Pohjola Bank Abp Företagsmeddelande 6.11.2008, kl. 8.00 1 (43) Kategori: Kvartalsrapport Pohjola Bank Abp:s delårsrapport 1.1 30.9.2008 och verkställande direktörens kommentarer Verkställande direktörens kommentarer: "Koncernens kundrörelse utvecklades väl också under det tredje kvartalet. I bankrörelsen växte kreditstocken och räntenettot kraftigt. I skadeförsäkringsrörelsen accelererade ökningen i premieintäkter ytterligare och totalkostnadsprocenten förbättrades klart från året innan. Den försäkringstekniska lönsamheten i skadeförsäkringen var utmärkt. I september tillspetsades krisen på den internationella finansmarknaden till följd av att Lehman Brothers ansökte om konkursskydd. Effekterna av finanskrisen riktades inom Pohjola-koncernen främst mot värderingarna av likviditetsreserverna och skadeförsäkringens placeringsverksamhet. På grund av de här effekterna blev koncernens resultat mindre än under jämförelseåret i fråga om såväl det tredje kvartalet som hela rapportperioden. Koncernens kapitaltäckning är stark, likviditet god och kapitalanskaffningen har trots det svåra marknadsläget fungerat nästan som vanligt. Under de allra senaste veckorna har osäkerheten i anslutning till konjunkturutvecklingen ökat ytterligare. Beloppet av koncernens problemfordringar är litet, men beloppet kan växa i takt med att konjunkturerna försämras. I skadeförsäkringsrörelsen torde den dämpade ekonomiska utvecklingen få försäkringsersättningarna att öka långsammare. Helsingfors den 6 november 2008 Mikael Silvennoinen verkställande direktör
Pohjola Bank Abp:s delårsrapport 1.1 30.9.2008 Januari september 2008 1) Resultatet före skatt var 114 miljoner euro (220). Resultatet/aktie var 0,41 euro (0,80). Det egna kapitalet/aktie var 8,29 euro (9,19). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -3,9 % (10,8). Inom Bankrörelsen fortsatte företagskreditstocken och företagskreditmarginalerna att växa och resultatet var gott. Till följd av inlösen av penningmarknadsfonder och nedgången på aktiemarknaden minskade de av Kapitalförvaltningen förvaltade kundmedlen till 27,3 miljarder euro (31,5). Försäkringsrörelsens lönsamhet förbättrades och totalkostnadsprocenten var 92,9 % (96,0). Den operativa totalkostnadsprocenten utan de avskrivningar av immateriella tillgångar som uppkommit i samband med företagsköpet var 90,0 % (93,0). Ökningen i premieintäkterna fortsatte. Den var nu 9 % (10). Till följd av de höjda räntorna och aktiekursernas nedgång var intäkterna från Skadeförsäkringens placeringsverksamhet till verkligt värde -2,8 % (4,6). För OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserver som förvaltas av Pohjola Bank Abp bokfördes negativa värdeförändringar i resultatet för 70 miljoner euro (-25). Fonden för verkligt värde minskade med 34 miljoner euro (-3). Koncernens nettointäkter minskade med 18 % till 450 miljoner euro och kostnaderna ökade med 2 % till 337 miljoner euro. OP-Pohjola-gruppen fick tillstånd av Finansinspektionen att från och med 30.9.2008 tillämpa intern riskklassificering för att beräkna kapitalkravet för kreditrisken. Tillståndet gäller Pohjola Bank Abp:s exponeringar mot företags- och samfundskunder. Tier1-kapitaltäckningen var 9,3 %. Juli september 2008 1) Resultatet före skatt var 43 miljoner euro (56). Resultatet/aktie var 0,15 euro (0,20). Avkastningen på eget kapital till verkligt värde var -7,2 % (7,1). De negativa värdeförändringarna för likviditetsreserverna som redovisats i resultatet var 21 miljoner euro (-26). Förändringen i fonden för verkligt värde var 29 miljoner euro negativ (-3). Skadeförsäkringens totalkostnadsprocent var 83,1 % (92,4). Den operativa totalkostnadsprocenten var 80,7 % (89,5). Ökningen i premieintäkterna var 11 % (10). Intäkterna från Skadeförsäkringens placeringsverksamhet till verkligt värde var -1,7 % (1,1). 1) Som jämförelsetal har talen för motsvarande perioder 2007 använts. För balansräkningstal och andra tal av tvärsnittstyp har som jämförelsetal använts talet vid slutet av 2007 om inte annat nämns.
Nyckeltal 7 9/ 2008 7 9/ 2007 2008 2007 1 12/ 2007 Resultat före skatt, milj. e 43 56 114 220 288 Räkenskapsperiodens vinst, milj. e 30 40 83 163 212 Avkastning på eget kapital, % -7,2 7,1-3,9 10,8 9,3 Balansomslutning, mrd. e 31,9 25,8 25,9 Riskvägda poster, mrd. e 13,0 12,8* 11,7 Utlåningsstock, mrd. e 11,4 9,0 9,4 Förvaltade kundmedel, mrd. e 27,3 32,5 31,5 Kapitaltäckning, % 11,4 13,0* 11,8 Tier 1-kapitaltäckning, % 9,3 7,9* 9,9 Problemfordringarnas andel av krediter och garantier, % 0,2 0,2 0,1 Resultat/aktie, e 0,15 0,20 0,41 0,80 1,04 Resultat/aktie inkl. förändringar i verkligt värde, e -0,25 0,16-0,15 0,73 0,85 Eget kapital/aktie, e 8,29 9,07 9,19 Aktiestockens marknadsvärde (A och K), milj. e 2 062 2 950 2 658 Antal anställda i genomsnitt 3 173 3 021 3 140 2 987 3 006 *) Gammal analyspraxis i enlighet med Basel I
Koncernens resultat Koncernens resultat 2008 2007 2008 2007 rullande 2007 12 Milj. e 7 9 7 9 1 9 1 9 mån. 1 12 Räntenetto 45 27 120 85 150 115 Nedskrivningar av fordringar 11 1 8 2 7 1 Räntenetto efter nedskrivningar 34 26 113 83 143 114 Nettointäkter från skadeförsäkringsrörelse 98 103 280 310 403 433 Provisionsintäkter och -kostnader, netto 24 24 79 83 111 115 Nettointäkter från handel -26-16 -72-7 -99-34 Nettointäkter från placeringsverksamhet 0 5 9 28 10 28 Övriga rörelseintäkter 14 15 42 51 62 71 Nettointäkter totalt 145 156 450 549 629 728 Personalkostnader 38 37 130 123 173 166 IT-kostnader 9 10 33 32 44 43 Avskrivningar 17 15 49 45 65 61 Övriga kostnader 38 38 125 129 166 170 Kostnader totalt 102 100 337 328 448 440 Resultat före skatt 43 56 114 220 181 288 Förändring av fonden för verkligt värde -82-10 -181-20 -215-54 Resultat före skatt till verkligt värde -39 46-67 200-34 234 Inkomstskatt 13 16 31 58 50 76 Periodens vinst 30 40 82 163 132 212 Skatt på förändring av fonden för verkligt värde -21-2 -47-5 -56-14 Periodens resultat till verkligt värde -31 33-52 148-28 172 Januari september Pohjola-koncernens (Pohjola) resultat före skatt minskade under rapportperioden till 114 miljoner euro (220). Koncernens nettointäkter minskade med 18 % till följd av de negativa värdeförändringarna i likviditetsreserverna och uppgick till 450 miljoner euro (549). Kostnaderna ökade med 2 % till 337 miljoner euro (328). Lehman Brothers Holdings Inc:s konkurs inverkade på resultatet med -16 miljoner euro. I jämförelseårets kostnader ingår ett avtalsvite på 10 miljoner euro för upplösningen av sparbankssamarbetet. Kapitaltäckningen var vid slutet av rapportperioden 11,4 % (11,8) och primärkapitalrelationen 9,3 % (9,9). Resultatet per aktie var 0,41 euro (0,80). Det egna kapitalet per aktie var 8,29 euro (9,19). Till följd av de höjda räntorna och aktiekursernas nedgång minskade fonden för verkligt värde före skatt med 181 miljoner euro. Resultatet före skatt till verkligt värde blev 67 miljoner euro negativt (200). Avkastningen på eget kapital omvandlad till avkastning på årsplanet var -3,9 % (10,8). Juli september Resultatet före skatt var 43 miljoner euro (56). Lehman Brothers Holdings Inc:s konkurs inverkade på resultatet med -16 miljoner euro. Resultatet per aktie var 0,15 euro (0,20). Resultatet före skatt till verkligt värde var -39 miljoner euro (46). Avkastningen på eget kapital omvandlad till avkastning på årsplanet var -7,2 % (7,1).
Omvärlden Osäkerheten på finansmarknaden fortsatte och ökade under det tredje kvartalet. Lehman Brothers Holdings Inc:s ansökan om konkursskydd ledde till att finansieringen mellan bankerna drabbades av en allvarlig störning i medlet av september och likviditeten på finansmarknaden kollapsade. Då misstroendet på finansmarknaden snabbt växte, steg de korta marknadsräntorna, likviditets- och riskpremierna samt volatiliteten på aktie-, valuta- och råvarumarknaden snabbt. För att trygga stabiliteten på finansmarknaden ökade centralbankerna likviditeten kraftigt och många stater meddelade tillsammans och enskilt att de ger banksektorn betydande stöd. Den internationella finansmarknadskrisen har lett till ett flertal omorganiseringar inom finanssektorn i såväl USA som Europa och många finansiella institut har blivit tvungna att söka stöd hos staten. Också Finland beslöt i oktober liksom de övriga EU-länderna att vid behov bevilja statsgarantier för bankernas kredittagning och göra tidsbundna kapitalplaceringar i bankerna. De finländska bankerna har dock meddelat att de i det rådande läget inte behöver stöden. Effekterna av centralbankernas och staternas stödåtgärder börjar småningom synas på marknaden i form av att handeln mellan bankerna återhämtar sig och att de korta marknadsräntorna sjunker. Det är dock ännu svårt att förutsäga hur stödåtgärderna slutligen kommer att påverka finansmarknaden. Den internationella finansmarknadskrisen har avsevärt försvagat konjunkturerna i världsekonomin. De problem som började på bostadsmarknaden i USA har spridit sig till andra sektorer och landet är på väg in i en recession. Också inom EU har konjunkturerna försämrats avsevärt och produktionen väntas minska i många länder. Tillväxten håller på att dämpas också på tillväxtmarknaderna, eftersom den inhemska efterfrågan endast delvis kompenserar de försämrade exportutsikterna. Finansmarknadskrisen har ytterligare försämrat konjunkturutsikterna också i Finland, en konjunkturnedgång förväntas också i Finland. Av huvudbranscherna har industrins produktionsförväntningar blivit dystrare och byggnadsproduktionen har stramats åt. Inom servicesektorn är konjunkturläget däremot fortfarande gott. Hushållens förväntningar på utvecklingen i ekonomin och sysselsättning har också sjunkit betydligt under höstens lopp. De försvagade konjunkturutsikterna har inte avspeglats på ökningen av skadeförsäkringens premieinkomst, men de första signalerna på en minskad ökning av skadekostnaderna kan skönjas. Det svåra läget på finansmarknaden har märkts i form av en svag utveckling i skadeförsäkringsrörelsens placeringsintäkter. Samgången Integreringen av den skadeförsäkringsrörelse som förvärvades 2005 framskrider enligt planerna. Resultaten hittills stöder de tidigare uppskattningarna om årliga avkastningssynergier på 17 miljoner euro och årliga kostnadssynergier på 35 miljoner euro. De effektiviseringsåtgärder som genomförts 2005 2008 uppskattas innevarande år ge inbesparingar på 33 miljoner euro. Från 2009 kommer inbesparingarna till följd av samgången att uppnå 36 miljoner euro på årsplanet. Före utgången av rapportperioden har den avkastningssynergi som det ökade antalet preferenskundshushåll medfört nått 11 miljoner euro på årsplanet. Målet är att nå 17 miljoner euro på årsplanet 2010. Från september 2005 till juni 2008 har integrationskostnaderna i anslutning till Pohjola-köpet varit totalt 26 miljoner euro. I maj undertecknade Pohjolas moderföretag OP-Centralen anl (OPC) och TietoEnator ett avtal om att sammanslå och omorganisera driftstjänsterna i OP-Pohjola-gruppen. Genom att koncentrera hela Pohjola-koncernens driftstjänster till det här samföretaget uppnås betydande effektivitetsfördelar som från och med 2009 uppskattas vara 3 miljoner euro på årsplanet. Integreringskostnaderna för koncentreringen av driftstjänsterna kommer att uppgå till cirka 6 miljoner euro. Inom Skadeförsäkringen ökade antalet preferenskundshushåll i juli september med 7 400 hushåll och i januari september med 27 000 hushåll. Vid slutet av september var antalet preferenskundshushåll över 382 000. Det strategiska målet är att antalet preferenskundshushåll ska uppgå till 450 000 före slutet av 2010.
I kundbetjäningen gjordes ett stort framsteg i november 2007 då OP-Pohjola-gruppen utvidgade sina koncentreringsförmåner i anslutning till samgången. Sedan dess har kunderna kunnat använda den OPbonus som samlats för banktjänsterna också för att betala Pohjolas försäkringar. Det är fråga om en betydande förmån för de över 964 000 kunder som koncentrerat sina bank- och försäkringsärenden till OP-Pohjola-gruppen. I januari september användes bonus för 16 miljoner euro för försäkringspremier. Under rapportperioden förberedde Pohjola Försäkring Ab och flera andelsbanker en ny modell för försäljningen av bank- och skadeförsäkringsprodukter till privatkunder. Den personal (cirka 250 personer) som betjänar privatkunder inom fältorganisationen för Pohjolas försäkringsrörelse övergick enligt planen i de lokala andelsbankernas tjänst 1.10.2008. Den nya verksamhetsmodellen skapar möjligheter att utveckla kundbetjäningen i synnerhet i fråga om korsförsäljningen av bank- och skadeförsäkringstjänster. Merparten av den personal som berörs av förändringen har sedan tidigare arbetat i andelsbankernas lokaler, eftersom andelsbankerna och Pohjola verkar i samkontor i så gott som hela landet. Några personalminskningar skedde inte i anslutning till förändringen. I ombudsverksamheten, försäljningen till företag och samfund eller i Pohjolas övriga servicekanaler skedde inte några förändringar. Koncernens strukturarrangemang OKO Bank Abp:s bolagsstämma ändrade bolagets namn till Pohjola Bank Abp från 1.3.2008. Vid marknadsföring och tillsammans med logon används kortformen Pohjola. Också namnen på dotterbolagen som började med OKO ändrades 1.3.2008 så att de nu börjar med Pohjola. Pohjola-koncernen består av moderbolaget Pohjola Bank Abp och dess dotterbolag. Pohjola Bank Abp och Kesko Abp undertecknade 21.12.2007 ett avtal om köpet av aktiestocken i K- Rahoitus Oy. Köpesumman var cirka 30 miljoner euro, av vilket cirka 12 miljoner euro utgjorde goodwill. Aktiestocken i K-Rahoitus Oy övergick 31.1.2008 i Pohjola Bank Abp:s ägo och bolagets namn ändrades till Pohjola Finance Ab. Pohjola Bank Abp:s och Pohjola Finance Ab:s styrelser har accepterat en plan enligt vilken Pohjola Finance Ab fusioneras med sitt moderbolag uppskattningsvis 31.12.2008. Syftet med fusionen är att förtydliga koncernens företagsstruktur, effektivisera affärsrörelsen och minska de administrativa kostnaderna. Eftersom det är fråga om en dotterbolagsfusion, betalas inget fusionsvederlag. Helsingfors tingsrätt meddelade 22.8.2008 sin dom i inlösningstvisten mellan Pohjola Bank Abp och de tidigare minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp. Tingsrätten fastställde inlösningspriset på en aktie i Pohjola-Gruppen Abp till 13,35 euro. Tvisten gällde cirka 2,1 % av aktierna i bolaget (cirka 3,4 miljoner aktier). Inlösenförfarandet inleddes i en skiljedomstol 2006 sedan Pohjola Bank Abp förvärvat över 90 procent av aktierna i Pohjola-Gruppen Abp. Pohjola Bank Abp har som inlösningspris på minoritetsaktierna i Pohjola- Gruppen Abp erbjudit 13,35 euro per aktie. Skiljedomstolen fastställde i maj 2007 inlösningspriset på aktien till 14,35 euro. Sedan dess har tingsrätten behandlat ärendet på grund av besvär som parterna anfört. Personal Koncernen hade vid slutet av september 3 193 anställda, dvs. 135 fler än vid slutet av 2007. Vid köpet av K-Rahoitus Oy övergick 21 anställda till koncernen. Inom Bankrörelsen arbetade 591 anställda (549), Kapitalförvaltningen 152 (154), Skadeförsäkringen i Finland 2 060 (2 023) och utomlands 266 (224) samt Koncernfunktionerna 124 (108).
Investeringar Rapportperiodens investeringar uppgick till totalt 15 miljoner euro (13). Av dem gjordes 3 miljoner euro inom Bankrörelsen, 1 miljon euro inom Kapitalförvaltningen, 9 miljoner euro inom Skadeförsäkringsrörelsen och 2 miljoner euro inom Koncernfunktionerna. Av investeringarna gick 12 miljoner euro till datasystem. Kapitaltäckning OP-Pohjola-gruppen fick tillstånd av Finansinspektionen att från och med 30.9.2008 tillämpa intern riskklassificering för att beräkna kapitalkravet för kreditrisken. Tillståndet gäller exponeringar mot företags- och samfundskunder. De här exponeringarna motsvarar cirka två tredjedelar av Pohjolas kapitalkrav. För de övriga exponeringsklasserna kommer övergången till intern riskklassificering att ske stegvis så att följande steg består av att börja tillämpa klassificeringen på hushållsexponeringarna. Kapitalkravet utan beaktande av övergångsbestämmelserna minskade till 14,9 % då internmetoden för kreditrisken togs i bruk. På grund av övergångsbestämmelserna kan kapitalkravet 2008 sjunka högst 10 % och 2009 högst 20 % jämfört med det tidigare beräkningssättet enligt Basel I. Siffrorna i bokslutet 2007 har ändrats så att de är jämförbara. Vid beräkningen av kapitalbasen har från början av 2008 hela bokföringsvärdet av försäkringsbolagens investeringar dragits av från kapitalbasen så att hälften har dragits av från det primära kapitalet och hälften från det supplementära kapitalet. Från början av 2008 har kapitalkravet för de operativa riskerna beräknats enligt basmetoden och för marknadsriskerna enligt schablonmetoden. Kapitaltäckningen hölls fortfarande god trots den kraftiga tillväxten i kreditstocken och turbulensen på finansmarknaden. Kreditstocken växte särskilt under årets första kvartal och jämnade ut sig något under det andra och tredje kvartalet. Kapitaltäckningen utan beaktande av övergångsbestämmelserna uppgick till 12,1 % (12,8) och med beaktande av övergångsbestämmelserna till 11,4 % (11,8) medan det lagstadgade minimikravet är 8 %. Primärkapitalrelationen utan beaktande av övergångsbestämmelserna var 9,8 % (10,7) och med beaktande av övergångsbestämmelserna 9,3 % (9,9). Pohjola Bank Abp emitterade i mars ett debenturlån på 170 miljoner euro som räknas till det undre supplementära kapitalet och som har en löptid på 10 år samt i juni ett kapitallån på 50 miljoner euro, av vilket 40 miljoner euro räknas till det primära kapitalet och 10 miljoner euro till det övre supplementära kapitalet. Lånet kan med tillstånd av Finansinspektionen lösas in tidigast i juni 2013. Pohjola Försäkring Ab emitterade i juni ett kapitallån på 50 miljoner euro, som med Försäkringsinspektionens tillstånd kan lösas in tidigast i juni 2013. Lånet beaktas inte i kapitaltäckningsanalysen enligt kreditinstitutslagen. I försäkringsbolagets kapitaltäckningsanalys kan lånet som räknas till verksamhetskapitalet utnyttjas till fullt belopp. Kapitalbasen ökade till följd av rapportperiodens resultat och ovan nämnda lån emitterade av Pohjola Bank Abp från 1 378 miljoner euro till miljoner 1 482 miljoner euro. Det primära kapitalet uppgick till 1 203 miljoner euro (1 153), av vilket kapitallånens andel av det primära kapitalet var 264 miljoner euro, dvs. 15 % (13). Kapitalkravet för marknadsrisken var 42 miljoner euro (46). Fonden för verkligt värde uppgick vid slutet av rapportperioden till -128 miljoner euro (7). De riskvägda posterna uppgick vid slutet av rapportperioden utan beaktande av övergångsbestämmelserna till 12 217 miljoner euro, medan motsvarande tal för jämförelseperioden var 10 745 miljoner euro. Förändringen berodde främst på tillväxten i kredit- och garantistocken. De riskvägda posterna var med beaktande av övergångsbestämmelserna 12 976 miljoner euro (11 705). Riskposition Effekterna av finansmarknadskrisen märktes inom Pohjola-koncernen främst i värderingarna av likviditetsreserverna och avkastningen på skadeförsäkringens placeringsportfölj. Marknadsstörningen gav upphov till ett internationellt problem med att få fram tillförlitliga marknadspriser för värderingen av de tillgångsposter i balansräkningen som värderas till verkligt värde. Av de skuldebrev som ingår i OP-
Pohjola-gruppens likviditetsreserver omklassificerades skuldebrev för ett belopp om 2,2 miljarder euro från och med 1.7.2008 med stöd av en förordning från EU-kommissionen. Omklassificeringen beskrivs närmare i punkten Ändringar i principerna för upprättandet av bokslutet på sidan 16. De finansiella instrumenten har värderats med noteringar från marknaden (mark to market). Inga egna värderingsmodeller har använts trots den olikvida marknaden. Pohjola har inte heller värderat skuldebrev som emitterats till allmänheten till verkligt värde. Negativa värdeförändringar bokfördes i likviditetsreserven under det tredje kvartalet till ett belopp av 50 miljoner euro och av det här bokfördes 21 miljoner euro på resultatet och 29 miljoner euro i fonden för verkligt värde. De negativa värdeförändringarna var från början av året 104 miljoner euro, varav 70 miljoner euro har bokförts på resultatet och 34 miljoner euro i fonden för verkligt värde. De negativa värdeförändringarna återförs under skuldebrevens återstående löptid, om skuldebreven inte säljs före förfallodagen och om emittenten av skuldebreven inte mister sin betalningsförmåga. Den kraftiga nedgången i aktiekurserna, de höjda räntorna och de bredare kreditriskmarginalerna påverkade avkastningen från Skadeförsäkringrörelsens placeringsportfölj som det tredje kvartalet uppgick till -1,7 % till verkligt värde. Finansieringsläget och likviditeten förblev trots finansmarknadskrisen goda eftersom den finansiella ställningen förstärktes med det masskuldebrevslån på 1 miljard euro som Pohjola Bank Abp emitterade i augusti och med ökningen i andelsbankernas insättningar. Pohjola Bank Abp förvaltar OP-Pohjolagruppens likviditetsreserver som främst består av skuldebrev som godtas som säkerhet för centralbanksfinansiering. De likviditetsreserver som Pohjola Bank Abp förvaltar bildar tillsammans med de poster som ingår i gruppens balansräkning den centralbanksdugliga likviditetsreserven som vid behov kan användas för att täcka poster som förfaller i hela gruppens partikapitalanskaffning över en period på cirka 24 månader. Koncernens kreditriskposition förblev god, trots att beloppet av nedskrivningarna ökade då Lehman Brothers gick omkull. Lehman Brothers inverkade på koncernens resultat med -16 miljoner euro på grund av värdeförändringen i en masslånefordran på 10 miljoner euro och stängningen av derivatinstrument. Pohjola-koncernen har inga exponeringar mot isländska staten, isländska finansiella institut eller isländska företag. Koncernens riskposition hölls trots det mycket exceptionella marknadsläget fortfarande god. Om osäkerheten på den internationella finansmarknaden förlängs och följderna av den också avspeglar sig i realekonomin, torde problemfordringarna och nedskrivningarna öka från den nuvarande exceptionellt låga nivån. Bankrörelsens riskposition Trots den ökade osäkerheten på finansmarknaden och de kraftigt ökade totala åtagandena hölls Bankrörelsens riskposition fortfarande god. De totala åtagandena ökade i januari september med 3,0 miljarder euro till 20,3 miljarder euro. Andelen åtaganden som till sin rating räknas till investeringsnivån dvs. ratingklasserna 1 5, exklusive privatkunder, hölls god och var 66 % (69), klasserna 11 12 stod för 0,2 % (0,4) och de oklassificerade åtagandena för 3 % (3). Av företagsåtagandena steg andelen åtaganden på investeringsnivå till 61 % (65). Företagsåtagandena i de två svagaste ratingklasserna utgjorde 45 miljoner euro (70), dvs. 0,3 % av företagsåtagandena. De stora exponeringarna ökade till 4,6 miljarder euro (3,6). Problemfordringarna hölls i relation till kreditoch garantistocken fortfarande små och var 32 miljoner euro (16), dvs. 0,2% (0,1). Inom Bankrörelsen hade nettokreditförlusterna och nedskrivningarna under januari september en resultatförsämrande effekt på 7 miljoner euro, varav Lehman Brothers stod för en andel på 6 miljoner euro. Till följd av finansmarknadskrisen gick kurserna på avista- och derivatmarknaden kraftigt i motsatt riktning, kreditriskmarginalerna breddades och volatiliteten var hög. Marknadsriskerna hölls fortfarande moderata på den volatila marknaden.
Kapitalförvaltningens riskposition Det försvagade marknadsläget på placeringsmarknaden minskade de tillgångar som förvaltas inom kapitalförvaltningen, och det här avspeglar sig i provisionsintäkterna från kapitalförvaltningen. Kapitalförvaltningens riskposition var till övriga delar fortsatt god. Skadeförsäkringsrörelsens riskposition Skadeförsäkringsrörelsens solvenskapital var vid slutet av september 590 miljoner euro (613). Solvenskapitalet i relation till premieintäkterna (solvensprocenten) var 65 % (72). Till följd av finansmarknadskrisen sjönk Skadeförsäkringsrörelsens solvensprocent under koncernens interna mål på 70 %, och till följd av det här kapitaliserade Pohjola Bank Abp i oktober sina försäkringsdotterbolag med 65 miljoner euro. Inom Skadeförsäkringsrörelsen inträffade i januari september 142 (167) stora eller medelstora skador, vilkas skadekostnad för egen räkning var totalt 56,8 miljoner euro (62,3). Av dem inföll 47 (49) under årets tredje kvartal och deras skadekostnad för egen räkning var totalt 15,4 miljoner euro (21,5). Skadeförsäkringsrörelsens placeringsstock var vid slutet av september 2 536 miljoner euro (2 511). I placeringsportföljden stod ränteplaceringarna för 76 % (71) och aktierna för 14 % (16). Ränteportföljens ratingfördelning var fortfarande god, eftersom 85 % av ränteplaceringarna var fordringar med en rating på minst A-. Ränteportföljens återstående genomsnittliga löptid var 5,3 år och durationen 3,6 år (3,8). Intäkterna från placeringsverksamheten till verkligt värde var till följd av räntehöjningen och nedgången i aktiekurserna - 1,7 % (1,1) i juni september och -2,8 % (4,6) i januari september. Koncernfunktionernas riskposition Koncernfunktionernas åtaganden uppgick till totalt 13,4 miljarder euro och bestod av likviditetsreserven samt fordringar på andelsbankerna. Åtagandena kom så gott som helt och hållet från motparter på investeringsnivån. I Koncernfunktionerna upprätthålls en likviditetsreserv för att trygga OP-Pohjola-gruppens likviditet. Likviditetsreserverna uppgick till 7,2 miljarder euro (6,1). Tillgångarna har placerats främst i skuldebrev emitterade av stater, kommuner, finansiella institut och företag med god ratning samt i värdepapperiserade fordringar. Beloppet av nettokreditförlusterna och de negativa värdeförändringarna för Koncernfunktionerna i januari september var 63 miljoner euro (-25), av de här var Lehman Brothers andel 10 miljoner euro. Kreditrating Pohjola Banks rating är följande: Ratinginstitut Kortfristig kapitalanskaffning Standard & Poor's A-1+ AA- Moody's P-1 Aa1 Fitch F1+ AA- Ratingutsikterna är stabila enligt alla ratinginstitut. Långfristig kapitalanskaffning
Aktier och aktieägare Vid slutet av september uppgick antalet A-aktier som noteras på Nasdaq OMX Helsingfors till 159,6 miljoner aktier. Deras andel var 78,5 % av alla aktier och 42,2 % av röstetalet. Antalet K-aktier uppgick till totalt cirka 43,8 miljoner aktier. Vid slutet av rapportperioden var priset på en A-aktie i Pohjola Bank Abp 10,14 euro, medan det ett år tidigare var 14,50 euro. Den högsta kursen under tiden januari september var 14,15 euro och den lägsta 9,34 euro. Cirka 91 miljoner aktier bytte ägare, medan antalet under motsvarande period ifjol var 112 miljoner. Antalet aktieägare uppgick vid slutet av september till 30 573. Antalet ökade med 301 från början av året. Av aktieägarna var cirka 95 % privatpersoner. Det skedde inga betydande förändringar i de största aktieägarnas innehav. Den största aktieägaren var OP-Centralen anl vars andel av aktierna i Pohjola var 29,9 % och av röstetalet 56,9 %. De förvaltarregistrerade aktiernas andel av A-aktierna var vid slutet av granskningsperioden 18,0 % (18,0). Förvaltning Pohjola Bank Abp:s styrelse fattade 6.5.2008 beslut om koncernens nya organisation. Koncernen organiserades i tre rörelsegrenar och koncernfunktionerna. Rörelsegrenarna är Bankrörelse, Kapitalförvaltning och Skadeförsäkringsrörelse. Till ansvarig funktionsdirektör för Bankrörelsen och till medlem av koncernens ledningsgrupp utnämndes PM Reima Rytsölä. Han fungerade tidigare som direktör för affärsområdet Företagsbanken. Till ansvarig funktionsdirektör för Kapitalförvaltningen utnämndes EM Mikko Koskimies, som hör till koncernens ledningsgrupp och som tidigare fungerade som direktör för affärsområdet Kapitalförvaltning. Som ansvarig funktionsdirektör för Skadeförsäkringen fortsätter DI Tomi Yli-Kyyny. Han fortsätter också som verkställande direktör för Pohjola Försäkring Ab. Till Koncernfunktionerna hör Ekonomi och finansiering, Riskhantering, Kommunikation och Personaltjänster. Ekonomi- och finansdirektör (CFO) EM Ilkka Salonens nya preciserade ansvarsområde fastställdes till ekonomin, aktuariefunktionen, företagsplaneringen, centralbanken och treasury samt investerarrelationerna. Han har sedan 1.6.2008 också fungerat som ställföreträdare för verkställande direktören. Till medlem av koncernens ledningsgrupp utnämndes riskhanteringsdirektör (CRO) EM, emba Jouko Pölönen med riskhantering som ansvarsområde. Pölönen rapporterar till verkställande direktören. Timo Ritakallio, som varit koncernens vice verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktören, övergick till en annan arbetsgivares tjänst 1.8.2008. Pohjola Försäkring Ab:s organisation förnyas fr.o.m. 1.1.2009 för att bättre motsvara den nuvarande affärsrörelsemodellen. I samband med ändringen har direktör Helena Walldén, som ansvarar för bolagets företagskunder och är ledamot i ledningsgruppen för Pohjola Bank Abp:s koncern, 23.9.2008 bett om avsked. Walldéns tjänsteförhållande till företaget upphör på våren 2009. Till koncernens ledningsgrupp hör efter ändringarna som ordförande verkställande direktör Mikael Silvennoinen samt som medlemmar Mikko Koskimies, Jouko Pölönen, Reima Rytsölä, Ilkka Salonen och Tomi Yli-Kyyny. Händelser efter rapportperioden Sju europeiska banker i Unico-bankgruppen (Crédit Agricole, DZ BANK, ICCREA Holding, Pohjola Bank Abp, Rabobank, Raiffeisen Zentralbank (RZB) och Raiffeisen Switzerland) har meddelat att de strävar efter att med ömsesidiga åtgärder stabilisera och återställa förtroendet på finansmarknaden mellan bankerna i Europa. Bankerna har kommit överens om att bevilja varandra insättningslimiter på högst tre månader utan säkerhet. Den finansieringsvolym som omfattas av den här överenskommelsen beräknas uppgå till sammanlagt cirka 10 15 miljarder euro.
Tvisten om inlösen av aktierna i Pohjola-Gruppen Abp fortsätter i hovrätten. Den gode man som förordnats för minoritetsägarna i Pohjola-Gruppen Abp och vissa enskilda minoritetsägare har sökt ändring i den dom om inlösningspriset på aktierna i Pohjola-Gruppen Abp som Helsingfors tingsrätt meddelade 22.8.2008. Enligt tingsrättens dom var inlösningspriset 13,35 euro per aktie, dvs. samma som det inlösningspris som Pohjola Bank Abp tidigare erbjudit. Tvisten gäller cirka 2,1 % av aktierna i bolaget (cirka 3,4 miljoner aktier). Pohjola Bank Abp har också sökt ändring i den dom som nämns ovan. Bankens överklagande gäller de rättegångskostnader som motparten dömts att betala, den ränta som fastställts på inlösningspriset och vissa frågor i anslutning till rättegångsförfarandet. Utsikter för återstoden av året Efterfrågan på företagskrediter förväntas fortsätta kraftig under årets sista kvartal, eftersom företagens möjligheter att få finansiering direkt från kapitalmarknaden har försvagats avsevärt. Marginalerna i nykreditgivningen förväntas fortsätta att växa och på så sätt förbättra räntenettot. Den senaste tidens osäkerhet på kapitalmarknaden har dock ökat risken för att Bankrörelsens resultat inte blir lika stort som i fjol. Bankrörelsens resultat före skatt för hela året förväntas därmed bli lika stort eller mindre än 2007 (tidigare bedömning: ungefär lika stort som 2007). Riskpositionen förväntas förbli god. Till följd av den exceptionellt svaga utvecklingen på placeringsmarknaden fortsatte de kundmedel som förvaltas av Kapitalförvaltningen under det tredje kvartalet att minska från 28,8 miljarder euro vid slutet av juni till 27,3 miljarder euro. På grund av det här beräknas Kapitalförvaltningens resultat före skatt för innevarande år bli lika stort eller mindre än 2007 (tidigare bedömning: ungefär lika stort som 2007).I Skadeförsäkringsrörelsen var den operativa totalkostnadsprocenten för årets tredje kvartal bättre än ett år tidigare. Storskadeutvecklingen var ogynnsammare under det tredje kvartalet än ett år tidigare. I och med den kraftiga tillväxten har driftskostnadsprocenten ytterligare förbättrats under det tredje kvartalet och den operativa totalkostnadsprocenten för januari september är därmed bättre än under motsvarande period i fjol. Skadeförsäkringens operativa totalkostnadsprocent beräknas vara 90 94 %, (tidigare bedömning: 91 95 %), om storskadorna under årets sista kvartal inte är exceptionellt många. Till följd av den svaga utvecklingen på placeringsmarknaden beräknas intäkterna från Skadeförsäkringens placeringsverksamhet bli avsevärt mindre än i fjol. Sedan skuldebreven omklassificerats fluktuerar resultatet inte lika kraftigt som tidigare, så Koncernfunktionernas resultat för hela året beräknas bli lika stort som 2007 (tidigare bedömning: bättre än 2007). På grund av att placeringsintäkterna är lägre förväntas koncernens resultat bli mindre än i fjol. Osäkerheten i anslutning till omvärlden har fortsatt att öka. De väsentligaste riskerna för realiseringen av den närmaste tidens framtidsutsikter gäller affärsrörelsens allmänna omvärld samt utvecklingen i kreditriskmarginalerna, räntorna, aktiekurserna och nedskrivningarna. Koncernledningen har inga möjligheter att påverka affärsrörelsens allmänna omvärld. Ledningen kan dock påverka effekterna av ränteförändringarna och aktiemarknaden på placeringarna och handeln genom att investera tillgångarna tryggt och sprida riskerna samt genom att se till att personalen är kompetent och att riskhanteringen är effektiv. Dessutom kan ledningen påverka att valet och prissättningen av exponeringarna är riktig och därmed hela koncernens resultat. Alla bedömningar som presenteras i den här rapporten grundar sig på de rådande åsikterna om utvecklingen av koncernens och dess funktioners ekonomi och de faktiska resultaten kan avvika betydligt. Affärsrörelsernas resultat Pohjola-koncernens organisation förnyades i maj och de ekonomiska rapporterna presenteras i enlighet med den nya verksamhetsmodellen. I stället för tidigare två rörelsegrenar har koncernen tre rörelsegrenar samt koncernfunktionerna. Rörelsegrenarna är Bankrörelse, Kapitalförvaltning och Skadeförsäkringsrörelse. Jämförelseuppgifterna i enlighet med den nya rapporteringen för kvartalen 2007
och för det första kvartalet 2008 offentliggjordes i juni och finns på bolagets internetsidor under Medier > Meddelanden > Företagsmeddelanden. De ekonomiska mål som ställts upp för rörelsegrenarna 2007 kommer att ändras i enlighet med den förnyade segmentindelningen och de offentliggörs under slutet av året. Resultat före skatt 2008 2007 2008 2007 Rullande 2007 7 9 7 9 1 9 1 9 12 mån. Bankrörelse 24 32 88 97 127 136 Kapitalförvaltning 3 5 10 14 17 21 Skadeförsäkring 33 42 73 125 129 181 Koncernfunktionerna -17-23 -57-15 -92-50 Totalt 43 56 114 220 182 288 Uppgifterna enligt rörelsegren finns i rapportens tabelldel. Bankrörelsen Till Bankrörelsen hör Företagsbanken, Kapitalmarknaden och Bankrörelsen i Baltikum. Januari september Bankrörelsens resultat före skatt var 88 miljoner euro (97). Från slutet av september 2007 växte kreditstocken med nästan 2,4 mrd. euro, dvs. 26 %. I kundrörelsen märktes den lyckade utvecklingen i synnerhet som en ökning på 28 miljoner euro, dvs. 31 %, i räntenettot. Resultatet belastades av instabiliteten på finansmarknaden som fick provisionerna från värdepappersförmedlingen att minska med 2 miljoner euro och provisionerna från emissionen av värdepapper att minska med över 4 miljoner euro. Som en följd av att marknadslikviditeten försvagades minskade också tradingverksamhetens resultat i synnerhet under det tredje kvartalet. Däremot ökade marginalerna i kundhandeln med ränte-, valuta- och derivatprodukter med 1 miljon euro från jämförelseperioden. Bankrörelsens resultat försvagades också av den kreditförlust på 6 miljoner euro som bokfördes för en derivatfordran på Lehman Brothers Holdings Inc. Instabiliteten på finansmarknaden ökade betydligt kreditriskmarginalerna på masslån som inhemska företag emitterat. Därför har för dem resultatförts negativa värdeförändringar på 10 miljoner euro. Resultatet, från vilket den negativa värdeförändringen av inhemska företags masslån har eliminerats, var 98 miljoner euro, vilket är lika mycket som ett år tidigare. Den operativa avkastningen på eget kapital var 10,9 % (15,0) och kostnaderna i relation till intäkterna 44,8 % (40,0). Utan de negativa värdeförändringarna på skuldebrev skulle den operativa avkastningen på eget kapital ha varit 12,2 % och kostnaderna i relation till intäkterna 39,9 %. Kreditstocken ökade från början av året med 21 % och uppgick vid slutet av september till 11,3 miljarder euro (9,4). Köpet av Pohjola Finance ökade kreditstocken med 240 miljoner euro. Räntenettot växte jämfört med motsvarande period ett år tidigare med 31 % till 117 miljoner euro (89). Nedskrivningarna av fordringar var 7 miljoner euro netto (2). Trots den kraftiga ökningen av kreditstocken var riskpositionen fortfarande god. Företagskreditstockens snittmarginal var vid slutet av perioden 0,86 % (0,80). Marknadsandelen för företagskrediterna i euro var vid slutet av augusti 17,9 %, vilket är 0,5 procentenheter mer än vid årsskiftet. Bankrörelsens nettoprovisionsintäkter hölls på samma nivå som jämförelseperioden och uppgick till 47 miljoner euro. Provisionsintäkterna i anslutning till krediter och garantier ökade med totalt 6 miljoner euro.
De övriga rörelseintäkterna ökade till 19 miljoner euro (13). Ökningen härrör från de ökade leasingintäkterna. Kostnaderna ökade till 77 miljoner euro (66). Antalet anställda inom Bankrörelsen ökade med 48 anställda från jämförelseperioden och personalkostnaderna ökade med knappt en miljon euro. Personalkostnadernas andel av de totala rörelsekostnaderna var 38 % (43). ADB-kostnaderna och avskrivningarna ökade med totalt nästan 9 miljoner euro. Det här berodde främst på de stora satsningarna på utvecklingen av system för finansbolagsprodukter samt på leasingavskrivningarna, som ökade med drygt 5 miljoner euro. Affärsrörelsen i Baltikum har utvecklats i enlighet med förväntningarna. Integreringen av enheterna i Pohjola Bank Abp och Baltikum har framskridit enligt planerna. Juli september Bankrörelsens resultat före skatt var i juli september 24 miljoner euro (32). Förändringarna i värdet av inhemska företags masslån försämrade resultatet i juli september med knappt 3 miljoner euro. Som en följd av att marknadslikviditeten försvagades minskade tradingverksamhetens resultat. Dessutom bokfördes en kreditförlust på 6 miljoner euro för en derivatfordran på Lehman Brothers Holdings Inc. Den operativa avkastningen på eget kapital var 8,1 % (14,1) och kostnaderna i relation till intäkterna 41 % (39). Utan de negativa värdeförändringarna på inhemska företags masslån skulle den operativa avkastningen på eget kapital ha varit 9,1 % och kostnaderna i relation till intäkterna 39,5 %. Tillväxten i kreditstocken var större än under föregående kvartal. Tillväxten var större än 5 % mot 3 % under det andra kvartalet. Företagskreditstockens marginaler var större än under det andra kvartalet. Räntenettot växte jämfört med motsvarande period ett år tidigare med 53 % till 43 miljoner euro (28). Nettoprovisionsintäkterna var lika stora som i juli september i fjol. Provisionsintäkterna i anslutning till krediter och garantier ökade med 2 miljoner euro, men intäkterna från förmedlingen och emissionen av värdepapper minskade med 2 miljoner euro. De övriga rörelseintäkterna ökade till 6 miljoner euro (5). Ökningen berodde till merparten på de ökade leasingintäkterna. Kostnaderna ökade med 5 % till 22 miljoner euro (21). Av ökningen härrörde 2 miljoner euro från de ökade leasingavskrivningarna. Kapitalförvaltningen Januari september Kapitalförvaltningens resultat före skatt var under rapportperioden 10 miljoner euro (14). De operativa kostnaderna i relation till intäkterna var 60 % (54). Till följd av inlösen av penningmarknadsfonder och nedgången på aktiemarknaden minskade de förvaltade kundmedlen vid slutet av rapportperioden till 27,3 miljarder euro (31,5). Av de förvaltade kundmedlen stod de institutionella kundernas medel för 16,4 miljarder euro (17,5), OP-fonderna stod för 10,1 miljarder euro (13,1) och Pohjola Private för 0,8 miljarder euro (0,9). Statens Pensionsfond (SPF) lägger ut förvaltningstjänsten och systemhanteringen av hela sin placeringsportfölj till Pohjola Kapitalförvaltning, som vann vårens anbudstävling. Tjänsten lanseras före slutet av 2008.
Juli september Resultatet före skatt var 3 miljoner euro (5). De operativa kostnaderna i relation till intäkterna var 58 % (50). De förvaltade medlen minskade under det tredje kvartalet med 1,5 miljarder euro till följd av ändringarna i marknadsvärdena och inlösningar av fonder. Skadeförsäkringsrörelsen Januari september Resultat Resultatet före skatt var 73 miljoner euro (125). Det försäkringstekniska bidraget före avskrivningar av immateriella tillgångar var 69 miljoner euro (45). Nettointäkterna från placeringsverksamheten uppgick till 61 miljoner euro (126). I jämförelseperiodens resultat ingick en realisationsvinst på 6 miljoner från försäljningen av fartygsförsäkringen. Den operativa avkastningen på eget kapital var -9,1 % (27,7). Försäkringsverksamhet Premieintäkterna växte med 9 % till 697 miljoner euro (639). Inom affärsområdet Privatkunder var den tillväxt som bygger på andelsbankssamarbetet fortsatt kraftig. Antalet preferenskundshushåll ökade med 27 087. Privatkundernas jämförbara premieintäkter ökade med 12 % och uppgick till 287 miljoner euro. Premieintäkterna från affärsområdet Företagskunder uppgick till 366 miljoner euro och den jämförbara tillväxten till 7 %. Premieintäkterna i Baltikum växte med 6 % till 44 miljoner euro. Försäkringsersättningarna ökade måttfullt, trots att den kraftiga tillväxten i försäkringsstocken ökade antalet skador. Försäkringsersättningarna (exkl. skaderegleringskostnaderna) ökade 5 % till 441 miljoner euro (419). Riskprocenten var 63,4 (65,5). Utvecklingen i synnerhet för allvarliga trafik- och arbetsolycksfallsskador var gynnsam. I januari september inträffade 142 storskador (167) på över 0,1 miljoner euro (för pensionsåtagandena över 0,5), och deras andel av ersättningarna var 57 miljoner euro (62). Ökningen i driftskostnaderna och skaderegleringskostnaderna var behärskad och de uppgick till 186 miljoner euro (176). Omkostnadsprocenten utvecklades gynnsamt och var 26,7 (27,6). Till följd av den kraftiga tillväxten, gynnsamma skadeutvecklingen och behärskade kostnadsökningen förbättrades lönsamheten i försäkringsrörelsen. Den operativa totalkostnadsprocenten var 90,0 (93,0).
Placeringsverksamhet Det verkliga värdet av skadeförsäkringens placeringar uppgick vid utgången av september till 2,5 miljarder euro (2,5). Aktiernas andel var 14 % (16), masslånens och räntefondernas 69 % (69), penningmarknadsinstrumentens 7 % (2) och övriga placeringars 11 % (12). Nettointäkterna från placeringarna som redovisats i resultatet var 61 miljoner euro (126). Till följd av marknadsläget var nettointäkterna från placeringsverksamheten till verkligt värde -78 miljoner euro (119). Intäkterna från placeringarna till verkligt värde var -2,8 % (4,6). Juli september Resultat Resultatet före skatt var 33 miljoner euro (42). Det försäkringstekniska bidraget före avskrivningar av immateriella tillgångar var 46 miljoner euro (23). Nettointäkterna från placeringsverksamheten uppgick till 6 miljoner euro (38). Den operativa avkastningen på eget kapital var -7,3 % (24,1). Försäkringsverksamhet Premieintäkterna växte med 11 % till 241 miljoner euro (217). Tillväxten inom affärsområdet Privatkunder var fortsatt kraftig. Premieintäkterna ökade i jämförbara tal med 12 % och uppgick till 101 miljoner euro. Antalet preferenskundshushåll ökade med 7 406. Premieintäkterna för affärsområdet Företagskunder ökade med 11 % och uppgick till 125 miljoner euro. Intäkterna ökade till följd av att den utländska återförsäkringen periodiserades på ett sätt som avviker från jämförelseåret. Premieintäkterna i Baltikum ökade 5 % till 15 miljoner euro. Försäkringsersättningarna (exkl. skaderegleringskostnaderna) minskade 3 % till 136 miljoner euro (140). Riskprocenten var 56,5 (64,5). Försäkringsersättningarna för storskador var större än under jämförelseåret. I juli september inträffade 47 storskador (49) på över 0,1 miljoner euro (för pensionsåtagandena över 0,5), och deras andel av ersättningarna var 15 miljoner euro (22). Driftskostnaderna och skaderegleringskostnaderna var 58 miljoner euro (54) och omkostnadsprocenten 24,2 (25,0). Den operativa totalkostnadsprocenten var 80,7 (89,5). Placeringsverksamhet Nettointäkterna från placeringarna som redovisats i resultatet var 6 miljoner euro (38). Nettointäkterna från placeringsverksamheten till verkligt värde var -46 miljoner euro (32). Intäkterna från placeringarna till verkligt värde var -1,7 % (1,1). Koncernfunktionerna Till Koncernfunktionerna hör Ekonomi och finansiering, Riskhantering, Kommunikation och Personaltjänster.
Januari september Resultatet före skatt visade en förlust på 57 miljoner euro (-15). Resultatet försvagades också av den nedskrivning på 7 miljoner euro som bokfördes för en derivatfordran på Lehman Brothers Holdings Inc, en garantifordran på 3 miljoner euro samt negativa värdeförändringar i likviditetsreserverna på 53 miljoner euro (-25). OP-Bostadslånebanken emitterade ett masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet på en miljard euro som såldes till europeiska placerare i maj och hypoteksbankens position som finansiär av OP-Pohjolagruppens detaljistbanker stärktes. Därför och till följd av OP-Pohjola-gruppens detaljistbankers ökade insättningar minskade detaljistbankernas behov av finansiering från Pohjola Bank Abp och vid slutet av september uppgick Pohjola Bank Abp:s nettofordringar på detaljistbankerna till 0,4 miljarder euro, vilket var 1,9 miljarder euro mindre än vid slutet av 2007. Tillväxten i kreditstocken finansierades i huvudsak på skuldmarknaden och likviditeten förstärktes under juli september med 1,2 miljarder euro. I januari september skaffades kapital för totalt 1,4 miljoner euro med masslån. Dessutom emitterades i mars ett debenturlån på 170 miljoner euro som räknas till det undre supplementära kapitalet och som förfaller 2018. Skuldebrev emitterade till allmänheten uppgick till 14,1 miljarder euro (12,9). Pohjola Bank Abp emitterade i juni ett kapitallån på 50 miljoner euro, som tecknades helt och hållet av OP-Centralen anl. Resultatet för jämförelseårets första kvartal belastades av det avtalsvite som skiljedomstolen fastställt i tvisten om delägaravtalet med Nooa Sparbank. Effekten av det här var 10 miljoner euro. Juli september Resultatet före skatt visade en förlust på 17 miljoner euro (-23). Resultatet försvagades också av den nedskrivning på 7 miljoner euro som bokfördes för en derivatfordran på Lehman Brothers Holdings Inc och en garantifordran på 3 miljoner euro. Av likviditetsreservernas marknadsvärden bokfördes negativa värdeförändringar för 11 miljoner euro (-24) i resultatet för Koncernfunktionerna. Fonden för verkligt värde minskade med 25 miljoner euro (-3). Ändringar i principerna för upprättandet av bokslutet Pohjola-koncernens delårsrapport är upprättad i enlighet med standarden IAS 34. Pohjola-koncernen har från början av 2008 tagit i bruk standarden IFRS 8 Rörelsesegment. Utgångspunkten för identifieringen av rörelsesegment i enlighet med IFRS 8 är den ekonomiska information som den högsta verkställande beslutsfattaren regelbundet följer upp. I rapporteringen enligt segment har man övergått till rapportering enligt den nya organisationen som fastställdes av Pohjola Banks styrelse 6.5.2008. I enlighet med den är rörelsesegmenten Bankrörelse, Kapitalförvaltning, Skadeförsäkringsrörelse och Koncernfunktionerna. Till följd av ibruktagningen av standarden IFRS 8 redovisas de uppgifter om rörelsesegmenten som standarden förutsätter. I enlighet med ledningens rapporter uppges dessutom de centrala nyckeltalen för affärsområdena som ingår i rörelsesegmenten. Siffrorna för jämförelseperioden har ändrats på motsvarande sätt. Pohjolas uppgift är att upprätthålla OP-Pohjola-gruppens likviditetsreserv. Under det tredje kvartalet omklassificerades en del av de skuldebrev som ingår i likviditetsreserven. Målet med omklassificeringen är att ge en klarare bild än tidigare av det faktiska syftet med skuldebreven. Omklassificeringen möjliggjordes av förordning (EG) nr 1004/2008 som Europeiska gemenskapernas kommission offentliggjorde i oktober 2008. Förordningen gäller redovisningsstandarderna IAS 39 och IFRS 7. Syftet med förordningen var att underlätta omklassificeringen av finansiella instrument under exceptionella omständigheter. Bakgrunden till förordningen bestod av instabiliteten på finansmarknaden som medfört att tillförlitliga marknadspris inte fanns att få över läget vid slutet av september för alla finansiella instrument. Omklassificeringen kan ske från 1.7.2008.
För omklassificeringen har använts verkliga värden per 1.7.2008. Bokföringsvärdet för de omklassificerade skuldebreven var sammanlagt 2,2 miljarder euro, och skuldebreven hade ursprungligen klassificerats som finansiella tillgångar som innehas för handel. Ifrågavarande skuldebrev överfördes i bokslutet 2007 för att förtydliga bokslutsinformationen från klassen finansiella tillgångar för handel till klassen Finansiella tillgångar som vid första redovisningstillfället kategoriserats som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen, där de redovisats i delårsrapporterna sedan dess. Omklassificeringen genomfördes genom att från finansiella tillgångar för handel överföra 0,1 miljarder euro till klassen Lån och fordringar, 1,2 miljarder euro till Finansiella tillgångar som kan säljas och 1,0 miljarder euro till klassen som hålls till förfall. Finansiella tillgångar som hålls till förfall består av skuldebrev som koncernen planerar och kan hålla till förfallodagen. De skuldebrev som överförts till klassen Lån och fordringar är skuldebrev med längre löptid än andra och som har ett kassaflöde som är fast eller bestämbart, och för vilka ett verkligt värde inte kan fås från en fungerande marknad. Skuldebrev som klassificerats i klassen Lån och fordringar eller Finansiella tillgångar som hålls till förfall behandlas i bokföringen enligt anskaffningsvärdet. Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i balansräkningen till verkligt värde och förändringarna i verkligt värde redovisas i fonden för verkligt värde bland eget kapital. Om ett skuldebrevs värdenedgång (impairment) kan visas objektivt, ska nedskrivningen av ett omklassificerat skuldebrev testas i enlighet med Pohjola-koncernens riskhanteringsprinciper. Om omklassificeringen inte hade varit möjlig, hade fonden för verkligt värde varit cirka 7 miljoner euro större och resultatet efter skatt cirka 30 40 miljoner euro mindre. De principer för upprättandet av bokslut som nämns ovan har iakttagits i moderbolagets bokslut. Omklassificeringarna har ingen inverkan på resultatet för tidigare perioder. Ytterligare ändringar som gäller IAS 39 och IFRS 7 är under beredning, och Pohjola följer aktivt med hur de framskrider. Formler för nyckeltalen Avkastning på eget kapital (ROE) till verkligt värde Räkenskapsperiodens vinst + förändringar i fonden för verkligt värde efter skatt / Eget kapital (medeltalet vid periodens början och slut) x 100 Kostnadernas andel av intäkterna, % Personalkostnader + övriga administrationskostnader + övriga rörelsekostnader / (Räntenetto + nettointäkter från skadeförsäkringsrörelse + provisionsintäkter och -kostnader, netto + nettointäkter från handel + nettointäkter från placeringsverksamhet + övriga rörelseintäkter) x 100 Resultatet/aktie (EPS) Moderbolagets ägares andel av räkenskapsperiodens resultat / Aktiernas emissionsjusterade antal i genomsnitt under räkenskapsperioden Resultatet/aktie (EPS) utspätt Nämnaren är det emissionsjusterade antalet aktier i genomsnitt under räkenskapsperioden plus det antal aktier som fås, om alla optioner byts ut till aktier. Från summan avdras det antal aktier som fås vid utbytet av optioner multiplicerat med aktiens teckningspris och dividerat med aktiens medelkurs under räkenskapsperioden. Resultat/aktie (EPS) till verkligt värde (Moderbolagets ägares andel av räkenskapsperiodens resultat + förändring i fonden för verkligt värde) / Aktiernas emissionsjusterade antal i genomsnitt under räkenskapsperioden Eget kapital/aktie Eget kapital / Aktiernas emissionsjusterade antal på bokslutsdagen Aktiestockens marknadsvärde Antalet aktier x sista avslutskurs under balansdagen