Mat och cancer -resultat från Malmö Kost Cancer studien

Relevanta dokument
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Tio steg till goda matvanor

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Vad påverkar vår hälsa?

Vad räknas till frukt och grönt?

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Ämnesutbildning: Mat

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bakom våra råd om bra matvanor

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Diabetesutbildning del 2 Maten

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Mat på vetenskaplig grund

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Stillasittande & ohälsa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Apotekets råd om. Kost och motion

WHO = World Health Organization

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Aktuella kostrekommendationer för barn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Matprat i primärvården

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Mat och dryck för dig som har diabetes

Läsa och förstå text på förpackningar

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Ger socker typ 2-diabetes?

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Maria Svensson Kost för prestation

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Ämnesutbildning: Mat

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Namn: Anders Andersson Datum:

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Nutrition & risk för undernäring

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Prestationstriangeln

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

o m m at och m otion?

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Transkript:

Mat och cancer -resultat från Malmö Kost Cancer studien Emily Sonestedt Ulrika Ericson Lunds Universitet

Presentationens innehåll Vad är Malmö Kost Cancer? Exempel på vad vi har studerat Bröstcancer Prostatacancer Tjocktarmscancer

Malmö Kost Cancer En framåtblickande långtidsstudie Tonvikt på kost, livsstil och ärftliga faktorer Datainsamling under 90-talet i Malmö 28 098 deltagare

Varför startade Malmö Kost Cancer? Ökat intresse för kopplingen mellan kost och cancer: stora välgjorda studier krävdes Planerades i samarbete med IARC (International Agency for Research on Cancer), Cancerfonden och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Varför just Malmö? Insjuknande i cancer var större i södra Sverige Sämre matvanor: högre fettintag

Malmö Kost Cancer studien 40% av Malmöbor födda 1923-1950 deltog! 1991-1996 n=28,098 (44-73 år) Kostregistrering Blodprover Blodtryck Vikt, längd, kroppssammansättning Omfattande frågeformulär Uppföljning via sjukdomsregister Cancer Hjärtkärlsjukdom Diabetes Död

Matvanor mättes med: En Menybok (7 dagar) Ett Frågeformulär (168 livsmedel) En 1-timmes intervju

Menyboken Lagade måltider Kall dryck Vitaminer, mineraler, naturmedel, läkemedel

Frågeformulär Frågor om frukostmat och snacks: kaffe, te, choklad, smörgåsar och pålägg, flingor, yoghurt, mjölk, frukt, bakverk, sötsaker och snacks Exakt frekvens Portionsstorlek

Portionsstorlekar mättes noga

Kostmetoden i MKC är speciellt designad för att undersöka fett och fiberintag Kostregistrering (7 dagar) Frågeformulär (168 livsmedel) Intervju (1 timme) Genomsnittligt intag av livsmedel per dag Livsmedelsdatabasen Intag av fiber (gram/dag)

Var det värt all ansträngning? ~ 28 000 individer 5 år 17 kostassistenter

recent cohort studies that assessed dietary habits with instruments alternative to the FFQ have succeeded in detecting an association between fat intake and breast cancer. Thiébaut et al Cancer Invest 26:68-73, 2008

1991 96 2000 05 Baslinjeundersökningar Canceruppföljning Tillräckligt många bröstcancerfall Tillräckligt många prostatacancerfall

Åldersjusterad incidens Bröstcancer: insjuknandet har ökat i Sverige

http://www.dietandcancerreport.org/ http://www.wcrf.org/

Vad vet vi om kost och bröstcancer? Alkohol ÖKAR risken Energirik mat + stillasittande ÖKAR risken Oklart?? Fettet i maten? Andra ämnen i feta livsmedel? Vegetabilier/Fiber ökar risken? minskar risken?

Vad har vi sett om postmenopausal bröstcancer i Malmö Kost Cancer? Övervikt Ökad risk Likt WCRF s slutsats! Sambandet verkar bero på en ökad mängd östrogen från fettväven. I MKC var andelen kroppsfett starkt kopplad till postmenopausal bröstcancer bland de som inte använde hormoner vid klimakteriet. 3 2 1 Lahmann et al. 2003 I n g e n h o r m o n a n v ä n d n i n g H o r m o n a n v ä n d n i n g

Kost och bröstcancer i MKC Höga intag av: Alkoholdrycker Fett från margariner bidrar med ökad risk.... Fett från filmjölk/yoghurt Fiberrika livsmedel bidrar med minskad risk

Mer än 30 g alkohol per dag bidrar till ÖKAD bröstcancerrisk i MKC Mer än två glas per dag! Mattisson et al Int J Cancer 2004

HÖG-fiber LÅG-fett: MINST bröstcancer i MKC 1,8 1,6 1,4 Fiberhalt Låg Medium Hög Fiber 1 Fiber 2 Låg Medium Hög Fetthalt 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 RR Fiber 3 1 2 3 Mattisson Br J Cancer 2004

Fiberintag och bröstcancer (MKC) 1.2 1 Referens 0.8 0.6 0.4 0.2 0 1 2 3 4 5 Kvintiler av fiberintag Mattisson et al Br J Cancer (2004)

Fiber och bröstcancer andra studier Visar ej samma klara samband Vad kan det bero på? MKC:s metod Olika befolkningar Bröstcancer är en väldigt heterogen sjukdom

Olika källor till fiber Grönsaker Bröd Frukt och bär Potatis Frön Är det någon specifik fiberkälla som skyddar mot bröstcancer?

Livsmedelkällor till fiber och bröstcancerrisk Frukt och bär Grönsaker Juice Nötter Fiberrikt bröd Fiberfattigt bröd Kokt potatis Stekt och friterad potatis Müsli och flingor Ris och pasta Något minskad risk 25 % lägre risk hos de kvinnor som åt mest fiberrrikt bröd (p-trend=0.04) Sonestedt et al, Carcinogenesis 2008

Vad är det i fiberrika livsmedel som kan skydda mot bröstcancer? Fiber i sig? Antioxidanter? Fytoöstrogener? Folat? Avsaknad av något annat i kosten?

Lignaner: en typ av fytoöstrogen Fullkornsprodukter, frön, nötter, bär, kaffe, te Lignaner i maten omvandlas till enterolakton av bakterier i tarmen Enterolakton liknar det kvinnliga könshormonet östrogen Binder till samma receptor och konkurrerar ut östrogenet Enterolakton

Enterolakton och bröstcancerrisk 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 1 2 3 4 Lägst nivå Högst nivå Många antibiotikaanvändare? Lägst risk Sonestedt et al, CEBP, 2008

Folat Fiberrika livsmedel är också källor folat. Folat skulle kunna skydda mot bröstcancer eftersom det har betydelse för cellbildning.

Kvinnor med högst folatintag hade lägst bröstcancerrisk 1. 5 1. 0 0. 5 180μg f o l a t 350μg Eriscon et al, AJCN 2007

Genetiska variation påverkar folatnivåerna i blodet nmol/liter 12 10 8 6 4 2 0 CC CT TT MTHFR 667T Ericson et al, CEBP 2009

Diet and postmenopausal breast cancer With a focus on low-grade inflammation JOANA ALVES DIAS FACULTY OF MEDICINE, LUND UNIVERSITY 2017

Vad har vi lärt oss i MKC om kost och prostatacancer? Längd och midja-höftkvot (likt WCRF s slutsats) Ökad risk Wallström et al. 2007

Prostatacancer i MKC Kostfaktorer som kan påverka övervikt? Kolhydrater: Livsmedel med mycket socker eller lite fiber ökad risk för prostatacancer Riskkvot 2. 0 Saft och läsk * Kakor # Fett/fettyp: Inga tydliga samband lågfiber-flingor # Ris och pasta # 1. 5 Totalt fettintag 1. 5 1. 0 Ref. Högt intag (Q5) 1. 0 0. 5 Drake et al. 2012 0. 5 * Symptomatisk prostatacancer # Lågrisk prostatacancer L ä s k o s a f t K a k o r n g o r, l å g f i b e r Drake et al, AJCN 2012 Wallström et al, Cancer Causes Control, 2007 i s o c h p a s t a f a t t o t a l

Kolorektalcancer i MKC? -Övervikt (längd, BMI, midjemått etc) är kopplat till ökad risk (likt WCRF s slutsats) (Brändstedt et al 2012)

Fiber kopplat till lägre risk för kolorektalcancer Fiber-kolorektalcancer Frukt och bär-koloncancer bland kvinnor 1. 5 1. 5 1. 0 1. 0 0. 5 0. 5 f o l a t f r u k t b ä r Vulcan et al. Br J Nutrition, 2015

Hälsosamt kostmönster Komponent Gräns Poäng Mättat fett <14 % av energin 1 Fleromättat fett 5-10 % av energin 1 Fisk och skaldjur >300 g/vecka 1 Kostfiber 25-35 g/dag 1 Frukt och grönsaker >400 g/dag 1 Socker <10 % av energin 1 Totalpoäng 0-6 1,4% av männen och 1,8% av kvinnorna följde rekommendationerna helt (6 poäng)!

De som följer kostråden lever längre 21% lägre risk att dö i förtid hos män med 4-6 poäng jämfört med 0-1 poäng Störst samband för hjärt-kärl-dödlighet (41% minskad risk hos män) 18% minskad risk för cancer-mortalitet hos män med 4-6 poäng Drake, Public Health Nutrition, 2013

Varför är Malmö Kost Cancer en unik studie? Kostdata av hög relativ validitet Biomarkörer för kost Genetisk variation Tumörbiologi Lång uppföljning

European Prospective Investigation into Nutrition and Cancer (EPIC) 500 000 män och kvinnor 10 länder

Vill ni veta mer om Malmö Kost Cancer? www.med.lu.se (sök på Malmö Kost Cancer) Cancerfondsrapporten 2016

Tack till Cancerfonden, Vetenskapsrådet Region Skåne, FAS, FORMAS, Albert Påhlssons och Gunnar Nilssons forskningsstiftelser, Sv. Mjölk, Malmö kommun..och tack för uppmärksamheten!