ELITSTYRKELYFTARES VISUALISERINGSUPPLEVELSER OCH AVSIKTLIG TRÄNING

ELITSTYRKELYFTARES VISUALISERINGSUPPLEVELSER OCH AVSIKTLIG TRÄNING Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa & Samhälle Psykologi inriktning idrott, 31-60 hp, VT 2009 Handledare: Fredrik Weibull Examinator: Hansi Hinic Författare: Lucia Christensen HÖGSKOLAN I HALMSTAD Tel vx 035 16 71 00 Besöksadress: Box 823 Tel direkt 035-16 7x xx Kristian IV:s väg 3 301 18 HALMSTAD Telefax 035 14 85 33 Pg 788129 5

Christensen, L. M. (2009): Elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser och avsiktlig träning. (B-uppsats i idrottspsykologi, 31-60 hp). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Sammanfattning Visualisering är en individuell, inre kognitiv process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). Denna studie har därför kvalitativt undersökt följande syften: (1) elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) om elitstyrkelyftare använder visualisering avsiktligt. I studien deltog 5 elitstyrkelyftare (3 män, 2 kvinnor) som var 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) modifierades och användes för att uppnå studiens syften. Visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Flera olika visualiseringsmönster upplevdes, vanligast var Bra lyft. Vissa visualiseringsmönster upplevdes av flera styrkelyftare, dock på olika sätt. Vanligaste syftet för visualiseringsanvändande var att öka motivation. Visualisering upplevdes ge både positiva och negativa effekter. Negativa effekter upplevdes av spontan visualisering som rapporterades av tre styrkelyftare. Ett antal visualiseringsmönster klassificerades som avsiktlig träning hos tre styrkelyftare. Denna studie stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck). Nyckelord: Avsiktlig träning, styrkelyftare, visualisering, visualiseringsmönster och visualiseringsupplevelser.

Christensen, L. M. (2009): Elite powerlifters and deliberate practice. (B-essay in Sport Psychology, 31-60 hp). School of Health Science. University of Halmstad. Abstract Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters. Several imagery patterns were experienced, and the most common one was Good lift. A few imagery patterns were used by more than one individual; they were however experienced in different ways. The most common purpose was to increase motivation. Through imagery the powerlifters experienced both positive and negative effects. The negative effect was reported in spontaneous imagery, which was experienced by three powerlifters. Deliberate practice was categorized from several imagery patterns experienced by three powerlifters. This study supports the Analytical framework of imagery experiences (Weibull, in press). Keywords: Deliberate practice, imagery, imagery patterns, imagery experiences and powerlifters.

1 Introduktion Idrottspsykologi har länge varit populärt och har kunnat spåras tillbaka ända till grekernas tid (Murphy, 2004). Visualisering är en teknik inom bl.a. idrottspsykologin och är en klassisk och mycket populär komponent inom psykologiska träningsprogram (Cumming & Hall, 2002; Fournier, Deremaux, & Bernier, 2008). Faktum är att visualisering har visat sig vara den mest använda tekniken för prestationsförbättring (DeFrancesco & Burke, 1997; Short, Ross- Stewart, & Monsma, 2006). Intresset för visualisering beror till stor del på att forskning har visat att tekniken gett effekt på motoriska färdigheter (Moran, 1993). Visualisering inom idrottens kontext handlar om att mentalt föreställa sig tidigare eller kommande prestationer (Vealey & Greenleaf, 2006) och kan användas för att bl.a. prestera optimalt på tävling (Hall, Rodgers, & Barr, 1990), nå framgång inom idrott (Lavallee, Kremer, Moran, & Williams, 2004), öka koncentration, förbättra självförtroende (McKenzie & Howe, 1997) samt minska oro/ångest (eng. anxiety; Munroe, Giacobbi, Hall, & Weinberg, 2000). Att träna hårt och intensivt har i generationer varit nyckeln till framgång inom idrott. Ericsson, Krampe och Tesch-Römer (1993) har därför studerat begreppet avsiktlig träning (eng. deliberate practice) i samband med fysisk träning. Avsiktlig träning är kopplat till topprestationer, har ett syfte och tränas systematiskt. Studier har funnit att också visualisering kan tränas avsiktligt (t.ex. Nordin, Cumming, Vincent, & McGrory, 2006). Därför är visualisering en betydelsefull mental färdighet för topprestationer inom idrott och därmed viktigt område inom idrottspsykologin. Tidigare studier har visat att elitidrottare i flera olika idrotter använder sig av visualisering, t.ex. simning, softboll, golf, banlöpning, volleyboll, brottning (Munroe, et al., 2000), tennis (DeFrancesco & Burke, 1997), fotboll (Salmon, Hall, & Haslam, 1994), rodd (Barr & Hall, 1992) och fallskärmshoppning (Fournier, et al., 2008). Groves (2000) skriver att visualisering och mental förberedelse är betydelsefullt inom styrkelyft. Styrkelyft är en kraftidrott som ursprungligen kommer från tyngdlyftningen (NE, 2009) och idrottsgrenen / / betonar absolut styrka mer än teknik, flexibilitet och hastighet (Britannica online encyklopedia, 2009; fritt översatt). Inga studier på visualisering för styrkelyftare har funnits, men forskning på tyngdlyftare (Shelton & Mahoney, 1978) och styrkeaktiviteter har genomförts (Murphy, Woolfolk, & Budney, 1988). Då visualisering är en populär mental strategi samtidigt som inga tidigare studier på området inom styrkelyft har funnits kan denna studie bidra till ökad kunskap inom området. Morris, Spittle och Watt (2005) skriver att visualisering är en

2 individuell och situationsberoende teknik som omfattar inre tankeprocesser hos individen. Forskningen har därför numera inriktat sig på kvalitativa studier (t.ex. White & Hardy, 1998) för att undersöka visualiseringens effekter (Hall, Mack, Paivio, & Hausenblas, 1998). Därför har ett kvalitativt angreppssätt valts för att studera styrkelyftares situationsspecifika och individuella visualiseringsupplevelser. Innan tidigare forskning inom visualisering redovisas, presenteras här ett antal definitioner (t.ex. visualisering, visualiseringsförmåga, avsiktlig träning) samt studiens referensramar. Begreppsdefinitioner Visualisering Många olika definitioner för visualisering har beskrivits. I denna studie har en modifierad version av Morris och kollegors (2005) definition använts: Visualisering, i idrottskontexten, kan ses som det frivilliga eller ofrivilliga skapandet eller återskapandet av en upplevelse som genereras från minnesinformation, och som involverar kvasi-sensorisk, kvasi-perceptuell, och kvasi-affektiva karaktärer som kan ske i frånvaron av det verkliga stimulit som normalt associeras med den verkliga upplevelsen och som kan ha fysiska och psykiska effekter på den som visualiserar (Weibull, 2006, ss. 92-93; fritt översatt). I definitionen används begreppen frivillig och ofrivillig visualisering. För denna studie benämns ofrivillig visualisering som spontan visualisering. Frivillig visualisering används för att nå ett syfte, medan spontan visualisering skapas utan ett direkt syfte (Weibull, 2009). Ett exempel på frivillig visualisering kan vara att föreställa sig ett teknikmoment (t.ex. en knäböj) för att på så sätt förbättra tekniken samt öka självförtroendet. Spontan visualisering kan triggas av att läsa en bok om sin idrott (Smith & Holmes, 2004), sinnesupplevelser samt att delta i olika aktiviteter (Nordin & Cumming, 2005b). Visualiseringsperspektiv, sinnen, emotioner och hastighet Flera forskare har beskrivit att visualisering kan ske utifrån två perspektiv; inre eller yttre (t.ex. Cumming & Ste-Marie, 2001). Ett inre perspektiv innebär att individen i sin visualisering föreställer sig något från samma perspektiv som i verkligheten, så kallat första person (t.ex. som att ha en kamera på huvudet) medan ett yttre perspektiv är att uppleva föreställningar utifrån (t.ex. som på film, eller från någon annans ögon), så kallat tredje person

3 (Salmon, et al., 1994). Visualisering kan upplevas med båda perspektiven och individen kan även växla mellan perspektiven (Hall, et al., 1990). Visualisering kan också upplevas genom samtliga sinnen i olika kombinationer; d.v.s. att se visuella bilder, känna smak och doft, taktil känsla mot huden/kroppen, höra ljud samt kinestetisk känsla av att utföra en rörelse (Morris, et al., 2005). Kinestetisk upplevelse definieras som upplevelsen av kraft och ansträngning, spatial lokalisering (Callow & Waters, 2005), rörelse, timing, tyngd (Enoka, 1994) samt muskulär känsla (Morris, et al., 2005) i en rörelse. Att även inkludera emotioner har rapporterats vid visualisering (t.ex. lycka, besvikelse; Nordin & Cumming, 2005b). Visualisering kan modifieras beroende på hur individen vill uppleva visualiseringen, och kan upplevas i realtid, långsammare eller snabbare hastighet (Morris, et al., 2005). Riktning (positiv/negativ) Studier har visat att visualisering kan ha både positiv och negativ effekt på prestationer (Murphy, et al., 1988; Woolfolk, Parrish, & Murphy, 1985). Negativ visualisering kan vara tidigare negativa situationer som kan skapas spontant och därmed påverka idrottaren negativt (Morris, et al., 2005). Upplevelsen av visualisering är individuellt och kan vara positiv och negativ. En individ kan därför uppleva en föreställning positivt medan en annan upplever samma föreställning negativt (Nordin & Cumming, 2005b; Short, et al., 2002). Visualiseringsförmåga Murphy (2004) skriver att nästan alla kan visualisera men med olika lätthet och effektivitet. Visualiseringsförmåga är individens förmåga att skapa livfulla, kontrollerbara bilder och att behålla dem i minnet tillräckligt länge för att påverka den önskade visualiseringsrepetitionen (Morris, 1997, s. 37; fritt översatt). Visualiseringsförmågan kan förbättras genom träning (Orlick, 2000; Rodgers, Hall, & Buckolz, 1991). En god visualiseringsförmåga föreslås kunna påverka prestationer positivt (Isaac, 1992; Rodgers, et al., 1991). Visualiseringsanvändande Watt, Spittle och Morris (2002, s. 20 ref. i Morris, et al., 2005; fritt översatt) definierar visualiseringsanvändande som / / det sätt människor föreställer sig dem själva, på sätt som kan leda till inlärning och utveckling av färdigheter samt som kan underlätta för deras prestationer. Det är oftast fastställt i form av kognitiva och motivationsattribut. Visualiseringsanvändande kan förklaras inom fyra element: innehåll (vad), karaktär (hur), funktion (varför; Fournier, et al., 2008) samt situation (när/var; Munroe, et al., 2000).

4 Avsiktlig träning Mental träning och visualisering kan tränas avsiktligt (Cumming & Hall, 2002; Nordin, et al., 2006). Ericsson och kollegor (1993) skriver att framgång påverkas av hur mycket tid en individ engagerar sig i avsiktlig träning, som beskrivs som noggrant strukturerad träning innehållande ett syfte. Att träningen är relevant för idrottaren, att idrottaren koncentrerar sig och att idrottaren upplever potentiell behaglighet (eng. enjoyable) är faktorer som krävs för att en träningsteknik ska definieras som avsiktlig (Cumming & Hall, 2002). Teoretiska referensramar Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck) utgår ifrån att en individs visualiseringserfarenheter består av flera delar som utgör ett så kallat visualiseringsmönster. Ett visualiseringsmönster är en konkret individuell visualiseringsupplevelse, som är multidimensionell gällande innehåll, funktioner, sinnen, perspektiv, känslor, frekvens och effekt. Ett visualiseringsmönster är relaterat till en särskild kontext och är dynamiskt över tid. Ett visualiseringsmönster kan upplevas som antingen frivilligt eller spontant (Weibull, 2008a). Visualiseringsmönster kan förändras, nya kan skapas och tidigare kan försvinna (Weibull, 2006). Ett visualiseringsmönster benämns utifrån dess huvudinnehåll och individens samtliga visualiseringsmönster skapar en individuell visualiseringsprofil. Ett visualiseringsmönster är till största del individuellt, men delar i ett visualiseringsmönster kan upplevas på samma sätt hos flera individer (t.ex. samma innehåll och syfte; Weibull, 2005). Visualiseringsmönster kan återkomma i olika sammanhang men kan då upplevas med vissa variationer (t.ex. sinnen, emotioner, syften och effekt; Weibull, 2009). Den Analytiska referensramen för idrottares visualiseringsanvändande Denna referensram har skapats av Munroe och kollegor (2000) och skall bl.a. bidra till att hjälpa praktiker med att skapa interventioner samt förstå visualiseringsanvändandet inom idrotten. Referensramen kallas för visualiseringsanvändandets fyra W och redogör för var, när, varför och vad (eng. Where, When, Why och What) i relation till idrottares visualiseringsanvändande. Var beskriver i vilket sammanhang individen visualiserar, exempelvis i relation till träning, tävling eller utanför träning och tävling. När redogör för i vilken situation som en individ visualiserar, exempelvis före, under eller precis efter träning/tävling. Varför svarar på vilket syfte individen har med visualiseringsanvändandet,

5 t.ex. öka anspänning eller förbättra tekniken. Vad beskriver visualiseringens innehåll (Munroe, et al., 2000), t.ex. ett väl genomfört styrkelyft eller omgivningen, men också vilket perspektiv som individen använder sig av (inre eller yttre; Fournier, et al., 2008), vilka sinnen som inkluderas (Munroe, et al., 2000) samt visualiseringens riktning (positiv eller negativ; Short, et al., 2002). Fournier och kollegor (2008) har sammanfattat denna referensram och skapat en modell för visualiseringsanvändande (se Figur 1). Modellen föreslår att situationen (var, när) påverkar syftet (varför) som påverkar visualiseringens innehåll (vad) och karaktär. Innehåll Situation Syfte/funktion Karaktär Livfullhet, hastighet, färger Figur 1. Alternativ modell för visualiseringsanvändande (Fournier, et al., 2008 ss. 746-747). Den Tillämpade modellen för visualiseringsanvändande Martin, Moritz och Hall (1999) har skapat en tillämpad modell för visualiseringsanvändande som beskriver innehåll och funktioner av visualisering som ett resultat av den visualiseringstyp som individen använder (Martin, et al., 1999). Det vill säga visualiseringsinnehållet antas bestämma resultatet som också påverkas av individens visualiseringsförmåga (Short, et al., 2006). Visualiseringstypen påverkas av situationen och individens målsättningar. Modellen innehåller fyra delar: idrottssituationen, visualiseringstyp, resultat och visualiseringsförmåga (se Figur 2). Modellen grundar sig i två teorier: Triple code model (Ahsen, 1984) och Bioinformational theory (Lang, 1977). Modellens grundläggande referensram är Paivios (1985) visualiseringstyper som föreslår att visualisering används för motiverande och kognitiva syften. De olika visualiseringstyperna beskriver specifika och generella funktioner av visualisering: motiverande generell (MG) visualisering som påverkar anspänning, självförtroende och känslor. Paivios referensram har senare utvecklats och MG visualisering har delats i två (Hall, et al., 1998). Dels motiverande generell visualisering för anspänning och stress (MG-A), dels motiverande generell visualisering för självsäkerhet och kontroll (MG-M; Paivio, 1985). Motiverande specifik (MS) visualisering ökar känslan av att kunna uppnå målsättningar. Kognitiv generell (KG) visualisering innebär planering och träning av strategier. Kognitiv specifik (KS) visualisering påverkar våra färdigheter genom att lära in och träna tekniska detaljer (Paivio, 1985). Utifrån Martin och kollegors (1999) modell kan en individ avgöra vilken visualiseringstyp som skall användas för att nå rätt resultat (Hall, 2001), t.ex. bör en individ använda KS visualisering om den vill

6 lära sig en ny färdighet. Short och kollegor (2006) skriver att dessa visualiseringstyper skall ses som innehållsbeskrivande snarare än funktionsbeskrivande. Visualiseringens funktion, syfte eller resultat är individuellt och visualiseringstyperna kan kombineras för att nå ett önskat syfte (Short, et al., 2006). Idrottssituation Träning Tävling Rehabilitering Visualiseringstyp Kognitiv Specifik Kognitiv Generell Motiverande Generell Mastery Motiverande Generell Anspänning Motiverande Specifik Resultat Inlärning, förbättring av prestation för färdigheter och strategier Modifiera kognitioner Reglera anspänning och ångest/oro Visualiseringsförmåga Kinestetisk Visuell Figur 2. En modell för visualiseringsanvändande i idrott (Martin, et al., 1999). Avsiktlig träning Enligt Ericsson och kollegor (1993) har det visat sig att en prestation påverkas av hur mycket tid en individ avsätter till träning. Även upplevelsen av att träningen är relevant och har ett syfte samt genomförs strukturerat är faktorer för avsiktlig träning. Nordin med kollegor (2006) skriver vidare att avsiktlig träning kräver ansträngning i form av koncentration samt behaglighet. Därför studerade de avsiktlig träning utifrån avsiktlighet, relevans, koncentration och behaglighet. Ericsson et al. (1993) lät violinister uppskatta sin träning utifrån relevans för att förbättra prestation, behaglighet och ansträngning. Resultatet visade att violinisterna ansåg att de mest relevanta övningarna upplevdes som mycket ansträngande men inte behagliga. Ericsson och kollegors slutsats var därmed att avsiktlig träning skall vara relevant och kräver ansträngning, men behöver inte vara behaglig. Träningen kan dock upplevas som behaglig genom en positiv upplevelse av träningsresultatet. Detta bör beaktas i studiet av avsiktlig träning (Cumming & Hall, 2002) där informanter bör svara på behaglighet kopplat till aktiviteten och inte dess resultat. Avsiktlig träning har studerats mestadels i fysiska träningsaktiviteter (Nordin, et al., 2006) men har också visat sig i kognitiva aktiviteter (se Soberlak & Cote, 2003). Tidigare forskning Visualiseringsanvändande Murphy (2004) fann att på ett olympiskt träningscenter användes visualisering av 90 % av idrottarna. Av dessa idrottare upplevde 97 % att visualiseringen hade en positiv effekt på

7 deras prestationer. Visualiseringsanvändande varierar beroende på idrott och säsong (Hall, 2001). Det har visat sig att elitidrottare använder visualisering mer strukturerat och regelbundet än nybörjare (Barr & Hall, 1992; Hall, et al., 1990; Salmon, et al., 1994). Hall (2001) menar att detta kan bero på att elitidrottare engagerar sig mer i sin träning. Idrottssituationen påverkar vilken visualiseringstyp (t.ex. KG) som används. Beroende på visualiseringstyp och visualiseringsförmåga påverkas slutligen resultatet (t.ex. ökad motivation) av visualiseringen (Martin, et al., 1999). Nordin och Cumming (2005a) skriver att en viss visualiseringstyp inte alltid leder till ett särskilt resultat. Exempelvis upplevde rugbyspelare ett ökat självförtroende genom KS visualisering (Evans, Leigh, & Mullen, 2004). Flera olika visualiseringstyper kan leda till samma resultat (Murphy, Nordin, & Cumming, 2008) och samma visualiseringstyp kan leda till flera resultat (Callow & Waters, 2005). Funktionen av visualisering beror därför på vilken mening den har för individen (Murphy, et al., 2008). Fournier och kollegor (2008) skriver att en brist i Martin och kollegors (1999) tillämpade modell för visualiseringsanvändande är att den skiljer mellan visualiseringstyp (t.ex. KG) och funktion av visualisering (t.ex. öka självförtroende). Vidare skriver de att modellen inte beskriver vad individen visualiserar. Fournier och kollegor menar att innehållet i visualiseringen avgör resultatet. Murphy och kollegor (2008) föreslår att visualiseringstyp i den tillämpade modellen för visualiseringsanvändande bör omfatta visualiseringsinnehållet (t.ex. se sig själv utföra ett dyk). Sammanhang. Visualiseringsanvändande har visat sig i sammanhangen före, under och efter träning/tävling samt utanför träning/tävling (t.ex. Munroe-Chandler, Hall, Fishburne, & Strachan, 2007). Studier har visat olika resultat för när visualisering används. Exempelvis fann Munroe-Chandler et al. (2007) att unga idrottare inte visualiserade före eller efter träning. Vidare har visualiseringsanvändande visat sig vara vanligast i tävlingssammanhang (t.ex. Barr & Hall, 1992; Munroe, et al., 2000) där flera studier visar ett större visualiseringsanvändande före tävling, än under och efter (Barr & Hall, 1992; Hall, et al., 1990; Munroe, et al., 2000; Rodgers, et al., 1991; Salmon, et al., 1994). I motsats till detta fann Nordin och Cumming (2005b) att dansare visualiserade mest i träningssammanhang. I träningssammanhang fann Salmon och kollegor (1994) i en studie på fotbollsspelare att de använde visualisering mer under träning än före och efter. Visualisering kan även användas utanför träning/tävling, t.ex. precis innan individen skall sova (Hall, et al., 1990). En slutsats av Salmon et al. (1994) är att visualisering till största del används för att förbereda sig för

8 tävling. Munroe et al. (2000) förklarar detta med att idrottare visualiserar innan tävling med syfte att öka självsäkerhet och kontrollera stress- och anspänningsnivå. Visualisering anses därför användas mer för prestationsförbättring än teknikförbättring (Hall, 2001; Munroe, et al., 2000) eller färdighetsinlärning (Lavallee, et al., 2004). Syften. Visualisering kan enligt (Russhall & Lippman, 1998) ha två funktioner: prestationsförberedelse eller färdighetsutveckling. Rushall och Lippman beskriver bland annat styrkelyftare som förbereder sig genom att föreställa sig olika anspänningsökande aktiviteter. Förberedelse kan också handla om att anpassa färdigheter till ett särskilt sammanhang (t.ex. visualisera en kommande tävlingsprestation) eller att förbereda kroppen på kommande rörelse (t.ex. genomföra ett styrkelyft mentalt). Olika syften med visualisering kan enligt Rushall och Lippman vara: färdighetsinlärning och träning (t.ex. korrigera fel), taktik och spelfärdigheter (t.ex. strategiutveckling), tävling och prestation (genom att skapa eller återskapa situationer). Även psykologiska färdigheter påverkas av visualisering, t.ex. självförtroende, anspänning, koncentration och motivation (Morris, et al., 2004) samt komma igång (eng. psyching-up), hantera stress (Murphy, 2004) och hantera skada eller smärta (Morris, et al., 2004, Murphy, 2004, Vealey & Greenleaf, 2006). I en studie på kanotister fann White och Hardy (1998) att visualisering användes för att repetera färdigheter och svåra rörelser, optimera koncentrationen och tävlingskvaliteten samt för att öka motivation och självförtroende. Visualisering används både för motiverande och kognitiva syften av idrottare (t.ex. Munroe- Chandler, et al., 2007). Studier har visat att idrottare använder visualisering mer för motiverande syften (Hall, et al., 1998; Salmon, et al., 2002), vilket stödjer att idrottare använder visualisering mer i samband med tävling där det är viktigare att prestera bra och uppnå mål än att bli bättre (Hall, et al., 1998). Kognitiva syften beskrivs som exempelvis inlärning och förbättring, memorering samt planering, och motiverande syften är t.ex. öka motivation och inspiration samt förändra tankar och känslor (Nordin & Cumming, 2005b). Fournier och kollegor (2008) fann i en studie på fallskärmshoppare att syftet med visualiseringen påverkar visualiseringsinnehållet. Om syftet exempelvis var att lära in en hoppsekvens upplevdes visualiseringen schematisk samt suddigare och långsammare än verkligheten, om syftet istället var att öka anspänning och bibehålla självförtroendet upplevdes visualiseringen från ett inre perspektiv och med snabbare hastighet än verkligheten. Nordin och Cumming (2005b) fann att en föreställning kan ha flera syften och olika föreställningar kan ha samma syfte. Deras slutsats var därför att visualisering kan vara

9 individuell, men delar av visualiseringen kan delas av andra. Nordin och Cumming (2005b) skriver därför att visualiseringstyp och innehåll bör bestämmas utifrån individens syften. Vad. Murphy och kollegor (2008) skriver att de olika visualiseringstyperna (t.ex. KG) delvis täcker visualiseringsområdet när det gäller visualiseringsinnehåll. Andra typer av visualisering är metaforisk- (t.ex. att idrottaren ser sig själv vara stark som en oxe) och sammanhangsvisualisering (platser och människor; Nordin & Cumming, 2005b). Nordin och Cumming (2005b) fann att vad dansare visualiserade påverkades av situationen, t.ex. visualiserade de rörelsen innan utförandet och metaforer under rörelsen. I visualiseringen inkluderade dansarna även omgivning samt kroppsliga upplevelser (fysisk och psykisk). I studien på konståkare fann Rodgers et al. (1991) att de hade lättare att visualisera hela rörelser än delar av dem, men att de upplevde det som enklare att visualisera delar av program än dess helhet. Innehållet i deras visualisering kunde vara både omgivning, en rörelse, misstag samt framgångar (t.ex. att motta en belöning, eller vinna). Att visualisera omgivningen kan bidra till ökad familjaritet av arenan (Munroe, et al., 2000). Användandet av visualisering har i flera studier visat sig skifta beroende på idrott (Hall, 2001). Exempelvis kan idrottare i diskreta aktiviteter (t.ex. bowling, styrkelyft, höjdhopp) visualisera före varje försök, medan idrottare i regelbundna aktiviteter har mindre möjligheter till detta. Hall och kollegor (1998) menar att olika idrotter har olika behov av olika typer av visualisering, exempelvis menar de att KG visualisering är mer betydelsefull inom lagidrott eller man-mot-man-idrott än individuell idrott. Däremot påpekar de att individuella idrotter som t.ex. friidrott skulle ha fördel av KG visualisering för syftet att bestämma tävlingsupplägg av ett lopp eller liknande. I sin slutsats skriver Gammage, Hall och Rodgers (2000) att styrkeaktiviteter använder mer teknikinriktad visualisering än uthållighetsaktiviteter såsom exempelvis löpning. Cumming och Hall (2002) fann i sin studie att de flesta idrottare visualiserade färdigheter (KS) och strategier (KG), följt av målsättningar (MS) och självförtroende samt mental tuffhet (MG-M). Hur. Visualisering kan upplevas genom samtliga sinnen (Morris, et al., 2005). Studier har visat att elitidrottare primärt visualiserar visuellt och kinestetiskt. Auditiva-, smak- samt doftsinnet används mer sällan (Hall, 2001; Munroe, et al., 2000; Salmon, et al., 1994; White & Hardy, 1998). Diskussioner i tidigare forskning har förts gällande huruvida kinestetisk visualisering kan upplevas beroende på om individen visualiserar från ett inre eller yttre

10 perspektiv. Flera studier visar att kinestetisk visualisering är oberoende av visualiseringsperspektiv (t.ex. Cumming & Ste-Marie, 2001; Hardy & Callow, 1999). Visualiseringsperspektiv har studerats i ett stort antal studier, men det råder oenigheter gällande hur idrottare generellt använder sig av perspektiven. Vissa forskare menar att ett inre perspektiv används mer än ett yttre av idrottare (Barr & Hall, 1998; Hall, et al., 1990; Salmon, et al., 1994). Andra forskare menar att visualiseringsperspektiv är individuellt (Nordin & Cumming, 2005b; Morris, 1997; Munroe, et al., 2000) och varierar beroende på visualiseringsinnehållet (Nordin & Cumming, 2005b; Salmon, et al., 1994) situation och expertis (Fournier, et al., 2008). Exempelvis fann Fournier och kollegor att ett inre perspektiv användes mest vid korrektion av misstag och en del studier visar att experter främst använder ett inre perspektiv och nybörjare ett yttre (Barr & Hall, 1998; Fournier, et al., 2008; Hall, et al., 1990). Andra har inte sett sådana skillnader (Salmon, et al., 1994). Nordin och Cumming (2005b) fann att dansare kunde variera mellan perspektiven. En del forskare menar att det är fördelaktigt att använda ett inre perspektiv i vissa situationer och ett yttre i andra (Hardy, 1997; Hardy & Callow, 1999; Morris, 1997; White & Hardy, 1995). Exempelvis menar Hardy och kollegor (Hardy & Callow, 1999; White & Hardy, 1995) att visualiseringsperspektiv har olika effekt på prestationen beroende på aktiviteten. De menar att inre visualisering har bättre effekt på aktiviteter som kräver tolkning och deltagande (öppna färdigheter, t.ex. tennis) medan yttre visualisering har bättre effekt där det är betydelsefullt att se en rörelse från dess helhet (stängda färdigheter, t.ex. gymnastik). Andra studier kan inte stödja detta, exempelvis fann Spittle och Morris (2007) inga skillnader mellan öppna och stängda aktiviteter. Flera studier har undersökt vilken form av visualisering, nivå av expertis samt aktivitet som ger bäst effekt på prestationer (t.ex. Rushall & Lippman, 1998). Exempelvis har styrkeinriktade aktiviteter visat en mindre effekt av visualisering än kognitiva aktiviteter (Feltz & Landers, 1983). Detta kan bero på att innehållet i visualisering bör anpassas efter aktiviteten (Rushall & Lippman, 1998). Rushall och Lippman använde två sorters visualisering i sin studie: symbolisk- och anspänningsreglerande visualisering, vilka påstods ge sämre effekt på styrkeaktiviteter. Styrkeinriktade aktiviteter har visat effekt av visualisering, exempelvis har förberedande visualisering visat positiv effekt på tyngdlyftning (Shelton & Mahoney, 1978). Vidare har avslappningsvisualisering visat negativ effekt på styrkeprestationer, medan aggressiv visualisering visade både positiv och negativ effekt beroende på visualiseringens påverkan på anspänningsnivån (Murphy, et al., 1988).

11 Studier har undersökt positivt och negativt visualiseringsinnehåll och funnit att ett positivt innehåll (t.ex. en lyckad straff) ger bättre effekter än negativt innehåll (t.ex. en missad golfputt; Short, et al., 2002; Woolfolk, et al., 1985). Murphy et al. (1988) fann att 35 % av idrottarna rapporterade exempel på visualisering som påverkade deras prestationer negativt. Hall (2001) skriver dock att idrottare tenderar att använda positiv visualisering (t.ex. se sig själv vinna tävlingen) mer än negativ visualisering (t.ex. se sig själv förlora). Munroe et al. (2000) fann att elitidrottare upplevde negativ visualisering sällan, dock mest under tävling, positiv visualisering upplevdes mest i träning. Short et al. (2002) är kritisk till att visualiseringsinnehållet påverkar resultatet och menar därför att det är individens upplevelse av visualiseringen som påverkar resultatet. Visualisering kan variera i hastighet mellan realistisk, långsammare eller snabbare hastighet (Calmels & Fournier, 2001). Hastigheten påverkas av situation (Munroe, et al., 2000), innehåll och syfte (Calmels & Fournier, 2001). Visualiseringshastigheten kan också bero på svårighetsgraden av den föreställda aktiviteten (Calmels & Fournier, 2001). Visualisering bör genomföras i så realistisk hastighet som möjligt (t.ex. rätt hastighet, timing och intensitet) för positiv effekt på prestationer (Russhall & Lippman, 1998). Detta i enlighet med teorin om träningsspecificitet (olika rörelsehastigheter tränar olika nervfunktioner; Russhall & Pyke, 1990, ref. i Rushall & Lippman, 1998). Dock skriver Rushall och Lippman att visualisering i slow motion kan vara fördelaktigt vid inlärningsstadiet av en färdighet. Forskning relaterad till den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser Visualiseringsupplevelser har undersökts i ett antal studier som stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck). Visualisering kan upplevas både spontant och frivilligt (Björkander & Quist, 2008; Dahl & Nilsson, 2008; Olsson, 2008; Wallsbeck, 2008; Weibull, 2005). Effekten av frivillig visualisering har visat sig vara positiv (Björkander & Quist, 2008; Weibull, 2005), men kan variera från en låg till en hög positiv effekt (Weibull, 2005). Dock har negativ effekt rapporterats i en studie (Dahl & Nilsson, 2008; Weibull, 2005). Spontan visualisering kan ha både positiv, negativ och ingen effekt, där negativ effekt upplevts i samband med visualiseringsmönster som innehåller negativa inslag (t.ex. Missad passning; Björkander & Quist, 2008; Dahl & Nilsson, 2008; Olsson, 2008; Wallsbeck, 2008; Weibull, 2005). Wallsbeck (2008) skiljer mellan spontan och ofrivillig visualisering och menar att ofrivillig visualisering har negativ effekt på individen, medan spontan visualisering både kan ha en positiv och en negativ effekt.

12 Spontan visualisering upplevs mer sällan än frivillig visualisering och mest under tävling (Dahl & Nilsson, 2008; Olsson, 2008; Wallsbeck, 2008). Björkander och Quist (2008) fann dock att spontan visualisering förekom mest under träning. Tävling har visat sig vara det sammanhang där flest idrottare använder frivillig visualisering (Dahl & Nilsson, 2008; Olsson, 2008; Wallsbeck, 2008; Weibull, 2005), främst under tävling (Olsson, 2008). Motstridigheter gällande sammanhang finns i de tidigare studierna. Exempelvis användes visualisering av bowlingspelare mest under träning (Björkander & Quist, 2008), men mest innan tävling av fotbollsspelare (Dahl & Nilsson, 2008). Visualiseringsmönster har visat sig variera mellan individer men de vanligaste visualiseringsmönstren är bl.a. Bra slag (Björkander & Quist, 2008; Olsson, 2008; Weibull, 2005), Lyckad prestation (Björkander & Quist, 2008), Positiva situationer, Positiva prestationer och Skapa negativa situationer till positiva (Wallsbeck, 2008). Flera olika syften för visualisering har funnits. De vanligaste syftena med visualisering beskrivs som teknik, koncentration, strategi (Weibull, 2005), självförtroende (Olsson, 2008; Weibull, 2005), förberedelse (Björkander & Quist, 2008; Dahl & Nilsson, 2008), repetition (Björkander & Quist, 2008), positiva känslor (Björkander & Quist, 2008; Wallsbeck, 2008) samt rätt känsla (Dahl & Nilsson, 2008). Visualiseringsmönster upplevs mest visuellt följt av kinestetiskt (Björkander & Quist, 2008). Doft och smak har visat sig vara ovanligt vid visualisering (Björkander & Quist, 2008; Dahl & Nilsson, 2008; Olsson, 2008; Wallsbeck, 2008; Weibull, 2005). Att inkludera känslor i vissa visualiseringsmönster förekommer i tidigare studier (t.ex. Björkander & Quist, 2008). Weibull (2005) fann att tennisspelare visualiserade mest ur ett inre perspektiv, medan Björkander och Quist (2008) och Wallsbeck (2008) fann att undersökningsdeltagarna mestadels växlade mellan perspektiven. Visualiseringsmönster kan upplevas i verklig hastighet, långsammare eller snabbare (Björkander & Quist, 2008; Dahl & Nilsson, 2008). Avsiktlig träning Flera olika fält inom expertis har studerat avsiktlig träning (Nordin, et al., 2006). Då kognitiva faktorer hör samman med fysiska menar författarna att även dessa kan tränas avsiktligt. I en studie av Cumming och Hall (2002) fann de att visualisering kan klassificeras som avsiktlig träning. Dimensionen ansträngning som i tidigare studier använts för analys av avsiktlig träning modifierades till koncentration i studien då författarna menade att mental träning inte

13 kräver stor fysisk ansträngning (Cumming & Hall, 2002). Istället krävs koncentration för att skapa mentala föreställningar (Orlick, 2000). Hodges, Kerr, Starkes, Weir och Nananidou (2004) ref. i Nordin et al. (2006) menar att behaglighet inte är en viktig faktor för avsiktlig träning. Cumming och Hall (2002) skriver att avsiktlig träning har visat sig vara aktiviteter som starkt bidrar till förbättrad prestation. Därför menar de att det är av betydelse att studier identifierar vilka aktiviteter som är avsiktliga för att kunna maximera effektiviteten i träningssammanhang. Exempelvis skriver de att tidigare studier på fysisk träning visat att de aktiviteter som är mest tävlingslika är de som skattas som mest avsiktliga. Nordin et al. (2006) fann att ju mer frekvent individer använde visualisering, desto mer avsiktligt upplevde de att visualiseringen var och rapporterade högre värden för samtliga dimensioner för avsiktlig träning (avsiktlighet, behaglighet, koncentration och relevans). Då avsiktlig träning kräver ansträngning och koncentration menar Nordin et al. (2006) att visualisering inte alltid kan klassas som avsiktlig träning. Detta då författarna menar att spontan visualisering kräver koncentration men har inte tagits fram avsiktligt av individen. Därför har de även undersökt hur avsiktligt individen visualiserar. De menar att mindre spontan visualisering ändå kan användas avsiktligt. KS- samt KG visualisering har visat sig vara avsiktlig träning (Cumming, Hall, & Starkes, 2005; Nordin, et al., 2006). Nordin och kollegor (2006) upptäckte även att MG-M visualisering var avsiktlig träning medan MS och MG-A visualisering användes mer spontant än avsiktligt. Författarna menar därför att spontan visualisering inte kräver lika mycket koncentration som avsiktlig visualisering. Visualisering har studerats i flertalet studier och inom flera olika idrotter. Styrkelyft har dock inte varit representerat i forskningen tidigare. Denna studie har därför förhoppningar om att öka förståelsen för, samt användandet av visualisering som mental träning inom styrkelyftidrotten. Med anledning av detta har författaren valt att genomföra en studie på styrkelyftare inom visualiseringsområdet. Studiens syften är att undersöka (1) svenska elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt att (2) undersöka visualisering med koppling till begreppet avsiktlig träning. Undersökningsdeltagare Metod I studien deltog 5 elitaktiva styrkelyftare (2 kvinnor, 3 män) från svenska landslaget. Urvalet

14 för studien baserades på frivilliga landslagslyftare uttagna till ett landslagsläger 2009. Styrkelyftarna var mellan 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Samtliga styrkelyftare hade avslutat en 3- eller 4-årig gymnasieutbildning. Två av dem hade en högre utbildning (högskole- och folkhögskoleutbildning). Samtliga deltagare tävlade på internationell nivå och hade tävlat i styrkelyft mellan 3-14 år (M = 7.4; SD = 4.6). Instrument Mätinstrumentet (se Bilaga 1) the Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) är utformat som en enkät och används som intervjuunderlag med kvantitativa och kvalitativa frågor. IPIES baseras på Munroe och kollegors (2000) konceptuella referensram för visualiseringsanvändande samt Morris och kollegors (2005) Model of key elements of an imagery training program. IPIES är särskilt framtaget för att undersöka idrottares visualiseringsupplevelser utifrån när, vad, varför, hur, frekvens och effekt. IPIES har modifierats för denna studie för att undersöka avsiktlig träning av visualisering, där behaglighet, avsiktlighet, relevans och koncentration uppskattas. IPIES har använts för att bl.a. undersöka visualiseringsupplevelser inom: tennis (Weibull, 2005, 2006), golf (Olsson, 2008), fotboll (Dahl & Nilsson, 2008), ishockey (Wallsbeck, 2008), friidrott (Almgren, 2005) och bowling (Björkander & Quist, 2008). IPIES är indelat i tre delar där den första delen behandlar bakgrundsfrågor (t.ex. ålder och tävlingsnivå). Andra delen studerar individens kunskaper och förståelse för visualisering. I denna studie användes del två som diskussionsunderlag samt för att informanten skulle ha en förståelse för visualiseringsbegreppet. Därför redovisas inte dessa data i resultatet. Den tredje delen är IPIES huvuddel och undersöker idrottarens frivilliga (3A) och spontana (3B) visualiseringsupplevelser. Denna del är utformad som ett formulär med olika kolumner. Del 3A är utformad enligt följande struktur: den första kolumnen beskriver sammanhanget (t.ex. var och när visualisering används). Den andra delen visar vad individen visualiserar (d.v.s. innehållet; t.ex. prispallen, ett bra lyft). Följande kolumn visar varför individen visualiserar (t.ex. öka motivation). Den fjärde kolumnen beskriver hur individen visualiserar (sinnen, perspektiv, hastighet, emotioner). Därefter följer fyra kolumner som undersöker hur avsiktligt individen tränar/upplever visualisering genom att uppskatta behaglighet, avsiktlighet, relevans och koncentration för varje visualiseringsmönster. Individen uppskattar upplevelsen av dessa frågor på 7-gradiga Likertskalor. Skalornas benämningar är följande:

15 behaglighet, 1 = inte behagligt och 7 = väldigt behagligt; avsiktlighet, 1 = helt spontant och 7 = avsiktligt använt; relevans, 1 = inte tillfredsställande och 7 = väldigt tillfredsställande samt koncentration, 1 = ingen koncentration och 7 = väldigt mycket koncentration (se Nordin, et al., 2006). För att undvika att individen uppskattade behaglighet utifrån resultatet av visualiseringen betonades att individen uppskattade behagligheten av visualiseringsmönstret (se Cumming & Hall, 2002). Uppskattad relevans riktades mot att individen fick bestämma om visualiseringsmönstret var relevant för prestationsförbättring eller effektivt tävlingsgenomförande (Cumming & Hall, 2002). Slutligen undersöks hur ofta individen använder det specifika visualiseringsmönstret. Här används också en 7-gradig skala där 1 = sällan och 7 = ofta, samt vilken effekt individen upplever av visualiseringsmönstret. Effekt uppskattas enligt en skala från -7 till 7 där -7 = väldigt stor negativ effekt, -1 = väldigt liten negativ effekt, 0 = ingen effekt, 1 = väldigt liten positiv effekt och 7 = väldigt stor positiv effekt. Del 3B är upplagd på samma sätt som 3A förutom att den saknar kolumnen varför (d.v.s. syftet). Resultaten i del 3A och 3B formar individens visualiseringsmönster som benämns av dess huvudinnehåll. Del fyra i IPIES (se Weibull, 2008b) har valts bort då det ansågs som icke-relevant för studiens syfte. Utöver denna modifiering samt tillägget av avsiktlig träning i IPIES har tidigare skalor för frekvens och effekt ändrats till 7-gradiga (från att ha varit 10-gradiga). Detta för att förenkla för deltagarna med likadana skalor för hela instrumentet. Procedur Svenska Styrkelyftsförbundets kansli kontaktades för att få kontaktdetaljer till informanterna Därefter gjordes ett utskick via e-post med en beskrivning av studiens syfte samt en förfrågan om frivilligt deltagande (se Bilaga 2) till totalt 15 styrkelyftare. Redan i detta utskick klargjordes att de hade rätt att avbryta samarbetet samt att all information skulle behandlas konfidentiellt. Sex styrkelyftare tackade ja till ett deltagande. Därefter bestämdes intervjutillfällen utifrån lägerschemat varpå de frivilliga styrkelyftarna fick välja den tid som passade. Ett bortfall inträffade då en styrkelyftare inte hade tid att genomföra intervjun. Innan intervjun fick undersökningsdeltagaren läsa igenom ett informerat samtycke (se Bilaga 3) som förklarade studiens syfte samt etisk information relevant för studien (t.ex. konfidentialitet och rätten att dra sig ur samarbetet). Intervjuerna genomfördes i ett rum fritt från distraktioner. Individerna tillfrågades om de godkände att deras intervju blev inspelad

16 med hjälp av en diktafon, vilket godkändes av samtliga. Författaren tydliggjorde att det inte finns några rätt eller fel för hur visualisering upplevs/används. Individen fick ett A4 med samtliga benämningar för IPIES olika skalor som användes. Data från intervjuerna samlades i ett digitalt IPIES-dokument med hjälp av en bärbar dator. Syftet med detta var att det skulle underlätta för att skriva anteckningar som är lättlästa. De får också bättre plats på ett elektroniskt dokument då det anpassar sig efter innehållet. Intervjupersonen uppmanades att följa med i anteckningarna samt ge feedback om något var felaktigt. Under intervjun ställdes följdfrågor för att få något förklarat. Då individens visualiseringsmönster var färdiga fick intervjupersonen läsa igenom och bekräfta att de blivit rätt uppfattade. Intervjuerna varade i 36 till 95 minuter (M = 67.2; SD = 23.3). Dataanalys Varje informants data har format en individuell visualiseringsprofil. Samtliga individuella visualiseringsprofiler redovisas i Bilagorna 2-6. För att kunna analysera data organiserades individernas visualiseringsprofiler i olika visualiseringsmönster för de olika sammanhangen (träning, tävling, utanför träning/tävling). En sammanställning av styrkelyftarnas frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser (se Bilaga 4-5) redovisas därmed i resultatet. Data från frågor om avsiktlig träning har sammanställts för varje individ utifrån deras respektive visualiseringsmönster. Beräkningen av avsiktlig träning har gjorts enligt Nordin och kollegors (2006) resultat. I deras studie användes en modifierad version av Sport Imagery Questionnaire (SIQ; Hall, et al., 1998) där fyra dimensioner för avsiktlig träning var tillagda (d.v.s. behaglighet, avsiktlighet, relevans, koncentration). Nordin et al. (2006) beräknade det totala genomsnittet för avsiktlig träning inom varje dimension samt för varje visualiseringstyp (KG, KS, MG-A, MG-M, MS). Därefter beräknades genomsnittet för varje dimension av avsiktlighet för samtliga av de 30 frågorna i SIQ. Om genomsnittet på en fråga hade signifikant högre medel än det totala genomsnittet för dimensionerna koncentration (M = 4.03) och relevans (M = 4.23; se Tabell 2 i Nordin, et al., 2006, s. 353) klassificerades det som avsiktlig träning. Styrkelyftarnas visualiseringsmönster bestämdes som avsiktlig träning genom en jämförelse mot dessa värden för varje visualiseringsmönster (se Bilagor 9-13). Styrkelyftarnas visualiseringsupplevelser Resultat Resultatet av styrkelyftarnas visualiseringsmönster har sammanställts i en modell (se Figur 3,

17 Bilaga 6) där frivilliga och spontana visualiseringsmönster redovisas utifrån dess sammanhang (före, under och efter träning/tävling samt utanför träning/tävling). Modellen syftar till att ge en överskådlig bild av när och vad styrkelyftare visualiserar. I följande resultatbeskrivning redovisas siffror i parantes som beskriver förekomsten av något utifrån antalet visualiseringsmönster. För individuella visualiseringsprofiler se Bilaga 7-11. Styrkelyftarnas frivilliga visualiseringsmönster Härmed ges en sammanfattning av styrkelyftarnas frivilliga visualiseringsmönster (se Bilaga 4). Syfte, sinnen, hastighet, perspektiv, frekvens, upplevd effekt samt avsiktlig träning för undersökningsgruppen redovisas. Sammanlagt rapporterades totalt 29 och 17 olika frivilliga visualiseringsmönster. Frivillig visualisering uppgavs i samtliga sammanhang, med 12 visualiseringsmönster i samband med träning, främst under träning (6). Även sammanhangen under tävling samt utanför träning/tävling hade 6 visualiseringsmönster. Endast ett visualiseringsmönster förekom direkt efter tävling. I en analys av visualiseringsmönstren är en positiv bild av själva lyftet övervägande i gruppens visualiseringsmönster (t.ex. Bra lyft, Perfekta lyft). Bra lyft uppgavs 7 gånger under frivillig visualisering av två styrkelyftare. Syfte. Styrkelyftarna rapporterade 18 olika syften. En sammanställning visar att de tre vanligaste syftena som användes i flest visualiseringsmönster var: motivation (12), teknik (11) och självförtroende (10). Syftet motivation användes av samtliga styrkelyftare, medan fyra av dem använde syftena teknik, och självförtroende. Ett syfte kunde användas i flera visualiseringsmönster och ett visualiseringsmönster kunde ha flera syften. Ett visualiseringsmönster kunde även ha olika syften beroende på i vilket sammanhang det användes. Hur. Visuell och kinestetisk visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Det visuella sinnet användes av tre styrkelyftare i samtliga visualiseringsmönster, de andra två använde visuell visualisering i en av tre respektive sex av nio visualiseringsmönster. Kinestetisk visualisering användes i samtliga visualiseringsmönster hos tre av styrkelyftarna, och i fem av sex respektive tre av nio visualiseringsmönster hos två styrkelyftare. Auditiv visualisering användes av fyra och taktilt av tre styrkelyftare. Doft och smak användes inte i frivilliga visualiseringsmönster. Emotioner upplevdes av samtliga styrkelyftare i olika visualiseringsmönster. Styrkelyftarna växlade mellan perspektiven i flest visualiseringsmönster och det inre perspektivet användes i fler visualiseringsmönster än det

18 yttre perspektivet. Hastigheten på visualiseringen beskrevs vanligen som realistisk, med få undantag för långsam, snabbare eller varierande hastighet. Frekvens. Styrkelyftarna rapporterade en genomsnittlig frekvens för frivillig visualisering mellan 3.5 till 6.6 av 7 (M = 5.3). Fyra av dem uppgav att de ofta (7/7) använde visualisering i ett eller flera av deras visualiseringsmönster, dock inte i samma visualiseringsmönster. Frivillig visualisering användes mest frekvent under tävling (M = 6), därefter under träning (M = 5.8), och utanför träning/tävling (M = 4.6). För dessa tre sammanhang uppgav fyra av fem styrkelyftare olika visualiseringsmönster. Upplevd effekt. Samtliga frivilliga visualiseringsmönster upplevdes med positiv effekt. Högst medel för upplevd effekt var direkt efter tävling (M = +7). Dock var det endast en styrkelyftare som använde visualisering i det sammanhanget. Därefter kom sammanhanget under tävling (M = +6.3) samt utanför träning/tävling (M = +5.8). Fyra styrkelyftare uppgav användandet av visualisering i dessa två sammanhang. Avsiktlig träning (se Bilaga 12-16). Tre styrkelyftare använde frivillig visualisering avsiktligt i ett eller flera visualiseringsmönster. De visualiseringsmönster som användes avsiktligt är: Bra lyft (3 mönster; innan och under träning), Ny strategi i tävlingen (under tävling), Ett perfekt lyft (under träning och tävling), Förändra negativa spontana föreställningar till perfekta prestationer (innan tävling), Det rätta lyftscenariot (utanför träning/tävling), samt Ett tekniskt bra lyft (innan och under tävling). Frivillig visualisering upplevdes av gruppen enligt de fyra dimensioner för avsiktlig träning enligt följande medelvärden: behaglighet (6), avsiktlighet (5.8), relevans (6.1), koncentration (3.4). Styrkelyftarnas spontana visualiseringsmönster Härmed ges en sammanställning av styrkelyftarnas spontana visualiseringsmönster (se Bilaga 5). Sinnen, hastighet, perspektiv, frekvens, upplevd effekt samt avsiktlig träning för undersökningsgruppen redovisas. Spontan visualisering upplevdes av tre av fem styrkelyftare. Styrkelyftarna upplevde sammanlagt 10 visualiseringsmönster varav 6 var olika. Fördelningen av visualiseringsmönstren över sammanhangen var följande: innan tävling (2), direkt efter tävling (4) och utanför träning/tävling (4). Både positivt och negativt innehåll i visualiseringsmönstren rapporterades. I en analys av visualiseringsmönstren tenderar negativt innehåll vara övervägande i gruppens spontana visualiseringsmönster (t.ex. Dåliga

19 prestationer, Utbomning och ett felaktigt lyft). Hur. Kinestetisk visualisering upplevdes av samtliga styrkelyftare i spontana visualiseringsmönster. Visuella och taktila sinnet upplevdes av två av styrkelyftarna i samtliga spontana visualiseringsmönster och auditiva endast av en. Doft eller smak förekom inte i spontana visualiseringsmönster. Emotioner upplevdes av samtliga styrkelyftare i samtliga spontana visualiseringsmönster. Ett inre perspektiv dominerade framför det yttre perspektivet och att växla mellan perspektiven. Majoriteten av spontana visualiseringsmönster upplevdes i realistisk hastighet, men även varierande hastighet upplevdes. Frekvens. Styrkelyftarna rapporterade en genomsnittlig frekvens för spontan visualisering mellan 6 till 6.7 (M = 6.3). Två styrkelyftare uppgav att de väldigt ofta (7/7) använde visualisering i samtliga visualiseringsmönster. Spontan visualisering upplevdes mest frekvent direkt efter tävling (M = 6.7). Upplevd effekt. En styrkelyftare upplevde negativ effekt av spontan visualisering, medan de andra två upplevde positiva effekter. Den negativa effekten upplevdes för föreställningar med ett negativt innehåll (t.ex. Utbomning och ett felaktigt lyft). Negativ effekt upplevdes som störst för visualiseringsmönstret Utbomning och ett felaktigt lyft. Visualiseringsmönster med negativt innehåll upplevdes även med positiv effekt, dock var denna låg (+3), t.ex. Tidigare misslyckade lyft/tävlingar. Visualiseringsmönster med positivt innehåll upplevdes spontant med en genomsnittseffekt på (+6). Störst positiv effekt (+7) upplevdes i två spontana visualiseringsmönster: Tidigare positiva prestationer från tävlingen upprepas samt Goda/lyckade prestationer. Genomsnittlig gruppeffekt för spontan visualisering var +2.3. Avsiktlig träning (se Bilaga 12-16). Ingen av styrkelyftarna använde spontan visualisering avsiktligt i något av visualiseringsmönstren. Spontan visualisering upplevdes enligt följande medelvärden: behaglighet (4.4), avsiktlighet (2), relevans (4.7), koncentration (1.1). Sammanställning av styrkelyftarnas visualiseringsupplevelser Visualiseringsanvändandet hos styrkelyftarna var väldigt individuellt. Sammanlagt användes och upplevdes 23 olika och totalt 39 visualiseringsmönster. Samtliga använde frivillig visualisering medan tre av fem upplevde spontan visualisering. En summering av både spontana och frivilliga visualiseringsmönster visar en majoritet av visualiseringsmönster i

20 tävlingssammanhang (17), jämfört med träningssammanhang (12). Sammanhangen innan och under tävling samt träning hade lika många visualiseringsmönster (6 vardera). Minst visualisering användes innan (3) och direkt efter träning (3). Visualisering upplevdes med visuella, kinestetiska, taktila och auditiva sinnet. Visuell-, följd av kinestetisk visualisering var vanligast. Emotioner upplevdes av samtliga styrkelyftare vid visualisering. Styrkelyftarna varierade mest mellan visualiseringsperspektiven och visualiserade i realistisk hastighet. Positiv effekt upplevdes oftast i visualiseringsmönstren och en varierande frekvens rapporterades. Tre styrkelyftare använde visualisering som avsiktlig träning i något av deras visualiseringsmönster och totalt 9 av 29 frivilliga visualiseringsmönster användes avsiktligt. Visualiseringsmönstret Bra lyft var avsiktlig träning i tre sammanhang. Styrkelyftarna rapporterade höga värden för dimensionerna behaglighet, avsiktlighet och relevans, och generellt låga värden för koncentration. Ingen av styrkelyftarna använde spontan visualisering avsiktligt, dock rapporterades höga värden för behaglighet och relevans. Diskussion Studien hade följande syften: (1) att undersöka styrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) att undersöka om styrkelyftare använder visualisering som avsiktlig träning. Styrkelyftares visualiseringsupplevelser Sammanhang Tidigare studier har redovisat visualiseringsupplevelser i flera olika sammanhang (Munroe, et al., 2000). Denna studie visar att även styrkelyftare upplever visualisering i flera olika sammanhang, både i tävling, träning och utanför träning/tävling. I tidigare studier av visualisering har användandet varit större i tävlings- jämfört med träningssammanhang (Barr & Hall, 1992; Hall et al., 1990; Munroe, et al., 2000; Nordin & Cumming, 2005a; Salmon et al., 1994; White & Hardy, 1998). Denna studie visar motsatsen till detta då styrkelyftare använde fler frivilliga visualiseringsmönster i samband med träning än tävling. Dock bör betonas att det endast var ett mer mönster i träningssammanhang (12) än i tävlingssammanhang (11). Frekvensen för visualiseringsanvändandet var som högst under tävling. Studien visar också att sammanhangen under tävling samt utanför träning/tävling har lika många visualiseringsmönster som under träning. Studien av Björkander och Quist (2008) stödjer delvis detta då det vanligaste sammanhanget för frivillig visualisering var under tävling. Även Salmon et al. (1994) fann att visualiseringsanvändandet var större under träning än före och efter. Deras studie visade också att störst användande var i tävlingssammanhang.

21 Vid en sammanställning av både frivilliga och spontana visualiseringsmönster rapporterades flest inom tävlingssammanhang (17) än träningssammanhang (12). Härmed diskuteras dock visualiseringsanvändande gällande frivilliga visualiseringsmönster. Innehåll Analysen av samtliga visualiseringsmönster visar att styrkelyftare tenderar att visualisera en positiv föreställning av ett styrkelyft (t.ex. Bra lyft, Bra prestationer). Det vanligaste innehållet som används av två styrkelyftare var Bra lyft som uppgavs i sju visualiseringsmönster. Andra visualiseringsmönster stod i likhet med detta då exempelvis Perfekta lyft och Tekniskt bra lyft rapporterades. I tidigare studier av visualiseringsmönster har Bra slag rapporterats (Olsson, 2008; Weibull, 2005), vilket visar en likhet mellan olika idrotter där avgörande färdigheter i idrotten visualiseras. Weibull (2005) fann även att ett vanligt visualiseringsmönster bland tennisspelare var Contrasting things. Ett sådant visualiseringsmönster innebar återskapandet av dåliga situationer och därefter visualisera situationen korrekt. Detta visualiseringsmönster (d.v.s. Dåliga lyft och sedan korrigera till rätt lyft) användes även av två styrkelyftare i denna studie. Styrkelyftarna upplevde till största del visualisering gällande hur de presterade och hur de själva agerade. Detta ligger lite utanför tidigare forskning som menar att idrottare också visualiserar omgivningen och motståndare (t.ex. Martin, et al., 1999; Munroe, et al., 2000; Nordin & Cumming, 2005b). Detta antydde ingen av styrkelyftarna, varför det verkar finnas en tendens till att styrkelyftarna mestadels fokuserade på prestationen. Det kan också ha varit så att de inkluderade det utan att nämna det vid intervjuerna, varför det tyder på att det inte upplevs som relevant för styrkelyftarna i denna studie. Då styrkelyft är en stängd färdighet där fokus är att genomföra ett maximalt styrkelyft som är tekniskt korrekt, kan detta vara en anledning till att visualisering av omgivning och liknande inte är relevant. Detta är i samstämmighet med forskning som menar att visualiseringsanvändande påverkas av idrottssituationen (Martin, et al., 1999). Inkludering av omgivning skulle dock kunna göra föreställningarna mer livfulla samt stärka emotionella upplevelser i visualiseringen. Tre av fem styrkelyftare upplevde spontan visualisering, vilket stöds av tidigare studier (t.ex. Weibull, 2005; Olsson, 2008). Styrkelyftarna upplevde även negativa inslag i de spontana visualiseringsmönstren (t.ex. Dåliga prestationer, Utbomning och ett felaktigt lyft), vilket också stöds av tidigare forskning (t.ex. Björkander & Quist, 2008).

22 Syfte Trots att flera styrkelyftare upplevde samma visualiseringsmönster varierade dessa gällande sammanhang, innehåll, syfte, sinnen, perspektiv, hastighet, frekvens och effekt mellan de olika styrkelyftarna. Exempelvis använde en styrkelyftare visualiseringsmönstret Bra lyft för att öka anspänning och använda rätt teknik, medan en annan styrkelyftare hade som syfte att bl.a. öka självförtroende och motivation. En idrottare verkar därför kunna förändra visualiseringens innehåll i relation till syftet med visualiseringen. Denna studie visade också att styrkelyftarna visualiserade för flera olika syften. Sammanlagt rapporterades 18 olika syften. Vanligaste syftena var motivation följt av teknik och självförtroende. Självförtroende har rapporterats som ett av det vanligaste syftet bland tennisspelare (Weibull, 2005) och golfspelare (Olsson, 2008). Hall et al. (1998) skriver att olika aktiviteter har olika behov för visualisering. Exempelvis behöver lagidrottare strategisk visualisering för att förbereda sig på kommande situationer medan individuella idrottare behöver strategisk visualisering för att bestämma ett tävlingsupplägg. Salmon et al. (1994) skriver att visualisering verkar användas till största del för att idrottare vill förbereda sig inför tävling, vilket delvis stöds av denna studie då styrkelyftarna använde frivillig visualisering nästan lika mycket i tränings- som i tävlingssammanhang. Att förbereda sig för situationer som kan ske i samband med prestationstillfällen (t.ex. att möta en negativ publik eller misslyckanden) genom visualisering menar Rushall och Lippman (1998) kan hjälpa idrottaren att skapa copingstrategier. Att visualisera negativa situationer som individen i föreställningen kan hantera menar de också kan öka självförtroende och säkerhet inför prestationer. Detta var någonting som inte nämndes av styrkelyftarna under intervjuerna. Då de tävlar på internationell nivå och många olika distraherande situationer kan uppstå skulle denna form av visualisering kunna vara fördelaktigt för att kunna hantera motgångar. Sinnen, perspektiv, hastighet och emotioner Hur visualiseringen upplevdes varierade inom ett och samma visualiseringsmönster. En styrkelyftare inkluderade t.ex. visuellt, kinestetiskt och taktilt sinne i visualiseringsmönstret Bra lyft (se Bilaga 10), medan en annan styrkelyftare också upplevde auditiva sinnesupplevelser i visualiseringsmönstret (se Bilaga 7). Visualiseringen genomfördes mestadels med visuella och kinestetiska sinnesupplevelser, vilket stödjer tidigare forskning (t.ex. Munroe, et al., 2000; Salmon, et al., 1994). Denna studie har också visat att visualisering kan ske via det kinestetiska sinnet oavsett visualiseringsperspektiv liksom

23 tidigare studier (t.ex. Cumming & Ste-Marie, 2001). Kinestetisk visualisering rapporterades av styrkelyftarna också i frånvaron av visuella upplevelser. Att känna hur ett lyft skall kännas i kroppen verkade vara viktigt för styrkelyftarna. Detta stöds av Barr och Hall (1992) som fann att elitroddare upplevde att den kinestetiska känslan av paddelrörelsen hade en stark betydelse. Barr och Hall menar att stängda färdigheter med ett krav på känsla har ett större behov av kinestetisk visualisering. Detta kan därför stödjas av resultatet i denna studie. Doft och smak användes inte av några styrkelyftare, vilket stödjer tidigare studier (t.ex. Weibull, 2005; Wallsbeck, 2008). Kinestetisk visualisering verkar därför vara särskilt viktigt för stängda aktiviteter. Då det verkar finnas en skillnad i visualiseringsanvändande och upplevd effekt mellan olika idrotter visar detta att mer forskning inom fältet behövs (se t.ex. White & Hardy, 1995; Hardy & White, 1999 för en diskussion om visualiseringsperspektiv). Mer specifik kunskap om hur visualisering kan effektiviseras för att passa en särskild idrott kan bidra till att möta idrottens krav och behov. Att inkludera så många sinnen som möjligt har beskrivits som betydelsefullt för att öka livfullheten och effektiviteten av visualisering (Morris, et al., 2005). Då styrkelyftarna använder de olika sinnena individuellt och upplever en positiv effekt, tenderar det vara så att styrkelyftare använder de sinnen som upplevs som betydelsefulla för visualiseringsinnehållet och dess syfte. Därför föreslår denna studie att användandet av sinnen bör ses som situationsbundet och individuellt. Å ena sidan kan multisensorisk visualisering bidra till en ökad realism i visualisering. Å andra sidan kan det upplevas överflödigt och orelevant att föreställa sig t.ex. smaken av svett eller doften av magnesium inför en maximal styrkeprestation. Samtliga styrkelyftare inkluderade emotioner i ett eller flera visualiseringsmönster. Detta kan bero på att framkallning av tidigare upplevelser eller kommande event är kopplat till känslor som tidigare upplevts. Den vanligaste hastigheten i visualiseringsmönstren hos styrkelyftare var realistisk, men även snabbare och långsammare föreställningar rapporterades. Detta stödjer Calmels och Fourniers (2001) studie på gymnaster. Rushall och Lippman (1998) skriver att visualiseringshastigheten spelar roll för prestationen och menar att hastigheten kan ha olika betydelse i olika situationer. Styrkelyftarna verkade dock variera hastigheten beroende på innehåll, situation och syfte varför hastigheten i visualiseringen mestadels är realistisk men kan påverkas. Exempelvis rapporterade de en snabbare hastighet i kombination med att de ville uppleva ett lätt lyft. Majoriteten av styrkelyftarna varierade mellan perspektiven i visualiseringsmönstren. Detta

24 fann även Nordin och Cumming (2005b) hos dansare. Diskussionen om visualiseringsperspektiv och dess effektivitet har funnits i flertalet studier (t.ex. White & Hardy, 1995). Effektiviteten av visualiseringsperspektiv har beskrivits skilja sig åt beroende på aktivitet (White & Hardy, 1995; Hardy & Callow, 1999). Författarna menar att ett inre perspektiv skulle ha bättre effekt på öppna färdigheter och ett yttre perspektiv skulle ha bättre effekt på stängda färdigheter som kräver ett korrekt utförande. Styrkelyft klassas som en stängd färdighet där teknik och kraft är de viktiga faktorerna för topprestationer. Detta skulle innebära att ett yttre perspektiv skulle vara fördelaktigt. Spittle och Morris (2007) fann inga sådana tendenser mellan olika aktiviteter. Morris (1997) skriver att visualiseringsperspektiv borde ses som individuellt och situationsberoende varför det borde vara fördelaktigt att variera mellan perspektiven. Att styrkelyftarna rapporterade att de varierade mellan de olika perspektiven kan därför bero på att de använder det perspektiv som upplevs som effektivast för visualiseringsinnehållet och syftet. Hur frivillig och spontan visualisering upplevdes skiljer sig åt men visar även vissa likheter. Under de frivilliga visualiseringsmönstren växlade styrkelyftarna mest mellan perspektiven och under de spontana visualiseringsperspektiven var det inre perspektivet vanligast. Detta visar än en gång att visualisering är både komplext, situationsberoende och individuellt. Effekt och frekvens Samtliga frivilliga visualiseringsmönster i denna studie upplevdes ge positiv effekt och visualiseringsmönstret Bra lyft uppgavs ge positiv effekt i samtliga sammanhang. Samtliga styrkelyftare använde visualiseringsmönstret relativt regelbundet (5-7/7). Samma resultat fann Olsson (2008) i sin studie på elitgolfspelare, vilket stärker definitionen om att visualisering är väldigt individuellt och multidimensionellt (Weibull, 2008a) men också att visualiseringsmönster kan delas av flera individer med både likheter och skillnader (Weibull, 2006). Att styrkelyftare visualiserar mest frekvent under tävling kan bero på att det är en tävlingsform som innehåller regelbundna pauser. Ett styrkelyft är också en snabb, diskret och stängd aktivitet. Denna kombination gör att styrkelyftare har goda möjligheter att visualisera i kombination med tävling och inför varje enstaka prestationstillfälle. Att styrkelyftarna rapporterade en stor variation av frekvens (3.5-6.6/7) för visualiseringsmönster är ett tecken på att visualisering används oregelbundet. Rodgers och kollegor (1991) fann samma resultat hos konståkare. Författarna menade att detta berodde på att konståkarna bl.a. saknade kunskap om hur de skall använda visualiseringsfärdigheter. Vealey och Greenleaf (2006) skriver att effektiv visualisering kräver regelbunden och systematisk träning varför författaren till denna

25 studie menar att det är betydelsefullt att styrkelyftare på elitnivå får den kunskapen. De tre styrkelyftarna som upplevde spontan visualisering rapporterade hög frekvens och effekten av dem var positiv och låg, alternativt negativ. Negativt innehåll i visualisering har tidigare rapporterats av Murphy och kollegor (1988). Det förekom dock även visualiseringsmönster med positivt innehåll i den spontana visualiseringen. Att visualisering kan ge negativ effekt på individen har visat sig i tidigare forskning (Woolfolk, et al., 1985; Short, et al, 2002). Negativ visualisering kan förekomma i bl.a. situationer där individen upplever hög oro/ångest (Murphy & Martin, 2002 ref. i Lavellee, et al., 2004). Murphy och Martin menar att dessa situationer kan skapa tankar om vad som kan gå fel, vilket förklarar ett negativt spontant visualiseringsmönster nämnt Tidigare misslyckade lyft/tävlingar. Möjligen förekommer detta visualiseringsmönster då styrkelyftaren upplever hög press att prestera bra, men oroar sig för att misslyckas. Hall et al. (1990) skriver att idrottare vanligtvis visualiserar att de vinner eller lyckas. Därför bör inte idrottare oroa sig över negativ visualisering (Hall, 2001). Dock har flera tidigare studier (t.ex. Short et al., 2002; Woolfolk et al., 1985) samt denna visat att flera idrottare upplever negativt visualiseringsinnehåll med negativa effekter. Denna studie visar att föreställningar med negativt innehåll också kan ha positiv effekt, t.ex. visualiseringsmönstret Dåliga prestationer som upplevdes ge en positiv effekt med +3 (se Bilaga 7). En anledning till detta menar författaren kan vara att negativa föreställningar motiverar idrottaren till att övervinna rädslan för att göra fel eller till att ge allt för att motsätta de negativa föreställningarna. Detta är i linje med Short med kollegor (2002) som skriver att det är individens upplevelse av visualiseringen som påverkar prestationen. Därför är det betydelsefullt vid intervjuer att ta reda på vad som upplevs som negativt. Frågan är om det är innehållet i visualiseringen eller upplevelsen av visualiseringen som är negativ (känslor, tankar o.s.v.)? En möjlig anledning till de spontana visualiseringsmönstren med negativa effekter kan vara rädsla för att göra fel, eller att individen tänker på vad den inte ska göra (Rodgers, et al., 1991). Genom förståelse för hur idrottare upplever olika visualiseringsmönster finns en möjlighet för individen att medvetet träna bort dessa (se Weibull, 2006). Avsiktlig träning och visualisering Då denna studie ämnat undersöka upplevelsen av avsiktlig träning av visualisering användes det totala genomsnittet för visualiseringsanvändande gällande koncentration och relevans utifrån Nordin och kollegors (2006) studie. Tre styrkelyftare använde därmed visualisering

26 som avsiktlig träning i ett antal visualiseringsmönster. Därför stödjer denna studie tidigare forskning som funnit att visualisering kan tränas avsiktligt (t.ex. Cumming, et al., 2005; Nordin, et al., 2006). Bra lyft var det visualiseringsmönster som främst förekom som avsiktlig träning. Cumming och kollegor (2005) fann bl.a. att KS visualisering var avsiktlig träning. Denna studie ger ett visst stöd till detta då visualiseringsmönstret Bra lyft kan klassificeras som KS visualisering. Andra KS visualiseringsmönster som rapporterats som avsiktlig träning i denna studie är Ett perfekt lyft, Det rätta lyftscenariot och Ett tekniskt bra lyft. Denna studie stödjer också tidigare resultat som visat att KG visualisering används avsiktligt (Cumming, et al., 2005; Nordin, et al., 2006). Exempel från denna studie är visualiseringsmönstret Ny strategi i tävlingen. Avsiktlig träning har visat sig vara aktiviteter som är mest tävlingslika (Cumming & Hall, 2002). Denna studie visar stöd till detta då visualiseringsmönster med tävlingsinnehåll såsom exempelvis Det rätta lyftscenariot och Perfekta prestationer förekom bland styrkelyftarna. Nordin et al. (2006) skriver att spontan visualisering inte kan klassas som avsiktlig träning då det uppkommer spontant och därmed inte skapas avsiktligt av individen. Denna studie stödjer detta då ingen styrkelyftare upplevde spontan visualisering avsiktligt. Nordin och kollegor (2006) fann dock att även spontan visualisering kräver viss koncentration varför mindre avsiktlig visualisering (mer spontan) kunde klassas som avsiktlig då den upplevs som relevant och kräver koncentration. I denna studie rapporteras generellt väldigt låga värden för koncentration och avsiktlighet (1.1 respektive 2 av 7) av de tre som upplevde spontan visualisering. Detta innebär att trots att spontan visualisering upplevdes som relevant och behaglig användes den inte avsiktligt av styrkelyftarna i denna studie. Denna studie visade ett genomsnitt för styrkelyftgruppen på 6/7 i behaglighet. Alltså upplevdes visualiseringsanvändandet som behagligt. Behaglighet har beskrivits som en faktor som inte är betydelsefull för avsiktlig träning (Ericsson, et al., 1993). Nordin och kollegor (2006) fann dock att behaglighet hade en koppling till avsiktlig träning. Författaren till denna studie menar att målmedveten, tuff träning som används för att nå topprestationer kanske inte alltid upplevs som behaglig, men själva visualiseringsmetoden har av styrkelyftare beskrivits som relativt behaglig vilket skulle kunna bero på att de upplever en positiv effekt av metoden. Trots att de ombads svara på behaglighet utifrån användandet av ett visualiseringsmönster snarare än effekten av detsamma, kan det vara så att de omedvetet har svarat utifrån effekten. Gruppgenomsnittet för koncentration inom frivillig visualisering visade sig vara relativt lågt

27 (M = 3.4/7). En del av styrkelyftarna hade varit aktiva lång tid och menade att det därför var lätt att minnas tidigare tävlingar eller skapa föreställningar av kommande tävlingar. Detta kan vara en anledning till låga värden för koncentration varför denna dimension föreslås som möjligen missvisande för erfarna idrottare, eller för de som använder visualisering regelbundet. Med koppling till erfarenhet menar Morris et al. (2005) att försiktighet bör vidtas vid studier av elitidrottare, och effekten av deras visualisering. Detta då deras visualiseringsanvändande påverkas av erfarenheter, personliga- samt situationsberoende detaljer som inte är relaterade till effekt. Detta kan vara en orsak till att majoriteten av visualiseringsmönster inte kunde klassificeras som avsiktlig träning. I en av intervjuerna nämndes t.ex. att det blev allt lättare att visualisera eftersom att mer erfarenhet av rätt känsla och rätt teknik fanns i minnet. I studiet av elitidrottare är det därför betydelsefullt att ha detta i åtanke, då det för dem möjligtvis inte krävs lika mycket koncentration för att framkalla föreställningar. Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser Resultaten från intervjuerna har strukturerats enligt den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck). Detta möjliggjorde en individuell uppdelning av styrkelyftarnas visualiseringsupplevelser och visualiseringsmönster. Ett visualiseringsmönster beskrivs både som individuellt, men kan också upplevas med samma syfte och innehåll av flera idrottare (Weibull, 2005). Ett visualiseringsmönster kan också upplevas i olika sammanhang (Weibull, 2009). Denna studie har i linje med denna referensram också visat att visualiseringsupplevelser kan vara multidimensionella. Den har i linje med referensramen redogjort för hur olika visualiseringsmönster kan delas av flera idrottare, både delvis eller på exakt samma sätt utifrån innehåll och syften. Andra studier har visat samma resultat (t.ex. Olsson, 2008) vilket påvisar betydelsen av att visualisering bör struktureras enligt individens förutsättningar, visualiseringsförmåga, visualiseringsanvändande, situation, behov och syften. Weibull (2009) skriver att visualiseringsmönster kan återkomma i olika sammanhang, men kan ge olika upplevelser (t.ex. sinnesupplevelser, emotioner, syfte, effekt). Denna studie har i linje med den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser visat på visualiseringens individuella användningsområde. Detta indikerar betydelsen av att ta hänsyn till individens mål, behov och tidigare användande av visualisering visualiseringsträning. Även beskrivningen att ett visualiseringsmönster kan upplevas som både frivilligt eller spontant (Nordin & Cumming, 2005b; Weibull, 2008a) stöds av denna studie.

28 Den Analytiska referensramen för idrottares visualiseringsanvändande Denna referensram ligger till grund för mätinstrumentet som använts för denna studie (IPIES; Weibull, 2008b). Referensramen beskriver var, när, varför och vad inom visualiseringsområdet (Munroe, et al., 2000). Denna studie stödjer referensramen då resultatet i denna studie är i linje med den information som ligger till grund för referensramen. Exempelvis visar denna studie, liksom studien av Munroe och kollegor (2000) att visualisering används före/under/efter träning och tävling samt utanför träning och tävling. Författarna skriver att idrottare har ett syfte med visualiseringsanvändandet såsom exempelvis fokus och teknik, vilket även styrkelyftarna rapporterar. Visualiseringsmönstren har i denna studie innehållit beskrivning av visualiseringsperspektiv, riktning, hastighet av förställningar, sinnen, emotioner samt visualiseringsinnehåll. Liksom Munroe och kollegor (2000) visar denna studie att det finns en stor bredd i vad en idrottare visualiserar. Genom att ha kunskap om vad visualisering omfattar kan visualiseringsanvändandet utvecklas, förbättras och individanpassas. Fournier och kollegors (2008) modell för visualiseringsanvändande ger en överskådlig bild av hur situationen påverkar syftet med visualiseringen som i sin tur påverkar dess innehåll och karaktär. Denna studie visar att detta stämmer då samma visualiseringsmönster kunde förekomma i olika situationer, men syfte, innehåll samt hur visualiseringsmönstret upplevs kunde variera. Den Tillämpade modellen för visualiseringsanvändande Denna modell beskriver innehåll och funktioner av visualisering som ett resultat av vad individen visualiserar (Martin, et al., 1999). Innehållet i ett visualiseringsmönster har dock i denna studie visat sig kunna möta olika syften och funktioner. Detta står i linje med tidigare studier som varit kritiska till modellen (t.ex. Nordin & Cumming, 2005a). Modellen förutsätter att om en individ visualiserar ett särskilt innehåll hör detta samman med ett särskilt resultat. Nordin och Cumming (2005a) menar att detta inte alltid är fallet. Modellen innebär att om en individ exempelvis visualiserar en knäböj (KS) bör detta resultera i inlärning och träning av en knäböj. Denna studie visar dock att visualiseringsmönstret Bra lyft också kan ha funktionerna teknik, öka anspänning och motivation m.m. Liksom Callow och Waters (2005) har denna studie visat att samma visualiseringsmönster kan ha olika syften beroende på i vilket sammanhang individen använder det. Murphy och kollegor (2008) menar att flera visualiseringstyper kan leda till samma resultat, vilket har visat sig i denna studie, t.ex. visualiseringsmönstren Perfekta tävlingslyft och Stå på prispallen kan båda användas för att öka självförtroendet trots att det är olika visualiseringstyper (KS och MS). Evans et al. (2004)

29 fann också att KS visualisering kunde leda till ökat självförtroende. Murphy och kollegor (2008) kritiserade modellen för att den inte beskriver vad individen visualiserar. De skriver att modellen endast kategoriserar innehållet till exempelvis motiverande specifik visualisering. Att istället titta på vad i relation till funktion torde vara mer intressant. Författaren till denna studie föreslår att visualiseringsinnehåll påverkas av individen, typ av aktivitet, sammanhang samt syfte. Därefter påverkas resultatet av hur avsiktligt individen tränar visualisering samt av visualiseringsinnehållet. Metoddiskussion IPIES användes som en semistrukturerad intervju vilket ökar reliabiliteten då strukturen i intervjuerna har genomförts på samma sätt. IPIES möjliggör vidare studier att finna svar på idrottares visualiseringsupplevelser utifrån frågorna när, vad, varför, hur, frekvens och effekt. Ett problem med självrapportering menar Lavallee och kollegor (2004) är att individer kan ha en tendens att svara utifrån social önskvärdhet (d.v.s. att svara som de tror att de förväntas). Ytterligare ett problem med subjektiva instrument menar de är att individer kan rapportera fler positiva fall med visualisering än negativa. IPIES modifierades genom att inkludera begreppen relevans, koncentration, avsiktlighet och behaglighet som användes för att undersöka avsiktlig träning av visualisering. Då beräkningen av avsiktlighet genomfördes utifrån resultat av Nordin och kollegor (2006) bör dessa resultat läsas med försiktighet. Den lilla gruppen och jämförelsen med Nordin och kollegors värden ger ändå en indikation för hur relationen mellan visualiseringsmönster och avsiktlig träning ser ut. Vidare studier bör dock genomföras med en större undersökningsgrupp för att undersöka avsiktlighet samt för att finna standardiserade mätvärden för avsiktlig träning inom visualisering. Initialt genomfördes flera träningssessioner där författaren tränade på instrumentet med handledaren. Träningssessioner och/eller en pilotstudie rekommenderas då det upplevdes som en aning nervöst första gången som IPIES skulle användas. En träningsintervju kan också bidra till en förberedelse för olika situationer eller frågor som kan uppstå under intervjuerna. Utifrån de genomförda intervjuerna uppmärksammades att den modifierade delen för avsiktlig träning kunde upplevas som svår för informanterna, varför denna del kan behöva omstruktureras, och ytterligare studeras i fler studier. Att använda ett digitalt dokument för att dokumentera informationen från intervjuerna visade sig fungera väl. Deltagarna kunde lätt

30 hänga med i texten samt ge feedback på det som dokumenterades. Därmed ökade validiteten i resultatet då intervjudeltagarna kunde se om allt fanns med och om det var rätt uppfattat. Kommande studier med IPIES rekommenderas därför att använda ett digitalt dokument, observera dock att det är betydelsefullt att ha med sig papperskopior ifall tekniska problem uppstår. IPIES ger mycket och väldigt utförlig information kring visualiseringsmönster. Det är av betydelse att kunna sätta samman och ordna visualiseringsmönstren så att de blir lättlästa och användbara för kommande forskning. Det upplevdes som svårt att sammanställa alla visualiseringsmönster och finna likheter mellan individerna. Detta kan bero på att samma visualiseringsmönster nämndes av flera, dock med variationer i de olika dimensionerna. Denna studie undersökte 5 frivilliga elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser. Det kan upplevas som en liten undersökningsgrupp. Då studiens syfte var att finna visualiseringsupplevelser genom att kvalitativt undersöka styrkelyftares visualiseringsanvändande är gruppen tillräcklig. Resultatet från denna studie visar dock endast tendenser på hur visualisering används och upplevs av elitstyrkelyftare. Implikationer Denna studie tillsammans med andra (t.ex. Olsson, 2008) visar på betydelsen av att mentala rådgivare, tränare eller andra som är delaktiga i idrottares träningsplanering intervjuar och undersöker idrottares visualiseringsanvändande och visualiseringsupplevelser för att därefter kunna skapa individuella, effektiva visualiseringsinterventioner och visualiseringsscript. Hall (2001) föreslår att frågorna var och varför är viktigast för att kunna hjälpa en idrottare. Utifrån resultaten av denna studie kan detta bekräftas, dock ses även innehållet och upplevelsen av visualisering som en viktig aspekt. Detta då vad individen visualiserar och hur det upplevs anses kunna ligga till grund för vad som skall inkluderas i ett kommande interventionsprogram. IPIES kan vara ett bra sätt för att öka idrottares medvetenhet och för att skapa psykologiska interventioner. Medvetenhet kan både öka motivation och intresse för att utveckla samt lära sig nya träningsmetoder. Som elitidrottare men även som elittränare är det viktigt att finna nya vägar och tekniker för att optimera träningen mot vägen till topprestationer. Studien är först ut att undersöka visualiseringsupplevelser inom styrkelyftidrotten. Därför hoppas författaren att detta öppnar ögonen för betydelsen av mental träning för att idrottarna skall få en möjlighet att uppnå topprestationer och att idrotten skall utvecklas. Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser möjliggör praktiken för visualisering. Med detta menar författaren

31 att denna referensram tydliggör individualiteten, dynamiken och förståelsen för innehåll, användningsområde, effekt och frekvens för visualisering. Genom att studera visualiseringsmönster kan forskningsområdet därmed finna likheter och skillnader mellan olika idrotter, expertisnivå och sammanhang, vilket kan utveckla praktiskt användande. Resultatet av denna studie visar att en tre styrkelyftare använde ett antal frivilliga visualiseringsmönster avsiktligt. Dessa resultat visar tendenser till att visualisering kan ses som avsiktlig träning, vilket innebär att metoden är relevant för idrottare som vill träna så effektivt som möjligt. Författaren menar därför att det är viktigt att tränare och idrottare har kunskap om visualisering samt motiverar idrottare till att använda visualisering. Detta för att öka effektiviteten i deras idrottsutveckling genom en kombination av effektiv fysisk och psykisk träning. Genom att ha kunskap om vad som är effektivt inom visualisering i samband med att ha en individuell visualiseringsprofil kan idrottaren upptäcka visualiseringsmönster som den inte använder, men som skulle kunna ha en positiv effekt på idrottarens prestation. Denna upptäckt kan utveckla och göra individens visualiseringsprofil till ett effektivare träningsverktyg för topprestationer. Framtida forskning Tre styrkelyftare använde ett fåtal visualiseringsmönster som avsiktlig träning. Detta resultat tyder på att visualisering tenderar vara en form av avsiktlig träning. Tidigare studier (Nordin et al., 2006; Nordin & Cumming, 2005a) menar att visualisering kan klassificeras och beskrivas som avsiktlig träning. Studiet av avsiktlig träning inom visualisering gav en del olika svar varför detta område rekommenderas för vidare forskning. Mer reliabla metoder för att ta fram avsiktlig träning rekommenderas samt studier med fler deltagare. Denna studie stödjer användandet av visualiseringsmönster och den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, 2005). Referensramen kan användas i fortsatta studier och tillämpat arbete för visualisering. Därmed kan den utveckla fältet för kunskap gällande när, var, hur, varför, frekvens och effekt. Studier bör inriktas på att studera effektiv visualisering i relation till olika idrotter samt olika sammanhang. Genom att kombinera idrottares beskrivningar av visualiseringsupplevelser med experiment som testar effekten av visualiseringen kan rekommendationer för visualiseringsanvändande utvecklas. Sammanfattning Visualisering användes av samtliga styrkelyftare i flera sammanhang och flera olika

32 visualiseringsmönster upplevdes. Visualisering användes och upplevdes både frivillig (med ett syfte) och spontant. Studien visade även att frivilliga visualiseringsmönster kan klassificeras som avsiktlig träning. Resultatet från intervjuerna visar både likheter och olikheter för visualiseringsanvändandet hos styrkelyftarna, vilket tyder på att visualisering är individuellt. Studien visar att visualisering är individuellt och multidimensionellt, vilket stödjer Weibulls (2005) analytiska referensram för visualiseringsupplevelser. Studien har vidare visat att visualiseringsanvändande kan beskrivas utifrån Murphy och kollegors (2000) analytiska referensram för idrottares visualiseringsanvändande. Denna studie har också visat att hur idrottare visualiserar (t.ex. sinnen, perspektiv)är individuellt då. Detta innebär att visualisering inte används på samma sätt av individer, vilket är en betydelsefull aspekt för att kunna bemöta idrottare på bästa sätt, t.ex. vid skapandet av visualiseringsscript. Vidare har denna studie också visat på kritik till Martin och kollegors (1999) tillämpade modell för visualiseringsanvändande. Kritiken har riktats mot att särskilda visualiseringstyper leder till ett specifikt resultat. Studien indikerar betydelsen av fler idrottsspecifika studier bedrivs för att finna specifika rekommendationer för elitidrottare. Genom kunskapen om en idrottares visualiseringsanvändande kan också mer individuella träningsprogram utvecklas för att optimera träningen. Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, 2005) tillsammans med IPIES kan därmed hjälpa praktiker att förstå idrottares visualiseringsanvändande, samt skapa optimala träningsprogram.

33 Referenslista Ahsen, A. (1984). ISM: The triple code model for imagery and psychophysiology. Journal of Mental Iimagery. 8, 4, 15-42. Almgren, A. (2005). Visualisering inom friidrott: En interventionsstudie i visualiseringsutveckling och visualiseringsanvändande för sex elit aktiva friidrottare (C-uppsats i psykologi inriktning idrott, 41-60 p). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Barr, K., & Hall, C. (1992). The use of imagery by rowers. International Journal of Sport Psychology, 23, 243-261. Björkander, K., & Quist, S. (2008). En kvalitativ studie om Sveriges främsta bowlare och deras visualiseringsupplevelser. (C- uppsats i Psykologi med inriktning idrott, 61-90 hp). Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap: Högskolan i Halmstad. Brittannica online encyklopedia (2009). Powerlifting. Tillgänglig online på http://search.eb.com/eb/article-9399948. [Hämtad: 09-04-21]. Callow, N., & Waters, A. (2005). The effect of kinestethic imagery on the sport confidence of flat-race horse jockeys. Psychology of Sport and Exercise, 6, 443-459. Calmels, C., & Fournier, J. (2001). Duration of physical and mental execution of gymnastic routines. The Sport Psychologist, 15, 142-150. Cumming, J., & Hall, C. (2002). Deliberate imagery practice: The development of imagery skills in competitive athletes. Journal of Sports Sciences, 20, 137-145. Cumming, J. L., & Ste-Marie, D. M. (2001). The cognitive and motivational effects of imagery training: A matter of perspective. The Sport Psychologist, 15, 276-288. Cumming, J., Hall, C., & Starkes, J. L. (2005). Deliberate imagery practice: Examining the reliability of a retrospective recall methodology. Research Quarterly for Exercise and Sport, 76, 306-314. Dahl, O., & Nilsson, T. (2008). Fotbollsspelares användande av visualisering och self-talk i samband med idrottandet (C-uppsats I psykologi inriktning idrott, 61-90 hp). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. DeFrancesco, C., & Burke, K. L. (1997). Performance enhancement strategies used in a professional tennis tournament. International Journal of Sport Psychology, 28, 185-195. Enoka, R. M. (1994). Neuromechanical basis of kinesiology (2 nd ed.). Leeds. Human Kinetics. Ericsson, K. A., Krampe, R. T., & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100, 363-406. Evans, L, Leigh, J., & Mullen, R. (2004). An imagery intervention during the competitive

34 season with an elite rugby union player. The Sport Psychologist, 18, 252-271. Feltz, D. L., & Landers, D. M. (1983). The effects of mental practice on motor skill learning and performance: A meta-analysis. Journal of Sport Psychology, 5, 25-57. Fournier, J. F., Deremaux, S., & Bernier, M. (2008). Content, characteristics and function of mental images. Psychology of Sport and Exercise, 9, 734-748. Gammage, K. L., Hall, C. R., & Rodgers, W. M. (2000). More about exercise imagery. The Sport Psychologist, 14, 348-358. Groves, B. (2000). Powerlifting: Technique and training for athletic muscular development. Leeds: Human Kinetics. Hall, C. R. (2001) Imagery in sport, dance and exercise. I R.N. Singer, H.A. Hausenblas, & C.M. Janelle (Red.) Handbook of sport psychology (2 nd ed. s. 529-549). New York: John Wiley & Sons. Hall, C. R., Mack, D. E., Paivio, A., & Hausenblas, H. A. (1998). Imagery use by athletes: Development of the sport imagery questionnaire. International Journal of Sport Psychology, 29, 73-89. Hall, C. R, Rodgers, W. M., & Barr, K. A. (1990). The use of imagery by athletes in selected sports. The Sport Psychologist, 4, 1-10. Hardy, L. (1997). The coleman roberts griffith address: Three myths about applied consultancy work. Journal of Applied Sport Psychology, 9, 277-294. Hardy, L., & Callow, N. (1999). Efficacy of external and internal visual imagery for the enhancement of performance on task in which form is important. Journal of Sport & Exercise Psychology, 21, 95-112. Isaac, A. R. (1992). Mental practice - Does it work in the field? The Sport Psychologist, 6, 192-198. Lang, P. J. (1977). Imagery in therapy: An information-processing analysis of fear. Behavior Therapy, 8, 862-886. Lavallee, D., Kremer, J., Moran, A. P., & Williams, M. (2004). Sport Psychology, Contemporary Themes. New York. Palgrave MacMillian. Martin, K. A., Moritz, S. E., & Hall, C. R. (1999). Imagery use in sport: A litterature review and applied model. The Sport Psychologist, 13, 245-268. McKenzie, A. D., & Howe, B. L. (1997). The effect of imagery on self-efficacy for a motor skill. International Journal of Sport Psychology, 28, 196-210. Moran, A. (1993). Conceptual and methodogical issues in the measurement of mental imagery skills in athletes. Journal of Sport Behaviour, 16, 156-170.

35 Morris, T. (1997). Psychological skills training in sport. Leeds: The National Coaching Foundation. Morris, T., Spittle, M., & Perry, C. (2004). Mental imagery in pport. I T. Morris & J. Summers (Red.) Sport Psychology, Theory Applications and Issues (2 nd ed.). Milton: John Wiley & Sons. Morris, T., Spittle, M., & Watt, A. P. (2005). Imagery in sport. United States: Human Kinetics. Munroe, K. J., Giacobbi, jr P. R., Hall, C. R., & Weinberg, R. (2000). The four W's of imagery use: Where, When, Why and What. The Sport Psychologist, 14, 119-137. Munroe-Chandler, K. J., Hall, C. R., Fishburne, G. J., & Strachan, L. (2007). Where, When, and Why young athletes use imagery: An examination of developmental differences. Research Quarterly for Exercise and Sport, 78, 103-116. Murphy, S. (2004). Imagery: Inner theatre becomes reality. I S. Murphy (Red.) The Sport Psych Handbook. A complete guide to today s best mental training techniques (s. 127-151). Leeds: Human Kinetics. Murphy, S., Nordin, S., & Cumming, J. (2008). Imagery in sport, exercise, and dance. I S.T. Horn (Ed.) Advances in Sport Psychology. 3rd Ed. Human Kinetics. Murphy, S., Woolfolk, R. L., & Budney, A. J. (1988). The effects of emotive imagery on strength performance. Journal of Sport and Exercise Psychology, 10, 334-345. NE, Nationalencyklopedin (2009). Styrkelyft. Tillgänglig online på http://www.ne.se.ezproxy.bib.hh.se/artikel/317844. [Hämtad: 09-04-21]. Nordin, S. M., & Cumming, J. (2005a). More than meets the eye: Investigating imagery type, direction, and outcome. The Sport Psychologist, 19, 1-17. Nordin, S. M., & Cumming, J. (2005b). Professional dancers describe their imagery: Where, When, What, Why, and How. The Sport Psychologist, 19, 395-416. Nordin, S. M., Cumming, J., Vincent, J., & McGrory, S. (2006). Mental practice or spontaneous play? Examining which types of imagery constitute deliberate practice in sport. Journal of Applied Sport Psychology, 18:4, 345-362. Olsson, M. (2008). Elitgolfspelares visualiseringsupplevelser (C-uppsats i psykologi inriktning idrott, 41-60 p). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Orlick, T. (2000). In pursuit of excellence: How to win in sport and life through mental training (3 d ed.). Leeds: Human Kinetics. Paivio, A. (1985). Cognitive and motivational functions of imagery in human performance. Canadian Journal of Applied Sport Sciences, 10, 22-28.

36 Rodgers, W., Hall, C., & Buckolz, E. (1991). The effect of an imagery training program on imagery ability, Imagery use, and figure skating performance. Journal of Applied Sport Psychology, 3, 109-125. Rushall, B. S., & Lippman, L. G. (1998). The role of imagery in physical performance. International journal of sport psychology, 29, 57-72. Shelton, T. O., & Mahoney, M. J., (1978). The content and effect of psyching-up strategies in weightlifters. Cognitive Therapy and Research, 2, 275-284. [Abstract] Salmon, J., Hall, C., & Haslam, I. (1994). The use of imagery by soccer players. Journal of Applied Sport Psychology, 6, 116-133. Short, S. E., Bruggeman, J. M., Engel, S. G., Marback, T. L., Wang, L. J., Willadsen, A., & Short, M. W. (2002). The effect of imagery function and imagery direction on selfefficacy and performance on a golf-putting task. The Sport Psychologist, 16, 48-67. Short, S. E., Ross-Stewart, L., & Monsma, E. V. (2006). Onwards with the evolution of imagery research in sport psychology. Athletic Insight: The Online Journal of Sport Psychology, 8, 47-63. Smith, D., & Holmes, P. (2004). The effect of imagery modality on golf putting performance. Journal of Sport and Exercise Psychology, 26, 385-395. Soberlak, P., & Cote, J. (1993). The developmental activities of elite ice hockey players. Journal of Applied Sport Psychology, 15:1, 41-49. Spittle, M., & Morris, T. (2007). Internal and external imagery perspective measurement and use in imagining open and closed sport skills: An exploratory study. Perceptual and Motor Skills, 104, 387-404. Vealey, R. S. & Greenleaf, C. A. (1998). Seeing is believing: Understanding and using imagery in sport. In J. M. Williams (Red.), Applied Sport Psychology: Personal Growth to Peak Performance (s. 237-260). Mountain View, CA: Mayfield. Wallsbeck, M. (2009). Ishockeyspelares förståelse och upplevelse av visualisering. (Cuppsats i psykologi inriktning idrott, 61 90p). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. White, A., & Hardy, L. (1995). Use of different perspective on the learning and performance of different motor skills. Brittish Journal of Psychology, 86, 169-180. White, A., & Hardy, L. (1998). An in-depth analysis of the uses of imagery by high-level slalom canoeists and artistic gymnasts. The Sport Psychologist, 12, 387-403. Weibull, F. G.W. (I tryck). The Analytic framework of imagery experiences: A summary of four studies on different sports. Proceedings of the 24th Annual Conference Association

37 of Applied Sport Psychology. Salt Lake City, UT: AASP. Weibull, F. G. W. (2005). Imagery experience in tennis: A comparison of professional and promising players (C-uppsats i psykologi inriktning idrott, 41-60 p). Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad. Weibull, F. G. W. (2006). An individualized imagery intervention: A case study. I P. Hassmén (Red.). Svensk Idrottspsykologisk Förenings Årsbok, 92-111: Laholm: Trydells Tryckeri AB. Weibull, F. G. W. (2008a). Idiosyncratic imagery experiences in tennis: Using imagery patterns as an analytic framework. I B. A. Carlsson, U. Johnson, K. A. Josefsson, & N. Stambulova (Red.). Proceedings of the Nordic conference: Health Participation and Effects of Exercise (s. 64-65). Centre for Sport and Health Research, Halmstad University, Sweden. Weibull, F. G.W. (2008b). Learn and practice the individual profile of imagery experiences in sport. Proceedings of the 23nd Annual Conference Association of Applied Sport Psychology (s.22). St. Louis, MO: AASP. Weibull, F. G W. (2009) IPIES guidelines for users. Opublicerat manuskript, högskolan i Halmstad, Sverige. Woolfolk, R. L., Parrish, M. W., & Murphy, S. M. (1985). The effects of positive and negative imagery on motor skill performance. Cognitive Therapy and Research, 9, 335-341. [Abstract]. Tillgänglig online på: http://www.springerlink.com/content/r901j44m3t6n08l1/.

38 Bilageförteckning Bilaga 1: The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES) Bilaga 2: Frivilliga styrkelyftare sökes till uppsatsstudie Bilaga 3: Informerat samtycke Bilaga 4: Sammanställning av frivilliga visualiseringsupplevelser Bilaga 5: Sammanställning av spontana visualiseringsupplevelser Bilaga 6: Figur 3, Styrkelyftares visualiseringsupplevelse Bilaga 7: Individuell profil 1 Bilaga 8: Individuell profil 2 Bilaga 9: Individuell profil 3 Bilaga 10: Individuell profil 4 Bilaga 11: Individuell profil 5 Bilaga 12: Avsiktlig träning, styrkelyftare 1 Bilaga 13: Avsiktlig träning, styrkelyftare 2 Bilaga 14: Avsiktlig träning, styrkelyftare 3 Bilaga 15: Avsiktlig träning, styrkelyftare 4 Bilaga 16: Avsiktlig träning, styrkelyftare 5

Bilaga 1 Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES) 1. Bakgrundsinformation 1.1. Din ålder 1.2. Kön 1.3. Utbildning 1.4. Antal år som du har varit aktiv i din idrott 1.5. Ringa in din nuvarande tävlingsnivå Lokal nivå Distrikt nivå Nationell nivå Internationell nivå 2. Introduktionsfrågor för visualisering 2.1. Var vänlig och berätta vad du känner till om visualisering 2.2. Markera tre stycken definitioner som du känner är de viktigaste för din förståelse för visualisering Vid visualisering kan olika sinnen inkluderas (t.ex. syn, hörsel..) Man kan inkludera känslor i visualisering Visualisering kan ha både psykologiska och fysiologiska effekter Genom visualisering kan man återskapa minnen av sinneskänslor och visuella bilder Genom visualisering kan man skapa nya sinneskänslor och visuella bilder Bilder och känslor kan skapas utan extern stimuli Visualisering kan ske med vilje och ofrivilligt 2.3. Upplever/använder du visualisering i samband med din idrott? Ja Nej Fortsätt till del 3A och 3B.

Bilaga 1 3A. Frivillig visualisering 3.9 Hur 3.10. 3.1 Sammanhang 3.2. Vad 3.3. Varför 3.4. Hur 3.5. Avsiktlighet 3.6. Relevans 3.7. Behaglighet 3.8. Koncentration ofta? Effekt? Träning- Innan Under Direkt efter Tävling- Innan Under Direkt efter Utanför träning/ tävling

Bilaga 1 3B. Spontan visualisering 3.8 Hur 3.9 3.1 Sammanhang 3.2. Vad 3.3. Hur 3.4. Avsiktlighet 3.5. Relevans 3.6. Behaglighet 3.7. Koncentration ofta? Effekt? Träning- Innan Under Direkt efter Tävling- Innan Under Direkt efter Utanför träning/ tävling

Bilaga 1 Skalor till 3A och 3B. 3A.5. / 3B.4. Avsiktlighet 1 = Helt spontant. 7 = Avsiktligt använt. 1 2 3 4 5 6 7 3A.6. / 3B.5. Relevans 1 = Inte tillfredsställande. 7 = Väldigt tillfredsställande. 1 2 3 4 5 6 7 3A.7. / 3B.6. Behaglighet 1 = Inte behagligt. 7 = Väldigt behagligt. 1 2 3 4 5 6 7 3A.8. / 3B.7. Koncentration 1 = Ingen. 7 = Väldigt mycket. 1 2 3 4 5 6 7 3A.9. / 3B.8. Hur ofta? 1 = Sällan. 7 = Ofta. 1 2 3 4 5 6 7 3A.10. / 3A.9. Upplevd effekt. -7 = Väldigt stor negativ effekt. -1 = Väldigt liten negativ effekt 0 = Ingen effekt. 1 = Väldigt liten positiv effekt. 7 = Väldigt stor positiv effekt. -7-6 -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7

Bilaga 2 Frivilliga styrkelyftare sökes till uppsatsstudie! Under våren 2009 kommer jag, Lucia Christensen att skriva en B-uppsats inom idrottspsykologi med inriktning mot visualisering. Jag studerar idrottspsykologi vid högskolan i Halmstad och har som syfte att undersöka elitlyftare i styrkelyft och deras upplevelse av visualisering i tränings- och tävlingssammanhang. Uppsatsen bygger på intervjuer och därför vore det lämpligt om 8 stycken frivilliga styrkelyftare från Svenska styrkelyftlandslaget kan ställa upp. Självklart är det frivilligt och du har rätt till att ändra dig och avbryta samarbetet närhelst under intervjun. Under landslagslägret i Halmstad den 10-12 april kommer jag att genomföra intervjuerna. Dessa äger rum under hela helgen och kommer att anslås under lägret där jag självklart tar hänsyn till att de inte inskränker på föreläsningar/seminarier/träningar. Intervjun tar cirka 40-80 minuter och kräver inga förberedelser av dig. Det enda du behöver göra är att vara på plats och svara på några frågor som jag har förberett. Ditt deltagande kommer att bidra till forskningen inom idrottspsykologi som därmed gör att idrotten kan utvecklas. Självklart får du också ta del av resultatet från studien när uppsatsen är färdig. Om du är intresserad av att delta i intervjuerna så vänligen meddela detta till mig via mailadressen som står nedan. Sista datum för svar är söndagen den 5 april. Det är som du ser ganska brådskande vilket beror på att lägret är redan helgen därpå. Har du frågor eller vill veta mer kan du antingen ringa mig eller bara skriva ihop ett mail. Du kan också kontakta min handledare Fredrik Weibull på Högskolan i Halmstad. Kontakt: Högskolan i Halmstad Fredrik Weibull (handledare) Lucia Christensen Amanuens Studerande Telefon: 035-16 76 52 073-778 12 05 Mail: fredrik.weibull@hh.se lucchr08@student.hh.se

Bilaga 3 Information om studien: Formulär för Informerat Samtycke: Visualiseringsstudie Hej, jag genomför en visualiseringsstudie (uppsats på B- nivå) för Centrum för Forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott på Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att undersöka visualiseringsanvändandet hos styrkelyftare. Instrumentet som kommer att användas i studien är en modifierad version av Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008). Det består av tre delar, del ett består av bakgrundsfrågor, del två behandlar förståelsen av visualisering, del tre handlar om visualiseringsupplevelser. Det finns inget rätt eller fel sätt att visualisera på, allt du behöver göra är att ärligt bedöma din visualisering. Hela sessionen kommer att ta ungefär 60 minuter. Resultatet kommer att behandlas konfidentiellt. Du har rätt att dra dig ur studien när som helst utan några konsekvenser och du har möjlighet att ställa frågor om det är något du undrar över. Kontaktperson Handledare Lucia Christensen Fredrik Weibull Mail: lucchr08@student.hh.se Fredrik.Weibull@hh.se Tel: 073 778 12 05 035 16 76 52 Informerat Samtycke Jag bekräftar att: Syftet med studien har förklarats för mig. Jag har blivit informerad om att mina resultat kommer att behandlas konfidentiellt Jag kan dra mig ur studien när som helst. Jag har möjlighet att ställa frågor. Jag är villig att delta i denna studie för att undersöka visualisering under ovan nämnda förhållanden. Namnteckning: Datum:

Bilaga 4 Sammanställning av frivilliga visualiseringsupplevelser Tabell 9 Sammanställning av frivillig visualisering Vad? Varför? Hur? Hur ofta? Bra lyft Bra lyft, genomföra träningspasset som planerat Bra prestation, flow-liknande känsla, andra som hejar Teknik, bra lyft Bra lyft Bra lyft Bra lyft och bra känsla i kroppen Bra prestation, flow-liknande känsla, andra som hejar Ett perfekt lyft, Dåliga lyft och sedan korrigera till rätt lyft Bra lyft Bra prestation från träningspasset, flow-liknande känsla, andra som hejar, musik Bra tekniskt lyft, fotbredd, hur jag står, allt stämmer, hur lyftet skall kännas Träning (12) Innan träning (3) Rätt känsla/sinnesstämning, prestation, teknik Genomföra passet som tänkt, målsättning Motivation, trygghet, självförtroende Vis. Inre. Kin. Tak. Real. Upplevd effekt 5 5 Em. Kin. Au. Real. 5 3 Em. Vis. Inre/yttre Kin. Tak. Aud. Real. 5 6 Under träning (6) Göra perfekta lyft, Kin. Real. 6 5 teknik, koncentration Öka anspänningen, Em. Vis. Yttre. Tak. 5 7 positiv känsla, Aud. Real. motivation, teknik Rätt Vis. Inre. Kin. Tak. 5 7 känsla/sinnesstämning, Real. prestation, teknik Genomföra passet som Em. Kin. Tak. Real. 7 3 tänkt, målsättning Motivation, trygghet, Em. Vis. Inre/yttre. 6 6 självförtroende Kin. Tak. Aud. Real. Koncentration, positiva Em. Vis. Inre/yttre. 4 5 känslor Kin. Tak. Real. Direkt efter träning (3) Teknik, känna sig stark Em. Vis. Inre/yttre. 7 3 Tak. Real. Positiv känsla, Em. Vis. Inre. Real 7 7 självförtroende, motivation Motivation, trygghet, Em. Vis. Inre/yttre 6 6 självförtroende Kin. Tak. Aud. Real. Tävling (11) Innan tävling (4) Rätt känsla/sinnesstämning, prestation, teknik Vis. Inre. Kin. Tak. Real. Strategi/plan för tävlingen Uppnå mål Em. Vis. Inre/yttre. Tak. Aud. Real. Förändra negativa spontana Trygghet, Em. Vis. Inre. Kin. förställningar till perfekta Självförtroende Långsam. 5 5 7 7 6 2

Bilaga 4 prestationer Lätthet och styrka i kommande lyft Peppning, motivation Em. Vis. Inre/yttre. Kin. Snabbare. 3 7 Under tävling (6) Bra tekniskt lyft Göra perfekta lyft, Kin. Real. 7 6 Teknik, koncentration Bra tekniskt lyft, fotbredd, hur Öka anspänningen, Vis. Inre. Kin. Tak. 5 7 jag står, allt stämmer, hur lyftet skall kännas positiv känsla, motivation, teknik Real. Bra lyft Öka anspänningen, Vis. Yttre./inre Kin. 7 7 positiv känsla, Motivation, teknik Tak. Aud. Real. Ny strategi i tävlingen Motivation, uppnå mål Em. Vis. Inre/yttre. 7 3 Tak. Aud. real Strategi/plan för i tävlingen Uppnå mål Em. Vis. Inre/yttre. 7 7 Tak. Aud. Real Ett perfekt lyft Koncentration, positiva känslor Em. Vis. Inre/yttre. Kin. Tak. 5 7 Bra prestationer Perfekta tävlingslyft, framförallt knäböj Snabbare. Direkt efter tävling (1) Glädje, självförtroende, Em. Vis. Inre. Real. 7 7 motivation Utanför träning/tävling (6) Positiva känslor, Em. Vis. Inre/yttre. 4 3 motivation, uppnå mål, Kin. Aud. laddad, självförtroende Real/långsam/snabbare Bra lyft, genomföra Genomföra passet som Em. Kin. Aud. Real. 5 5 träningspasset som planerat tänkt Bra starka lyft med glädje Uppnå mål, Em. Vis Inre/yttre. 4 7 Självförtroende Kin. Real. Stå på prispallen, och höra Uppnå mål, lugn, Em. Vis. Inre. Kin. 7 5 nationalsången självförtroende Tak. Aud. Real. Det rätta lyftscenariot Teknik, automatisering Vis. Inre. Kin. Tak. 3 5 Real. Bra prestation, flow-liknande känsla, andra som hejar, musik Motivation, trygghet, självförtroende Em. Vis. Inre/yttre Kin. Tak. Aud. Real. 6 6

Bilaga 5 Sammanställning av spontana visualiseringsupplevelser Tabell 10 Sammanställning av spontan visualisering Vad? Hur? Hur ofta? Tävling (6) Innan tävling (2) Tidigare misslyckade lyft/tävlingar, osäkerhet, tvivel, svaghet Utbomning och ett felaktigt lyft kopplat till ångestkänslor och irritation över att inte kunna göra det som individen kan, ångrar sig Upplevd effekt Em. Kin. Real. 7 3 Em. Vis. Inre. Kin. Tak. Real/långsam. Direkt efter tävling (4) Dåliga prestationer Em. Vis. Inre/yttre. Kin. Tak. Real. Tidigare positiva prestationer från tävlingen Em. Vis. Inre. Kin. Tak. upprepas Aud. Real/långsam/snabbare. Nya målsättningar, exempelvis ett möjligt Em. Vis. Inre. Kin. Tak. världsrekord i mark Aud. Real. Negativa prestationer upprepas tillsammans med Em. Vis. Inre/yttre. Tak. ångestkänslor, ser hur det kommer vara nästa Aud. Real/långsam. tävling 5-1 7 3 7 7 5 5 7-2 Utanför träning/tävling (4) Tidigare misslyckade lyft/tävlingar, Osäkerhet, Em. Kin. Real. 7 3 tvivel, svaghet Utbomning och ett felaktigt lyft kopplat till ångestkänslor och irritation över att inte kunna göra det som individen kan, ångrar sig Em. Vis. Inre. Kin. Tak. Real/långsam. 6-4 Goda/lyckade prestationer Nya målsättningar, exempelvis ett möjligt världsrekord i mark Em. Vis. Inre/yttre. Kin. Tak. Aud. real. Em. Vis. Inre. Kin. Tak. Aud. Real. 5 7 5 5

Figur 3. En modell för styrkelyftares visualiseringsupplevelser. Modellen visar visualiseringsmönster för frivillig och spontan visualisering utifrån kontexterna träning, tävling och utanför träning/tävling. Bilaga 6