Nutek, KK-stiftelsen, VINNOVA Produktionslyftet halvtidsutvärdering Augusti 2008
Nutek, KK-stiftelsen, VINNOVA Produktionslyftet halvtidsutvärdering Augusti 2008 Ramböll Management AB Kapellgränd 7 102 65 Stockholm Sverige Telefon 08-568 494 40 www.ramboll-management.se
Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte och metod 1.3 Rapportens disposition 2 3 2. Beskrivning av verksamheten 4 2.1 Organisation, funktioner och rollfördelning 4 2.2 Verksamhet och aktiviteter i förhållande till tidplan 7 3. Produktionslyftets programlogik 3.1 Teoretisk och praktisk prövning av programlogiken 11 11 3.2 Befintlig programlogik för Produktionslyftet 12 3.3 Utveckling av Produktionslyftets programlogik 16 3.4 Sammanfattande slutsatser 19 4. Målgruppsanalys 20 4.1 Beskrivning av målgruppen 4.2 Hur målgrupperna uppfattar programmet 20 21 4.2.1 Företag som inte är Produktionslyftsföretag 21 4.2.2 Företag som är Produktionslyftsföretag 24 4.3 I vilken utsträckning programmet når målgrupperna 28 4.4 Sammanfattande slutsatser 31 5. Samarbetet mellan involverade aktörer 32 5.1 Samarbetet ur en funktionsaspekt 32 5.1.1 Otydlig ägare av programmet 5.1.2 Relevanta funktioner och tydlig rollfördelning i ledningsgruppen 32 33 5.1.3 Aktiv programledning trång sektor inför uppväxling av programmet? 33 5.1.4 Coacher och utbildare har relevanta och tydliga funktioner men är de samordnade? 34 5.1.5 Funktioner för uppföljning? 34 5.2 Samarbetet ur en relationsaspekt 35 5.3 Sammanfattande slutsatser 35 6. Förutsättningar för måluppfyllelse 36 6.1 Faktorer som påverkar förutsättningarna för måluppfyllelse 36 6.1.1 Goda förutsättningar men behov av långsiktighet 36 6.1.2 Tillgång till coacher med rätt kompetens 37 6.1.3 Gemensam identitet 38 6.1.4 Kunskapsåterföring och kvalitet till företagen 38 6.1.5 Följeforskningen skapar dialog och legitimitet 38 6.2 Sammanfattande slutsatser 39 7. Rekommendationer för fortsättningen 40 7.1 Inför fortsättningen av programmet 40 7.2 Inför Produktionslyftets slututvärdering 41
7.3 Inför utformningen av liknande program 43 Bilagor 45 Bilaga 1. Intervjupersoner 45 Bilaga 2. Bakgrundsinformation om de tio första Produktionslyftsföretagen 47 Bilaga 3. Enkät till företag i den vidare målgruppen 49
Förord Produktionslyftet är en satsning på kompetensutveckling rörande resurseffektiv produktion och ständigt förbättringsarbete, s.k. lean produktion. Verksamheten drivs av forskningsinstitutet Swerea IVF i samverkan med Chalmers tekniska högskola, Jönköpings tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet. Målgruppen är i första hand medelstora tillverkande företag i Sverige. Satsningen initierades under 2006 av KK-stiftelsen, Nutek, VINNOVA, Stiftelsen för strategisk forskning genom ProViking, IF Metall och Teknikföretagen. KK-stiftelsen, Nutek och VINNOVA stödjer satsningen under perioden, 2007-2009, med 65 Mkr. Medverkande företag medfinansierar med mångdubbelt belopp. Finansiärerna har format en gemensam arbetsgrupp, Arbetsgruppen, för uppföljning av och dialog med programmet. Uppföljning och utvärdering genomförs även med hjälp av externa utvärderare dels i form av ett interaktivt forskningsprojekt, som kontinuerligt följer verksamheten, dels genom tidsbegränsade utvärderingar av mer traditionellt slag. Denna studie är ett exempel på det senare. Några viktiga mål med studien var att pröva om den programlogik som används inom Produktionslyftet leder mot verksamhetens uppsatta mål och om interaktionen mellan alla berörda aktörer genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Utvärderingen har genomförts av Ramböll Management AB under sommarhalvåret 2008. Ansvariga för genomförandet av utvärderingen har varit Richard Österberg från Nutek i samarbete med Arbetsgruppen. Stockholm augusti Lennart Sandberg - Nutek, Olle Vogel KK-stiftelsen, Magnus Wiktorsson - VINNOVA Finansiärernas Arbetsgrupp 1/51
1. Inledning 1.1 Bakgrund Produktionslyftet har initierats av Nutek, KK-stiftelsen och VINNOVA, ProViking, Teknikföretagen och IF-Metall. Programmet är en kompetenssatsning för ökad produktionskunnande i medelstora företag i svensk tillverkningsindustri och pågår i en första etapp åren 2007-2009. Satsningen finansieras gemensamt av KKstiftelsen, Nutek och VINNOVA med 65 Mkr under denna tid. Swerea IVF och Chalmers Tekniska Högskola koordinerar programmet med Swerea IVF som formell avtalspart till finansiärerna. Produktionslyftets övergripande syfte är att öka de tillverkande företagens konkurrenskraft genom att utveckla produktionskompetensen och förmågan att producera effektivt. Ett antal mål har formulerats och verksamhetsområden definierats. Bland annat finns en industriellt inriktad verksamhet som främst riktar sig till företagen och en strukturellt inriktad verksamhet som syftar till att utveckla en nationell struktur för kompetensutveckling avseende effektiv produktion. Programmet följs av följeforskare från Linköpings Universitet för att stödja ett lärande i genomförandet. Bakgrunden till Produktionslyftet är ett flertal satsningar på produktionskompetens för att stärka konkurrenskraften i svensk tillverkningsindustri. Exempel på några tidigare satsningar är bl a ProDesign och Produktion för konkurrenskraft. Produktionslyftet har också inspirerats av Industry Forum, ett institut i Storbritannien som verkar för att öka produktionskompetensen i landets tillverkningsindustri. 1.2 Syfte och metod Ramböll Management har fått i uppdrag att genomföra halvtidsutvärderingen av Produktionslyftet. Då utvärderingen genomförs relativt tidigt i genomförandet av programmet fokuseras på förutsättningarna för måluppfyllelse liksom måluppfyllelsen för de målsättningar (i form av aktiviteter) som avsågs för år 2007. I utvärderingsuppdraget ingår även att genomföra en prövning av programlogiken, d v s om programmets aktiviteter leder mot formulerade mål och övergripande syfte, och att ge rekommendationer för fortsättningen. Utvärderingen har genomförts med en kombination av metoder: Explorativa telefonintervjuer, Workshop för prövning av programlogiken, 2/51
Telefonintervjuer med involverade aktörer och företag, Enkätundersökning med målgruppsföretag, Dokumentstudier av rapporter, avtal, programplan mm., Rekommendationsworkshop. För verksamhetsbeskrivning och förståelse av programmet inleddes genomförandet av halvtidsutvärderingen med dokumentstudier och två explorativa intervjuer. De explorativa intervjuerna genomfördes med programdirektören respektive det interaktiva forskningsprojektet. Därefter genomfördes en workshop för prövning av programlogiken. Vid workshopen medverkade representanter för programmet och finansiärerna. Resultatet från workshopen i form av en konkretisering och operationalisering av mål och effekter har legat till grund för utformningen av intervjuguider och enkätformulär. Telefonintervjuer har genomförts med involverade aktörer i programmet såsom representanter för finansiärerna, styrelse, ledningsgrupp och avtalsparter samt med de 10 första företagen som tecknade avtal med Produktionslyftet. Totalt har 21 intervjuer med involverade aktörer och avtalsföretag genomförts, varav 1 i form av besöksintervju (med finansiärernas arbetsgrupp) och övriga som telefonintervjuer. Som underlag för målgruppsanalysen har en enkätundersökning genomförts med målgruppsföretag. 60 tillverkande företag med 50-250 anställda som är medlemmar i Teknikföretagen har besvarat enkäten som genomfördes i form av telefonintervjuer av Demoskop. I slutet av halvtidsutvärderingen, och inför formuleringen av slutsatser och rekommendationer, genomfördes en workshop med representanter för programmet och finansiärerna. Vid workshopen diskuterades utvärderarnas preliminära slutsatser och rekommendationer inför fortsättningen av programmet. Även rekommendationer inför den kommande slututvärderingen av programmet och generella rekommendationer kring kommande programsatsningar av finansiärerna diskuterades vid workshopen. 1.3 Rapportens disposition I föreliggande rapport presenteras resultatet av halvtidsutvärderingen. Inledningsvis ges en översiktlig beskrivning av verksamheten, programmets organisation och funktioner, aktiviteter och utfall. Därefter behandlas programmets programlogik, målgruppsanalys och samarbetet mellan programmets involverade aktörer. Slutligen redogörs för programmets förutsättningar för måluppfyllelse och utvärderarnas rekommendationer för fortsättningen av programmet, för slututvärderingen som kommer att genomföras år 2009 samt generella rekommendationer inför finansiärernas kommande programsatsningar. 3/51
2. Beskrivning av verksamheten I följande kapitel ges en övergripande beskrivning av Produktionslyftets organisation och verksamhet. Kapitlet syftar till att ge en generell bild av programmets organisation med dess olika funktioner och roller och hur dessa har förändrats sedan start. Avsnittet syftar också till att ge en kortfattad beskrivning av programmets huvudsakliga verksamhet och hur dessa svarar mot uppställda aktivitetsmål avseende år 2007. 2.1 Organisation, funktioner och rollfördelning Matrisen nedan är en sammanfattande översikt av Produktionslyftets organisationsfunktioner, involverade aktörer i resp. funktion, roller och uppgifter samt planerade och utförda aktiviteter. Tabell 1. Översikt verksamhetsbeskrivning Organisationsfunktion Programstyrelse Involverade aktörer Roll/uppgift Genomförda aktiviteter/utfall 6 styrelsemedlemmar, representerar främst mindre och större produktionsinriktade företag samt akademi. Ordförande i programstyrelsen är Göran Johnsson. Styr verksamheten utifrån programplanens ramar. Fattar beslut i övergripande frågor rörande verksamheten, metoder, ekonomi samt vilka företag som ska bli Produktionslyftsföretag. Programstyrelsen har fyra möten per år. Styrelsemedlemmar deltar ibland även vid insiktsseminarier eller andra programaktiviteter. Framtidsgruppen Finansiärernas arbetsgrupp Styrelseordförande, vice styrelseordförande, representant från Chalmers, representant från Swerea IVF. Programdirektören samt Hans Reich är adjungerad till framtidsgruppen. Gruppen är utsedd av styrelsen. Medlemmar är representanter från samtliga tre finansiärer KKS, Vinnova, Nutek. Information från möten förmedlas vidare till programkontoret samt finansiärernas arbetsgrupp Ska verka som en länk till finansiärernas arbetsgrupp. Ska rapportera till initiativgruppen en gång Utskott per till år. styrelsen. Programledningen adjungerad till Framtidsgruppens möten Ska förbereda för Produktionslyftets framtida utveckling, visioner och spridning. De förslag som framtidsgruppen diskuterar ska föreläggas initiativgruppen för vidare behandling. Godkänner rapporter, lämnar yttrande till respektive finansiär och beviljar av bidrag. Inrättad under 2008, har hittills genomfört ett fåtal möten Ordinarie möten en gång i månaden Initiativgrupp/ Referensgrupp Till finansiärernas arbetsgrupp knyts även ProViking som ständigt adjungerad till arbetsgruppen, samt kontaktpersoner och kommunikatörer utsedda från IF Metall och Teknikföretagen. Dessa betecknas som arbetsgruppens referensgrupp. GD/VD för KKS, Vinnova, Nutek, ProViking, IF Metall och Teknikföretagen Formellt sker alla beslut via programstyrelsen när det gäller riktlinjerna för hur finansiärernas medel ska hanteras och när förändringar ska göras. En löpande kontakt finns mellan programdirektören och sammankallande i arbetsgruppen. Följer utvecklingen av programmet samt hanterar uppföljning, utvärdering och den interaktiva följeforskningen. Initiativtagare till programmet Ska ta del av Framtidsgruppens förslag till framtida utveckling för programmet. Har träffats vid ett tillfälle 4/51 2007. Nästa möte är planerat till september 2008.
Organisationsfunktion Involverade aktörer Roll/uppgift Genomförda aktiviteter/utfall Projektkontor/Progra mdirektörer/ledning sgrupp 5 medlemmar i ledningsgruppen: 1 programdirektör och marknadsansvarig representerande Produktionslyftets huvudmän Swerea IVF respektive Chalmers. Sedan årsskiftet 2007/2008 även 2 personer från Swerea IVF och 1 från Chalmers Tekniska Högskola. Programledningsfunktion. Programdirektören från Swerea IVF har övergripande ansvar för rapportering till styrelse och finansiärer, uppföljning, dokumentation och löpande samordning av ekonomi, avtal med parter och företag mm. Planering, samordning, utförande av huvudsakliga delar av Produktionslyftets verksamhet. Se aktivitetsbeskrivning nedan. Samgrupperar några dagar varannan vecka i Swereas IVFs lokaler i Mölndal. Marknadsansvarige från Chalmers ansvarar för marknadsföring och informationsspridning. De tre övriga medlemmarna i ledningsgruppen har utbildningsansvar, resursansvar respektive metodikansvar. Avtalsparter Regionala partners Chalmers tekniska högskola, Swerea IVF, Luleå tekniska universitet, Jönköpings tekniska högskola, KTH Advisory Service. De regionala partnerna kan delas in i 2 grupper: företagsnätverk och offentliga näringslivsansvariga i de områden där Produktionslyftet har avtalsföretag. Huvuduppgiften för avtalsparterna är att i kontakt med de regionala företagen verka som coacher, lärare samt företagsstödjande vid seminarier och utbildningar till avtalsföretagen. Avtalsparterna har alltså en utföranderoll avseende insiktsseminarier, coachning och utbildningar. I kontakt med de regionala företagen ska de regionala partnerna sprida informationen till sina företagsnätverk om Produktionslyftets verksamhet, väcka intresse bland företagen för PL och ordna insiktsseminarier. De regionala partnerna som har slutit avtal med PL har bland annat i uppgift att ge coachning till avtalsföretagen. Avtalsparterna har genomfört aktiviteter som informationsspridning, insiktsseminarium, utbildning samt coachningen. Samarbeten inleddes vid årsskiftet 2007/2008. Programmet har slutit avtal för samarbeten med 6 stycken IUC; Dalarna, Värmland, Sjuhärad, Finnspång, Olofström och Träcentrum i Nässjö. Övriga samarbeten med näringslivsansvariga i Jönköping, Halland och Kristianstad. Samarbetet i Jönköping sker mellan Swerea IVF:s dotterbolag Swecast och Tekniska högskolan i Jönköping som tillsammans arbetar för att stärka regionen som nod. I Halland har samarbete etablerats med Halmstads Teknik och Kompetenscentrum, medan det i Kristianstad hittills finns en kontakt med ett regionalt nätverk. Coachråd Interaktivt forskningsprojekt Coacher som är verksamma inom programmet Bedrivs inom HELIX (Centre of Excellence, finansierat av VINNOVA) vid Linköpings Universitet. Består av 3 seniorforskare och 2 doktorander knutna till Linköpings Universitet och KTH. Ska ge coacher möjlighet att utbyta erfarenheter, gemensamt planera arbetet och utarbeta standardiserade arbetssätt Bedriver följeforskning med syfte att fungera som ett kontinuerligt stöd för involverade på olika nivåer inom PL samt bidra till en mer generell kunskap om hållbar verksamhet i industriföretag enligt konceptet Lean Production. Avser att säkra ett lärande, kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och möjlighet till förbättring av verksamheten. Aktiviteter är informationsspridning, insiktsseminarier och till viss del coaching. Av produktionslyftets totalt 20 coacher är 4 inhämtade från de IUC som PL knutit avtal med. Bildades i början av 2008. Coachrådet har inte kommit igång med en reguljär verksamhet och kan komma att ersättas med en annan organisationsfunktion som är under utveckling. Har genomfört intervjuer, möten, analysseminarium med involverade aktörer mm. Under år 2008 presenterades den första forskningsrapporten 5/51 från det Interaktiva forskningsprojektet; Att organisera för hållbar utveckling arbetsrapport 1b för produktionslyftet.
Figuren nedan illustrerar programmets huvudsakliga organisationsfunktioner. Figur 1. Produktionslyftets huvudsakliga organisationsfunktioner 1 Swerea IVF tillsatte programstyrelse i samråd med finansiärerna. Samtidigt beslutades att Swerea IVF ska delegera ansvar och befogenheter för Produktionslyftet till programstyrelsen och programdirektören. En ny del i programmets organisationsstruktur kom till under 2008 då den s.k. Framtidsgruppen eller Utvecklingsgruppen tillsattes. Uppgiften är att diskutera och förbereda Produktionslyftets långsiktiga utveckling för att ta till vara på den investering som görs inom programmet. I början av programmet bestod den mer operativa programledningen endast av en representant från respektive huvudman; Swerea IVF respektive Chalmers Tekniska Högskola. På grund av en ökande verksamhet och behov av att utveckla funktionen 1 Det interaktiva forskningsprojektet omfattar hela programmets verksamhet, men står mest i kontakt med finansiärernas arbetsgrupp och ledningsgruppen/projektkontoret. Därför illustreras dessa kontakter med separata pilar. Den operativa verksamheten inkluderande informationsspridning, insiktsseminarier, utbildningar, coaching och programledning kännetecknas av täta kontakter mellan ledningsgruppen/projektkontoret, avtalsparter, avtalsföretag liksom olika regionala partners. 6/51
av programledningen inrättades vid början av år 2008 en ledningsgrupp som idag består av fem personer. Förutom programdirektörerna består ledningsgruppen av ansvariga för olika fokusområden som kopplar till metod, utbildning och resurser. Två av personerna representerar idag Swerea IVF och en Chalmers Tekniska Högskola. Dessa har även i uppdrag att verka för informationsspridning, skapa samsyn till olika delar inom programmet, bidra till utveckling och omfattningen av verksamheten samt ge programdirektören stöd i ledningsarbetet. Redan vid programmets start fanns det relativt etablerade kontakter med Luleå tekniska universitet, Jönköpings tekniska universitet och KTH Advisory Service AB. Dessa kontakter har formaliserats under programmets första år med avtal mellan lärosätena och huvudmännen Swerea IVF och Chalmers som därigenom är formella avtalspartners i programmet. För att nå ut till landets alla företag samt sprida information om Produktionslyftet nationellt finns samarbeten med en rad olika regionala aktörer. Dessa regionala partners ska vara en del av utförandeverksamheten. I början på 2008 formaliserades arbetet med de regionala aktörerna genom avtal. För att ta tillvara på coachernas erfarenheter i programmet samt för att samordna det pedagogiska erbjudandet bildades ett coachråd i början av 2008. Syftet är att ge coacher möjlighet att utbyta erfarenheter, gemensamt planera arbetet och för att utarbeta standardiserade arbetssätt för att kunna erbjuda företagen ett så likvärdigt erbjudande som möjligt. Denna funktion är under utveckling och har ännu inte kommit igång med en reguljär verksamhet och kommer troligen att ersättas med en annan organisationsfunktion som är under utveckling. 2.2 Verksamhet och aktiviteter i förhållande till tidplan Grovt sett kan man säga att programmet har tre ben i sin verksamhet: för det första ska företag informeras om och kompetensutvecklas i lean. För det andra ska olika aktörer bygga upp kompetens för att tillhandahålla denna information och kompetensutveckling till företagen. För det tredje ska programmet verka för en långsiktighet i investeringen och arbetet med att introducera lean 2 i små och medelstora företag. Till detta kommer programmets administrativa uppgifter. Bedömningen av hur programmet har levt upp till sina utfallsmål bedöms utifrån programmets årsrapport och innefattar därmed endast verksamhet fram till utgången av 2007. Programmet har uppfyllt sina utfallsmål vilket beskrivs nedan och sammanställs i tabell 2. Till viss del fångar utvärderingen även upp aktiviteter genomförda senare än utgången av år 2007 då datainsamling genom bl a intervjuer genomfördes under våren 2008. 2 Lean är en arbetsmetod för resurseffektiv produktion och handlar bl a om att optimera processer genom att reducera olika former av slöseri i produktionskedjan. 7/51
Produktionslyftets externa verksamhet riktar sig främst till svenska tillverkande företag med mellan 50-250 anställda. Branschmässigt är huvudsakligt fokus företag inom verkstadsindustrin. Det är dessa som ska involveras i Produktionslyftets kompetenshöjande insatser inom lean production. En annan stor del i programmets verksamhet handlar om att utbilda de coacher inom programmet som ska leda leanarbete i företagen. Dessa kommer från involverade lärosäten, industriforskningsinstitut IUC:er och regionala nätverk. Det första verksamhetsåret, år 2007, var huvudsakligen koncentrerat på att förankra, bygga upp och formalisera programmet. Arbetet bestod framförallt i avtalsskrivningar mellan Swerea IVF och finansiärer samt mellan Swerea IVF och Chalmers tekniska högskola. Det huvudkontrakt som skrevs mellan Swerea IVF och finansiärerna innebär att Swerea IVF är formell och administrativ ägare till programmet. Avtalet mellan Swerea IVF och Chalmers innebär i sin tur ett nära samarbete och kan tolkas som ett delat ägarskap för utförandet av Produktionslyftet. Under andra delen av året formaliserades arbetet mellan huvudmännen och KTH Advisory Service AB, Luleå tekniska universitet och Jönköpings tekniska högskola genom avtalsskrivningar. Den industriellt inriktade verksamheten har också kommit igång inom de tre huvudsakliga fokusområdena; insikt, utbildning och coachning. Inom området insikt har informationsspridningen skett, bland annat genom en hemsida, utskick av nyhetsbrev, insiktsseminarier, pressreleaser samt referensartiklar. En stor del av informationsspridningen sker även genom personliga kontakter och uppsökande verksamhet hos regionala aktörer eller företag. Programdirektören med marknadsföringsansvar arbetar till stor del med uppsökande verksamhet och håller exempelvis ett stort antal föredrag hos företag eller i andra sammanhang. De insiktsseminarier som hålls är till för att väcka företagens intresse för Lean Production. Enligt programmets årsrapport för år 2007 har det funnits stort intresse för seminarierna. Sammanlagt genomfördes inom ramen för Produktionslyftet 31 insiktsseminarier under år 2007 där det totalt deltog ca 1780 personer från sammanlagt 900 företag. Detta ligger långt över det förväntade utfallet, se tabell nedan. Övriga insiktsaktiviteter som har genomförts är mässor runt om i landet, nyhetsbrev, pressreleaser, artiklar och införanden i media. Arbetet med områdena utbildning och coachning har kommit igång med reguljära kurser inom Lean Production. Utbildningarna omfattar 7,5 högskolepoäng och är utformade av Chalmers tekniska högskola som också är examinator. Företag har också ansökt och antagits till att bli ett sk Produktionslyftsföretag och sluta avtal med programmet där Produktionslyftsföretaget år 2008 betalar 150 000 SEK, vilket ger företaget möjlighet för två personer att gå en utbildningen i Lean Production till 8/51
rabatterat pris 3 samt 500h coachningstöd för företaget. Ur målgruppen har det under det första verksamhetsåret deltagit 126 personer från sammanlagt 52 företag och 8 intresseorganisationer. Ytterligare 84 personer som inte ingår i målgruppen har gått utbildningen. Totalt är det 210 personer som gått kursen under år 2007 vilket ligger i linje med programmets förväntade utfall. Produktionslyftsföretagen får, som tidigare nämnts, även coachning om 500 timmar. Under första verksamhetsåret var två coacher tillsatta hos respektive avtalsföretag. Coacherna arbetar totalt i de flesta fall halvtid, dock inte bara i ett företag. Operativt är det numera två coacher per deltagande företag. Avsikten har varit att öka kvaliteten i arbetet, att det ska finnas en backup om en av coacherna har förhinder samt för att öka förutsättningarna för samsyn och samarbete i coachgrupperna. De timmar som Produktionslyftet lagt fram i programplanens målformulering för programmets tio pilotföretag kunde inte uppnås för år 2007, vilket beror på att arbetet med pilotföretagen startade senare än planerat. Dessutom har olika företag arbetat upp olika många coachtimmar beroende på hur processen har fortlöpt i företaget. De tio pilotföretagen har enligt årsrapporten 2007 genomgått coachningprocessens primära delar, dvs. inledande analys och avtalsskrivning samt introduktion av Lean för ledningsgrupp och nyckelpersoner mm. För en diskussion om programmets målgrupper, se nedan i kapitel 3 om programmets programlogik. 3 Företag som har avtal med Produktionslyftet betalar 12 500 SEK för att gå leanutbildningen jämfört med 30 000 SEK för övriga företag. 9/51
Tabell 2. Aktiviteter, mål och utfall för år 2007 Aktivitet Mål för år 2007 Utfall Insiktsseminarier Ca 1 000 personer från ca 500 företag deltar i 10 regionala samt 20 mer lokala insiktsseminarier Ca 1 780 personer från 900 företag har deltagit vid sammanlagt 31 insiktsseminarier. Fördjupade seminarier Ca 400 personer deltar i 20 fördjupade seminarier med legospelsövningar som genomförs med i snitt 20 personer representerande Fördjupningsseminarierna bortprioriterades framför insiktsseminarier under år 2007. Utbildning Utbildning med aktörer inom Produktionslyftet Coachning Regionala partners Interaktivt forskningsprojekt 40 individer från ca 20-30 företag genomgår utbildning i 7,5p Lean 20 individer från blivande Produktionslyftsaktörer genomgår utbildning i 7,5p Lean 10 företag får kompetensutveckling och stöttning enligt Produktionslyftets arbetssätt 5-10 regionala och lokala partners identifieras för att verka som Produktionslyftets förlängda arm mot målgruppsföretagen i respektive region (ur programplanen 2007-01-23) Interaktivt forskningsprojekt startas upp som ska forska med och bidra till en utveckling av Produktionslyftet Totalt 49 kursdeltagare som slutfört kursen vid årsskiftet. Ytterligare 49 påbörjade kursen under 2007 och avslutar den 2008. Totalt 20 kursdeltagare som är antingen coacher eller samarbetspartners har avslutat kursen.. 10 pilotföretag arbetade upp 1 200 timmar under år 2007 vilket innebär att 2 800 timmar återstod vid årsskiftet. Avtal slöts med totalt 6 regionala aktörer under år 2007. Forskningsprojekt startat och pågår. 10/51
3. Produktionslyftets programlogik I detta kapitel behandlas prövningen av Produktionslyftets programlogik. Inledningsvis beskrivs innebörden i att pröva en programlogik och därefter behandlas resultatet av prövningen och ett förslag ges till ett första steg i en utvecklad programlogik. 3.1 Teoretisk och praktisk prövning av programlogiken En del av halvtidsutvärderingen består i att pröva Produktionslyftets programlogik. En programlogik är den logiska kopplingen som beskriver hur en insats aktiviteter ska leda fram till förväntade resultat och effekter. En fungerande programlogik innebär att de aktiviteter som genomförs leder fram till mål som har definierats och i förlängningen till det övergripande syftet med satsningen. En prövning av programlogiken analyserar om rätt slag av aktiviteter genomförs inom programmet. I utvärderingen har programlogiken prövats både teoretiskt och praktiskt, vilket beskrivs i det följande. En teoretisk prövning görs genom att ifrågasätta de samband som logiken bygger på samt konkretionen i de önskade resultat och effekter som ingår i programlogiken. Övergripande syfte Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Målgrupp Figur 2. Modell för teoretisk prövning av programlogiken Med utgångspunkt i det övergripande syftet och önskvärda effekter prövas alltså om de resultat som ska uppnås kan förväntas leda fram till önskade effekter och om utfallet av de aktiviteter som genomförs kan förväntas leda fram till önskade resultat. Om sambanden inte håller i teorin så är det troligt att de inte heller håller i praktiken. Om resultaten och effekterna i programlogiken inte är konkreta så är det svårt att bedöma vilka aktiviteter som bäst kan leda fram till dem. Den teoretiska prövningen har genomförts i tre steg: 1. Först har Ramböll genom bärande programdokument beskrivit Produktionslyftets programlogik explicit. Programmets logik har hittills främst varit implicit formulerad. 2. I ett andra steg har den programlogik som gjorts explicit diskuterats och konkretiserats vid den inledande workshopen i mittutvärderingens början med representanter från programmet och finansiärerna. Prövningen av programlogiken vid den inledande workshopen omfattade konkretisering av effekter, resultat samt en definiering av målgrupper. Denna del av den 11/51
teoretiska prövningen handlade om att klargöra och konkretisera, men inte om att revidera förändringsteorin. 3. Den tredje delen av den teoretiska prövningen av programlogiken skedde i samband med den avslutande rekommendationsworkshop som hölls i avslutningsskedet. Under denna workshop diskuterades kopplingar mellan målgrupper, resultat och effekter samt hur förändringsteorin kan revideras och utvecklas. På grund av att halvtidsutvärderingens uppdragsgivare förkortade övningen till hälften, har aktiviteter och utfall kopplade till resultat- och effektmål inte behandlats och prövats i en workshop. Till viss del har aktiviteter och utfall behandlats i telefonintervjuer med involverade aktörer, men i detta led är programlogiken inte prövad i full utsträckning. Den praktiska prövningen av programlogiken har genomförts genom att undersöka om de förväntade resultaten och effekterna i programlogiken har uppnåtts utifrån genomförandet av planerade aktiviteter. Detta har skett genom intervjuer med deltagande företag och involverade aktörer. Både interna och externa faktorer kan påverka om logiken faller in eller får genomslag i praktiken, vilket i hög grad relaterar till förutsättningarna för att nå måluppfyllelse. Förutsättningarna för måluppfyllelse behandlas i kapitel 6. I det följande behandlas resultatet av den teoretiska prövningen av programlogiken. 3.2 Befintlig programlogik för Produktionslyftet I Produktionslyftets programplan från januari 2007 4 anges syfte, ett antal delområden, mål bl a avseende aktiviteter som ska genomföras samt en vision för år 2015. I årsrapporten för år 2007 nämns ett liknande syfte och målsättningar. Till detta har tre huvudmål konkretiserats och programmets vision anges mer komprimerat. Programvisionen i årsrapporten sammanfaller också med ett av huvudmålen (att skapa en nationell struktur för kompetensutveckling mellan högskola, forskningsinstitut, regionala aktörer och näringsliv avseende effektiv produktion 5 ). Utifrån syfte, vision, delområden, målsättningar och huvudmål som anges i programplanen respektive årsrapporten för år 2007 har Ramböll gjort följande uppställning av de bärande delarna i Produktionslyftets programlogik: 4 Programplan daterad 2007-01-23 5 Produktionslyftets årsrapport 2007, sid 3. 12/51
Tabell 3. Ursprunglig programlogik Produktionslyftet Aktiviteter 1. Informationsspridning 2. Insiktsseminarier 3. Utbildningar 4. Coaching 5. Utveckling av nationell struktur Övergripande vision: Stärka företagens konkurrenskraft för att skapa tillväxt Utfall Ca 1 000 personer från ca 500 företag deltar i 10 regionala samt 20 mer lokala insiktsseminarier. Ca 400 personer deltar i 20 fördjupade seminarier. 40 individer från ca 20-30 företag genomgår utbildning 5p Lean. 20 individer från blivande Produktionslyftsaktörer genomgår utbildning 5p Lean. 10 företag får kompetensutveckling och stöttning. 5-10 regionala och lokala partners identifieras. Resultat Medelstora företag har stärkt sin produktionskompetens, utvecklat en effektiv produktion och metodik för ständigt förbättringsarbete. Stärkta förädlingskedjor av små, medelstora och stora tillverkningsföretag. En etablerad nationell struktur för kompetensutveckling avseende effektiv produktion. Effekt Stärkt produktionskompeten s och utvecklad förmåga i svenska företag att producera effektivt. Målgrupp: Tillverkande företag med ca 50-250 anställda samt regionala partners, bl a universitet och högskolor Uppställningen ovan är dock en ofullständig programlogik ur ett teoretiskt perspektiv. För att vara en programlogik behövs följande tydliggöras: Koppling mellan hela kedjan från aktivitet, utfall, resultatmål till effektmål: visa vilken aktivitet som hänger ihop med vilket mål Resultat- och effektmålet behöver konkretiseras och specificeras för att bli mätbara. Utan dessa förtydliganden kan programlogiken varken vara ett stöd i att löpande följa och bedöma om programmets aktiviteter styr mot måluppfyllelse eller för att kunna utvärdera programmet. En fullständig programlogik behövs också för att kunna analysera och bedöma om programlogiken håller ihop logiskt. Under den inledande workshopen arbetade utvärderaren, finansiärer och programansvariga med att försöka åstadkomma dessa förtydliganden. Workshopen den 8 maj resulterade i flera viktiga förtydliganden: Definierade målgrupper Konkretisering av effektmål och resultatmål per målgrupp Definierad koppling mellan resultatmål och respektive effektmål per målgrupp 13/51
Mot bakgrund av att dessa förtydliganden gjordes fick utvärderaren en bättre bild av av hur det är tänkt att programmet ska fungera och åstadkomma mer konkret. De målgrupper som definierades för Produktionslyftet är: Tabell 4. Produktionslyftets målgrupper Typ av målgrupp Urval Lärosäten och institut Chalmers Tekniska Högskola KTH Tekniska Högskolan i Jönköping Luleå Tekniska Universitet Swerea IVF Svenska tillverkande företag med 50-250. Företag som medverkar vid insiktsseminarier. Företag som deltar i 7,5p utbildning i lean production. Företag som har avtal med Produktionslyftet. Lokala och regionala företagsnätverk IUC i Sjuhärad, Dalarna, Värmland, Nässjö Företagsnätverk i Halmstad och Kristianstad Näringslivsansvariga Näringslivsansvariga i de regioner eller kommuner där det finns avtalsföretag och/eller det har varit omfattande utbildningsverksamhet. I tabellerna nedan åskådliggörs de konkretiserade resultat- och effektmålen per målgrupp. För att göra programlogiken mer överblickbar har målgrupperna delats upp i två översiktstabeller; en som omfattar företagen och en som omfattar de övriga målgrupperna. För vidare diskussion om programmets urval och definition av målgrupper se avsnitt 3.3 sidan 17, kapitel 4 Målgruppsanalys samt avsnitt 7.1, rekommendationer inför fortsättningen av programmet. Tabell 5. Resultat och effekter per målgrupp (förutom företag) Målgrupp Resultat Effekt Lärosäten, institut Parterna har kunskaper och kompetens om lean Utökat nätverk med leankompetens Lokala/regionala företagsnätverk Näringslivsansvariga Parterna samverkar inom lean Kunskap och kompetens om lean Skapade förutsättningar för att sprida kunskap och kompetens om lean Verkar för att skapa regional finansiering Kännedom om Produktionslyftet Skapad och tillgodosedd efterfrågan på lean i regionen. Skapad nationell struktur Skapad efterfrågan/vilja att finansiera Ökad efterfrågan på lean i företag Marknadsföring av Produktionslyftet till företag i regionen Verkar för att skapa regional finansiering Skapad efterfrågan/vilja att finansiera 14/51
Nedan återges definierade resultat och effekter för målgruppen företag. Tabell 6. Resultat och effekter per målgrupp (företag). Målgrupp Resultat Effekt Företag som medverkar i insiktsseminarier Företag som deltar i 7,5p utbildning i lean production. Företag som har avtal med Produktionslyftet/Coach ingföretag Inspirerade att ta nästa steg för att införa lean i företaget Skapad kunskap och förståelse för lean production Rekommenderar kursen till andra företag (ambassadörer) Skapar internt stöd i form av interna leancoacher i företagen. Skapade KPI 30 företag är självgående i förändringsarbetet 30 företag har starkt kommit igång God ambassadör för lean production Synliga dokumenterade produktionssystem som utgör stöd i arbetet. Produktionslyftet upplever ökad efterfrågan och kunskap om lean. Påbörjat leaninitiativ eller förändringsarbete i företagen. Ökad efterfrågan på utbildning och att bli ett Produktionslyftsföretag. Säkrad långsiktig förändring i företagen. Förbättrade KPI i företagen Etablerade system som synliggör och driver utvecklingen. Utvecklad lokal/regional värdekedja Samsyn kring produktionssystemet i företaget. Dessa uppställningar visar att det finns en tydlig riktning inom programmet för vad som ska uppnås och hur detta ska ske. De diskussioner som hölls visar också på ett övergripande samförstånd mellan finansiärer och programansvariga om programmets verksamhet, syfte och mål. Däremot behövs det fortfarande förtydliganden, framförallt när det gäller vilka målformuleringar som ska följas upp och utvärderas. De formuleringar som finns idag, de tre övergripande målen som nämns ovan samt de utvecklingar av dessa som finns i matriserna ovan där målen har specificerats på resultat- och effektnivå. Inga av dessa formuleringar är tillräckligt konkreta eller mätbara för att ge en bra bas för utvärdering. Däremot hänger de väl samman med programmets verksamhet. I denna utvärdering utgår diskussionerna kring måluppfyllelse från de tre ursprungliga målformuleringarna. Inför den kommande utvärderingen bör dock målen delas upp på utfall-, resultat- och effektnivå samt göras smarta; specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna. Det finns också innehållsliga diskussioner som bör hållas, framförallt kring vad en nationell struktur för kunskapsöverföring ska innebära, vilka aktiviteter som ska leda fram till att den kan etableras samt hur den kopplas till resultat, effekter och övergripande syfte. 15/51
3.3 Utveckling av Produktionslyftets programlogik Enligt tidigare avsnitt påvisade den teoretiska prövningen av programlogiken viss utvecklingspotential av programlogiken. Utvecklingsarbetet inleddes redan under den första workshopen i och med en konkretisering av målgrupper, resultat och effekter. Detta är en viktig start men en rad ytterligare frågor bör hanteras för att de resultat och effekter som togs fram ska ingå i tydliga logiska kedjor. Som nämns ovan bör det utifrån programlogiken formuleras hur programmet ska följas upp, med mätbara mål uppdelade på utfall, resultat och effekter. Utvecklingsarbetet av programlogiken fortsatte i den avslutande rekommendationsworkshopen tillsammans med programansvariga och representanter från Produktionslyftets tre finansiärer. Diskussionen fokuserades kring kopplingar mellan målgrupp resultat effekter samt kronologi kring hur resultat och effekter av vissa aktiviteter ska föda in i andra aktiviteter för att förtydliga hur Produktionslyftets aktiviteter understödjer varandra. Dessutom gjordes vissa förtydliganden, till exempel diskuterades vad som kan ses som resultat och vad som i stället kan ses som indikatorer för resultat. Utifrån de diskussioner som fördes har Ramböll enligt figurerna nedan utvecklat illustrationer av programlogiken givet den information som finns nu. Det ska dock poängteras att Ramböll inte betraktar dessa som färdiga hållbara programlogiker för Produktionslyftet. Flera aspekter måste fortfarande utvecklas för att programlogikerna ska kunna vara ett användbart verktyg för styrning av programmet och en utgångspunkt för uppföljning. Dessa aspekter presenteras efter Målgrupp Resultatmål Effektmål Företag som medverkar i insiktsseminarier Företag är inspirerade att ta nästa steg för att införa lean i företaget Produktionslyftet upplever ökad efterfrågan Produktionslyftet upplever ökad kunskap om lean Vision Företag som deltar i 7,5 p utbildning i lean production Skapad kunskap och förståelse för lean i deltagande företag Deltagande företag har stöd internt genom interna leancoacher i företagen Deltagande företag rekommenderar kursen till andra företag - ambassadörer Leaninitiativ eller förändringsarbete är påbörjat i företagen Säkrad långsiktig förändring i företagen Stärkt produktionskompetens och utvecklad förmåga i svenska företag att producera effektivt. Företag som har coachningsavtal med Produktionslyftet 30 företag är självgående i förändringsarbetet 30 företag har starkt kommit igång med förändringsarbete Ökad efterfrågan på utbildning och att bli ett Produktionslyftsföretag Utvecklad lokal eller regional värdekedja tryck på implementering av lean presentationen av bilderna. 16/51
Figur 3. Kopplingar resultatmål och effektmål per målgruppen företag Målgrupp Resultatmål Effektmål Lärosäten och institut Parterna har kompetens om lean Parterna samverkar inom lean Skapad nationell struktur för kompetensutveckling för effektiv produktion Vision Lokala och regionala företagsnätverk Kunskap och kompetens inom lean Skapade förutsättningar för att sprida kunskap och kompetens om lean Skapad efterfrågan på lean i regionen hos företag, regionala aktörer, näringslivsaktörer m.fl. Tillgodose efterfrågan på lean i regionen hos företag, regionala aktörer, näringslivsaktörer m.fl Stärkt produktionskompetens och utvecklad förmåga i svenska företag att producera effektivt. Näringslivsansvariga Näringslivsansvariga verkar för att skapa regional finansiering Skapad vilja att finansiera arbete med lean i tillverkande företag Kännedom om Produktionslyftet Marknadsföring av Produktionslyftet till företag i regionen Figur 4. Kopplingar resultatmål och effektmål per målgrupp utom företag För den fortsatta utvecklingen av Produktionslyftets programlogik behöver programlogiken göras fullständig och den behöver utvecklas för att bli tydlig, logisk sammanhängande och rättvisande gentemot vad som faktiskt redan görs i programmet. Det krävs alltså både en diskussion om dels hur programlogiken ser ut i sin fullständiga form där alla beståndsdelar ingår och hänger samman och en kritisk granskning om den också är rimlig, dvs. är logiskt och teoretiskt sammanhängande. För att programlogiken ska bli fullständig behövs följande: Definiera aktiviteter och utfall. Visa hur kopplingar mellan målgrupp aktivitet utfall resultat effekt ser ut. Visa kronologi mellan resultat och effekter, d v s att resultat förväntas infinna sig på kortare sikt medan effekter är något mer långsiktiga och här avser infinna sig först vid tiden för programmets avslutande. För att utveckla programlogiken har Ramböll framförallt följande rekommendationer: 17/51
Gör smarta mål för de resultat och effekter som förväntas - målen ska alltså vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna Precisera vilka som är programmets målgrupper Diskutera programmets aktivitetsområden Diskutera kopplingar mellan aktivitet, utfall, resultat, effekter och vision Ta fram indikatorer för uppföljning av programlogiken Smarta mål: Idag är de mål som har satts svåra att mäta och följa upp. Det finns inte heller alltid någon samsyn inom programmet eller mellan program och finansiärer om vad bärande begrepp innebär. Vad innebär t.ex. ett nationell struktur för kompetensutveckling för effektiv produktion? När är en nationell struktur etablerad? En smart målstruktur är viktig både för att programmet kan få stöd i vilka aktiviteter som ska prioriteras och ge samsyn mellan parterna. Det ger också möjlighet till en stringent slututvärdering och effektvärdering. Det är också avgörande att en tidslinje sätts för samtliga mål: när ska de ha uppfyllts? En mer övergripande fråga är vilka mål och vilken vision programmet ska ha överhuvudtaget. Under den avslutande workshopen diskuterades att programmet övergripande bör arbeta med att dels skapa en efterfrågan hos företag för effektivisering genom lean och dels en kompetensbas som kan tillfredsställa denna efterfrågan. Om det är ett perspektiv som ska gälla för satsningen så bör programlogiken uppdateras så att den bättre svarar mot detta. Målgrupper: Idag har programmet i huvudsak sett följande målgrupper: företag som vill få information om eller utvecklas genom lean production, lärosäten och institut som deltar i programmet, lokala och regionala företagsnätverk samt näringslivsansvariga. Dessa kan preciseras ytterligare. Är det endast lärosäten och institut samt företagsnätverk som redan är verksamma inom programmet man riktar sig mot, eller är det också nya som ska involveras? Ska coacher ses som en egen målgrupp, eller räknas de in i övriga? Aktivitetsområden: I detta ingår att fastställa vilka aktiviteter programmet faktiskt genomför redan idag samt diskutera om det finns andra aktiviteter som också bör genomföras. Till detta kommer att sätta utfallsmål för aktiviteterna. I arbetet ingår också att prioritera. Kopplingar: Det är viktigt att diskutera de kopplingar som antas finnas mellan utfall, resultat och effekter för att kunna diskutera om de dels är rimliga och dels hur de ska komma till stånd. Hur skapas t.ex. en nationell struktur? Indikatorer: För att kunna följa upp mål och samla in relevant data behövs det indikatorer. Om ett mål är att 30 företag som har fått coachning ska vara självgående i ett förändringsarbete genom lean behövs det indikatorer för detta. En indikator skulle kunna vara att nya key performance indicators (KPI) har utvecklats, en annan om/vilka konkreta förändringar har genomförts i företagets arbetsprocess etc. I den här diskussionen är det också viktigt att diskutera vilken information programmet och dess finansiärer kommer att vilja ha framöver. Kommer man t.ex. att vilja följa upp de företag som har börjat arbeta med lean också har börjat se de 18/51
effektiviseringar som lean antas leda till, som exempelvis minskade kostnader, kortare ledtider etc? Om ja, så behöver detta arbete inledas snarast för att kunna följa upp de företag som redan är med i programmet och för att kunna genomföra nollbasmätningar för nya företag. 3.4 Sammanfattande slutsatser I nedanstående ruta sammanfattas utvärderarnas slutsatser avseende Produktionslyftets programlogik. Produktionslyftets programlogik bör vidareutvecklas: o o o o o Definiera aktiviteter och önskat utfall Utarbeta smarta mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna) i en målstruktur efter förväntade effekter, resultat och utfall Ta fram indikatorer för uppföljning av programmet Utarbeta realistiska kopplingar mellan målgrupp aktivitet utfall resultat effekt samt visa kronologi Diskutera vilka som är eller bör vara programmets målgrupper 19/51
4. Målgruppsanalys Målgruppsanalysen för målen i programmet syftar till att beskriva hur målgruppen ser ut, hur målgruppen uppfattar programmet och i vilken utsträckning programmet når målgruppen. En beskrivning av målgruppen och hur den uppfattar programmet är relevant av flera skäl. Dels ges en bild av programmets utveckling och strategi när det gäller att definiera målgrupperna, dels ges en bild av om målgrupperna bedömer att programmets erbjudande är intressant och relevant. I vilken mån programmet når sin målgrupp och hur dessa uppfattar programmet utgör också viktiga förutsättningar för måluppfyllelse. I detta kapitel ges inledningsvis en övergripande beskrivning av programmets målgrupp, därefter en redogörelse för hur målgruppen uppfattar programmet och slutligen en uppskattning av i vilken mån programmet når målgruppen. I fokus för målgruppsundersökningen (avsnitt 4.2) är företagen, då dessa kan anses vara den primära målgruppen för programmet. Det är också i kontakterna med företagen som programmet har kommit längst i sin verksamhet. 4.1 Beskrivning av målgruppen Som tidigare beskrivits definierade Produktionslyftet vid workshopen den 8 maj fyra huvudsakliga målgrupper: Lärosäten och institut (representerade av de fem avtalsparterna Chalmers tekniska högskola, Swerea IVF, Luleå tekniska universitet, Jönköpings tekniska högskola, KTH Advisory Service). Lokala och regionala företagsnätverk (representerade av IUC i Sjuhärad, Dalarna, Värmland och Nässjö samt företagsnätverk i Halmstad och Kristianstad). Näringslivsansvariga i de kommuner eller regioner där Produktionslyftet har avtalsföretag eller där det har bedrivits ett flertal utbildningar. Företag; tillverkande företag med mellan 50-250 anställda. Hittills har Produktionslyftet fokuserat på verksamhet och insatser riktade till företag liksom att få till stånd avtal och samarbeten mellan de fem avtalsparterna. Att etablera kontakter och verksamhet riktad till de övriga målgrupperna, som företagsnätverk och näringslivsansvariga i regioner, har hittills genomförts i något mer begränsad utsträckning. Avtal har slutits med fyra stycken IUC och ambitionen är att dessa under fortsättningen av programmet ska kunna stå för genomförande av verksamheten i större omfattning. En förutsättning för detta är bland annat att parterna besitter tillräcklig kunskap och kompetens om lean production. Kontakterna 20/51
med näringslivsansvariga i de regioner eller kommuner där Produktionslyftet har avtalsföretag eller där det har bedrivits ett antal utbildningar håller på att etableras. Förutom samarbetet med de fem avtalsparterna baseras samarbetet med övriga regionala aktörer och näringslivsansvariga i stor utsträckning på befintliga personliga kontakter och där det finns ett intresse eller vilja att arbeta med lean production. Det kan vara relevant att överväga om denna utgångspunkt behöver kompletteras med en tydligare utarbetad strategi angående vilka målgrupper som skapar bäst förutsättningar för att bygga en nationell struktur för kunskap- och kompetensutveckling inom lean production. Vilka regionala aktörer skulle vara mest ändamålsenliga att samarbeta med utifrån de mål som programmet ska uppnå? Utifrån diskussionen ovan i kapitlet om programlogik kan det också vara relevant att diskutera en ytterligare precisering av målgrupperna, exempelvis om nya lärosäten eller institut ska inkluderas eller om coacher ska utgöra en egen målgrupp. 4.2 Hur målgrupperna uppfattar programmet För att besvara frågan om hur målgrupperna uppfattar programmet och i vilken utsträckning programmet når målgrupperna fokuseras på målgruppen företag. Dels får företagen betraktas som den primära målgruppen för programmet, dels är det i enlighet med beskrivningen ovan i aktiviteterna riktade till företagen som programmet har kommit längst med sin verksamhet. Intervjuer har genomförts med de tio första företag som tecknade avtal med Produktionslyftet. Därtill har en enkät genomförts med en mer omfattande grupp företag som utgör programmets målgrupp. Utifrån Teknikföretagens lista på medlemsföretag med 50-250 anställda omfattande knappt 500 företag har 60 företag ur målgruppen besvarat enkäten. Bland de svarande företagen finns en spridning avseende huvudsaklig inriktning, geografi och antal anställda. En majoritet av de svarande företagen har antal anställda i spannet 51-200. Utformningen av enkäten återfinns som bilaga. Inledningsvis redogörs för resultatet av enkätundersökningen i programmets större målgrupp, därefter ger de tio första Produktionslyftsföretagen sin syn på programmet. 4.2.1 Företag som inte är Produktionslyftsföretag Enkätundersökningen syftar till att ge en bild av om Produktionslyftets verksamhet och erbjudande till företagen i målgruppen anses vara relevant och attraktivt. 35% av företagen anger att de känner till programmet Produktionslyftet, 60% svarar att de inte känner till programmet och 5% anger vet ej. Angående behovet av att öka produktiviteten i företaget och vilka insatser som företaget anser sig vara i behov av för detta fördelar sig svaren enligt följande: 21/51