PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Hallands län 1
prognosen Svag utveckling på den halländska arbetsmarknaden 2013 Den svenska ekonomin har under en lång period varit starkare än de flesta andra europeiska länders ekonomier. Under början av 2012 minskade arbetslösheten i länet, sysselsättningen ökade och det gick bra för de halländska företagen. Under hösten blev den internationella ekonomiska oron och konjunkturnedgången emellertid kännbar för många av länets företag. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att många av företagen har upplevt en minskad efterfrågan det sista halvåret 2012. En stor del av företagen i länet förväntar sig att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att förbli svag under 2013. Många företag ser dystert på framtiden och de är försiktiga med investeringar och rekryteringar. Företag inom bygg- och anläggningssektorn är mest negativa, följda av industriföretagen. Inom den privata tjänstesektorn är företagen något mer positiva. Någon generell arbetskraftsbrist går det inte att tala om på den halländska arbetsmarknaden. Däremot saknas det på många håll i länet personer med nyckelkompetenser inom olika områden. Industrin upplever exempelvis brist på ingenjörer och konstruktörer och inom den offentliga sektorn saknas framförallt läkare och specialistsjuksköterskor. Det råder också brist på erfarna personer inom vissa hantverksyrken. Arbetslösheten ökar under 2013 Som en följd av det försämrade ekonomiska läget har arbetslösheten i länet ökat successivt under 2012. Den ökande arbetslösheten har framförallt drabbat män. Detta beror på att det är betydligt fler män än kvinnor som arbetar inom konjunkturkänsliga sektorer som 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Hallands län har 407 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.
exempelvis industrin och byggsektorn. Den negativa trenden med en ökande arbetslöshet väntas fortsätta under 2013. För fjärde kvartalet 2013 är prognosen att arbetslösheten uppgår till 11 400 personer. Det motsvarar en ökning med drygt tio procent jämfört med fjärde kvartalet 2012. Sysselsättningen i länet minskar Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att företagen i Hallands län har en mörk syn på sysselsättningsutvecklingen under 2013. Dock finns en viss variation mellan olika sektorer. Inom såväl bygg- och anläggningssektorn som inom industrin förväntas en minskad sysselsättning under 2013. Även i den privata tjänstesektorn, som under en lång period har haft en mycket god sysselsättningsutveckling, förväntas en svagt negativ utveckling. Bland annat till följd av det ansträngda läget inom byggsektorn och industrin. Utsikterna är dystra inför 2013. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen i länet kommer att minska med 800 personer till och med fjärde kvartalet 2013. Arbetsmarknaden för unga i hallands län Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) är hög, både i Hallands län och i riket. Under tredje kvartalet 2012 var 13,9 procent av länets ungdomar arbetslösa, jämfört med 6,3 procent för hela gruppen arbetslösa 16-64 år. Utbildning är en viktig faktor som underlättar inträdet på arbetsmarknaden. I takt med att kraven på 3
arbetsmarknaden har ökat har arbetstillfällen utan krav på utbildning minskat. Unga människor som inte avslutat gymnasiet, eller saknar fullständiga grundskolebetyg, löper stor risk att bli arbetslösa. Det finns goda möjligheter att läsa in gymnasiekompetens eller utbilda sig till ett yrke på någon av landets många folkhögskolor. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns också möjlighet till studier på grundläggande eller gymnasial nivå. Ett annat utbildningsalternativ är utbildning på någon av landets yrkeshögskolor. Yrkeshögskolorna har ofta en nära kontakt med olika företag, vilket gör att eleverna snabbt kommer ut i arbete. I Hallands län finns ett 20-tal yrkeshögskoleutbildningar inom en rad områden. Ett annat sätt att öka sina jobbchanser är att läsa en utbildning på högskola eller universitet. Förutom utbildning är det mycket viktigt för ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet av varierande slag. Många ingångsjobb finns inom vården eller inom hotell- och restaurangbranschen. Det finns alltid ett behov av timvikarier inom äldrevården. Likaså behövs ofta timpersonal inom hotell- och restaurangbranschen. Körkort är en annan faktor som öppnar möjligheter till många arbeten. Sysselsättningsutveckling i Hallands län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2012 Utveckling till kvartal 4, 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Hallands län -300-800 4
utvecklingen för branscher JORD- OCH SKOGSBRUK Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruken utgör en relativt liten andel, knappt 3 procent, av den totala sysselsättningen i länet. Andelen förvärvsarbetande inom dessa näringar är dock högre i Hallands län än i riket. Det svenska lantbruket är utsatt för en hård internationell konkurrens. Köttproducenter och mjölkbönder befinner sig i en särskilt utsatt position, med dålig lönsamhet och vikande produktefterfrågan. Skogsnäringen är mycket exportberoende och den internationella konjunkturavmattningen i kombination med en relativt stark krona har bidragit till att näringen har problem. Inom skogsnäringen är det brist på skördarförare och skotarförare, medan det inom jordbruket finns ett överskott på smådjursskötare. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruken förväntas emellertid vara i princip oförändrad under prognosperioden. BYGGNADSVERKSAMHET Läget inom bygg- och anläggningsbranschen försämrades under 2012 och företagens förväntningar inför 2013 är lågt ställda. Ekonomisk oro tillsammans med förändrade bolåneregler är vanligt förekommande förklaringar till byggbranschens negativa utveckling. Inom anläggningsbranschen har de tidigare relativt positiva signalerna förbytts till en större återhållsamhet. Arbetsförmedlingen bedömning är att antalet sysselsatta kom- 5
mer att minska inom bygg- och anläggningsbranschen under 2013. Ett stort problem inom byggbranschen är att det finns ett överskott på lärlingar inom ett antal olika yrkesområden, till exempel inom el och bygg men även inom VVS. Samtidigt råder det brist på erfarna och yrkeskunniga hantverkare. Det utbildas för många installationselektriker och snickare, samtidigt som det råder brist på automationselektriker, distributionselektriker och anläggningsarbetare. INDUSTRI För den svenska industrin var hösten 2012 mycket dyster. Nedgången som skett inom industrin förklaras av avmattningen i den globala ekonomin. För 2013 är utsikterna fortsatt negativa och antalet sysselsatta inom industrin förväntas minska under 2013. En stor andel av länets metall- och verkstadsföretag är direkt beroende av hur fordonsindustrin (framförallt i Göteborg) utvecklas. Det innebär att en utdragen nedgång i den globala konjunkturen kan komma att ge påtagliga effekter för många av de halländska metall- och verkstadsföretagen. För att behålla konkurrenskraften kommer många företag att behöva rationalisera och effektivisera sin produktion. Situationen för många av företagen inom livsmedelsbranschen liknar den i andra delar av industrin. Företagen möts av en hård internationell konkurrens där effektivisering är nödvändigt för att kunna konkurrera på den internationella marknaden. Massa- och pappersindustrin har också stora problem. Även många småhustillverkare befinner sig i en problematisk situation, vilket är en direkt följd av den stora nedgången i småhusbyggnationer. Trots den breda nedgången inom industrin har många av länets industriföretag svårt att rekrytera rätt kompetens. Det råder en påtaglig brist på ingenjörer av olika slag och på erfarna CNC-operatörer. Samtidigt finns det många CNC-operatörer utan erfarenhet som är arbetslösa. Ett annat problem på några års sikt är att många personer i branschen kommer att gå i pension, samtidigt som för få unga människor läser industriutbildningar på gymnasiet. PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn omfattar en mängd näringar inom olika branscher. Här ingår till exempel handel, företagstjänster, transport, hotell och restaurang. Eftersom de olika branscherna har olika inriktningar varierar ofta utvecklingen mellan branscherna. Transportbranschen förväntas uppleva ett dystert 2013, medan läget ser något ljusare ut i vissa konsultbranscher och för uthyrningsfirmor. Sammantaget visar Arbetsförmedlingens undersökning ändå att pessimismen har ökat inom den privata tjänstesektorn och att företagen i allmänhet tror att 2013 kommer att bli ett svagare år än normalt. Under 2013 förväntas sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn att minska svagt i Hallands län. Trots att sysselsättningen förväntas minska något under 2013 i sektorn finns här fortfarande många jobböppningar. Inom den stora och breda näringsgrenen företagstjänster efterfrågas bland annat IT-konsulter, revisorer, systemerare och programmerare. Busschaufförer saknas i flera av länets kommuner. Ett yrke som arbetsgivare inom handeln anger att det råder brist på är försäljare inom viss fackhandel. Många av 6
orterna i länet, framförallt de kustnära, är stora sommarstäder där hotell och turismnäringen är viktiga inslag. Branschen är viktig för de unga då många ingångsjobb finns här. OFFENTLIG SEKTOR Omkring en tredjedel av alla sysselsatta i Hallands län arbetar inom den offentliga sektorn. Här bedöms sysselsättningen vara oförändrad under 2013. På sikt finns ett stort rekryteringsbehov i sektorn av två skäl. För det första kommer en relativt stor andel av de anställda inom den offentliga sektorn att gå i pension under de kommande åren. I synnerhet är antalet äldre (55-64 år) inom grundskolan hög. För det andra förändras länets befolkningsstruktur. Över de kommande 10 till 15 åren förväntas andelen unga (0-19 år) och äldre (65 år eller äldre) att öka i befolkningen. Antalet personer som är 75 år eller äldre väntas öka med strax över 50 procent till år 2025 i länet. De demografiska förändringarna innebär att behovet av arbetskraft inom skola, vård och omsorg kommer att öka över det kommande decenniet. Stora pensionsavgångar i kombination med en åldrande befolkning ökar behovet av undersköterskor på några års sikt. Framförallt ökar behovet av specialistutbildade undersköterskor inom exempelvis geriatrik, demensvård, palliativ vård och psykiatri. I dagsläget råder det framförallt brist på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens, men även på vidareutbildade undersköterskor och förskollärare. I många av länets mindre kommuner upplever man problem med att rekrytera och behålla akademiker inom ett flertal yrkesgrupper. 7
yrkeskompassen Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. brist Överskott Arbetsförmedlingen 2012-12. Bilder: Camilla Veide, Johnér Bildbyrå, YRA,Jan Lindmark Läkare Gymnasielärare i yrkesämnen Civilingenjör VVS-montör Specialpedagog Socialsekreterare Förskollärare Verktygsmakare Specialistsjuksköterska Mjukvaru- och systemutvecklare Barnskötare Ekonomiassistent Maskinoperatör Försäljare Städare Massör Lagerarbetare Bartender Montör Vaktmästare Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416-416 arbetsformedlingen.se 8