Senaste nytt kring slamfrågan

Transkript

1 Senaste nytt kring slamfrågan Bjärsjölagård 8 december 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten

2 Kretsloppsarbetet varför ännu mer aktuellt just nu? Omvärlden förändras snabbt - samtidigt som det finns stora osäkerheter som behöver hanteras på kloka sätt Lokala förhållanden förändras - inom 5-10 år minskar marknaden för anläggningsjord kraftigt runt om i Sverige gamla avfallsdeponier färdigställda. Många kommuner i Sverige saknar helt regional tillgång till jordbruksmark Lokal opinion kan begränsa användning av slam på jordbruksmark även om det miljömässigt är mest fördelaktigt Revaqkraven lite skarpare för varje år fram till 2025 silver, kadmium, kvicksilver: utmaningar för många Revaqverk

3 Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor ska ha tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö- och resurseffektiva avloppssystem

4 Näringsämnen EASB (Egentligen Allt Som Behövs) B, Ca, Cl, Co, Cr, Cu, F, Fe, H, I, K, Mg, Mn, Mo, N, Ni, Na, O, P, S, Si, Se och Zn

5 Mull + möjlighet att lagra in kol i mark ca ton kol per år Foto: Gryaab

6 Varför är kretslopp av fosfor viktigt? - Alla levande organismer behöver fosfor - Fosfor är en begränsad resurs på jorden ( år) - Brytning av fosfor medför miljöproblem samt nytt kadmium i omlopp - EU importerar mer än 90% av sin fosfor (importen är från ex Västsahara, Ryssland, Syrien,) - EU har utsett fosfor till en kritisk råvara - Fosfor lyfts fram i EU:s arbete med den cirkulära ekonomin

7 Revaq - några av resultaten 2016 Under 2016 återfördes: 1600 ton fosfor (cirka 13 procent av Sveriges mineralgödselimport av fosfor) 2800 ton kväve via slam från Revaqcertifierade reningsverk till åkermark Medelvärdet i Revaq närmar sig nu samma låga tillskott av nytt kadmium som det bästa mineralgödslet på marknaden

8 Varför använda slam från Revaq I linje med livsmedelsstrategin: - ger ökad skörd för det konventionella jordbruket - minskar sårbarheten i livsmedelskedjan då vi enkelt återanvänder fosfor, många mikronäringsämnen och mull - ger större lönsamhet för jordbruket ( kr/ha år) - är ett bra val ur hållbarhetssynpunkt (kolinlagring, minimerar gruvbrytning och tillförsel nytt Cd)

9 Revaq och slamanvändning i Sverige miljoner anslutna personer - 43 Revaq-verk i 65 kommuner 70-75% av fosforn från reningsverk går inte tillbaka i kretslopp idag inte hållbart LRF har satt ett mål på 80% återföring

10 EU:s avfalls/returhierarki (trappan)

11 Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid3 i filen. Med utgångpunkt i EU:s retur/avfallshierarki: Prio 1 - Återanvändning av mull och näringsämnen på åkermark via Revaq När det inte går - ingen lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller att slammet inte klarar Revaqs krav: Prio 2 - åtminstone fosforn återvinns Prio 3 slammet används som anläggningsjord Prio 4 enbart förbränning Deponering - förbjuden i Sverige Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet (olika nivåer)

12

13 Kort om vad som är på gång i Sverige Regeringen - vad behöver hända? Förslag på återföring av fosfor finns från Naturvårdsverket. Beslut behövs om miljömål + reglering med dragkraft för säkra kretslopp LRF vill utreda sin medverkan i Revaq (beslut LRF-stämman 31 maj)

14 Tyskland - nya regler för slamanvändning Idag förbränns ca 2/3-delar av slammet (utan P-återföring) Fosfor ska återvinnas antingen direkt från avloppsslam eller ur aska från förbränt slam. För fosfor ur slam blir nivån 50 procent av fosforhalten och ur slamaska 80 procent. Reningsverk för motsvarande maximalt pe ska även fortsättningsvis kunna använda kommunalt avloppsslam direkt i jordbruket efter hygienisering. Omställningstider: 12 år för anläggningar större än år för anläggningar pe.

15 Sammanfattning EU:s retur/avfallshierarki är utgångspunkten Förebyggande kemikaliarbete alltid bra strategi ur miljö-&kom.synpunkt Jordbruk fortsatt möjligt för 15-40% av slammet Marknaden för anläggningsjord kan halveras från 70-75% idag Skogsbruk svårt (Skogsstyrelsen vill särbedöma varje spridning) Förbränning med fosforuttag kan vara näst bäst Andra sätt att återvinna fosfor kan också vara rimligt bra

16

17 Invändningar: Kadmium och organiska ämnen - Tillförseln av nytt kadmium till åkermarken via Revaq-slam ligger idag på samma nivå som det allra bästa mineralgödslet (Yaras NPK-gödselmedel från Finland: 5-8 mg kadmium /kg fosfor). - Samma storlek eller lägre Cd/P-kvot än i nötgödsel och matavfall - Naturvårdsverkets screeningrapport om organiska föroreningar och slamanvändning summerar hela rapporten så här: Riskkarakteriseringen för jordekosystem och människor exponerade via intag av grödor visar att halter i jord efter lång tids gödsling med slam inte utgör en risk för jordekosystemet eller människor. Dessa resultat överensstämmer väl med tidigare resultat

18 Hormoner Nötflytgödsel tillför 5 gram östrogen per hektar Avloppsslam tillför 0,1 gram östrogen per hektar Kvinnliga könshormoner bryts ned snabbt i odlingsjord. Halveringstider är rapporterade från några få timmar till några få dagar för nedbrytningen av östrogen, 17 östradiol och det syntetiska 17 etinylöstradiol i åkerjord

19 Mikroplast Mikroplast i slam är en utmaning men klart hanterbar, i allmänhet så är väldigt lite dagvatten kopplat till reningsverken i Sverige, de största källorna av mikroplast är därför: kosmetika och tandkräm, ett förbud finns föreslaget av den svenska regeringen textiltvätt, här finns möjlig utveckling de närmaste 5-10 åren, med både tvättpåsar för fleecekläder och luddfilter för tvättmaskiner

20 Mikroplast I Sverige är troligen innehållet av mikroplast kring 1% i slammet. Den riskstudie som idag finns om daggmask mark visar att risknivåer överraskande nog finns först vid 7% (vid 28% konstaterat) mikroplast i marken. Vid kontinuerlig årlig slamgödsling (med antagen 1% innehåll av mikroplast i slammet) ökar mikroplasthalten i åkermarkens matjordslager till 1% efter 2500 års slamgödsling. Vi räknar med att mikroplastmängderna från hushållen kommer att vara lägre om 5-10 år än vad de är idag. För att undersöka mikroplast i svensk mark och rötrest genomförs nu ett utvecklingsprojekt med analys av mikroplast i slam och jordbruksmark vid de långliggande slamförsöken i Skåne

21 Antibiotikaresistens De slamgivor på ca fyra ton vart femte år som vi använder oss av i Sverige utgör ingen risk för uppbyggnad av antibiotikaresistens i mark. Vid 5 till 10-dubbla slamgivan finns risk för utveckling av antibiotikaresistens För att verifiera detta genomförs nu analys av antibiotikaresistens i slam och jordbruksmark vid de långliggande slamförsöken i Skåne

22 Principlösningar för att få ut ren fosfor: Full-scale Demo Lab/Pilot PEARL Struvite NuReSys Struvite Crystalactor Struvite, CaP Sludge liquor Precipitation/ Crystallisation after anaerobic P-release (Bio-P WWTPs) AirPrex Struvite FIX-PHOS CaP/CSH PHOSPAQ Struvite ANPHOS Struvite REPHOS Struvite P-RoC CaP/CSH STRUVIA Struvite Ecobalans Struvite, NPK Sludge Sludge digestion and P-precipitation Budenheim DCP MEPHREC P-slag Stuttgart Struvite KREPRO FeP Gifhorn Struvite, CaP LYSOGEST Struvite LEACHPHOS P-mineral TetraPhos H 3 PO 4 P-bac (INOCRE) Struvite Acid leaching ECOPHOS DCP Fertilizer Industry Mineral fertilizer RECOPHOS D CaP Ash Thermal MEPHREC P-slag THERMPHOS P 4 AshDec (Outotec) P-mineral RECOPHOS FP7 H 3 PO 4 KUBOTA P-slag

23 The dynamics of phasing out haz subst - voluntary agreements and legal instruments Env. goals Voluntary agreements (companies, business sectors, NGO) Ecolabeling and certificatiion Legal instruments (and enforcement)