Vågrörelselära och optik

Relevanta dokument
Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik

Kapitel 36, diffraktion

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Vågrörelselära och optik

Diffraktion och interferens

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vågrörelselära och optik

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik

Luft. film n. I 2 Luft

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Kapitel 35, interferens

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Vågrörelselära och optik

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

interferens och diffraktion

Diffraktion och interferens

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Diffraktion och interferens

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Diffraktion och interferens

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Gauss Linsformel (härledning)

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

The nature and propagation of light

Övning 6 Antireflexbehandling

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Ljusets interferens. Sammanfattning

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Interferens och diffraktion

Lösningar till repetitionsuppgifter

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Interferens och diffraktion

Fysik TFYA86. Föreläsning 9/11

LJUSETS DIFFRAKTION. 1 Inledning. Ljusets diffraktion

Vågrörelselära och optik

Institutionen för Fysik Polarisation

Tentamen i Vågor och Optik 5hp den 19. augusti 2016

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Övning 9 Tenta

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Ljusets diffraktion (170310)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I =

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Laboration 1 Fysik

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Tentamen i Fotonik , kl

Ljusets böjning & interferens

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Tentamen i Fotonik , kl

Institutionen för Fysik Polarisation

Ljusets böjning & interferens

Alla svar till de extra uppgifterna

Ljusets böjning & interferens

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Tentamen i Fotonik , kl

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Föreläsning 6: Polarisation

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Tentamen i Våglära och optik för F

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Föreläsning 6: Polarisation

Holografi. Förberedelser. Referensvåg. Konstruktiv interferens. Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och hela laborationsinstruktionen.

Tentamen i Fotonik , kl

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Interferens och diffraktion

Ljusets böjning och interferens

Vågfysik. Superpositionsprincipen

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

Transkript:

Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1 15.8 Ljud och hörande: Kapitel 16.1 16.9 Elektromagnetiska vågor: Kapitel 32.1 & 32.3 & 32.4 Ljusets natur: Kapitel 33.1 33.4 & 33.7 Stråloptik: Kapitel 34.1 34.8 Interferens: Kapitel 35.1 35.5 : Kapitel 36.1-36.5 & 36.7 2

Vågrörelselära och optik 3 Del 1. https://www.youtube.com/watch?v=cae3lkynkt8 4

https://www.youtube.com/watch?v=egrfqskfmwq 5 Interferens: Dubbel spalt experiment : singel spalt experiment 6

Fresnel diffraktion eller närområds diffraktion. Frauenhofer diffraktion eller fjärrfälts diffraktion. Linjerna till skärmen antas vara parallella! 7 Huygens princip Varje punkt i en vågfront betraktas som en ny källa till sekundära vågelement ( wavelets ). Alla de kombinerade vågelementen (circlarna) från alla punkter skapar de nya vågfronterna. 8

Dela upp spalten i många små imaginära spalter a = spalt bredden Plana vågor som träffar spalten Varje imaginär spalt är en källa till sekundära vågelement (wavelets). 9 TRICKET: För varje punkt i den övre halvan av spalten finns en motsvarande punkt i den nedre halvan som den kan interferera med. destruktiv interferens 10

Geometri: Destruktiv Interferens: sin(θ) = mλ/a Små vinklar: 11 Destruktiv Interferens: y Minimum a Brett central maximum x 12

Ljusa band: Avstånd till skärmen Våglängd Spalt avstånd Mörka band: Avstånd till skärmen Våglängd Spalt bredd 13 https://www.youtube.com/watch?v=9d8cpreagyc 14

Problem Del 2. Problem lösning 15 Problem Hur bred är spalten? 16

Del 3. 17 en hos ljus (I) är proportionell mot kvadraten av amplituden hos det totala elektriska fältet (E p ) Så vad är E p? 18

Strategi för intensitets beräkningen Uppgift 1: Beräkna den totala elektriska fältstyrkan E p av det elektriska fältet efter överlagringen av alla interfererande vågor genom att använda fasvektorer. Sätt in E p i formeln: Uppgift 2: Uppgift 3: Härled ett förhållande mellan intensitet och a, y och x. 19 Antag att många små fasvektorer med totala längden E 0 bygger upp den totala elektriska fältstyrkan (E p ) i punkten P β är fasskillnaden mellan en stråle vid toppen och botten av spalten. 20

Steg 1 Steg 2 Hitta x! Hitta r från omkretsen av ett cirkel segment! 180 o -β Fyrhörning = 360 o 180 o - β + 90 o + X + 90 o = 360 o X = β r = E 0 /β 21 Steg 1 & 2 Steg 3 E 0 /β E 0 /β E 0 /β E 0 /β Dela triangeln i två halvor och ta sinus: 22

E 0 /β Men vad är β? E 0 /β (fasförskjutningen mellan en stråle från toppen och botten av spalten) 23 Uppgift 1: Beräkna den totala elektriska fältstyrkan E p av det elektriska fältet efter överlagringen av alla interfererande vågor genom att använda fasvektorer. Uppgift 2: Sätt in E p i formeln: Uppgift 3: Härled ett förhållande mellan intensitet och a, y och x. 24

r 2 r 1 En vägskillnad av en våglängd motsvarar en fasskillnad på 2π Vägskillnaden: r 2 r 1 = a sin(θ) r 2 -r 1 är vägskillnaden mellan en stråle från toppen och botten av spalten. 25 Geometri 26

Sammanfattning där 27 Uppgift 1: Beräkna den totala elektriska fältstyrkan E p av det elektriska fältet efter överlagringen av alla interfererande vågor genom att använda fasvektorer. Uppgift 2: Sätt in E p i formeln: Uppgift 3: Härled ett förhållande mellan intensitet och a, y och x. 28

Destruktiv interferens: en har minimum för Konstruktiv interferens: en har maximum för β = 6π β = 4π β = 2π β = -2π β = -4π β = -6π Detta ger igen: går inte Men denna ekvation har inte en analytisk lösning. Topparna är nära men inte exakt vid β = 0, 3π, 5π, 7π... 29 där Mörka band: sin(θ) = mλ/a a = λ a = 5λ a = 8λ Om bredden av spalten är lika med eller mindre än λ då observeras endast ett brett maximum. En bredare spalt ger en smalare central topp. 30

31 Problem Del 4. Problem lösning 32

Problem en i central toppen är I 0. Vad blir intensiteten 3.0 mm bort från denna topp? λ = 633 nm x = 6.00 m a = 0.24 mm y = 3.0 mm 5 x 10-4 = sin(θ) = 1.20 rad 33 Problem en i central toppen i ett singel spalt spektrum är I 0. Vad är intensiteten i en punkt där fasskillnaden mellan vågor från toppen och botten av spalten är 66 radianer? Om denna punkt är 7.0 o från central toppen, hur många våglänger bred är spalten? β = 66 rad θ = 7.0 o 34

Två spalter Del 5. Två breda spalter 35 Två spalter I studien av interferens från två spalter antogs det att de var mycket smala. Vad händer om de är breda? Två smala spalter: En bred spalt: Två breda spalter: där 36

Två spalter Två smala spalter: En bred spalt: Två breda spalter: 37 Två spalter http://www.opensourcephysics.org/items/detail.cfm?id=9988 38

Många spalter Del 6. Många spalter 39 Många spalter Vägskillnaden mellan intilliggande spalter som ger maximal intensitet med många spalter ges av: 2 spalter 8 spalter N-2 små toppar 40

Många spalter N = 2 N = 8 N = 16 N-1 minimum Huvud maximum: 41 Många spalter N = 8 minimum för φ = k 2π / N φ = 0 φ = 2π där k = 1, 2...N-1 42

Många spalter http://www.opensourcephysics.org/items/detail.cfm?id=8331 43 Många spalter I diffraktions gitter använder man tusentals spalter eller tusentals reflekterande ytor. Detta ger mycket smala huvud maximum som kan användas för att bestämma våglängden av olika ljus. Transmissions gitter Reflektions gitter 44

Spektrometrar Del 7. Spektrometrar 45 Spektrometrar Spektrometer för astronomi Ljus som infaller på ett gitter dispergeras i ett spektrum. Vinklarna för avvikelser hos maxima mäts för att beräkna våglängden. 46

Spektrometrar The ESO Very Large Telescope (VLT) in Chile The XSHOOTER spectrometer in the VLT ESO: European Southern Observatory https://www.eso.org/public/ 47 Spektrometrar VIS gitter Ljus från VLT UV gitter UV spektrometer VIS spektrometer IR gitter IR spektrometer 48

Spektrometrar Kromatisk upplösningsförmåga : Den minsta våglängdsskillnaden (Δλ) som kan mätas av en spektrograf. Antal spalter i ett gitter Ordningen av toppen i diffraktions spectrat R är högre för många spalter och högre ordningar! 49 Problem Del 8. Problem lösning 50

Problem https://www.youtube.com/watch?v=b85pav77ds8 Gitter: 1000 spalter per mm Första maximum vid 24 o Vad är λ? med d = 1 mm / 1000 slits = 10-6 m θ = 24 o λ = d sin(θ) = 10-6 sin(24 o ) = 0.407 x 10-6 = 407 nm 51 Hål diffraktion Del 9. Hål diffraktion https://www.youtube.com/watch?v=9d8cpreagyc 52

Hål diffraktion begränsar vinkelupplösningen av optiska instrument. θ 1 = vinkeln till första minimum Vinkeln till första minimum: D = hålets diameter λ = våglängden 53 Hål diffraktion Rayleigh kriterium: Två punktobjekt kan upplösas av ett optiskt system om deras vinkel separation är större än θ 1 Gränsen för upplösningen av två föremål är när centrum av ett diffraktions mönster är i det första minimum av det andra mönstret. 54

Hål diffraktion Upplösningsförmåga: Minsta vinkelavstånd mellan två objekt som kan upplösas av instrumentet. Man får högre upplösningsförmåga för korta våglängder och en stor optisk diameter eftersom Objektivets diameter http://www.opensourcephysics.org/items/detail.cfm?id=8198 55 56

Tentamen 2017 57