Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet. Nr 1:2010. SM-styrkelyft Visualisering och styrkelyft

Transkript

1 Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet Nr 1:2010 SM-styrkelyft 2010 Visualisering och styrkelyft Topp 10 ranking 2009

2 may Your guide in powerlifting 4-8 may may European Powerlifting Championships Köping, SWEDEN European Powerlifting Championships Köping, SWEDEN EM Styrkelyft maj Köping 2 SVENSK STYRKELYFT nr 1: 2010

3 LEDAREN Förbunsdskaptenen har ordet! Hej, alla därute i styrkelyftssverige. Joakim Lakso heter jag, är 34 år och bor i sveriges nordligaste residensstad Luleå. Jag är byggnadssnickare i grunden men har på senare år jobbat bla som idrottslärare, säljare/ servicetekniker i kaffebranschen och jobbar nu som ansvarig för ett nystartat bilvårdscenter. Vid sidan av det har jag dessutom stått i dörren i fjorton år. På fritiden ägnar jag mig åt styrkelyft, styrkelyft och styrkelyft... eeh... ja, och så kör jag tvåcylindrig amerikansk motorcykel under sommarhalvåret. Vissa av er kanske redan känner mig eller vet vem jag är, andra inte. Hursomhelst så erhöll jag vid årsskiftet titeln förbundskapten vilket är ett uppdrag jag värdesätter högt och tar på största allvar. På förekommen anledning tänkte jag därför nu passa på att presentera mig lite närmare. Eftersom jag är född i Luleå, en stad med hockey-anor och eftersom min far var lite av en lokalkändis i hockeykretsar så föll sig idrottsvalet tämligen naturligt. Jag började redan i sjuårsåldern spela med Bergnäsets AIK som på den tiden hade relativt stor ungdomsverksamhet och ett ganska duktigt division1-lag. Jag, med min redan då rundnätta kropp, var inte den snabbaste på skridskor så jag flyttade mig längre och längre bak från mittlinjen tills jag slutligen hamnade där jag gjorde mest nytta... i mål... Så den första halvan av min idrottskarriär motade jag puckar, tills besvärliga knäproblem satte stopp för vidare spelande. Jag gjorde min sista säsong 1990 och spenderade hälften av den utanför rinken. Så till den andra och fortfarande aktiva halvan av mitt idrottande. Mitt kraftsportsintresse har alltid varit stort och nu fick jag ägna mig åt en lång tids uppbyggande och stabiliserande knä- och balansträning. Först sökte jag mig till de lokala gymen men flyttade ganska snabbt därifrån, ner i källaren på stadens sporthall, till Luleå Atletklubb. Eftersom både ungdoms/ juniortävlingsverksamheten mer eller mindre låg i träda blev jag både välkomnad och väl omhändertagen samt ordentligt drillad i skivstångsteknik. Det dröjde bara tre veckor innan jag gjorde min tävlingsdebut på DM i Öjebyn... himmel och plättar! Det var som en helt ny värld hade öppnat sig; stora, starka, smått skräckinjagande karlar som lyfte otroliga vikter och släppte väder, rapade och vrålade ilsket men som i nästa sekund klappade mig på axeln, presenterade sig artigt och sen pratade om allt möjligt annat än just lyftning... mycket om mat. Jag var fast direkt och fortsatte tävla med inte helt oäven framgång, först som ungdom, sen som junior och nu i skrivande stund sitter jag som senior och lider av sviterna av en missad sista mark från den gångna helgens SM i Göteborg. Bestulen på guldet av en junior, hrmpf! Nä, skämt åsido... hatten av för di små! Vi är ju som bekant begåvade med riktigt duktiga ungdomar och juniorer. Några av dem finns faktiskt i min egen klubb och det är riktigt roligt att se dem utvecklas. Vi är en förening med många år på nacken, snart sjuttio faktiskt (Luleå AK bildades 1941) och jag tror inte vi någonsin haft så många licensierade lyftare som vi har idag. Vi är sexton stycken och det är mycket tack vare min gode vän, träningskamrat, sjukgymnast och coach Patrik Hedqvist. Det är för övrigt någonting vi alla både på klubb-, distrikts och nationell nivå måste prioritera; att säkra återväxten inom sporten. Vi måste försöka knyta ungdomarna till oss, till den organiserade lyftidrotten och dra dem bort från den ack så förrädiska gym-kulturen. Jag vet att det finns många klubbar ute i landet som redan gör det men vi kan säkert bli bättre, utan att för den sakens skull glömma bort de lite äldre. Seniorerna är ju trots allt stommen i svensk lyftidrott och det måste vi ta vara på. Det är bland annat det vi i landslagskommittén nu eftersträvar; ett visst antal seniorlyftare som utgör just stommen samt juniorlyftare som man släpper upp och väver in allt eftersom i lagen så vi får en kontinuitet. Vi står ju som bekant inför en viss omorganisation/omstrukturering både på landslags- och förbundsnivå. Så, vad kan jag bidra med då? Ja, jag hoppas att tillsammans med övriga i landslagskommittén kunna skapa bättre förutsättningar för våra svenska lyftare. Bland annat genom ökad framförhållning, ett bra informationsflöde, eventuellt bättre sponsoravtal samt att vi ska ta till oss konstruktiv kritik från våra lyftare och andra ute i lyftarsverige. Det känns också bra att vi numera har en klar policy för hur man beter sig Ledaren sid 3 SM Styrkelyft sid 4 Visualisering och styrkelyft sid 7 Serieomgång 1 rapport från Kubbe Norrflärke sid 11 Ranking 2009 sid 11 Resultat sid 12 Ankis Kost sid 15 Historia sid 17 Utbildningsläger i Halmstad sid 18 Sportlovslyftet sid 19 KM TK Trossö sid 20 domar- och utbildningsinfo sid 21 Till minne av Sven Hubert /Stockholms Polisens IF sid 22 Vi vill uppmärksamma. sid 23 TREVLIG LÄSNING på, i, och runt kring landslagsuppdrag. Var och en skall kunna ta ansvar för sig själv och sina handlingar men vi ska självklart hjälpa varandra när det behövs. Vi är ett lag! Det är en annan viktig fråga som jag tror och hoppas att vi ska kunna ta itu med. Att på sikt försöka samla den kunskap som idag finns ute i landet, från norr till söder, för att hjälpa oss att bli bättre både i träning och på tävling. Då jag nu sedan en tid både som IT-domare och coach varit ute i lyftarvärlden, så kan jag bara instämma i de många tidigare sagt till mig. Styrkelyft är för alla och det är allt som oftast fin stämning både lyftare och nationer emellan. Hur det än är så måste vi ju alla betvinga de där förb... vikterna på skivstången. Sköt om er, vi ses! /Joakim Lakso Luleå AK Officiellt organ för Svenska Styrkelyftförbundet och Nordiska Styrkelyftförbundet. Omslag Josefin Swahn - Sportlovslyftet Svenska Styrkelyftförbundet Munktell Arenan, ESKILSTUNA Telefon Telefax Bankgiro PRENUMERATION Prenumerationsfrågor Telefon Bankgiro Adressändring måste göras skriftligt minst tre veckor i förväg till Svenska Styrkelyftförbundet (se adress till vänster). Nuvarande adress anges genom att adresslappen på senast mottagna tidning eller dess omslag klistras på din adressändring. Vid adressändring till utlandet utgår särskild avgift. Ansvarig utgivare & redaktionsråd Helene Johage & Josephine Werngren UTGIVNING Utgivningsdatum för 2010 Nr Utg. vecka Manusstopp 1 v. 10 v v. 18 v v. 27 v v. 36 v v. 48 v v. 52 PRODUKTION Svensk Styrkelyft trycks på miljövänligt 90 grams Print matt papper, som är tillverkat av massa som inte är klorblekt. Layout, original och tryckproduktion S&B Stockholm SVENSK STYRKELYFT nr 1:

4 SM Styrkelyft Anders Johansson Fredrik Svensson Tellis Katsogianis SM i Styrkelyft, Göteborg Skådeplatsen för årets mest prestigefyllda tävling, SM i styrkelyft, var Scandic Backadal i Göteborg. De nio samarbetande föreningarna från Västra Götalands distrikt gjorde ett mycket fint arbete med arrangemanget och med Janne Salmela i spetsen trimmade även Köping in ett klovarlag inför kommande EM. Legendariske lyftaren, numera landslagsansvarige Kenneth Mattsson gick omkring och bara myste mest hela tiden över hur väl saker och ting flöt på. Fördelarna med att hålla tävlingar inom ett hotells väggar är uppenbara. Extremt nära för lyftarna att förflytta sig mellan sovplats och lyftararena samt utfodringsmöjligheter av mycket god standard. Att uppvärmningshallarna blir lite trånga och varma får man ta. Gemenskapen blir ju hög! På lördagen körde samtliga damer och herrar upp till 90 kg. Publiken bjöds på fin lyftning och ett par rekord. Damerna först -48 kg Här fanns bara Örebros förstaårssenior Miia Liimatainen, men det är ju som bekant inte bara. Efter lite trassel i böjen, där hon bommade 142,5 kg två gånger på djupet, så stänkte hon vikten i sista försök och följde därefter upp med 67,5 kg i bänk och 140 kg i marklyft. Totalt 350 kg för Miia. -52 kg Även här en ensam dam. Frida Leandersson må vara för -95 men hon lyfter som en riktigt dam! Det är jättenyttigt med tävlingar för de yngre lyftarna och rätt matchat så klarade hon 8 av 9 lyft. Belöningen 265 kg via serien 107,5-47, kg Damernas största klass med fem deltagare. Dessutom ordentligt spännande. Eller, nja. Att guldet skulle gå till superjunioren Angelica Brage var ju tämligen klart men efter henne så var det en vidöppen tävling. När väl magnesiumdammet skingrat sig stod Örebro AK med två tjejer på pallen, Silver till Helen Engberg och brons till Ulrika Johansson. Segraren Angelica Brage passade på att slå till med svenskt juniorrekord i bänkpress med 100 kg. 1. Angelica Brage, Öjeby AK tot: 430 kg 2. Helen Engberg, Örebro KK 147, tot: 362,5 kg 3. Ulrika Johansson, Örebro KK 137,5-67,5-140 tot: 345 kg -60 kg I denna klass fick många för första gången stifta bekantskap med en av Sveriges starkaste tjejer genom tiderna, Riita Liimatainen. Det var säkert inte bara jag som såg henne lyfta för första gången och det var garanterat inte heller bara jag som blev imponerad! Fina vinklar och ett djäkla tryck i bitarna. I inledande böjmomentet slog hon till med 180 kg och höjde därmed sitt egna svenska rekord från -06. Även i totalen blev det rekord med 462,5 kg efter en bänk på 110 kg och avslutande mark på 172,5 kg. Bakom Riita kämpade Josephine Werngren till sig silvret och den klassiskt lyftande Annika Lindmark bronset. 1. Riita Liimatainen, Örebro KK, ,5 tot: 462,5 kg 2. Josephine Werngren, Sundbybergs TK, 162,5-92,5-167,5 tot: 422,5 kg 3. Annika Lindmark, Luleå AK, 95-87,5-127,5 tot: 310 kg 4 SVENSK STYRKELYFT nr 1: 2010

5 SM Styrkelyft Mattias Westberg Stefan Huldén -67,5 kg Om man pratar om rutin kan man lika gärna prata om Elisabeth Wahlander, från Broddetorp. I 67:an fick hon här ordentligt motstånd av en vilt kämpande Linda Samuelsson från Sundbyberg. Tjejerna låg lika efter inledande böjarna och Linda ryckte sedan åt sig en 10 kg s ledning efter bänken men Elisabeth är ju urstark i marken vilket fällde avgörandet i hennes favör. Trea slutade Karolina Arvidsson, Borlänge AK, som även slog det svenska rekordet i bänkpress genom att bemästra 118 kg! 1. Elisabeth Wahlander, Broddetorp, tot: 445 kg 2. Linda Samuelsson, Sundbybergs TK, tot: 430 kg 3. Karolina Arvidsson, Borlänge AK, tot: 413 kg -75 kg I ensamt majestät defilerade Lucia Christensen, Västra AK, hem guldet i klassen. Hon sparade ju inte på krutet för det utan matade på med idel toppresultat. Enda kvinnliga knäböjen på +200 kg är ju inte fy skam. Hon följde upp detta med fina bänkpressar och avslutande mustiga marklyft. Med serien 202, samlade hon totalt 502,5 kg. -82,5 kg Bland de tyngre damerna imponerade Stockholmspolisens Viktoria Larsson stort. Framförallt var det i avslutande marklyften som hon med utrustningslösa 180 kg skapade ett sorl i publiken. Sammanlagt blev det en överlägsen seger för Viktoria före Åsa Halvardsson, Sundsvalls AK och Charlotte Andersson, Örebro KK. 1. Viktoria Larsson, SPIF, tot: 445 kg 2. Åsa Halvardsson, Sundsvalls AK, tot: 385 kg 3. Charlotte Andersson, Örebro KK, ,5-140 tot: 337,5 kg +82,5 kg Klassens enda deltagare, Emma Påhlsson, från Eskilstuna AK fick aldrig nåd hos domarna för sina knäböjar och kom därför inte förbi det momentet. Herrarna -56 Ensam i klassen var Daniel Marmander, Falkenberg. Utan hot från andra lyftare kunde han defilera in med 415 fina kg. Detta via serien ,5 kg Favorittyngde Thomas Wulffeld fick här stifta bekantskap med böjnerverna och bommade helt sonika bort sig. Inledande två böjarna för grunda sedan helt enkelt för tung. I Thomas frånvaro blev striden om guldet en uppgörelse mellan Per Paananen, Westbo AK, och Jonas Telegin, Nora AK. Per levde väldigt farligt i bänkmomentet där han tog sin vikt först i tredje försök. Telegin hade därmed ett för stort försprång inför marklyftet, så guldet till Nora. På tredje plats ytterligare en Westbolyftare, Andreas Karlsson. 1. Jonas Telegin, Nora AK, 222,5-132,5-232,5 tot: 587,5 kg 2. Per Paananen, Westbo AK, tot: 575 kg 3. Andreas Karlsson, Westbo AK, 217, tot: 547,5 kg -75 kg Att Amit Selberg, Sundsvalls AK, skulle ro hem segern I klassen var ju inget vågat tips. Frågan var bara vilka vikter som skulle presteras. Han mäktade med totalt 695 kg trots endast en klarad böj och en klarad bänkpress. Dessutom riktig mjukstart i marken. Amits nivå är extremt hög. Bakom Amit gjorde Christer Johansson, Borlänge AK, en väldigt fin tävling. Lite svettigt i bänken dock där han bommade två lyft innan tredjelyftet förlöste spänningarna. Bronset knep Peter Ollanketo, Västra AK. 1. Amit Selberg, Sundsvalls AK, tot: 695 kg 2. Christer Johansson, Borlänge AK, tot: 635 kg 3. Peter Ollanketo, Västra AK, tot: 620 kg -82,5 kg En tät och jämn klass med hela 9 deltagare till start. Insatserna var höga och bomningsfrekvensen likaså. Detta drabbade Stefan Andersson, Åmåtsfors AK, och Mattias Hopp, ASK, värst. Båda borta efter knäböjen vilket öppnade fältet rejält. I ledningen inför avslutande mark därför Umeås Richard Tano. Han lyckade SVENSK STYRKELYFT nr 1:

6 SM Styrkelyft emellertid inte hålla undan för jagande Fredrik Green, Broddetorp, som avgick med guldet samt Linus Hedberg, Järfälla AK, som belönades med silver. 1. Fredrik Green, Broddetorp, ,5 tot: 732,5 kg 2. Linus Hedberg, Järfälla AK, ,5-262,5 tot: 695 kg 3. Richard Tano, Umeå Power, tot: 685 kg -90 kg Här återfanns ytterligare en av tävlingarnas absoluta favoriter i Patrik Turesson, Broddetorp. Patrik visade god klass genom hela tävlingen och skrapade ihop 830kg. Med detta tog han sitt fjortonde SM-guld! Överraskande nog så var han inte för dagen främste knäböjare utan där presterade Tellis Katsigiannos, Göteborgs SK, fantastiskt fin lyftning och klarade 320 kg. Även gott försök på 330 kg. I det sammanlagda resultatet smög sedan Joachim Nilsson in på en hedrande bronsplats med jämn och tekniskt fin lyftning. 1. Patrik Turesson, Westbo AK, tot: 830 kg 2. Tellis Katsagiannos, Göteborgs SK, tot: 785 kg 3. Joachim Nilsson, Västra AK, tot: 775 kg Söndagen inleddes med klasserna 100 och kg I klass hundra var det många som hade goda chanser till att få stå på pallen. Den som till slut drog längsta strået var junioren Mattias Ivarsson som försvarade sitt guld från Han representerade nu Göteborgs SK på hemmaplan med serien ,5 vilket gav sammanlagt 832,5 kg. På silverplatsen hittade vi Luleå AK s Joakim Lakso som hade vittring på guldet men fick se sig slagen då stången gled honom ur händerna i sista marklyftet. Joakim slutade på 830 kg. Bronset gick till Niklas Gustavsson från Öjebyn som bara bommade ett enda lyft i alla tre grenar och slutade på 825 kg i denna jämna klass. 1. Mattias Ivarsson, Göteborgs SK, ,5 tot: 832,5 kg 2. Joakim Lakso, Luleå AK, tot: 830 kg 3. Niklas Gustavsson, Öjeby AK, tot: 825 kg -110 kg I klass 110 kopplade Kristoffer Willebrand från Broddetorp ett grepp om ledarpositionen redan efter knäböjen efter en imponerande 360-böj. Han fortsatte i samma fina stil och belönades med en guldmedalj för sina överlägsna 870 kg. Därefter var det trångt med tre tävlande som lyfte ihop 830 kg. Mikael Hedesund från Degerfors var dagens lättaste 110-lyftare och fick kliva upp på silverplats på pallen. Marcus Denke från Jönköpings SK fick ett brons trots att han inte hade marginalerna på sin sida. Den sista tävlanden på 830 kg och just utanför pallplats var nybantade Stefan Huldén, Örebro KK, som vi är vana att se i klassen över. Det blir fortsatt intressant i denna viktklass. 1. Kristoffer Willebrand, Broddetorps GOIF, tot: 870 kg 2. Mikael Hedesund, Degerfors AK, tot: 830 kg 3. Marcus Denke, Jönköpings SK, tot: 830 kg -125 kg Klass 125 bjöd på tävlingens enda godkända böj över 400 kg. Jörgen Ljungberg, ASK Eskilstuna slutade på 415 kg i knäböj och sedermera en total på 1022,5 kg och fick med sig en guldmedalj hem. På silverplats kom Tomas Sundin, Extreme Power Team, med 967,5 kg, bara 2,5 kg före David Holmberg, Öjeby AK som fick nöja sig med en bronspeng i år. 1. Jörgen Ljungberg, ASK Eskilstuna, ,5 tot: 1022,5 kg 2. Tomas Sundin, Extreme Power Team, ,5 tot: 967,5 kg 3. David Holmberg, Öjeby AK, tot: 965 kg +125 kg I den tyngsta klassen slutade det med dubbelt Sundsvalls AK i topp. Anders Johansson a k a Starke Anders gjorde skäl för smeknamnet och fick revanch för förra årets utbomning. Det blev totalt 1040 kilon. Bredvid på pallen hamnade klubbkompisen Fredrik Svensson som även han skrapade ihop över ett ton lyft vikt med tio kilos marginal. Bronset kneps av klassens äldste deltagare, Robert Ericsson från Köpings AK, på totalresultatet 950 kg. Han förbättrade sina tävlingspers i både bänk och totalt vilket visar att styrkelyft är en idrott man kan utöva länge med framgång. 1. Anders Johansson, Sundsvalls AK, tot: 1040 kg 2. Fredrik Svensson, Sundsvalls AK, tot: 1010 kg 3. Robert Ericsson, Köpings AK, tot: 950 kg Patrik Hedqvist, Luleå Ak Stipendier Stipendier från Lyftidrottens Ungdomsfond I samband med SM i Styrkelyft i Göteborg, delade representanter från Lyftidrottens Ungdomsfond ut 2009 års stipendium till: Angelica Brage Öjeby AK Silvermedaljör vid Junior-VM och Guld vid Juior-EM Mattias Ivarsson Lerums AK (hemmaklubb 2010 Göteborg SK) Bronsmedaljör vid både Junior-VM och Junior EM Erik Degerman Öjeby AK Guldmedaljör vid Ungdoms-VM Stort Grattis från Lyftidrottens Ungdomsfond Göran Gunnarsson Angelica Brage Erik Degerman Mattias Ivarsson 6 SVENSK STYRKELYFT nr 1: 2010

7 Visualisering Visualisering och styrkelyft Denna artikel är den första av tre artiklar som kommer att beskriva visualisering i relation till styrkelyftidrotten. Jag kommer i denna artikel att beskriva det mentala verktyget visualisering, och jag skall försöka att besvara vad visualisering är, hur visualisering används och upplevs, samt vilka effekter som visualisering kan ge idrottare. Följande artiklar kommer att presentera resultat av en studie på fem elitstyrkelyftare (del 2), och en uppföljande diskussion om visualisering samt exempel på hur visualisering kan tränas (del 3). En klassisk och mycket populär komponent inom idrottspsykologin och psykologiska träningsprogram är visualisering 8,17. Faktum är att visualisering har visat sig vara den mest använda tekniken för prestationsförbättring 12,51. Intresset för visualisering beror till stor del på att forskning har visat att tekniken gett positiv effekt på motoriska färdigheter 30, d.v.s. förbättrade färdigheter. Visualisering inom idrottens kontext handlar om att föreställa sig tidigare eller kommande prestationer 55 och kan användas för att bl.a. prestera optimalt på tävling 22, öka koncentration, förbättra självförtroende 29 samt minska oro/ångest 34. I generationer har nyckeln till framgång varit att träna hårt och intensivt. För att förstå hur elitidrottare lyckas genom noggrant strukturerad träning har begreppet avsiktlig träning (eng. deliberate practice) studerats i samband med fysisk träning 14. Dagens forskning har förflyttat denna forskning till mental träning för att förstå hur denna skall genomföras effektivt. Avsiktlig träning är kopplat till topprestationer, har ett syfte och tränas systematiskt. Såväl fysisk träning som mental träning kan tränas avsiktligt och studier har funnit att också visualisering kan tränas avsiktligt 42. Därför kan det konstateras att visualisering är en betydelsefull mental färdighet för topprestationer inom idrott. Därmed kan denna mentala teknik hjälpa oss idrottare att utvecklas och nå våra mål. Visualisering och elitidrott Tidigare studier har visat att elitidrottare i flera olika idrotter använder sig av visualisering, t.ex. simning, softboll, golf, banlöpning, volleyboll, brottning 34, tennis 12, fotboll 49, rodd 3 och fallskärmshoppning 17. Visualisering och mental förberedelse har också beskrivits som betydelsefullt inom styrkelyft 19. Men, inga studier på visualisering för styrkelyftare har funnits. Däremot har visualisering studerats inom kraft och styrkeidrott liksom tyngdlyftning 48 och styrketräning 38. Då visualisering är en populär mental strategi samtidigt som inga tidigare studier på området inom styrkelyft har funnits, var jag intresserad av att studera detta under en landslagsträff våren Resultaten från denna studie kommer att redovisa i nästa nummer av Styrkelyftaren. Vad är visualisering? Det finns idag många definitioner av visualisering. En väl använd definition är den från Morris och kollegor 33 som delvis har modifierats av Wallsbeck och Weibull 57. Definitionen beskriver visualisering på detta vis: Visualisering, i idrottskontexten, kan ses som det frivilliga eller spontana skapandet eller återskapandet av en upplevelse som genereras från minnesinformation, och som involverar kvasi-sensorisk, kvasiperceptuell, och kvasi-affektiva karaktärer som kan ske i frånvaron av det verkliga stimulit som normalt associeras med den verkliga upplevelsen och som kan ha fysiska och psykiska effekter på den som visualiserar 57. I definitionen nämns begreppen frivillig och spontan visualisering. Frivillig visualisering används för att nå ett syfte, medan spontan visualisering skapas utan ett direkt syfte 65. Ett exempel på frivillig visualisering kan vara att föreställa sig ett teknikmoment (t.ex. en knäböj) för att på så sätt förbättra tekniken samt öka självförtroendet. Spontan visualisering uppkommer utan att idrottaren har avsikt att uppleva visualisering och kan exempelvis triggas av att idrottaren läser om sin idrott 52, av sinnesupplevelser (t.ex. vid synen av en skivstång, eller utrustningen) samt av att delta i olika aktiviteter 41. Visualiseringsperspektiv, sinnen, emotioner och hastighet Visualisering kan ske utifrån två perspektiv; inre eller yttre 9. Ett inre perspektiv innebär att individen i sin visualisering föreställer sig något från samma perspektiv som i verkligheten, så kallat första person (t.ex. som att ha en kamera på huvudet) medan ett yttre perspektiv är att uppleva föreställningar utifrån (t.ex. som på film, eller från någon annans ögon), så kallat tredje person 49. Visualisering kan upplevas med båda perspektiven och individen kan även växla mellan perspektiven 21. Visualisering kan också upplevas genom samtliga sinnen i olika kombinationer; d.v.s. att se visuella bilder, känna smak och doft, taktil känsla mot huden/kroppen, höra ljud, samt kinestetisk känsla av att utföra en rörelse 33. Kinestetisk upplevelse definieras som upplevelsen av kraft och ansträngning, spatial lokalisering,6, rörelse, timing, tyngd 13 samt muskulär känsla 33 i en rörelse. Att även inkludera emotioner (känslor) har rapporterats vid visualisering (t.ex. lycka, besvikelse) 41. Visualisering kan modifieras beroende på hur individen vill uppleva visualiseringen, och kan upplevas i realtid, långsammare eller snabbare hastighet 33. Visualiseringsförmåga Nästan alla kan visualisera, men med olika lätthet och effektivitet 36. Visualiseringsförmåga är enligt Morris individens förmåga att skapa livfulla, kontrollerbara bilder och att behålla dem i minnet tillräckligt länge för att påverka den önskade visualiseringsrepetitionen 31. Ett exempel på god visualiseringsförmåga med livfullhet är att idrottaren kan uppleva visualisering så realistiskt som möjligt genom att uppleva visualiseringen utifrån flera sinnen (d.v.s. syn, hörsel, smak, doft, taktik känsla, kinestetisk upplevelse). Exempel på god visualiseringskontroll är att idrottaren kan påverka sin visualisering enligt det som önskas upplevas, d.v.s. om idrottaren vill uppleva en lätt, godkänd bänkpress, kan den påverka visualiseringen i denna riktning. Slutligen, att kunna bibehålla visualiseringen innebär att idrottaren kan visualisera tillräckligt länge för att uppleva att syftet med visualiseringen kan uppnås. En god visualiseringsförmåga har föreslagits kunna påverka prestationer positivt 46, och visualiseringsförmågan kan förbättras genom träning 44,46. Positiv och negativ visualiseringsriktning Studier har visat att visualisering kan ha både positiv och negativ effekt på prestationer 38,66. Negativ visualisering SVENSK STYRKELYFT nr 1:

8 Visualisering kan vara tidigare negativa situationer som kan skapas spontant och därmed påverka idrottaren negativt 33, det kan också vara olika rädslor som individen föreställer sig. Ett exempel kan vara en styrkelyftare som spontant visualiserar ett bommat lyft. Däremot är upplevelsen av visualisering individuell och kan vara positiv och negativ. Det vill säga, det bommade lyftet kan upplevas positivt av en styrkelyftare (t.ex. ökad motivation att ge allt) medan en annan upplever samma föreställning negativt (t.ex. rädsla för att misslyckas eller försämrat självförtroende) 41,50. Därför menar författare att visualiseringsriktningen bestäms utifrån idrottares upplevelse av visualiseringen. Detsamma gäller frivillig visualisering där visualisering av utförandet av det sista marklyftförsöket kan för en styrkelyftare upplevas som negativt och skapa för hög anspänning och nervositet som resulterar i ett lågt självförtroende och ett bommat försök. Samma visualiseringsinnehåll kan för en annan styrkelyftare istället skapa optimal anspänning och ett högt självförtroende som resulterar i ett lyckat tredjeförsök. Därför är det viktigt att inte bara veta vad visualisering skall innehålla, det är också viktigt att veta vilket visualiseringsinnehåll som har positiv respektive negativ visualiseringsinriktning för en idrottare. Avsiktlig träning Mental träning, liksom visualisering kan som tidigare nämnts tränas avsiktligt 8,42. Studier har visat att framgång påverkas av hur mycket tid en individ engagerar sig i avsiktlig träning. Begreppet avsiktlig träning har beskrivits som noggrant strukturerad träning med ett syfte 14. Att träningen är relevant för idrottaren, att idrottaren koncentrerar sig och att idrottaren upplever potentiell behaglighet (av innehållet, inte resultatet) är ytterligare faktorer som krävs för att en träningsteknik ska definieras som avsiktlig 8. Det är betydelsefullt att vara uppmärksam på dessa faktorer för att kunna skapa effektiv träning som ger positiva effekter på prestationer. Att inte träna avsiktligt, kan begränsa en positiv utveckling av förmågor. Visualiseringsanvändande och visualiseringsupplevelser Flera modeller för att beskriva visualiseringsanvändande och visualiseringsupplevelser hos idrottare har använts i forskningen. Trots att teoretiska modeller och förklaringar inte upplevs som så intressanta av idrottare som vill lära sig träna (såväl fysiskt som psykiskt), är det ändå viktigt att veta bakgrunden till varför vi uppmuntras att träna olika saker för att förbättra prestationen. Jag vill därför presentera ett par olika modeller för vad som påverkar idrottares visualisering, samt hur detta användande förklaras påverka idrottsprestationer. Figur 1. En modell för visualiseringsanvändande i idrott28. Figur 2. De fem olika visualiseringstyperna: Kognitiv Specifik, Kognitiv Generell, Motiverande Generell Anspänning, Motiverande Generell-Mastery, och Motiverande Specifik21,45. En tillämpad modell för visualiseringsanvändande Den mest använda modellen för visualiseringsanvändande är Den tillämpade modellen för visualiseringsanvändande 28. Modellen beskriver att innehållet i visualiseringen och vilket resultat denna visualisering har påverkas av vilken visualiseringstyp som individen använder 28. Detta resultat påverkas också av individens visualiseringsförmåga 51. Vilken typ av visualisering som idrottare använder påverkas av situationen och de målsättningar som individen har. Modellen innehåller därmed fyra delar: idrottssituationen, visualiseringstyp, resultat och visualiseringsförmåga (se Figur 1). Visualiseringsanvändande har två generella syften: kognitiva och motiverande syften med generella eller specifika funktioner 45. Därmed har fem visualiseringstyper utvecklats som beskriver innehållet i visualiseringen (se Figur 2). Modellen för visualiseringsanvändande (se Figur 1) har blivit kritiserad. En riktning på kritiken baseras på studier som har visat att en viss visualiseringstyp inte alltid leder till ett särskilt resultat 40. Exempelvis upplevde rugbyspelare ett ökat självförtroende Figur 3. Alternativ modell för visualiseringsanvändande17. genom Kognitiv Specifik visualisering 15, som enligt Paivio 45 är funktionell för att lära in och träna tekniska detaljer. Vidare kritik till modellen grundar sig i forskningsresultat som visar att flera olika visualiseringstyper kan leda till samma resultat 37 och att samma visualiseringstyp kan leda till flera resultat 6. Funktionen av visualisering beror därför på vilken mening den har för individen 37. En ytterligare kritik är att modellen saknar en beskrivning av vad idrottare visualiserar, vilket påverkar resultatet av visualiseringen 17. Baserat på den analytiska referensramen för idrottares visualiseringsanvändande och ovan nämnda kritik har en uppdaterad modell för visualiseringsanvändande skapats (se Figur 3) 17. Modellen föreslår att situationen (var, när) påverkar syftet (varför) som påverkar visualiseringens innehåll (vad) och karaktär. Visualiseringens 4 W Idrottares visualiseringsanvändande har vidare beskrivits med hjälp av Den Analytiska referensramen för idrottares visualiseringsanvändande 34 som kallas för visualiseringsanvändandets fyra W. Denna referensram redogör för visualiseringsanvändande utifrån Where, When, Why och What (sve. var, när, varför och vad). Var beskriver i vilket sammanhang individen visualiserar, exempelvis i relation 8 SVENSK STYRKELYFT nr 1: 2010

9 Visualisering till träning, tävling eller utanför träning och tävling. När redogör för i vilken situation som en individ visualiserar, exempelvis före, under eller precis efter träning/tävling. Varför svarar på vilket syfte individen har med visualiseringsanvändandet, t.ex. öka anspänning eller förbättra tekniken. Vad beskriver visualiseringens innehåll 34, t.ex. ett väl genomfört styrkelyft eller omgivningen, men också vilket perspektiv som individen använder sig av (inre eller yttre) 17, vilka sinnen som inkluderas 34 samt visualiseringens riktning (positiv eller negativ) 50. Visualisering är en individuell upplevelse Den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser 64 är en relativt ny modell för visualiseringsupplevelser. Referensramen utgår från att visualiseringserfarenheter består av flera delar som utgör ett så kallat visualiseringsmönster (se exemplet Erik ). Ett visualiseringsmönster är en konkret individuell visualiseringsupplevelse, som är multidimensionell gällande innehåll, funktioner, sinnen, perspektiv, känslor, frekvens och effekt. Ett visualiseringsmönster är relaterat till en särskild kontext och är dynamiskt över tid. Ett visualiseringsmönster kan upplevas som antingen frivilligt eller spontant 62. Visualiseringsmönster kan förändras, nya kan skapas och tidigare kan försvinna 61. Ett visualiseringsmönster benämns utifrån dess huvudinnehåll och individens samtliga visualiseringsmönster skapar en individuell visualiseringsprofil. Ett visualiseringsmönster är till största del individuellt, men delar i ett visualiseringsmönster kan upplevas på samma sätt hos flera individer (t.ex. samma innehåll och syfte) 60. Visualiseringsmönster kan återkomma i olika sammanhang men kan då upplevas med vissa variationer (t.ex. sinnen, emotioner, syften och effekt) 65. Tidigare forskning inom visualisering Visualisering har beskrivits som en vanligt förekommande mental strategi hos idrottare. Vid ett olympiskt träningscenter användes visualisering av 90 procent av idrottarna, av dessa idrottare upplevde majoriteten att visualiseringen hade en positiv effekt på deras prestationer 36. Det har visat sig att elitidrottare använder visualisering mer strukturerat och regelbundet än nybörjare 3,22,49, vilket kan bero på att elitidrottare engagerar sig mer i sin träning 20. Det kan tänkas att visualisering har en positiv effekt på framgång inom idrott i och med att majoriteten av elitidrottare använder tekniken. När använder idrottare visualisering? Visualiseringsanvändande har visat sig i sammanhangen före, under och efter både träning och tävling samt utanför träning/ tävling 35. Studier har visat olika resultat för Erik Erik visualiserar i flera olika sammanhang. Ett visualiseringsmönster som han använder precis innan han ska in på podiet är Bra, godkänt lyft. Detta mönster använder han för att öka koncentrationen, anspänningen, samt sin självsäkerhet innan lyftet. Han använder ett inre perspektiv och ser publiken och domaren. Han kan i sin visualisering också höra hur coacherna och kamraterna hejar och peppar honom inför lyftet. Han upplever starka positiva känslor och vilja att lyckas. Han hör också sin startsignal och känner hur utrustningen spänner emot kroppen. Han känner också stången i händerna och hur musklerna arbetar samtidigt som han utför sitt lyft. Därefter hör han domarens slutsignal och ser tre vita lampor, hör kamraternas och coachernas jubel och känner ett inre glädjerus av att ha klarat sitt lyft. när visualisering används, men vanligast är visualiseringsanvändande i samband med tävling 3,34 där flera studier visar ett större visualiseringsanvändande just före tävling, än under och efter 3,22,34,46,49. Anledningen till detta är att idrottare upplever att visualisering har stor möjlighet att öka självsäkerhet och kontrollera stress- och anspänningsnivå 34. Därför anses visualisering användas mer för prestationsförbättring än teknikförbättring 20,34 eller färdighetsinlärning 27. Därmed har visualisering beskrivits användas som mest av idrottare för att förbereda sig inför tävling 49. Visualisering kan även användas utanför träning/tävling, t.ex. precis innan individen skall sova 22. För att utveckla psykologiska och fysiska färdigheter samt för att förbättra prestation bör idrottare visualisera i samband med både träning, tävling och utanför träning/tävling. Varför använder idrottare visualisering? Visualisering kan ha två funktioner: prestationsförberedelse eller färdighetsutveckling 47. Bland annat kan styrkelyftare förbereda sig genom att föreställa sig olika anspänningsökande aktiviteter (t.ex. visualisera något som aktiverar adrenalin/ilska) 47. Förberedelse kan också handla om att anpassa färdigheter till ett särskilt sammanhang (t.ex. visualisera en kommande tävlingsprestation) eller att förbereda kroppen på kommande rörelse (t.ex. genomföra ett styrkelyft mentalt). Olika syften med visualisering kan vara: färdighetsinlärning och träning (t.ex. korrigera fel), taktik och spelfärdigheter (t.ex. strategiutveckling), tävling och prestation (genom att skapa eller återskapa situationer) 47. Även psykologiska färdigheter påverkas av visualisering, t.ex. självförtroende, anspänning, koncentration och motivation 32, samt komma igång, hantera stress 36 och hantera skada eller smärta 32,36,55. I en studie på kanotister fann White och Hardy 58 att visualisering användes för att repetera färdigheter och svåra rörelser, optimera koncentrationen och tävlingskvaliteten samt för att öka motivation och självförtroende. Forskningen har generellt delat in idrottares syften till att använda visualisering i två kategorier: motiverande och kognitiva syften (se Figur 2) 35. Studier har visat att idrottare använder visualisering mer för motiverande syften21, vilket stödjer att idrottare använder visualisering mer i samband med tävling där det är viktigare att prestera bra och uppnå mål före att utveckla färdigheter 21. Kognitiva syften beskrivs som exempelvis inlärning och förbättring, memorering samt planering. I motsats till dessa är motiverande syften exempelvis öka motivation och inspiration samt förändra tankar och känslor 41. Fournier och kollegor 17 fann i en studie på fallskärmshoppare att syftet med visualiseringen påverkar visualiseringsinnehållet. Om syftet exempelvis var att lära in en hoppsekvens upplevdes visualiseringen schematisk samt suddigare och långsammare än verkligheten, om syftet istället var att öka anspänning och bibehålla självförtroendet upplevdes visualiseringen från ett inre perspektiv och med snabbare hastighet än verkligheten. En föreställning kan ha flera syften men olika föreställningar kan också ha samma syfte 41. Därför bör visualiseringstyp och innehåll bestämmas utifrån individens syften. Vad visualiserar idrottare? De visualiseringstyper som beskrivs i Figur 2 täcker delvis visualiseringsområdet när det gäller visualiseringsinnehåll 37. Ytterligare typer av visualisering är metaforisk- (t.ex. att idrottaren ser sig själv vara stark som en oxe) och sammanhangsvisualisering (platser och människor)41. Vad idrottare visualiserar har visat sig påverkas av situationen, t.ex. fann Nordin och Cumming 41 att dansare visualiserade rörelsen innan ett utförande och metaforer under utförandet. I visualiseringen inkluderade dansarna även omgivning samt kroppsliga upplevelser (fysisk och psykisk). I studien på konståkare fann Rodgers med kollegor 46 att de hade lättare att visualisera hela rörelser än delar av dem, men att de upplevde det som enklare att visualisera delar av program än dess helhet. Innehållet i deras visualisering kunde vara både omgivning, en rörelse, misstag samt framgångar (t.ex. att motta en belöning, eller vinna). Att visualisera omgivningen kan bidra till ökad familjaritet av arenan 34. Användandet av visualisering har SVENSK STYRKELYFT nr 1:

10 Visualisering i flera studier visat sig skifta beroende på idrott 20. Exempelvis kan idrottare i så kallade diskreta aktiviteter (t.ex. bowling, styrkelyft, höjdhopp) visualisera före varje försök, medan idrottare i så kallade regelbundna aktiviteter (t.ex. fotboll, handboll) har mindre möjligheter till detta. Hall och kollegor 21 menar att olika idrotter har olika behov av olika typer av visualisering, exempelvis menar de att Kognitiv Generell visualisering (planering, strategier) är mer betydelsefull inom lagidrott eller man-mot-man-idrott än inom individuell idrott. Däremot påpekar de att individuella idrotter som t.ex. friidrott skulle ha fördel av denna form av visualisering för syftet att bestämma tävlingsupplägg av ett lopp eller liknande. Exempelvis använder styrkeaktiviteter mer teknikinriktad visualisering (d.v.s. Kognitiv Specifik visualisering) än uthållighetsaktiviteter såsom exempelvis löpning 18. Cumming och Hall 8 fann i sin studie att de flesta idrottare visualiserade färdigheter (Kognitiv Specifik) och strategier (Kognitiv Generell). Hur Visualisering kan upplevas genom samtliga sinnen 33. Studier har visat att elitidrottare primärt visualiserar visuellt och kinestetiskt. Auditiva-, smak- samt doftsinnet används mer sällan 20,34,49,59. Diskussioner i tidigare forskning har förts gällande huruvida kinestetisk visualisering kan upplevas beroende på om individen visualiserar från ett inre eller yttre perspektiv. Flera studier visar att kinestetisk visualisering är oberoende av visualiseringsperspektiv 9,24. Visualiseringsperspektiv har studerats i ett stort antal studier, men det råder oenigheter gällande hur idrottare generellt använder sig av perspektiven. Vissa forskare menar att ett inre perspektiv används mer än ett yttre av idrottare 3,22,49. Andra forskare menar att visualiseringsperspektiv är individuellt 41,31,34 och varierar beroende på visualiseringsinnehållet 41,49 situation och expertis 17. Exempelvis fann Fournier och kollegor 17 att ett inre perspektiv användes mest vid korrektion av misstag och en del studier visar att experter främst använder ett inre perspektiv och nybörjare ett yttre 3,17,22. Andra forskare har inte sett sådana skillnader 49. Nordin och Cumming 41 fann att dansare kunde variera mellan perspektiven, varpå en del forskare menar att det är fördelaktigt att använda ett inre perspektiv i vissa situationer och ett yttre i andra 23,24,31,58. Visualiseringsperspektiv har förklarats ha olika effekt på prestationen beroende på aktiviteten 24,58. Inre visualisering har visat bättre effekt på aktiviteter som kräver tolkning av situationen och deltagande (öppna färdigheter, t.ex. tennis) medan yttre visualisering har visat bättre effekt där det är betydelsefullt att se en rörelse från dess helhet (stängda färdigheter, t.ex. gymnastik, styrkelyft) 24,58. Andra studier kan inte stödja detta 54. Visualisering och effekt på prestation Flera studier har undersökt vilken form av visualisering, nivå av expertis samt aktivitet som ger bäst effekt på prestationer 47. Exempelvis har styrkeinriktade aktiviteter visat en mindre effekt av visualisering än kognitiva aktiviteter 16. Detta kan bero på att innehållet i visualisering bör anpassas efter aktiviteten 47. Rushall och Lippman 47 använde två sorters visualisering i sin studie: symbolisk- och anspänningsreglerande visualisering, vilka påstods ge sämre effekt på styrkeaktiviteter. Visualisering har visat sig ge effekt på styrkeinriktade aktiviteter, exempelvis har förberedande visualisering visat positiv effekt på tyngdlyftning 48. Vidare har avslappningsvisualisering visat negativ effekt på styrkeprestationer, medan aggressiv visualisering visade både positiv och negativ effekt beroende på visualiseringens påverkan på anspänningsnivån 38. Studier har undersökt positivt och negativt visualiseringsinnehåll och funnit att ett positivt innehåll (t.ex. en lyckad straff) ger bättre effekter än negativt innehåll (t.ex. en missad golfputt) 50,66. Murphy och kollegor 38 fann att 35 % av idrottarna rapporterade exempel på visualisering som påverkade deras prestationer negativt. Hall 20 skriver dock att idrottare tenderar att använda positiv visualisering (t.ex. se sig själv vinna tävlingen) mer än negativ visualisering (t.ex. se sig själv förlora). Short och kollegor 50 är kritiska till att enbart visualiseringsinnehållet påverkar resultatet och menar därför att det även är individens upplevelse av visualiseringen som påverkar resultatet. Visualisering kan variera i hastighet mellan realistisk, långsammare eller snabbare hastighet. Hastigheten påverkas av situationen 34 innehåll och syfte 7 också bero på svårighetsgraden av den föreställda aktiviteten 7. Visualisering bör genomföras i så realistisk hastighet som möjligt (t.ex. rätt hastighet, timing och intensitet) för positiv effekt på prestationer 47. Detta i enlighet med teorin om träningsspecificitet (d.v.s. olika rörelsehastigheter tränar olika nervfunktioner; Russhall & Pyke 47 ). Visualisering i slow motion kan dock vara fördelaktigt vid inlärningsstadiet av en färdighet. Att träna visualisering avsiktligt Avsiktlig träning har visat sig vara aktiviteter som starkt bidrar till förbättrad prestation 8. Det är därför av betydelse att studier identifierar vilka aktiviteter som är avsiktliga för att kunna maximera effektiviteten i träningssammanhang 8. Exempelvis har tidigare studier på fysisk träning visat att de aktiviteter som är mest tävlingslika är de som skattas som mest avsiktliga 8. Nordin och kollegor 42 fann att ju mer frekvent individer använde visualisering, desto mer avsiktligt upplevde de att visualiseringen var och rapporterade högre värden för samtliga dimensioner för avsiktlig träning (avsiktlighet, behaglighet, koncentration och relevans). Att visualisera tävlingsplaner, strategier och färdigheter i form av teknik och utövande har visat sig vara avsiktlig träning 10,42. Sammanfattning Denna artikel har försökt att förklara visualiseringsanvändande inom idrotten. Jag hoppas att Du lärt dig något nytt och att Du fått ett intresse av att lära dig mer om denna mentala teknik. Punkter som har lyfts här är: Vad är visualisering, Hur kan visualisering upplevas (sinnen, perspektiv, riktning, känslor), vad visualiseringsupplevelser innehåller (motiverande, kognitiv visualisering), samt avsiktlig träning av visualisering. Efter att ha läst denna artikel bör Du kunna reflektera över ditt eget visualiseringsanvändande. Frågor som Du kan ställa dig själv är: Använder jag visualisering? Om ja, när använder jag visualisering? Vad är det jag visualiserar, och varför? Hur visualiserar jag, d.v.s. vilka sinnen använder jag, vilket perspektiv använder jag? Upplever jag min visualisering som positiv eller negativ? Om negativ, hur kan jag göra för att förändra denna upplevelse? Har min visualisering någon positiv effekt på min prestation (fysisk och/eller psykisk)? Använder jag visualisering avsiktligt? Är det någonting som jag vill förändra med min visualisering? Om ja, vad? Kontakt Vid frågor eller funderingar kan Du kontakta mig via mail på: luciachristensen@hotmail. com. De upphöjda numreringarna som finns i texten är hänvisning till referenser som artikeln bygger på. Om Du vill ta del av referenslistan, kontakta förbundskansliet på styrkelyft@sormland.rf.se. Lucia Christensen Studerar för tillfället vid Högskolan i Halmstad i samarbete med Norges Idrottshögskola för att slutföra en European Mastersuppsats inom Idrottspsykologi. Har en gymnasielärarexamen med inriktning mot ämnet Idrott och Hälsa och är specialiserad i Psykologi särskilt inriktat mot idrott. Har skrivit tre studentuppsatser inom området visualisering, varav en av dessa undersökte visualiseringsupplevelser hos fem elitstyrkelyftare i Sverige våren Därefter har hon studerat visualisering och mental träning vid idrotts gymnasier, samt hur individers motivation påverkar deras visualiseringsanvändande. Lucia tävlar själv för seniorlandslaget i styrkelyft och har varit aktiv sedan 2004 med deltagande i 8 internationella mästerskap. Lucia drömmer om en yrkeskarriär som idrottstränare eller idrottspedagog, men vill också arbeta med idrottspsykologisk rådgivning såväl på individnivå som på förenings, förbunds, och företagsnivå. 10 SVENSK STYRKELYFT nr 1: 2010

11 Styrelyftserien Styrkelyftsserien omgång 1 Styrkelyftsserien 2010 har startat upp med många fina resultat, 23st lyftare kom till start från Kalmar AK Ramdala IF och TK Trossö. Ramdala IF som ligger i elitserien i både styrkelyft och bänkpress serien gjorde en mycket bra omgång trots att flera av lagets lyftare först kommer att lyfta nästa helg. Håkan Persson i kl 110 håller på att toppa formen till SM, visade verkligen att han är på god väg mot ett bra lyftar år. Håkan inledde med 332,5 kg i knäböj vilket är den tyngsta knäböj en Bleking någonsin lyft. I bänken fortsatte Håkan med respektabla 232,5kg för att avsluta med 292,5 kg i marklyft vilket också var pers. Sammanlagt blev det nytt distriktsrekord för Blekinge/ Skåne med 20 kg till 857,5 kg. Resultatet gav 504 poäng vilket är ett mycket bra resultat även internationellt sett. Ramdala hade ytterligare fem man över 400 poäng vilket bådar mycket gott för en bra serieplacering. Arrangörsklubben TK Trossö som ligger i div 1 med sitt tremannalag. TK Trossö har f.n inga seniorlyftare men desto bättre ungdoms och juniorverksamhet. Junioren Henrik Aringer hade återigen en bra serie med 175 kg i knäböj 125 i bänken och pers i marken med lätta 195 kg allt i klass 82,5. sammanlagt fick han 497,5 kg. Fem Ungdomslyftare gjorde debut för klubben med fina resultat. Bäst lyckades Jonas Wallin som hade nio godkända lyft och sammanlagt 242,5kg. Jonas bästa lyft var marken där han fick 120kg i kl 67,5. Cristoffer Rydell tangerade klubbrekordet i bänk med 85 kg. Kalmars bäste lyftare blev Ungdomslyftaren Simon Karlsson som fick 260 p i kl 75. Trossö damerna visade återigen fram fötterna. Frida Leandersson 14 år vägde över till klass 52 kg för att kunna slå lite rekord. Det slutade med en slakt. Räknar man in alla rekordhöjningarna under tävlingen gång blev det smått otroliga 23 rekord. I distriktet slog hon 13 ungdomsrekord, 7 juniorrekord och två seniorrekord. Seniorrekordet var från Bland klubbrekorden så raderade Frida ut ett av klubbens äldsta som var från Fridas slutserie blev 95 kg i knäböj, 46 kg i bänkpress, 102,5 kg i marklyft sammanlagt 243,5 kg. Fridas nästa tävling är senior SM där hon kommer att tävla i klass 48kg men är även inkvalad i klass 52. Även bänkpress serien startade denna helg. Även här visade veteranerna att gammal är äldst. Tävlingens tre bästabänk lyftare var Marcus Hirvonen alla veteraner. Conny Andersson TK Trossö och Jukka Murtovaara fick bägge 190 kg. Att beakta är at bägge dessa herrar passerat femtio års strecket. Efter avslutad tävling var det prisutdelning för ungdomarna. Vi premierade antal godkända lyft framför antalet lyfta kilon och poäng. Här lyckades Jonas Wallin bäst genom nio godkända lyft. Tvåa Var jeppe sjövik med åtta och trea Jonatan Swahn som hade sju godkända lyft. Bland damerna hade Frida Leandersson nio godkända lyft, Storayster Hanna kom tvåa och Josefin Andersson trea. Lördagen den 23/1 avhölls årets första serietävling för Mellersta Norrland. Som inbjudare stod Kubbe Norrflärke och 22 lyftare hade hörsammat inbjudan. Deltagarna kom från Sundsvall, Härnösand, Sollefteå, Östersund och från Arrangörsklubben Kubbe Norrflärke. Arrangörsklubben har en bra ungdomsverksamhet och har under åren utbildat ett flertal ungdomslyftare. Klubben har även deltagit i idrottslyftet och handslaget, har därigenom erhållit bidrag, vilka investerats i högklassig utrustning för styrkelyftsverksamheten. Urban Forslund från arrangörsklubben lovordade förbundets vilja att satsa på ungdomsverksamheten och meddelade att klubben årligen satsar på nya ungdomslyftare. Deltagarna möttes av en tävlingsorganisation, som genom samarbete med andra klubbar i distriktet, höll mycket hög klass. Tävlingarna flöt på bra under dagen och när protokollen summerades kunde dagens speaker, Hasse Persson från Sollefteå, konstatera att Marcus Hirvonen med god marginal tagit hem bänkpressmomentet. Marcus pressade lätt upp 300kg och hade även bra försök på 325 och 340kg. I styrkelyftsmomentet var dagens namn Sollefteåbördige Lars Berglund, numera tävlande för Luleå. Lars fick sammanlagt ihop 762,5 kg därefter hittar vi Lennart Nilsson och Kari Mattila båda tävlande för Östersund. Lennart samlade ihop 710kg och Kari 612,5kg. Kari Mattila fyllde dessutom 65 år denna dag och hyllades av, den för styrkelyft ovanligt stora, publiken. SVENSK STYRKELYFT nr 1: