Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal



Relevanta dokument
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitet inom äldreomsorgen

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Rutiner för f r samverkan

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Policys. Vård och omsorg

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Extern kvalitetsgranskning

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Nya föreskrifter och allmänna råd

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

SOSFS 2011:9 ersätter

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för social dokumentation

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Vardagligt kvalitetsarbete. - att hinna det man inte hinner med

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Klagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hur ska bra vård vara?

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans


Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Telefon: Fax:

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

Kvalitetspolicy

2(6) Bakgrund All kommunal verksamhet grundas främst på kommuninvånarnas behov. Socialtjänsten skall enligt lagstiftningen ge vård,service och bistånd med hänsyn till människors egna resurser, förutsättningar och behov. Detta ställer krav på vår verksamhet samtidigt som vi får minskade ekonomiska resurser. Med den begränsade ekonomin blir det ännu viktigare att ge kommuninvånarna rätt service/vård till lägsta möjliga kostnad. Prioriteringar måste göras, hur de ska göras och vilka effekter besparingarna får på den verksamhet vi bedriver kommer i fokus. Förutom att ge vård och service måste vi ibland ingripa mot människors vilja, tillgripa tvångsåtgärder. Den eller de som utsätts uppfattar inte alltid nyttan med åtgärden. Brukaren/klienten står i ett beroendeförhållande till myndigheten. Detta gör det ännu mer nödvändigt och viktigt att se över och följa upp hur verksamheten tar hand om och fullgör sitt uppdrag. I nya socialtjänstlagen, gällande fr.o.m 980101 kommer generella bestämmelser att införas att socialtjänstens insatser skall var av god kvalitet och vi blir skyldiga att följa upp och utvärdera den verksamhet vi bedriver ( 7 a). Detta betyder att vi måste bedriva ett fortlöpande och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Den kommunala hälso-och sjukvården är redan skyldig att arbeta på detta sätt enligt Hälso-och sjukvårdslagen 31 (HSL): Inom hälso-och sjukvården/tandvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Definition Kvalitet är ett svårfångat begrepp som används för att beskriva egenskaper hos en företeelse t.ex. en tjänst. Ordet kvalité kommer från latinets Qualitas som betyder egenskap, av vad. I Socialstyrelsens SoS-rapport 1994:13 Utvärdering av kvalitet (sid 17) skriver man man så här om kvalitet: Vad menas då med kvalitet? Kvalitet är ett begrepp av samma slag som kärlek eller vänskap; det är kopplat till upplevelser. När vi möter det ena eller andra känner vi närmast intuitivt igen det. Men meningen och kärnan i dessa begrepp är inte lätta att definiera i ord; det är mångfacetterade, perspektivrika och komplexa företeelser och har därför en benägenhet att rinna som sanden mellan fingrarna.

3(6) Det finns många teorier, beskrivningar, definitioner och påstående om begreppet kvalité, listan skulle kunna bli nästan hur lång som helst. Varje verksamhet måste för sig själv och för dem verksamheten är till för definiera begreppet kvalitet. En allmänt vedertagen definition är den som används i kvalitetssystemet ISO 9000. Denna definition har socialtjänsten i Tibro valt att ansluta sig till: Kvalitet är alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24 (M) ) Kvalitetssystem i hälso-och sjukvården använder man sig också av ISO 9000:s definition. Följande egenskaper skall prägla/genomsyra vår verksamhet för att brukaren /vårdtagaren skall uppleva att våra tjänster har god kvalitet: Respekt för människors egen vilja och integritet Se till individuella behov och önskemål Trygghet Kontinuitet Snabb och korrekt handläggning Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal Tydliga och välkända arbetsrutiner Säker och god arbetsmiljö Syfte Kvalitetsutvecklingsarbete måste bygga på en gemensamt synsätt, en gemensam grund. Kvalitetsutvecklingsarbete är en ständigt pågående process som syftar till att göra verksamheten så effektiv som möjligt. Utmaningen ligger i att fortlöpande söka förbättringsmöjligheter och att aldrig slå sig till ro. Ett gammalt grekiskt ordspråk säger att Det finns inget beständigt förutom förändringen

4(6) Man kan dela upp begreppet kvalitetsutveckling i strukturkvalitet processkvalitet resultatkvalitet I begreppet strukturkvalitet ryms områden som styrsystem, organisation, personal, lokaler, ledarskap och kompetensutveckling. Processkvalitet är det arbete som går ut på att beskriva, analysera, förändra och värdera olika delar av de arbetsmoment eller arbetsprocesser som förekommer inom verksamheten. Struktur- och processkvalitet kallas också sammanfattningsvis för inre kvalitet. Resultatkvalitet benämns också yttre kvalitet och kan översättas med utvärdering: ger våra tjänster något resultat. Vi vill se effekterna av det vi gör utifrån brukarens/vårdtagarens perspektiv. Mål Målen för kvalitetsutveckling ska vara att kontinuerligt följa upp och utvärdera tjänsternas utförande och innehåll hushålla med givna resurser höja personalens kompetens utveckla arbetsmiljön En gemensam grundmodell för kvalitetsarbetet ska finnas, men arbetet ska ha sin tyngdpunkt på resultatenhetsnivå det ska finnas ett handlingsutrymme för varje enhet att lägga upp kvalitetsarbetet inom denna modell.

5(6) System All utveckling av verksamhet förutsätter att vi stannar upp och tar ett grepp om den del av verksamheten vi vill utveckla. Men vi måste avgränsa oss och använda en strukturerad modell. ( = kvalitetssystem) Syftet med ett kvalitetssystem är att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten. I systemet ingår alltifrån metoder och rutiner till organisation och ansvarsfördelning. Kvalitetssystemet måste ge oss en möjlighet att se hur verksamhetens alla delar hänger ihop och hur de påverkar varandra. Systemet ska fungera som ett stöd, en ryggrad där utrymme för olika arbetssätt finns. Det ska vara ett verktyg för att utveckla kvaliteten och se till att vi inte tappar någon aspekt på verksamheten och vad vi gör. Under 1996 deltog socialtjänsten i ett projekt kallat Kvalitet i verksamheten -men hur? En modell för kvalitetsrevision I det här projektet arbetades det fram en modell kallad Kvalitetsslingan som ska användas vid kvalitetsrevision men också fungerar som en modell för verksamhetsutveckling och en hjälp att bygga upp ett fungerande kvalitetssystem. Då modellen och tankarna kring denna är kända för socialtjänsten i Tibro har vi valt att använda den för att bygga upp vårt kvalitetssystem. Modellen omfattar följande punkter: Kortfattat ingår bl.a. följande under respektive punkt: Allmänna förutsättningar Verksamhetens processer - definition av kvalitet - kärnprocesser, stödjande processer - tillämpning, kunskaper om lagen - nyckeltal - politiska och professionella mål - kvalitetsbristkostnader Brukarnas behov Verksamhetens effekter - beskrivning av behov på individ- - hantering av klagomål och gruppnivå - hur beskrivs effekterna - rutiner för uppföljning Ledning och styrning Personal - kvalitetspolicy - redovisning av kompetens - hur ser organisationen ut - utbildningsplaner - ekonomi - hur arbetar vi med rehabilitering

6(6) Dokumentation Utveckling och planering - krav på journaler etc - hur jobbar vi med utvecklingsfrågor - finns arbetsrutiner dokumenterade - rutiner för administrativ och - finns gemensam policy/för- ekonomisk uppföljning hållnings sätt dokumenterat Genom att varje resultatenhet arbetar sig igenom/kartlägger och dokumenterar sin verksamhet utifrån ovanstående modell skapas ett underlag för ett kvalitetssystem inom socialtjänsten i Tibro. En separat handlings-och genomförandeplan ska utarbetas.