skoldagen. Fritidshemmen ska starta rastverksamhet för eleverna. Fritidsverksamheten på Sveaborgsskolan har ett fast varierat schema anpassat för varje barn som till stor del fortsätter den träning som finns med i elevens IUP. Skolornas personal Vi ska fortsätta att utvärdera och utveckla innehållet i fritids för att komplettera skoldagen och erbjuda en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från varje barns behov. Alla ska jobba med barnbarometern +-0 för att kartlägga barnens trivsel och trygghet. Skolans temaveckor ska genomsyra hela dagen och all verksamhet. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 70 % 2013 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. 55 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 77 % 2013 80 % 2013 60 % 2013 60 % 2013 70 % 2013

SID 7 (13) Indikator Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 70 % 2013 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 75 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 80 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 75 % 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 75 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 65 % 2013 80 % 2013 80 % 2013 Meritvärde i årskurs 9 190 Poäng 2013 Skolan ska så tidigt som möjligt upptäcka barn med behov av särskilt stöd så att dessa kan få adekvat hjälp. Fortlöpande, bestämda och likvärdiga diagnoser i alla årskurser. LUS - Läsutvecklingsschema för alla elever åk F-9. Vi arbetar med intensiv lästräning för de elever som behöver. För att få en så likvärdig bedömning som möjligt av elevers prestationer och resultat ska vi ha gemensamma diskussioner i arbetslaget och stadieövergripande möten. Vid bedömning av elevens sociala utveckling samråder skola fritids F-3. I regelbundna möten mellan speciallärare och elevvårdsteam diskuteras åtgärder och resursanvändning för aktuella elever. Eleverna erbjuds läxläsning samt lovskola för åk 2-9. När det kommer nyanlända barn ska en representant från aktuell fritidsavdelning vara med vid introduktionssanmtalet. Vi ska arbeta fram olika strategier för SVA-undervisning. Speciellt när elever i åk 6-9 lämnar FG (Förberedelsegruppen) för att integreras i sin "vanliga" klass.

SID 8 (13) Diagnostiska prov för olika årskurser och ämnen. Nationella prov i åk 3, 6 och 9. LUS, Bedömaröverensstämmelse-möten och språkutvecklingsschema för SVAelever. Uppföljning Elever som vi bedömer inte kommar att nå målen skall erbjudas stödinsatser av olika slag såsom specialundervisning, intensivträning mm. Åtgärdsprogram ska upprättas. Elevhälsoteamet följer upp och diskuterar resursanvändning och genomförda åtgärder. Mitterminskonferenser i alla årskurser. Resursförändringar görs vid behov. Åtgärdsprogram fööljs upp i Elevhälsoteamet. Stadieövergripande träffar för enhetens speciallärare. Samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis ska utvecklas och stärkas av elevvårdsteamet. Vi ska öka antalet elever som når godkänt i de nationella proven samt öka det samlade meritvärdet för elever i årskurs 9. Vi arbetar med elevernas IUP för att de ska få ett ökat ansvar och inflytande. IUP används även för att skolan ska kunna följa upp och kartlägga elevernas resultat och utveckling. Vi arbetar med likvärdighet och bedömning av målen i våra arbetsplaner i alla skolämnen. Vi har stadieövergripande ämneskonferenser för att fastställa vilka kunskaper som är nödvändiga för att på ett bra sätt gå vidare genom skolåren. De stadieövergripande träffarna har också till uppgift att öka kunskapen och förståelsen för hur olika begrepp och kunskap byggs upp. Den kunskapen kan användas för alla åldrar. Bedömningar och rättningar av Nationella prov görs gemensamt i åk 6-9. Man sambedömer eleverna och alla ämneslärarna är involverade i detta. Läxläsning och lovskola för åk 2-9. Vi prövar att på olika sätt förbättra simfärdigheten för våra elever. Tid för konferenser och stadieövergripande möten. Skolans personal. Extern personal från Husbybadet.

SID 9 (13) Uppföljning IUP, utvecklingssamtal och prognostiserade betyg mm. Utefter vissa kriterier och i samråd med behörig personal får vi underlag för placering av eleverna i svenska och SVA-grupper. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av sådana. Vi ska beskriva för föräldrarna hur vi tillsammans med dem ska arbeta för att stimulera barnens språkutveckling. Stockholms Skolwebb ska användas för frånvaroregistrering, IUP, åtgärdsprogram och den skriftliga informationen till föräldrar. En plan ska utarbetas under året för hur vi ökar simkunnigheten framför allt bland våra flickor. Vi ska öka antalet pojkar som är behöriga till gymnasiet när de slutar åk 9. Förväntat resultat Lika många pojkar som flickor ska vara behöriga till nationella program när de slutar åk 9. Minst 8 godkända betyg var i matematik, svenska och engelska ingår. Vi åtar oss att ge varje elev i grundsärskolan en strukturerad undervisning utifrån en IUP där möjlighet ges för eleverna att nå målen i utvecklingsplanen. Elevernas individuella behov och intressen styr planering och genomförande av undervisningen. Undervisningen sker både enskilt och i grupp. Vi arbetar utifrån grundsärskolans kursplan och med dessa ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. I skolan arbetar specialpedagoger, elevassistenter och fritidsansvarig verksamhetsledare. Personalen har ett nära samarbete med habiliteringen. Uppföljning Observation och utvärdering av undervisningen ligger till grund för vidare planering och görs i samråd med föräldrarna.

SID 10 (13) Pedagogiska diskussioner förs regelbundet på klassmöten, lärarmöten och personalmöten. Observationer, videofilmning är viktiga inslag i dokumentationen och bidrar till elevernas utveckling. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 95 % 2013 80 % 2013 75 % 2013 55 % 2013 80 % 2013 Alla elever i åk 1 9 ska ha individuella planeringssamtal med sina lärare för att i dessa bestämma sig för vilka mål som ska nås under terminen/året. Vi ska öka elevernas möjlighet att påverka redovisningsformerna och arbetssättet i undervisningen efter elevernas ålder och mognad. Alla elever har utvecklingssamtal varvid individuella mål sätts upp. Detta resulterar i en individuell studieplan (IUP). Det görs individuella uppföljningar under terminen och vid konferenser under terminen uppmärksammas om eleven har nått sina mål i alla ämnen. Resultatet från elevens arbete under terminen bildar underlag för de skriftliga omdömen angående elevens kunskapsutveckling som skicka hem. Prognostiserade betyg ges i mitten av varje termin. Hemmet informeras. Vid utvecklingssamtalet i början av varje termin mellan elev-föräldrarlärare skrivs nästa IUP. Åtgärdsprogram upprättas när det finns behov av det. Elevrådet är med och väljer en temadag per termin

SID 11 (13) Eleverna är delaktiga i hur man arbetar med stoffet i ett arbetsområde med tex val av böcker/kapitel, redovisningsform mm Fritids ska vara med på föräldramöten och vissa utvecklingssamtal. Fritids arbetar speciellt med att delegera mer ansvar till barnen/eleverna alltefter deras mognad och stigande ålder genom samtal och diskussioner. Pedagogerna handleder barnen i att fungera enskilt och i grupp, lösa konflikter och att förstå gemensamma regler. IUP, Skriftlig information och utvecklingssamtal varje termin. Uppföljning IUP, utvecklingssamtal mm. Vi använder oss av fortlöpande diagnoser och nationella prov. Stor vikt läggs vid att dokumentera elevernas läsutveckling. Elever F-6 följs upp med LUS- schemat. Eventuella extra insatser och resurstilldelningar görs utifrån resultaten av dessa mätningar. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som är i behov av sådana. Vi ska medvetet arbeta för att öka antalet tillfällen till att ge barnen större inflytande över verksamheten. Eleverna ska möta flera olika sätt att redovisa sina kunskaper. LPP dvs Lokal pedagogisk planering blir en metod för att öka elevernas förutsättningar att själva kunna sätta sina egna mål och därmed ta ansvar för sin utveckling. Vi ska utarbeta en progressionstrappa i elevinflytande och elevansvar. Alla elever ska följas upp med Läsutvecklingsschema. (Sk LUS) Vetskapen om elevinflytandet på fritidsverksamheten ska öka bland elever ocg föräldrar genom informationsruta i veckobrev eller liknande forum tex dskolans hemsida och månadsbrev från Fritids. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Samverkan mellan skola, socilatjänst och polis ska förbättras Förväntat resultat Tidigare identifiera osocialt och kriminellt beteende och därmed tidigare sätta in resurser mot det. Antalet anmälningar till dessa myndigheter ska minska.

SID 12 (13) Rutiner för samarbete med socialtjänst och polis ska vara kända av alla i skolan. Rektor har regelbundna möten med socialtjänst och polis. Vi ska var med i projektet kring skolornas hemsidor och hoppas att ha den i bruk före invigninngen av den nya skolan. Vi ska ha en högre kvalitet på föräldrasamverkan F-9. Förväntat resultat Föräldrarna ska i högre grad rekommendera oss som skola. Överlämnande av barn med behov av särskilt stöd ska speciellt uppmärksammas Vi tar tillvara alla tillfällen till att få ett naturligt samarbete med Sveaborgsskolans elever såsom samlingar, biblioteksbesök och andra lämpliga evenemang. Sveaborgsskolan samverkar fortlöpande med andra verksamheter i elevernas nätverk t ex habiliteringen och med de övergångar till andra skolor som eleverna står inför. Skolan inbjuder regelbundet alla intresserade föräldrar till samtal och information om skolans innehåll och utveckling. Akalla Grundskola har en "Öppet Hus"-vecka en gång per år samt en lördag för nya sexåringar. Högstadiet bjuder in till en kväll för "nya sjuor". Föräldrar ska alltid kunna nå någon i skolan på telefonen. Vid behov ska en ansvarig person ringa upp senast påföljande arbetsdag. Berörd personal i förskola-skola- fritids-elevassistenter habiliteringspersonal och föräldrar. Uppföljning Uppföljning sker i varje arbetslag en gång/termin. Utvärdering görs med våra intresserade föräldragrupper. Förbättra samarbetet med omkringliggande förskolor. Ett samarbete mellan åk 5 och Sveaborgskolan ska påbörjas för att så småningom bli en naturlig del av vårt integrationsarbete. Vi ska utarbeta en folder där vi klargör på vilket sätt föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar för eleverna. NÄMNDMÅL:

SID 13 (13) 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi ska öka elevernas internationella kontakter. Vi ska öka vårt samarbete med näringsliv och högskolor Öka kontakten med närområdets företag. Finna vänskolor utomlands. Uppmuntra personal och elever att resa tillsammans till B-språkens ursprungsländer. Ta emot VFU-studenter. Skolornas personal Söka pengar Träffa personal och elever i andra delar av Stockholm för att utbyta erfarenheter och utöka likvärdigheten mellan skolornas resultat. Övrigt Bilagor