För miljön, nära dig Kort om NSVA och VA SYDs förstudie om slamförbränning.
Burlöv + Eslöv + Lund + Malmö = VA SYD VA SYD är ett kommunalförbund, som består av VA-verken i Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Lund och Malmö slogs samman och bildade VA SYD 2008. Burlöv blev en del av VA SYD 1 januari 2011. Eslöv blev en del av VA SYD 1 januari 2012.
Utredningsuppdraget NSVA och VA SYD har gemensamt tilldelat Ramböll i uppdrag att utföra en förstudie för en slamförbränningsanläggning i vårt verksamhetsområde för vår samlade slammängd. Återvinning av fosfor ur askan ska ingår i utredningen. Undersöka intresse hos befintliga anläggningsägare, VA är nödvändigtvis inte förbränningsanläggningens ägare och operatör. Ingen för- eller detaljprojektering. Förstudien är klar i slutet av november 2015 Upptagningsområdet kan utvidgas i en eventuell utökning av uppdraget.
Tänkvärt från Svenskt Vatten
Proposal from the Swedish EPA A Good Built Environment By 2018 at the latest: At least 40 percent of the phosphorous and 10 percent of the nitrogen in wastewater will be utilised and recycled as nutrients for fields without entailing exposure to pollutants that pose the risk of injuring people or the environment.
A good designed strategy for the cycle of nutrients will also be a driver to reach a non-toxic environment If incineration solutions will be the main strategy instead of recycling, many control-at-source tools will be lost that today drive municipalities and thousands of businesses and organisations working for non-toxic environment. If nutrient cycles disappear, a main driver to phase out harmful substances to reach the environmental objective non-toxic environment will disappear. This also applies vice versa, recycling of nutrients is impossible to achieve if there is not an engagement to achieve the objective of non-toxic environment.
Circular economy for nutrients - or incineration? The solution is to phase out the substances that pollute the cycles instead of banning the recycling. There is still time (100 years) and there is also a need for more than 15 years. We need to decive and have patience to achieve a sustainable society. If the main strategy will be incineration and the infrastructure is in place, the road back to recycling of nutrients (more than P) will be very long.
The hierarchy of waste and recycling management 10
Hur återanvända fosfor från avloppsvattenreningen på åkermark? Spridning av avloppsslam (> 90 % av fosforn) Utvinning av fosfor ur askan efter förbränning (> 90 % av fosforn?) Extraktion av fosfor före förbränning, exempelvis struvitutfällning (< 50 % av fosforn?) Nya metoder?
Fullscale System solutions to recycle P Demo Sludge liquor Lab/Pilot Precipitation/ Crystallisatio n after anaerobic P- release (Bio-P WWTPs) PEARL Struvite AirPrex Struvite FIX-PHOS CaP/CSH STRUVIA Struvite NuReSys Struvite PHOSPAQ Struvite ANPHOS Struvite Ecobalans Struvite, NPK Crystalacto r Struvite, CaP REPHOS Struvite P-RoC CaP/CSH Sludge Sludge digestion and P- precipitation Budenheim DCP MEPHREC P-slag Stuttgart Struvite KREPRO FeP Gifhorn Struvite, CaP LYSOGEST Struvite Ash Acid leaching Thermal LEACHPHO S P-mineral ECOPHOS DCP MEPHREC P-slag THERMPHO S P 4 TetraPhos H 3 PO 4 Fertilizer Industry Mineral fertilizer AshDec (Outotec) P-mineral RECOPHOS FP7 H 3 PO 4 P-bac (INOCRE) Struvite RECOPHOS D CaP KUBOTA P-slag www.p-rex.e
REVAQ is operated by: - The Swedish Water & Wastewater Association - The Federation of Swedish Farmers (LRF) - The Swedish Food Federation - The Swedish Food Retailers Federation. and in close cooperation with the Swedish - Environmental Protection Agency. 13
Revaq och användning av slam i Sverige 2000-2013 Slam till jordbruk som är från Revaq-verk (ton TS) Total mängd slam använt inom jordbruk (ton TS) Slam totalt från Revaq-verk (ton TS) 250000 Total mängd producerat slam (ton TS) 200000 150000 Total sludge from Revaq WWTP 100000 50000 0 2000 2002 2004 2006 2008 Sludge to agriculture from Revaq WWTP 2009 2010 2011 2012 2013
Exempel från Schweiz I Schweiz är slamspridning på åkermark lagmässigt inte längre tillåten. Oro finns för att föroreningar från slam hamnar i dricksvattenkällor. Förbränning av slam den slutliga metoden för användningen av slam. Eftersom detta innebär ett brutet kretslopp för fosfor har myndigheterna dessutom ställt krav på att 80% av fosforn i avloppsslam ska återföras till åkermark. Detta kan endast uppnås genom antingen att slamkvaliteteten blir så bra att askan är accepterad för spridning på åkermark eller att fosfor tas ur askan för att sedan kunna användas på åkermark.
Exempel från Danmark I Köpenhamn förbränns slammet lokalt. Det ursprungliga beslutet om slamförbränning togs för att undvika transport genom en storstad. I andra delar av landet används slammet på åkermark. Men i andra är det oro för att föroreningar ska spridas till dricksvattentäkter och därför används inte slammet som en resurs på åkermark
RENINGSVERK OCH FJÄRRVÄRMENÄT I REGIONEN
FJÄRRVÄRMENÄT I REGIONEN
ca 35 % TS
Hittills genomförda kontakter med avfallsbolag/energileverantörer SYSAV Har kapacitet att hantera 5 MW i fjärrvärmenätet Har två äldre linjer behov ca 70 MW samförbränning? Ca 40 % av tot slammängd måste transporteras och mellanlagras Öresundskraft Har kapacitet att hantera 5 MW i fjärrvärmenätet Har även anläggning i Ängelholm. > 90 % av tot slammängd måste transporteras och mellanlagras Generellt Samförbränning med biobränsle försvårar fosforåtervinning Samförbränning med avfall möjlighet finns ingen fosforåtervinning
Tips på infofilm! https://www.youtube.com/watch?v=rtx_27wzebe