Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv

RPPORT 2005 : 19 Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv En analys av andelen tekniker inom tillverkningsindustri och avancerade företagstjänster. Författare: Henric Orgren NÄRINGSLIVSENHETEN

Förord Företagsstatistikprojektet initierades år 1997 på initiativ av Näringslivsenheten vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Projektet syftar till att ge länets näringslivsfrämjande aktörer ökad kunskap om och förståelse för tendenser i utvecklingen av länets näringsliv. Särskilt viktiga variabler i detta sammanhang har varit utvecklingen av sysselsättning, kunskapsinnehåll och kunskapsnivåer i näringslivet. Sedan år 2004 har Länsstyrelsen ett eget omfattande statistikunderlag på webbsidan Fakta och perspektiv (www.regionfakta.com/vastmanland), vilken uppdateras löpande. Länsstyrelsen har också tillgång till databasen RPS-RIS vid S med omfattande regional statistik. Webbsidan och databasen innehåller det mesta av statistiken som tidigare år ingick i Företagsstatistikprojektet. I ovanstående ingår dock inte någon statistik enligt Olsson/Vinell/- nderssons (OV:s) indelning av företag efter teknikerintensiteten inom tillverkningsindustrin och avancerade företagstjänster, varför en rapport över detta presenteras separat. Länsstyrelsen presenterar i år också en rapport om generationsskiften bland länets företagare (Rapport 2005:18), samt den årliga konjunkturöversikten för länets näringsliv, vilken på Länsstyrelsens uppdrag tas fram av S. Nutek publicerade år 2002 en uppmärksammad rapport om sårbara industriregioner (Nutek 2002:1 Sårbara industriregioner - sårbarhet i lokala arbetsmarknadsregioner och kommuner till följd av industriell omstrukturering). Rapporten använder OV:s indelning som en viktig klassificeringsvariabel. Hypotesen är att sårbarheten för strukturförändringar tenderar att öka i regioner som domineras av en låg teknikerintensitet. Länsstyrelsens rapport om teknisk kompetens i länets näringsliv indikerar dock att även en hög teknikerintensitet kan innebära sårbarhet för konjunkturnedgångar och strukturomvandlingar. Detta antyder bland annat att den fortgående internationaliseringen medför en ökad konkurrens inom både kunskapsintensiv industri och inom den FoU-intensiva delen av näringslivet. Det står dock fortfarande klart att Sverige för att upprätthålla en hög välfärd bör koncentrera sin produktion på varor och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll, samt genomföra insatser för ökat entreprenörskap. OV-indelningen kan inte ge ett uttömmande svar på frågan om näringslivets konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter i framtiden. En analys enligt denna indelning måste kompletteras med annan kunskap om näringslivets struktur och marknadsförhållanden samt företagsspecifika faktorer för att ge underlag för säkrare bedömningar om sårbarheten för en regions eller en kommuns näringsliv. OV:s indelning är dock en viktig variabel i detta sammanhang. rbetet med denna rapport har bedrivits under sommaren 2005. Henric Orgren vid Länsstyrelsens Näringslivsenhet har bearbetat och analyserat statistikmaterialet. I arbetet har också hrister armegren och Thomas Holm deltagit. Länsstyrelsens förhoppning är att denna rapport tillsammans med annat underlag bidrar till en vidgad syn på näringslivets struktur och förutsättningar för utveckling. Magnus Månson Länsexpert hef Näringslivsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands län

INNEHÅLLSFÖRTEKNING 1. SMMNFTTNING... 1 2. ESKRIVNING V OHLSSON/VINELL/NDERSSON (OV)- KLSSIFIERINGEN SMT RNSHINDELNING... 3 3. TOTLT FÖR TILLVERKNINGSINDUSTRIN ÅR 2003... 4 4. KUNSKPS- OH FOU-INTENSIV INDUSTRI ÅR 2003... 7 4.1 KUNSKPSINTENSIV INDUSTRI... 7 4.2 FOU-INTENSIV INDUSTRI... 9 5. VNERDE FÖRETGSTJÄNSTER ÅR 2003... 12 5.1 RNSHERNS FÖRDELNING... 13 ilaga 1. Riksandelen av tekniker/högskoletekniker år 2003 inom industriarbetställen och avancerade företagstjänster enligt Ohlsson/Vinell/ndersson.

1. Sammanfattning Rapporten visar hur teknikerintensiteten är fördelad på -, -, och -lag bland arbetsställen och sysselsatta inom tillverkningsindustri och avancerade företagstjänster enligt Olsson/- Vinell/nderssons (OV:s) indelning. För definitioner enligt OV, se kap 2. De viktigaste förändringarna under perioden 1997-2003 sammanfattas nedan. Totalt för tillverkningsindustrin ndelen sysselsatta inom tillverkningsindustri av total sysselsättning är fortfarande hög i länet. Totalt har sysselsättningen varierat sedan 1997 men ändå minskat med nästan 3 procent fram till år 2003. Könsfördelningen visar att 36 procent av männen i länet är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. land kvinnor är 13 procent sysselsatta inom branschen i länet. Sedan år 1997 har antalet -sysselsatta inom tillverkningsindustrin minskat, medan däremot antalet -sysselsatta har ökat. Kunskaps- och FoU-intensiv industri vancerade företagstjänster Inom kunskapsintensiv industri i länet ökade antalet sysselsatta totalt mellan 1997-2003. -sysselsatta ökade kraftigt fram till år 2001 för att sedan stagnera. Inom FoU-intensiv industri i länet minskade däremot antalet -sysselsatta kraftigt fram till år 2001 för att sedan stagnera. Den totala sysselsättningen inom FoU har minskat i både länet och riket sedan 1997. I länet har sysselsättningen gått ned från dryga 6 procent år 1997 till dryga 3 procent år 2003 av total sysselsättning. ntalet arbetsställen har också minskat men inte lika mycket som sysselsättningen inom FoU. Totalt har dessa två sektorer haft endast en liten nedgång (ca 400) i total sysselsättning, vilket tyder på att FoUintensiv industri till vissa delar övergått i kunskapsintensiv verksamhet. ntalet arbetsställen har ökat i länet men antalet sysselsatta har minskat med 249 personer mellan åren 2002-2003, främst då i Västerås på grund av strukturomvandlingen inom Data och IT. Könsfördelningen visar att det är vanligare att män arbetar inom avancerade företagstjänster än kvinnor, med undantag för Skinnskatteberg, Norberg och Kungsör där läget är det omvända. I dessa kommuner är telemarketing en stor bransch. Fördelningen av andelen sysselsatta mellan de olika branscherna är i stort sett oförändrad sedan år 2002. ndelen arbetsställen enligt OV är också i stort sett oförändrad i både länet och riket. ndelen sysselsatta inom avancerade företagstjänster är 6,6 procent av den totala sysselsättningen i länet år 2003, vilket är 0,4 procentenheter lägre än år 2002. Länet har en klart lägre andel sysselsatta inom avancerade företagstjänster av total sysselsättning än riket där andelen är 10,2 procent. 1

Sedan år 2000 har antalet -sysselsatta minskat kraftigt för varje år i länet. Kategori och är trendmässigt stabila sedan år 1998 bortsett från fluktuationer mellan åren 1998-2000. I riket avtar samtliga OV-kategorier en aning sedan år 2001. Länsstyrelsens sammanfattande bedömning är att OV:s indelning av arbetsställen efter teknikerintensiteten har minskat i betydelse som indikator för näringslivets sårbarhet och konkurrenskraft. Orsaken är den ökande internationaliseringen inom även kunskaps- och FoU-intensiv industri. Resultatet av denna statistiska analys bör därför kompletteras med annan kunskap om näringslivets marknadsförhållanden samt företagsspecifika kunskaper. Först därefter kan säkrare bedömningar om näringslivets förutsättningar göras. 2

2. eskrivning av Ohlsson/Vinell/ndersson (OV)- klassificeringen samt branschindelning Denna rapport fokuserar på andelen högskoletekniker inom industrin. För att ta reda på hur utvecklingspotentialen ser ut inom industrin i länet och dess kommuner, är andelen högskoletekniker intressant att studera. OV-metoden bygger på antagandet att en hög teknikerintensitet visar på att verksamheten är mer inriktad utvecklings och forskningsarbete, vilket har ansetts innebära en högre konkurrenskraft än mer produktionsinriktade verksamheter. De senaste åren har dock utvecklingen pekat på att den globala konkurrensen innebär att även arbetsställen med hög andel utvecklingsverksamhet befinner sig i en hård konkurrenssituation från lågkostnadsländer med stort utbud av kompetent och välutbildad arbetskraft, såsom exempelvis Indien. Här används begreppet Ohlsson/Vinell/ndersson, OV. egreppet används för att dela in arbetsställen och dess sysselsatta med avseende på tekniker och högskoletekniker. Ohlsson/Vinell/ndersson (OV) OV-klassificeringen innebär att man delar in arbetsställen i -, -, och -lag. Indelningen bygger på andelen tekniker och högskoletekniker av de sysselsatta jämfört med riksandelen för respektive bransch enligt följande: -lagsarbetsställen -lagsarbetsställen -lagsarbetsställen Fler tekniker och högskoletekniker än riksandelen En av grupperna över riksandelen åda grupperna under riksandelen I bilaga 1 redovisas dessa andelar för industriarbetsställen och avancerade företagstjänster i riket för år 2003. Denna indelning visar framförallt att arbetsställen inom kategori, kännetecknas av mer forskning och utveckling än kategori, som är mer produktionsinriktade arbetsställen. Det kan vara lämpligt att ytterligare kommentera Ohlsson/Vinells (O/V) indelning av industribranscher. O/V är en vidareutveckling av den vanliga SNI-indelningen för näringsgrensindelning för industribranscher. I den vanliga svenska näringsgrensindelningen, SNI 2002, redovisas industrin i huvudgrupperna livsmedels dryckesvaruindustrin, trävarutillverkning, metallframställning och metallvarutillverkning, verkstadsindustri m.m. Dessa kan sedan specificeras ner till 5- siffernivå. Ohlsson/Vinell har utifrån SNI-indelningen gjort en indelning av industribranscher som förutom produktens egenskaper även bygger på marknadsförutsättningar. Enligt Ohlsson/Vinell indelas industrins branscher i t.ex. skyddad industri (bl.a. branscher med naturliga monopol som livsmedels- och byggnadsmaterialindustri, exempelvis betong), arbetsintensiv industri (bl.a. delar av livsmedelsindustrin men även tillverkning av fritidsbåtar), kapitalintensiv industri (bl.a. massa- och pappersindustri, delar av kemisk industri som tillverkning av salpeter, gödselmedel och basplast och framställning av järn och stål), kunskapsintensiv och FoU-intensiv industri. Den här rapporten har fokus på 3

utvecklingen inom de två sistnämnda industribranscherna. Detta beror på att Sverige under lång tid har ansetts ha särskilt goda konkurrensfördelar att utvecklas inom dessa industrigrenar. Under 2000-talet har dock den internationella konkurrensen skärpts betydligt inom dessa delar av industrin. För att underlätta för läsaren att ta till sig innehållet i rapporten har vi därför funnit det lämpligt att ytterligare konkretisera vilka industribranscher som ingår i dessa sektorer. Kunskapsintensiv industri består bl.a. av tillverkning av konsumtionsvaror som rengöringsmedel och verktyg investeringsvaror som motorer, turbiner, verkstadsmaskiner och liknande produkter hushållskapitalvaror som motorfordon, motorcyklar m.m. FoU-intensiv industri består bl.a. av tillverkning av läkemedel elektronik som elektriska komponenter, radio- och TV-apparater, instrument för styrning av industriella processer m.m. kontorsmaskiner, datorer samt elmotorer och generatorer. Indelningen av industrigrenar enligt Ohlsson/Vinell har funnits under en lång tid. Sedan indelningen började tillämpas under 1980-talet har det genom internationaliseringen och globaliseringen skett en uppluckring av indelningen i industribranscher. Exempel på detta är t.ex. att livsmedelsindustrin har blivit mindre skyddad (nu går det t.ex. att importera kött från Sydamerika) samt att den internationella konkurrensen allmänt sett har skärpts betydligt. Det sistnämnda har inneburit att Sveriges konkurrensfördelar inom flera industribranscher har minskat i betydelse. 3. Totalt för tillverkningsindustrin år 2003 Diagram 1. ndelen arbetsställen enligt OV inom tillverkningsindustrin i riket, länet och dess kommuner år 2003. rboga Västerås Surahammar Hallstahammar Sala Fagersta Köping Norberg Kungsör Skinnskatteberg Heby Västmanlands län Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% rboga har den största andelen -arbetsställen inom tillverkningsindustrin, och ligger över länssnittet även år 2003. Länet som helhet har en högre andel arbetsställen inom kategori 4

jämfört med riket som helhet. I Skinnskatteberg och Heby är läget mindre gynnsamt då en så liten andel av arbetsställena ingår i -kategorin. Förändringen från 2002 är att rbogas andel av -arbetsställen har minskat några procentenheter ned till 20 procent. En trolig orsak till minskningen är bantningen inom försvarsindustrin. I övrigt har det inte skett några större förändringar sedan 2002. Diagram 2. Fördelning av sysselsatta inom tillverkningsindustri samt andelen av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003 rboga Västerås Sala Kungsör Norberg Hallstahammar Surahammar Köping Fagersta Heby Skinnskatteberg Länet Riket ndel av total sysselsättning 60-60 -40-20 0 20 40 60 80 100 % Störst vikt har tillverkningsindustrin i Surahammar och Fagersta med 47 respektive 44 procent av total sysselsättning, men där är den största OV-kategorin den med lägst teknikkompetens. Även Skinnskatteberg har en betydande andel sysselsatta inom denna sektor, men teknikkompetensen bland de sysselsatta är däremot låg. rboga har högst andel sysselsatta inom kategori. Värt att nämna är också att förutom rboga, så ligger även Västerås, Sala och Kungsör över eller på länsandelen. Övriga kommuner har en mindre gynnsam sammansättning av sysselsatta enligt OV:s klassificering. Sedan år 2002 har det inte förändrats särskilt mycket. Tillverkningsindustrin har stor betydelse för sysselsättningen i samtliga kommuner i länet. Tabell 1. ndelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin av total sysselsättning*, könsuppdelat, år 2003. Totalt Män Kvinnor Surahammar 47 65 25 Fagersta 44 58 27 Köping 36 52 17 Hallstahammar 35 53 17 Skinnskatteberg 32 43 20 Kungsör 32 46 17 rboga 28 39 15 Norberg 21 35 6 Västerås 21 29 11 Heby 18 27 7 Sala 13 21 5 Länet 25 36 13 Riket 18 25 10 * Sysselsatt dagbefolkning. Denna rapport har också könsuppdelad statistik. v tabellen ovan kan man se att en klar majoritet av de sysselsatta inom tillverkningsindustrin är män. Den könsuppdelade statistiken 5

beskriver hur stor andel av män respektive kvinnor som arbetar inom tillverkningsindustrin. I Västmanlands län är 36 % av den totala sysselsättningen bland män verksamma inom tillverkningsindustrin, medan endast 13 % av kvinnorna återfinns i tillverkningsindustrin. Förändringen i totala antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin är att sysselsättningen gått från cirka 28800 år 1997 till drygt 28000 år 2003. Dock har sysselsättningen fluktuerat men trendmässigt ändå varit ganska konstant till år 2002. Mellan 2002 och 2003 har dock sysselsättningen totalt minskat med nästan 900 anställda (3 procent) inom branschen. Den stora strukturomvandlingen skedde i början på 90-talet. Under den undersökta perioden har inte internationell konkurrens från lågkostnadsländer hunnit få något större genomslag. Konkurrensen från dessa länder kan däremot framöver komma att medföra problem inom denna industrisektor. Det kan få stora effekter för länet och dess kommuner då tillverkningsindustrin utgör en så stor andel av de sysselsatta. 12000 Diagram 3. ntal sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet, åren 1997-2003. 350000 Diagram 4. ntal sysselsatta inom tillverkningsindustrin i riket, åren 1997-2003. 11000 320000 10000 9000 290000 260000 8000 230000 7000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 200000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Enligt OV: klassificeringen så innebär en hög andel tekniker/högskoletekniker att sysselsatta inom exempelvis -kategorin anses ha större möjligheter att klara av konjunkturnedgångar inom branschen, global konkurrens etc., då utvecklingsinnehållet i verksamheten är hög. Men utvecklingen i länet visar att andelen sysselsatta inom och -kategorin har minskat kraftigt mellan åren 2002 och 2003. nställda inom -kategorin under 2003 är den lägsta under perioden 1997-2003, och -anställda minskar och är nere på en låg nivå. Däremot ökar antalet sysselsatta inom -kategorin. Nedgången i antalet -sysselsatta mellan åren 2002-2003 uppgick till cirka 10 procent. Nedgången bland -sysselsatta för samma tidsperiod var cirka 9 procent, det vill säga ungefär lika stor som ökningen av -sysselsatta. Statistiken indikerar att även högskoletekniker påverkas av nedskärningar, omstruktureringar och effektiviseringar till följd av såväl bransch- som företagsspecifika orsaker. I Västmanlands län minskar alltså antalet sysselsatta inom -, och -arbetsställen. Däremot ökar antalet sysselsatta inom -arbetsställen. Det är svårt att dra några säkra slutsatser men omfördelningen mellan OV-kategorier (se vidare bilaga 1 om riksandelar i OVindelningen) kan få stora genomslag på kommun- och länsnivå. I riket däremot minskar sysselsättningen inom tillverkningsindustrin oavsett om företaget har hög eller låg teknikkompetens på de sysselsatta. Samtliga OV-kategorier minskar alltså. -sysselsatta minskar med 3 procent, medan -, och -sysselsatta minskar med ungefär 2 procent vardera mellan åren 2002-2003. 6

4. Kunskaps- och FoU-intensiv industri år 2003 Ohlsson/Vinell/ndersson delar in tillverkningsindustrin i fem sektorer. De mest intressanta sektorerna att studera är den kunskapsintensiva och den FoU-intensiva industrin. Orsaken är att dessa sektorer bör ha högst tillväxtpotential och utvecklingspotential i en konkurrensfylld global ekonomi. De övriga sektorerna (skyddad, arbets- och kapitalintensiv) anses inte ha samma möjligheter i framtiden, då de befinner sig i en stagnations-, eller nedgångsfas. 4.1 Kunskapsintensiv industri Diagram 5. Fördelning av arbetsställen inom kunskapsintensiv industri i riket, länet och dess kommuner år 2003. Sala Hallstahammar Västerås rboga Köping Surahammar Kungsör Fagersta Norberg Heby Skinnskatteberg Länet Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Även inom denna sektor har länet en högre andel -arbetsställen än riket. Förändringarna från 2002 är endast marginella. Surahammar har ökat sin andel -arbetsställen betydligt, medan övriga kommuner ligger på ungefär samma nivå som året innan. Skinnskatteberg, Fagersta och Heby hade 2003 inte kvar några -arbetsställen alls, vilket kan ha medfört att länet tappat aningen jämfört med riket när det gäller -arbetsställen. Diagram 6. Fördelning av sysselsatta inom kunskapsintensiv industri samt andelen av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003 Västerås Sala rboga Surahammar Hallstahammar Köping Kungsör Fagersta Norberg Heby Skinnskatteberg Länet Riket ndel av total sysselsättning -40-20 40 20 0 20 40 60 80 100 % Kunskapsintensiv industri har störst betydelse för sysselsättningen i Köping, Fagersta och Skinnskatteberg, med mellan 20-30 procent av total sysselsättning. När det gäller fördelningen av de sysselsatta inom kunskapsintensiv industri har Västerås och Sala fler 7

sysselsatta inom kategori än de övriga kommunerna. Surahammar har tappat sina - sysselsatta, men i övrigt inga större skillnader sedan år 2002. ndelen -sysselsatta är mycket låg i Köping medan den i Fagersta och Skinnskatteberg är nästan obefintlig. Tabell 2. ndel sysselsatta inom kunskapsintensiv industri av total sysselsättning* år 2003. Totalt Män kvinnor Fagersta 26,9 33,9 18,1 Köping 24,3 35,9 10,1 Skinnskatteberg 22,3 28,2 16,2 Hallstahammar 10,0 13,9 5,8 Västerås 9,9 14,1 5,0 Surahammar 8,5 13,5 2,3 Kungsör 8,3 12,3 4,0 Sala 4,7 8,4 1,1 rboga 4,6 6,4 2,4 Heby 4,0 7,0 0,6 Norberg 3,2 4,4 1,8 Länet 11,6 16,6 5,7 Riket 5,2 7,9 2,1 * Sysselsatt dagbefolkning Det är som sagt Fagersta, Köping och Skinnskatteberg som har den absolut högsta andelen sysselsatta inom kunskapsintensiv industri, även år 2003. Som synes är det dock väsentligt vanligare att män arbetar inom denna sektor än att kvinnor gör det. Inga stora förändringar har skett sedan 2002, bortsett från en ytterst marginell uppgång i andelen sysselsatta inom denna sektor för länet som helhet. 5000 4500 4000 3500 3000 2500 Diagram 7. ntal sysselsatta inom kunskapsintensivindustri i länet, åren 1997-2003 95000 85000 75000 65000 Diagram 7b. ntal sysselsatta inom kunskapsintensivindustri i riket, åren 1997-2003 2000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 55000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 För att se hur sysselsättningen utvecklats är det intressant att se hur fördelningen förändrats mellan de olika OV-kategorierna. v diagram 7 framgår framförallt att sysselsatta inom kategori totalt sett har ökat markant sedan år 1997. Som framgår på sidan 9 i denna rapport, beror detta delvis på en övergång från FoU-intensiv industri till kunskapsintensiv industri. Men sedan år 2001 har ökningen avtagit kraftigt. ntalet sysselsatta inom kategori är oförändrad mellan 2002-2003, medan sysselsatta inom kategori ökar med cirka 5 procent och inom kategori minskar antalet sysselsatta med cirka 3 procent under åren 2002-2003. Situationen för riket är stabilt mellan åren 2002-2003, men inom den kunskapsintensiva industrin minskar antalet sysselsatta inom kategori med nästan 2 procent. Inom de övriga 8

kategorierna är läget nästintill oförändrat sedan den senaste mätningen. Under åren som diagrammen visar är förändringarna ganska kraftiga. Det är därmed svårt att veta hur framtiden kan se ut. Det man däremot vet är att i stort sett oavsett näringssektor så kommer antalet sysselsatta och arbetsställen att påverkas av omstruktureringar och konjunkturförändringar. Då Sverige är ett land med en betydande del forskning och utveckling så borde kunskap vara en konkurrensfördel. Men enligt statistiken för riket så ser man att kategori, vid sysselsatta har svårt att öka sina andelar gentemot kategori och. Detta kan vara ett oroväckande mönster för framtiden. 4.2 FoU-intensiv industri Diagram 8. Fördelning av arbetsställen inom FoU-intensiv industri i riket, länet och dess kommuner år 2003. rboga Västerås Hallstahammar Sala Norberg Köping Fagersta Kungsör Heby Surahammar Skinnskatteberg Länet Riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% Försvarsindustrin i rboga håller uppe den höga andelen -arbetsställen. Även Västerås och Hallstahammar ligger högt i förhållande till länet och riket. Den FoU-intensiva industrin utgör dock en mycket liten andel av den totala industrin i länet och dess kommuner, vilket innebär att fördelningen i diagrammet ovan kan komma att förändras i snabb takt. Ett exempel på det är att Skinnskatteberg år 2002 hade nästan 35 % -arbetsställen. År 2003 var samma andel noll. Skillnaderna mellan kommunerna inom FoU-intensiv industri, men även andra näringsgrenar, kan också bero på OV-klassificeringen. Risken finns att gränsfallen för vad som skall delas upp i, och -lag, gör stor inverkan på slutresultatet. Diagram 9. Fördelning av sysselsatta inom FoU-intensiv industri samt andelen av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003 rboga Västerås Hallstahammar Köping Sala Norberg Fagersta Kungsör Heby Surahammar Skinnskatteberg Länet Riket ndel av total sysselsättning 20-20 0 20 40 60 80 100 % 9

Samma resonemang som ovan gäller även för Diagram 9. Då FoU-intensiv industri är en så liten del av näringslivet i dessa kommuner så blir förändringarna mellan åren 2002 och 2003 ibland väldigt stora. Den viktigaste förändringen är att länets totala andel -sysselsatta inom FoU har minskat med nästan 10 % sedan år 2002. ndelen -sysselsatta i Västerås har ökat. I Sala har -sysselsatta minskat radikalt sedan år 2002. Länet har dock fortfarande en högre andel -sysselsatta än riket som helhet. Det är egentligen bara i Kungsör, Västerås men framförallt i rboga som det finns en FoUintensiv sektor. Positivt är att andelen -sysselsatta är så hög i rboga med tanke på denna industrisektors betydelse för kommunen. I Kungsör är betydelsen av FoU relativt stor men samtliga är sysselsatta inom -kategorin. Tabell 3. ndelen sysselsatta i FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, år 2003. Totalt Män kvinnor rboga 15,4 22,1 7,5 Kungsör 6,5 9,7 3,1 Västerås 4,0 5,5 2,2 Norberg 1,2 2,1 0,2 Fagersta 0,6 0,5 0,6 Hallstahammar 0,5 0,7 0,4 Sala 0,5 0,6 0,3 Skinnskatteberg 0,4 0,5 0,4 Köping 0,4 0,5 0,2 Heby 0,0 0,0 0,1 Surahammar 0,0 0,1 0,0 Länet 3,2 4,5 1,8 Riket 2,4 3,0 1,7 * Sysselsatt dagbefolkning Tabell 3 visar på ett bra sätt hur sned fördelningen är mellan kommunerna när det gäller vikten av FoU-industri. Det är alltså i princip bara i rboga, Kungsör, Västerås och i viss mån Norberg den existerar. Även inom FoU-intensiv industri är andelen sysselsatta män större än andelen kvinnor av sysselsatt dagbefolkning. Skillnaden från 2002 är att rboga och Kungsör har en något större andel av FoU, medan Västerås har minskat. åda förändringarna är dock ytterst marginella. 5000 Diagram 10. ntal sysselsatta inom FoU-intensiv industri i länet, åren 1997-2003 55000 Diagram 11. ntal sysselsatta inom FoU-intensiv industri i riket, åren 1997-2003 4000 3000 2000 1000 45000 35000 25000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 15000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 10

Inom den forsknings och utvecklingsintensiva industrin i länet minskar enligt detta statistikunderlag antalet sysselsatta inom kategori mycket kraftigt mellan åren 1997-2001, för att sedan stagnera på cirka 2000 sysselsatta. Sysselsatta inom kategori ökar däremot mellan 1997-2003. Situationen i riket visar att antalet -sysselsatta minskar inom FoU. Denna minskning uppgår till dryga 5 000 personer (cirka 11 procent) mellan år 2002-2003. Även i Västmanlands län minskar antalet sysselsatta i -gruppen men med ungefär 220 personer (cirka 10 procent) mellan samma tidsperiod. I länet ökar -sysselsatta och i riket minskar - sysselsatta. Efter ytterligare undersökningar så förklaras nedgången i sysselsättningen inom FoU av främst två orsaker. Dels beror det på faktiska nedgångar i sysselsättning, dels företagssammanslagningar eller splittringar. Detta kan innebära att vissa delar av FoU-intensiv industri har övergått till kunskapsintensiv industri. Summeras den totala sysselsättningen inom FoU och kunskapsintensiv industri så har utvecklingen varit förhållandevis stabil mellan åren 1997-2003. Inom kunskapsintensiv industri har sysselsättningen ökat med drygt 2600 personer, och inom FoU-intensiv industri har nedgången bestått i drygt 3000 sysselsatta. Detta indikerar att nedgången totalt i sysselsättningen för dessa två industrisektorer tillsammans endast bestått i drygt 400 personer mellan åren 1997-2003. I diagram 12 visas antalet arbetsställen inom FoU. Totalt har arbetsställena minskat i antal från 122 stycken år 1997 till 116 stycken år 2003, dvs. en ganska konstant utveckling. Då få men stora företag med många sysselsatta bytt kategori mellan FoU till Kunskapsintensiv industri så märks det mycket i sysselsättning men inte i antalet arbetsställen. 70 Diagram 12. ntal arbetsställen inom FoU-intensiv industri i riket, åren 1997-2003 60 50 40 30 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 I diagram 13 visas hur andelen sysselsatta inom de olika kategorierna förändrats under åren. ndelen och -sysselsatta minskar, samtidigt som ökar sin andel. Totalt har hela den FoU-intensiva industrin minskat i länet sedan 1997 då andelen sysselsatta inom FoU uppgick till 6,3 procent. År 2003 är dryga 3 procent sysselsatta inom FoU. 11

Procent 7 Diagram 13. ndel sysselsatta enligt OV i Västmanlands län inom FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, åren 1997-2003 Procent 7 Diagram 14. ndel sysselsatta enligt OV i riket inom FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, åren 1997-2003 6 6 5 5 4 4 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 * Sysselsatt dagbefolkning 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Situationen för riket i diagrammet bredvid visar att och -sysselsatta har minskat sin andel, medan -sysselsatta har ökat lite. Totalt har sysselsättningen minskat från knappa 3 till drygt 2,5 procentenheter sedan 1997. 5. vancerade företagstjänster år 2003 De avancerade företagstjänsterna delas in i följande fem branscher; tekniska konsulter, data och IT-konsulter, finansiella tjänster, teknikhandel, samt reklam och övriga konsulter. Dessa branscher anses ha hög tillväxtpotential då kunskapsinnehållet är högt. I tabell 4 visas en översiktlig bild av läget under 2003 i länet och dess kommuner. Tabell 4. Fördelning av avancerade företagstjänster på arbetsställen och sysselsatta inom länet, år 2003. antal arbetsställen andel arbetställen antal sysselsatta varav män/kvinnor Västerås 1079 65,8 5346 67% / 33% Köping 135 8,2 400 66 / 34 Sala 94 5,7 288 66 / 34 rboga 77 4,7 307 68 / 32 Hallstahamar 58 3,5 133 60 / 40 Heby 55 3,4 152 68 / 32 Fagersta 39 2,4 168 68 / 32 Kungsör 38 2,3 324 44 / 56 Norberg 28 1,7 67 45 / 55 Surahammar 24 1,5 72 60 / 40 Skinnkatteberg 13 0,8 89 37 / 63 Länet 1640 100 7346 (7595, år 2002) 65 / 35 ntalet arbetsställen är 1640 stycken år 2003, vilket är en liten ökning med 10 stycken företag sedan år 2002. Sysselsättningen inom avancerade företagstjänster har dock minskat med 249 anställda (3,3 procent) sedan år 2002. Den största nedgången i sysselsättningen har ägt rum i Västerås, men där är också branschen som störst i länet. Det är sannolikt så att strukturomvandlingen främst inom IT och Data samt ändrade marknadsförhållanden orsakat nedgången. I riket fanns år 2002, 429 406 sysselsatta inom avancerade företagstjänster. Året därpå var siffran 415 000 om man räknar bort rörlig personal, dvs. en minskning med nästan 3,5 procent. Utvecklingen i länet var snarlik den för riket. 12

Könsfördelningen visar att det är vanligare bland män att jobba inom avancerade företagstjänster än vad det är bland kvinnor. Undantagen finns dock i Kungsör, Norberg och Skinnskatteberg, där telemarketing är en stor näringsgren. 5.1 ranschernas fördelning Diagram 15. Fördelning av andel sysselsatta inom avancerade företagstjänster i länet, år 2003. Reklam & övriga konsulter 21% Teknikhandel 16% Finansiella tjänster 10% Tekniska konsulter 33% Data- och IT-konsulter 20% Diagram 15 visar branschfördelningen för år 2003. Data och IT-konsulter har gått ned 2 % och Teknikhandel har ökat med 2 % sedan år 2002. I övrigt inga förändringar av större betydelse. Diagram 16. Fördelning av andel sysselsatta inom avancerade företagstjänster i riket, år 2003. Reklam och övriga konsulter 16% Teknikhandel 16% Finansiella tjänster 12% tekniska konsulter 35% Data och IT-konsulter 21% För riket är läget stabilt mellan åren 2002 och 2003 vad avser branschindelning. Tekniska konsulter samt Data och IT-konsulter är de största sektorerna inom avancerade företagstjänster i både länet och riket. 13

Diagram 17. ndel arbetsställen enligt OV:s klassificering för avancerade företagstjänster i riket, länet och dess kommuner, år 2003. Västerås Hallstahammar Kungsör rboga Köping Norberg Sala Surahammar Fagersta Skinnskatteberg Heby Länet Riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% Länet har fortfarande en högre andel -arbetsställen än riket inom avancerade företagstjänster. Västerås ligger över riksandelen, men förändringarna från året innan är minimala. Diagram 18. Fördelning av sysselsatta inom avancerade företagstjänster samt andel av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003 Kungsör Västerås rboga Hallstahammar Sala Köping Norberg Heby Fagersta Surahammar Skinnskatteberg Länet Riket ndel av total sysselsättning 40-20 40 20 0 20 20 40 60 80 100 % Diagram 18 visar att länet har en högre andel -sysselsatta än riket inom avancerade företagstjänster. ndelen sysselsatta inom avancerade företagstjänster har minskat från 7 till 6,6 procent mellan år 2002 och 2003 i länet. Kungsör, Västerås och rboga är de kommuner med störst andel -sysselsatta inom denna sektor. Västerås och rboga har däremot minskat sin andel sysselsatta inom avancerade företagstjänster sedan 2002, men endast marginellt. Positivt är att de kommuner som har störst andel avancerade företagstjänster av total sysselsättning, nämligen Kungsör och Västerås, också har relativt stor andel -sysselsatta. 14

Tabell 5. ndel sysselsatta inom avancerade företagstjänster av total sysselsättning*, år 2003. Totalt Män kvinnor Kungsör 11,3 9,8 12,9 Västerås 8,8 11,2 6,2 rboga 5,8 7,3 4,1 Skinnskatteberg 5,4 3,9 6,9 Norberg 3,9 3,4 4,5 Sala 3,8 5,1 2,5 Heby 3,8 4,8 2,6 Köping 3,5 4,1 2,6 Fagersta 2,6 3,2 1,9 Hallstahammar 2,3 2,7 1,9 Surahammar 2,1 2,3 1,9 Länet 6,6 8,2 4,9 Riket 10,2 12,4 7,8 * Sysselsatt dagbefolkning Länet har en lägre andel sysselsatta inom avancerade företagstjänster än riket som helhet enligt tabell 5. Generellt sett är det också mer vanligt förekommande att män arbetar inom detta område jämfört med kvinnor. Undantagsfallen i länet är kommunerna Kungsör, Skinnskatteberg och Norberg, där det är vanligare att kvinnor arbetar inom avancerade företagstjänster än att män gör det. Den totala sysselsättningsutvecklingen inom avancerade företagstjänster har sedan 1998 minskat från 8265 till 7346 sysselsatta. År 2000 var antalet sysselsatta som högst med 9660 sysselsatta. Sedan dess har sysselsättningen minskat fram till år 2003 med hela 24 procent. Diagram 19 visar att trenden i antalet sysselsatta inom avancerade företagstjänster minskar inom -gruppen mellan 1998-2003 i länet. Teknikerintensiteten är den lägsta inom denna bransch sedan år 1998. Även -sysselsatta minskar kraftigt sedan år 1999 även om nivån mellan åren 1998 och 2003 är oförändrad. Situationen för -gruppen är i stort sett motsvarande den för -gruppen. 5000 Diagram 19. ntal sysselsatta inom avancerade företagstjänster i länet, åren 1998-2003 220000 Diagram 20. ntal sysselsatta inom avancerade företagstjänster i riket, åren 1998-2003 4500 200000 4000 180000 3500 3000 160000 140000 2500 120000 2000 100000 1500 80000 1000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 60000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 I riket är förändringarna mer stabila över åren, även om samtliga kategorier avtar sedan 2001. Mellan åren 1998-2000 ökade antalet sysselsatta kraftigt i riket, för att sedan avta mycket kraftigt. Minskningen sedan år 2000 i riket är 7 procent jämfört med 24 procent i länet. 15

ilaga 1 Industriarbetsställen enligt Ohlsson/Vinell/ndersson i riket 2003 Klass: (tekniker och högskoletekniker bygger på formell utbildning) = ndelen tekniker samt andelen högskoletekniker högre än riksandelen i branschen = En av andelarna tekniker eller högskoletekniker högre än riksandelen i branschen = ägge andelarna tekniker och högskoletekniker lägre än riksandelen i branschen Riksandel Tekniker Högskoletekniker ransch Skyddad 29.77 5.89 rbetsintensiv 35.87 5.85 Kapitalintensiv 48.01 13.02 Kunskapsintensiv 54.33 17.14 FoU-intensiv 56.02 33.44 Hela Tillverkningen 44.19 13.71 vancerade företagstjänster enligt Ohlsson/Vinell/ndersson i riket 2003 Klass: (tekniker och högskoletekniker bygger på formell utbildning) = ndelen tekniker samt andelen högskoletekniker högre än riksandelen i branschen = En av andelarna tekniker eller högskoletekniker högre än riksandelen i branschen = ägge andelarna tekniker och högskoletekniker lägre än riksandelen i branschen Riksandel Tekniker Högskoletekniker ransch Teknikhandel 45.28 17.22 Finansiella tjänster 8.23 4.78 Data och IT-konsulter 57.10 45.30 Tekniska konsulter 48.34 33.84 Reklam och övriga konsulter 16.65 6.44 lla avancerade tjänster 39.14 25.22 16

Ingår i Länsstyrelsen rapportserie ISSN 0284-8813 Har du frågor, önskar fler exemplar m m, kontakta Näringslivsenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län, 721 86 Västerås Tel 021-19 50 00 Fax 021-19 51 35 E-post lansstyrelsen@u.lst.se