Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning



Relevanta dokument
Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Digital strategi för Uppsala kommun

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

IT-strategi-Danderyds kommun

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

e-strategi för Stockholms stad

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

E-program för Jönköpings kommun

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Nationell kraftsamling för kommunernas digitalisering. Sofie Zetterström, vice vd

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

Avec e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

IKT-strategi för Sjöbo kommun

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Regional IT-samverkan i Östergötland

Styrande dokument inom IT-området

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

Geodata utvecklar e-förvaltningen

IT-strategi. Krokoms kommun

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

Kommunerna är på e! Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Styrdokument. IKT-STRATEGI FÖR SVENLJUNGA KOMMUN (IKT står för Informations- och kommunikationsteknik) 1 (8)

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

E-strategi för Strömstads kommun

Bilaga 2. Säkerhetslösning för Mina intyg

e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Digital strategi för Strängnäs kommun

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Ineras kommunala uppdrag. Johan Assarsson, vd

Barnhälsodataprojektet. Förutsättningar för samordnad tillgång och utbyte av barnhälsodata - Förslag till realisering. Skåne

Vägledning för kanalstrategi

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Myndigheten för digital förvaltning

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning

Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 ( )

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Strategi för användning av IT i Örebro kommun

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

Inför Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Dokumenttyp. Namn på uppdraget

IT-Strategi (7) IT-strategi KF 10/05

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

IT-vision för Örnsköldsviks kommun

Nationell patientöversikt

Interimslösning SITHS delområde HSA-katalogen

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Avrapportering, KS-VOO , Malmö stads strategi och handlingsplan för ehälsa

IT-strategi REGION SKÅNE Kort om IT-strategin och hur IT ska stödja Region Skånes uppdrag

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Remiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet

Strategi för användning av geografisk information (GIS)

Snabbintroduktion till Öppen Teknisk Plattform (ÖTP) för inköpare

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Nationell geodatastrategi

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas pågående och planerade åtgärder inom e-förvaltningsområdet under perioden

Inera omvärld, uppdrag, framtid. Sofie Zetterström, vice vd

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

IT-policy för Växjö kommun

Vad pågår inom området bastjänster

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Krav- och kvalitetsbok

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

Mikael Daremo, IT-chef Lars Nikamo, Novell

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Transkript:

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Definition av e-tjänst, eförvaltning och elektronisk infrastruktur e-tjänst Alla tjänster som bärs fram genom ett elektronisk medium är en e- tjänst, oavsett grad av interaktivitet, inloggningsförfarande, kanal. Statskontoret 2004 eförvaltning E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Nationell handlingsplan för den svenska eförvaltningen Vi definierar således e-förvaltning som kontakten mellan medborgare och tjänstemän med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) både vad gäller tjänster från förvaltning till medborgarna och medborgarnas möjlighet till att föra en dialog med förvaltningen. Vinnova 2006 2

Definition av e-tjänst, eförvaltning och elektronisk infrastruktur Elektronisk infrastruktur All hårdvara, mjukvara, nätverk, inrättningar, etc. som behövs för att utveckla, testa, leverera, övervaka, kontrollera och stödja IT-tjänster. Fritt översatt från ITIL version 3 En organisations IT-infrastruktur är dess fysiska resurser, ITkomponenter, IT-tjänster och IT-personal. Den stöder hela organisationens informationshantering. IT-komponenterna är hårdvara, mjukvara, databaser och olika kommunikationsteknologier. Dessa komponenter är grunden för alla informationssystem i företag. Utöver IT-komponenterna hör även personal, utrymmen och byggnader till IT-infrastrukturen. ITpersonalen använder IT-komponenterna/-utrustningen för att producera ITtjänster, som omfattar dataskötsel, systemutveckling och säkerhetsbehov. http://sv.wikipedia.org/wiki/teknisk_plattform Synonym: IT-infrastuktur 3

Definition av arkitektur och IT-arkitektur Arkitektur Arkitektur är ritningar Arkitektur är läran om formgivning av i första hand byggnader. Det är emellertid ett multidisciplinärt ämnesområde som verkar mellan konst och vetenskap och även omfattar landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. [http://sv.wikipedia.org/wiki/arkitektur] Beskrivning av ett systems grundläggande struktur med dess delar och relationer mellan dessa och till omgivningen samt principer för systemets utveckling [IEEE 1471 modif.] IT arkitektur IT-arkitektur är sättet att organisera resurserna och komponenterna i ett datorsystem. En arkitektur beskriver ingående komponenter och gränssnitten mellan dessa. IT arkitekturen kan avse datorsystem i betydelsen IT-infrastruktur då komponenterna består av olika hårdvara och gränssnitten av kommunikationsprotokoll. IT-arkitektur kan också avse uppbyggnaden inom en en dator eller ett i ett informationssystem, då komponenterna består av mjukvarumoduler och gränssnitten av standardiserade dataspecifikationer eller kommunikationsprotokoll. [http://sv.wikipedia.org/wiki/it-arkitektur] 4

eförvaltning och e-tjänster Målet: Så enkelt som möjligt för så många som möjligt År 2010 ska det vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Där det är till fördel för medborgare och företagare samt där kvaliteten, säkerheten och produktiviteten kan höjas ska myndigheterna samverka sektorsvis. Därigenom ska Sverige återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning. e-tjänster FÖRUTSÄTTNINGAR Insatsområde 1: Regelverk för myndighetsövergripande samverkan och informationshantering Insatsområde 2: Tekniska förutsättningar och it-standardisering PROCESSER Insatsområde 3: Gemensamma verksamhetsstöd, kompetensförsörjning och samlad uppföljning RESULTAT Insatsområde 4: Förvaltningens kontakter med medborgare och företagare ÅTERKOPPLING Här ska projektet fokusera 5

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Här ska projektet fokusera 6

Strategi för eförvaltning Verksamhet organisationer G organisationer G Minimera det unika per organisation eller sektor Information Gemensamt Gemensamt Teknik Gemensamt Gemensamt Maximera det gemensamma och och sektorsövergripande nuläge nyläge 1. Utgå från medborgare för att utveckla processer och kundmöten kundcentrerat verksamhets- och IT-utveckling. 2. Utveckla en gemensam kärna av information som behövs för eförvaltning 3. Utveckla och återanvänd mer av gemensamma tekniska lösningar För att kunna göra detta behövs en gemensam ansats för att skapa en modern eförvaltning baserat på samverkan (en gemensam arkitektur!) OBS Samma mönster går igen inom kommuner!

Syfte med inventering Syftet med inventeringen är att få en måttstock för att bedöma kommuners och regioners/läns förmåga och mognad för att: att uppfylla intentionerna i den nationella ITstrategin för vård och omsorg, och införa kommunal eförvaltning Vissa kommuner är redan på väg! Vi ska försöka få fram kluster av kommuner med ungefär samma utgångspunkt och förmåga (segmentering). Frågorna som ska vara med ska vara relevanta för detta syfte. Ambitionsnivån ska anpassas efter syftet. Varje fråga ska motiveras utifrån syftet. Så många kommuner som möjligt ska kunna svara på frågorna. 8

Kommuner har olika lång väg SITUATION Olika vägar mot målet beroende av olika utgångslägen. Behov av olika åtgärder och aktiviteter beroende på nuläge. Olika kostnader och kompetensbehov beroende på nuläge Kluster Vad karakteriserar de olika klustren? NU TID 9

Strategi från nuläge till nyläge för kommunal e-förvaltning Samordnad MÅLBILD Unik Standard NULÄGE Samordnad Strategisk Strategisk förflyttning förflyttning Lokalt Unik Standard Lokalt 10

Arbetsgång Här ska projektet fokusera i etapp 1 Nuläge Var är vi? Behov & Krav Varför? Målbild Vad? Realisera Hur? 11

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur Ingångar för medborgare, företagare och utförare Kundvård och gemensamma vyer över kundengagemang, ärenden, diarium, kunder, Kommunikation med landsting, andra kommuner och utförare Verksamhetssystem per förvaltning eller bolag Integration och standardiserade meddelanden Kommunikation med statliga myndigheter Gemensamma register Gemensamma stödsystem Ingång för medarbetare

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur verksamhetssystem, stödsystem och infrastruktur Verksamhetssystem Stödsystem Infrastruktur Nyttan Förutsättningar Verksamhetssystem och stödsystem är tillämpningar.

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur många kommuner i elektronisk samverkan med landsting och privata utförare Standardiserade format, protokoll och informationsstukturer samt säkerhetslösningar för interoperabilitet i samverkan. Kommun A Landsting Utförare Kommun B Kommun C

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur e-tjänster Olika typer av e-tjänster 1. blanketter för utskrift (kan inte kallas för e-tjänst) 2.blanketter för att elektroniskt fylla i, skriva ut och skicka in med e-post, post eller fax 3.dialoger/blanketter för att fylla i och skicka in elektroniskt 4.ta del av egen information och eventuellt ändra egen information ex vis Mina Sidor (identifiering, integration) 5.dialoger/blanketter delvis förifyllda, komplettera och skicka in elektroniskt (identifiering, integration) 6.dialoger/blanketter för att elektroniskt fylla i, skriva under och skicka in elektroniskt (identifiering, e-undertecknande, integration) Ingångar för medborgare, företagare och utförare Krav och behov e-förvaltning kräver lösningar för: 1. identifiering & autentisering inkl katalog över användare 2. behörighets- och åtkomstkontroll 3. e-undertecknande 4. loggning och logganalys

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur medarbetare Ingång för medarbetare Krav och behov Krav och behov 1. Kommunövergripande säkerhetslösningar för identifiering och e-undertecknande 2. Gemensam katalog för personal och organisation 3. Enkel inloggning till verksamhetssystem för behöriga användare 4. Åtkomst till all information och ärenden för behöriga användare 5. Rätt informationskvalitet och tillgänglighet e-förvaltning kräver lösningar för: 1. identifiering & autentisering inkl katalog över användare 2. behörighets- och åtkomstkontroll 3. e-undertecknande 4. loggning och logganalys 5. samtycke

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur standardiserad samverkan med alla omgivande parter Andra kommuner Utförare Landsting/privata VG RIV Internet, Sjunet SHS, Internet Kominfo, Navet, Kommunikation med landsting, andra kommuner och utförare emottagning, Integration, edistribution Kommunikation med statliga myndigheter HSA Externa kataloger och register Krav och behov Navet 1. Standardiserad åtkomst till nationella och regionala register 2. Standardiserade lösningar för kommunikation med landsting, statliga myndigheter och andra externa aktörer 3. Kommunikation över Internet 4. Standardiserade informationsstrukturer i elektronisk samverkan 5. Rätt informationssäkerhet i elektronisk samverkan Externa kataloger och register

Struktur kommunal e-förvaltning Konceptuell arkitektur delade resurser, konsolidering och intern integration Kundvård och gemensamma vyer över kundengagemang, ärenden, diarium, kunder, Verksamhetssystem per förvaltning eller bolag Integration och standardiserade meddelanden Gemensamma register Gemensamma stödsystem Krav och behov 1. Gemensam katalog för personal och organisation 2. Gemensamt befolkningsregister för invånare (kan både vara intern katalog eller slagning mot extern) 3. Delade gemensamma stödsystem inklusive dokument och ärendehantering. 4. Integration på tvärs över kommunen mellan olika verksamhetssystem och stödsystem. 5. En gemensam kundvy för alla verksamheter i kommunen. 6. Standardisering och konsolidering av plattformar och infrastruktur. 7. Standardiserade informationsstrukturer i intern elektronisk samverkan (integration)

Struktur kommunal e-förvaltning Frågeställningar och struktur för inventering Strukturen för inventering av elektronisk infrastruktur baseras på relevans för uppfyllelse av den nationella IT-strategin för vård och omsorg samt kommunal eförvaltning. Inventeringen är indelad i följande områden. 1.Ingångar för medborgare, företag och utförare 2.Ingångar för medarbetare 3.Kommunikation med andra kommuner, landsting, statliga myndigheter och utförare 4.Interna system och infrastruktur Verksamhetssystem med relevans för vård och omsorg. Stödsystem och stödregister generellt Infrastuktur generellt Vi ska fråga om kommuner inom län/regioner har egna eller gemensamma planer eller initiativ för att utveckla något av ovanstående områden.