Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet
Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.
Varför jämställdhet? Män och kvinnor skall ha samma makt att forma samhället och sina liv
Andel kvinnor och män på toppen: 1989 Sverige 13 % kvinnor 87 % män 1991 Finland 13 % 87 % 1999 Danmark 12 % 88 % 2000 Norge 17 % 83 % 2001 Finland 19 % 81 % 2001 Sverige 26 % 74 %
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5 Andel kvinnor på maktpositioner 45 33 30 29 25 26 23 26 Politik Förvaltning Organisationer Massmedier Kultur Sv kyrkan Vetenskap Samtliga Näringsliv
Totalt en fjärdedel kvinnor på toppen - men: Nästan hälften kvinnor i politiken Bara fem procent i näringslivstoppen
Kvinnor finns främst i politiskt influerade eller offentligstyrda jobb: t ex public service-tv och radio statliga företag statliga forskningsråd statliga kulturinstitutioner
Flest män finns i: privat näringsliv pressen kommersiell/privat radio och tv privata forskningsstiftelser
Kvinnor och män finns på olika områden, har olika sorters makt: Kvinnor främst i politiken och på offentligstyrda positioner på andra områden (statliga företag, public service-medier, statliga forskningsråd). Män främst i näringslivet och ekonomiska positioner på andra områden. Även kollegialt tillsatta nyckelpositioner, som bestämmer viktiga symbolvärden (Nobelkommittéerna, Svenska akademien, kommersiella medier, privata forskningsstiftelser).
Skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt är subtil men systematisk på en övergripande nivå (40-60 %- regeln) Men samtidigt finns det dramatiska skillnader mellan sektorer, yrkesområden och nivåer
Tre sorters könsfördelning Ungefär hälften kvinnor i rikspolitiken En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas Nästan bara män på lokal och regional nivå
Stora skillnader mellan: Samhällsnivåer (riket, regionen, kommunen) Yrkesområden (traditionell uppdelning) Huvudmän (offentligt privat)
Jämställdhet tycks kräva: Representativ ambition Genomskinlig rekryteringsprocess Synliga positioner Att positionen inte är unik
Kvinnor och män har olika typer av ledande positioner: Män är styrelseordförande och vd Kvinnor är styrelseledamöter
Kvinnor och män i ledningen för statliga myndigheter 80 70 60 50 40 30 20 10 0 29 Ordförande 71 43 Vice ordf 57 Ledamot 4852 31 Generaldirektör 69 Samtliga 56 44 Kvinnor Män
Länens toppositioner 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 80 54 46 19 20 Landshövding Länsråd Ledamot Kvinnor Män
Landstingens toppositioner 80 75 70 60 50 40 30 25 46 54 43 57 Kvinnor Män 20 10 0 Landstingschef Bitr dito Avd chef, pers dir m fl
Kommunernas toppositioner 80 75 75 70 60 61 50 40 30 25 25 39 Kvinnor Män 20 10 0 Kommunchef Plan, org, utredn chef Skolledare
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 41 59 19 Domare och åklagare 81 71 29 52 48 Kvinnor Män Högre åklagare Kammaråklagare Tingsrättsdomare Högre domare
100 80 60 40 20 0 57 43 Kulturinstitutioner, statlig och länsnivå 90 67 53 47 33 10 Kvinnor Män Länsteater Statl museer Länsmuseer Statlig teater
Universitet och högskolor Fler kvinnor studerar Efter doktorsexamen tar männen över 19 % av professorerna är kvinnor Universiteten leds främst av män, de nya högskolorna är rätt jämställda Mellancheferna (dekanerna) är män
Radio och tv Nästan hälften kvinnliga chefer i public service-medier 43 % Kommersiell radio och tv har däremot manliga chefer 72 %
Dagspress med störst upplaga i varje A- region 100 80 93 76 60 40 20 0 7 Chefredaktör 24 Ledarredaktör Kvinnor Män
Näringslivet styrs av män Styrelseordförande 3 % kvinnor Vd 4 % Ordinarie styrelseledamöter 19 %
Andel kvinnor i börsnoterade bolag 2005/8 Dk Fi Isl No Sv Styrelseordf 1 0 5 3 3 Styrelseledam 10 13 7 36 19 Vd 1 0 0 1 4
120 100 80 60 40 20 0 0 100 25 Privata företag 75 100 0 13 87 Kvinnor Män Vd Ledningsgrupp Ledamot Styrelseordförande
100 80 60 40 20 0 11 89 44 Statliga företag 89 56 11 32 68 Kvinnor Män Vd Övrig ledning Ledamot Styrelseordförande
Operativa mellanchefer 120 100 80 60 40 20 0 98 83 78 17 22 2 Privata företag Koop/ömsesidiga Statliga företag Kvinnor Män
Näringslivet ett extremfall Män på toppen möter sällan kvinnliga kolleger på samma nivå i arbetet. De lever oftare i traditionella familjer med hemmafru eller deltidsarbetande fru än andra män på toppen. De har fler barn och är mer sällan föräldralediga än andra män. Ägnar minst tid av all åt hushållsarbete.
Näringslivets män reproducerar en traditionell familjeform som inte är vanlig i samhället i övrigt inte heller hos andra toppchefer.
För att nå toppen krävs utbildning och personkontakter Kvinnor hindras enligt toppkvinnorna av informella nätverk; enligt toppmännen för att de inte söker ledande jobb tillräckligt ofta
Hur fick man jobbet? Erbjöds jobbet: 70 % av kvinnorna, 60 % av männen. Via headhunter: 15 % av både män o. kv Uppmanad söka: 0 % av kv, 9 % av män Sökte själv: 0 % kv, 3 % av männen Annat: 15 % av både kv o. män.
Fler kvinnor behövs på maktpositioner för att: Kvinnor och män har olika livserfarenheter Arbetsformer och diskussionsklimat förändras med fler kvinnor Men också förstås: nytta, rättvisa, representativ demokrati
Vilka hinder finns för kvinnor? Kvinnorna anser: rekrytering sker via informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer. Männen anser: kvinnorna söker inte toppjobb i tillräcklig utsträckning. Men toppjobb söks inte de erbjuds.
Fel diagnos ger ingen förbättring Utbud på kompetenta kvinnor finns, men hur ökar man näringslivets efterfrågan på dem? I politiken efterfrågas kvinnor, men inte i näringslivet.
Kvotering? I politiken och offentligstyrda verksamheter har man länge använt kvotering. Det finns olika typer. Underrepresenterat kön kan gynnas vid lika meriter. Man kan nominera varannan damernas.
Tre typer av jämställdhetsinsatser inom politiken: Jämställdhetslagstiftning (i Sverige regeringsbeslut) om offentliga kommittéer, nämnder, utskott som utses av regering och departement. (Gott resultat om det bevakas.) Jämställdhetslagstiftning om kommunala utskott och nämnder. (Finland och Norge 40 %, uppgift saknas om övriga.) Frivillig kvotering i politiska partier, som har nyckelroll genom nominering till valbar plats. (Två typer av kvotering: till interna organ och på vallistor)
Nationella parlament 40-60 % per kön i Finland, Island, Sverige Strax under 40 % i Danmark och Norge Utskottsledamöter: Över 40 % i Sverige och Island. 30-35 % i Danmark, Finland och Norge Regeringar: 41-60 %. Finland 60 % kv, Sverige ned från 50 % (1994) till 41 % i dag.
Traditionell könsuppdelning mellan utskott i alla länder utom Sverige, där inga utskott är särskilt mansdominerade. Annars ofta kvinnor i sociala utskott, utbildning, familj, barn, hälsa
Ledande poster i kommuner 7 % kv borgmästare i Danmark (2005) 20 % kommundirektörer på Island 23 % kommunfullm ordf i Norge 26 % i Finland Ca 30 % i Sverige
Inga entydiga slutsatser om könskvotering i parlamenten. I Danmark har partier utan kvotering högsta andelen kvinnor nu. I Finland finns 42 % kvinnor utan kvotering. Kvotering viktigast som något alla partier måste förhålla sig till; samhällsdebatt och kvinnorörelser trycker på.
Andra åtgärder: Kortare arbetsdag (män starkt emot) Subventionerad hushållshjälp (många för) Mentorsprogram (alla för) Fler pappamånader (många kvinnor för)
Källor: SOU 2007:108 Kön, makt och statistik Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten (2007) Anita Göransson, red. Nora: Nya Doxa Bokförlag) A Göransson: Kvinnor, män och karriärer. Visioner och verklighet i näringslivet. (2004) Stockholm: SNS Förlag.