Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor

Transkript

1 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

2 Uppdraget Att kartlägga hur det ser ut med könsfördelningen på högre ledningsposter inom universitet och högskolor och hur detta utvecklats under perioden Med högre ledningsposter avses rektorer, prorektorer, dekaner/motsvarande. 2

3 Kvantitativ delstudie Kvinnors representation 1990, 2000, och 2010 på följande positioner: - Rektor - Prorektor - (Vice rektor) - Dekan - Prodekan 3

4 Datainsamlingen Hur sammanställa kvantitativa data? Identifierat problem: - Saknas regelbundet sammanställd statistik centralt - Saknas även i stor utsträckning regionalt på universitet/högskolor Primär källa: Sveriges Statskalender (1990 och 2000) samt lärosätenas egna hemsidor. Liknande sammanställningar gjorda av Anita Göransson: från 2006 SOU 2007:108 Kön, makt och samhälle. Betänkande från utredningen om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället, från 2010 Gender Equality and the Shift from Collegiality to Managerialism i Gender, Power and Management. Särskilt positionen prodekan svår att kartlägga (saknas i Sv. Statskalender) 4

5 Lärosäten Universitet Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungliga tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet Handelshögskolan i Stockholm Chalmers tekniska högskola Totalt: 16 Högskolor Blekinge tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan Dramatiska institutet Högskolan i Jönköping Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungliga Konsthögskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm (Lärarhögskolan i Stockholm) Totalt: 21 5

6 Rektorer vid svenska universitet och högskolor 1990, 2000, Kvinnor 5 (14%) 10 (25%) 14 (38%) Män 31 (86 %) 30 (75%) 23 (62%) Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 6

7 Rektorer vid högskolor 1990, 2000, Kvinnor 5 (21%) 6 (26%) 9 (43%) Män 19 (79%) 17 (74%) 12 (57%) Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 7

8 Rektorer vid universitet 1990, 2000, Kvinnor 0 (0%) 4 (25%) 5 (31%) Män 11 (100%) 12 (75%) 11 (69%) Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 8

9 Prorektorer vid svenska universitet och högskolor 1990, 2000, Kvinnor 6 (19%) 12(33%) 25 (60%) Män 25 (81%) 24 (67%) 17 (40%) Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 9

10 Kvinnor kompletterar män Det har jag funderat över ibland. Rektor är man och prorektor är kvinna. Dekanus är man och prodekanus är kvinna. Det känns lite så att: Jaha Ok då har vi uppfyllt vår kvot. Vi har en kvinnlig prorektor. [skratt] Lita kan jag känna att den där högsta positionen, den vill man inte ge till en kvinna. (Prodekan 6) Det där beror ju lite på att: Hoppsan nu har vi en man som rektor! Nu måste vi ha en kvinna som prorektor. (Rektor 4) 10

11 Dekaner vid svenska universitet och högskolor 1990, 2000, Kvinnor 2 (3%) 3 (5%) 20 (31%) Män 59 (97%) 56 (95%) 45 (69%) Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 11

12 Dekaner och prodekaner vid svenska universitet och högskolor 2010 Dekaner Prodekaner Totalt Kvinnor 20 (31%) 36 (46%) 56 (39%) Män 45 (69%) 43 (54%) 88 (61%) Totalt 65 (100%) 79 (100%) 144 (100%) Källa: Lärosätens hemsidor 12

13 Kvalitativ delstudie Totalt intervjuades 22 kvinnor 4 rektorer 6 prorektorer 5 dekaner 7 prodekaner Mellan 44 och 64 år Från 10 lärosäten 15 professorer Disciplinär bakgrund 11 från humanistisk/samhällsvet./utbildningsvet. fakultet 6 från teknisk/naturvetenskaplig fakultet 3 från medicinsk fakultet 2 från juridisk fakultet 13

14 Intervjuer om Personligt Forskarkarriär och ledningskarriär Hinder, utmaningar, möjligheter och stöd Generellt Vad har hänt under de senaste åren när det gäller jämställdhet inom akademin? Vad behöver fortsatt göras? 14

15 Kvantitativ jämställdhet Betydelsen av att ha kvantitativt jämställda ledningsgrupper, kommittéer, utskott etc. Universitet och högskolor som myndigheter som aktivt ska arbeta för en 40/60 fördelning på alla positioner. I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen ska för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats (Högskoleförordningen kap. 2, 8 ). 15

16 Könsbalans Rektor kräver ju att ja, för det första att det ska vara professorer helst, det finns ju undantag och det finns många fler kvinnliga professorer att ta av nu. Och sen så vill han ha helst en av varje kön då. Så att om prefekten är man så måste ställföreträdande vara kvinna och tvärtom. Och det där har ju faktiskt givit viss utdelning. Det är en uttalad det ska vara så annars måste man motivera har man två gubbar så måste man ha ett hållbart motiv det har hänt att rektor har sagt nej. (Prodekan 7) 16

17 Kvinnor som balanserar När jag blev prorektor, då hade ju rektor sagt väldigt tydligt när han blev vald: Som prorektor vill jag ha en person som dels är kvinna och dels kan dom delar av universitetet som inte jag kan. (Prorektor 1) Sen ska jag säga att jag är kvotkärring. Jag hade aldrig, det törs jag lova, jag hade aldrig blivit prodekanus, jag hade aldrig blivit påtänkt som prodekanus om det inte hade varit så att rektor hade sagt att pekat med hela handen och sagt att: Har ni en manlig dekanus så måste ni ha en kvinnlig första prodekanus. (Prodekan 7) 17

18 Enkönade och blandade rektorsgrupper Bara män Bara kvinnor Blandade Rektor man/ prorektor kvinna - Rektor kvinna/ prorektor man Totalt Källa: Sveriges statskalender 2000, 1990 samt lärosätens hemsidor 18

19 Enkönade och blandade dekangrupper 2010 Bara män 15 Bara kvinnor 3 Blandade 46 - Dekan man/ prodekan kvinna 29 - Dekan kvinna/ prodekan man 17 Totalt 64 Källa: Lärosätens hemsidor 19

20 Förändringar av ledningspositionerna Det är mycket mera administrativa uppdrag som måste göras ordentligt. Jag har varit med ett tag. Jag har varit anställd i 29 år vid det här lärosätet så jag har sett förändringen. Det är mycket mer administrativt. Det tar mycket mer tid nu än förr. Det är fler uppgifter. (Prodekan 1) Rektor för ett antal år sen var mer den som var tvungen att skriva på nåt papper emellanåt. Alltså, det var inte så himla mycket utan alla skötte sig själva. Professorerna gjorde som dom ville. Det var ingen som bestämde över dom. [ ] Nu är det en helt annan sak. Nu är rektor nån som ska vara strategisk och positionera sig och skapa varumärke. Det har hänt väldigt mycket de senaste tio åren. (Dekan 4) 20

21 Problem och risker Kvinnors arbetsbörda ökar, speciellt inom mansdominerade discipliner Kvinnors karriär fördröjs ytterligare tar längre tid att meritera sig vetenskapligt Minskad status 21

22 Statusminskning Dom här positionerna idag kräver nånting helt annat och att en del av dom här om man säger gubbsen som kanske skulle stå på tur dom är inte intresserade längre. Därför att det är för mycket jobb. (Prodekan 3) En ledningsposition förvandlas väldigt lätt till att man är ett hjon. I synnerhet när det blir många kvinnor som sitter i den positionen. [ ] Jag tror att vara rektor, att vara dekan det kommer att följa samma mönster som man alltid ser överallt. Så fort det blir mer än 50 procent kvinnor kommer man att se att det kommer inte ha någon som helst status. Och då kan man lätt släppa in fler kvinnor. Ju fler kvinnor som släpps in desto mer sjunker prestigen. (Prodekan 2) 22

23 Backlash? Vi har på lektorsnivå kanske 20 procent [kvinnor] och på professorsnivå är det ju ännu lägre men ändå ska det vara Ja, det blir nästan en backlash för att det går så mycket tid för dom kvinnliga forskarna att dom inte hinner meritera sig vetenskapligt. Det är kvoterat överallt men det finns inte så många att ta av. Nu har jag börjat säga nej. Om dom säger att: Ja, men det ska vara så står jag för att: Nej, det ska vara (Dekan 3) 23

24 Man blir också engagerad som kvinna väldigt mycket för att det finns inte så många att välja på. Och så ska man alltid ha en kvinna med i alla som en representant. Så är det ju. Och det försöker jag också aktivt att alltid se scanna över så så att man skulle kunna en kvinna med. Det försöker jag i alla när jag är med och utser grupper. Men det är klart att finns det inte lika många kvinnor som män så blir ju belastningen tung för dom som finns. Jag tycker att det är viktigt att man alltid tänker på det annars glömmer man bort kvinnorna som är på väg uppåt. (Prodekan 1) 24

25 När dom säger så här: Kan inte du jobba för minst 40 procent av det underrepresenterade könet? har jag sagt: Jag driver inte det in absurdum därför att jag tycker det är fel mot individen om vi tillsätter kvinnor för tidigt. För då får dom inga meriter sen och då har dom ingenting. (Rektor 2) 25

26 Professorstitel, rektors- och prorektorspositionen universitet 2010 Professor Ej professor Kvinnor, rektor 4 1 Kvinnor, prorektor 8 3 Män, rektor 11 0 Män, prorektor 8 1 Totalt 31 5 Källa: Lärosätens hemsidor 26

27 Professorstitel, rektors- och prorektorspositionen högskolor 2010 Professor Ej professor Kvinnor, rektor 5 4 Kvinnor, 3 11 prorektor Män, rektor 5 7 Män, prorektor 6 2 Totalt Källa: Lärosätens hemsidor *I den här sammanställningen har de konstnärliga högskolorna uteslutits. Anledningen är att det vid dessa högskolor tycks läggas större vikt vid den konstnärliga gärningen när rektor utses. 27

28 Statushierarki mellan lärosäten Om du tittar på var dom här kvinnorna är rektorer så inte fasen är det Uppsala universitet eller Lunds universitet Men det är klart Mälardalen och så vidare det är en enorm hierarki mellan universiteten. (Prorektor 4) Om du tänker på rektorerna på universiteten alla dom här mindre högskolorna, dom har massa kvinnliga rektorer överallt och det ser nästan ut som något slags kvinnogöra. Sen dom stora, fina, tunga universiteten, det är lite mindre ställt. Jag tror man ser på det att vara rektor i Falun eller det är kvinnogöra [skratt] (Prodekan 2) 28

29 Framgångsfaktorer Implementering och förankring Stöd från män (och kvinnor) på höga positioner med stort inflytande t.ex. rektors initiativ Stöd från lagstiftning, regleringsbrev eller policybeslut Direkta sanktioner om man vid ett lärosäte misslyckas att uppnå en könsbalans (krav på förklaring) Medvetenhet, ansvar och strategier Karriärplanering och kompensation för kvinnor som tar på sig administrativa uppgifter och ledningspositioner Balansgång mellan essentialisering av kvinnligt ledarskap och kvinnor kan göra skillnad Kvinnor på ledningspositioner förändrar inte bara kvantitativt utan också kvalitativt (möteskulturer, jargong etc) 29

30 Tack för er uppmärksamhet! Läs mer: Peterson, Helen (2011) The Gender Mix Policy addressing gender inequality in higher education management, Journal of Higher Education Policy and Management, vol. 33, no. 6: Peterson, Helen (2011) Le magnifiche svedesi. Lezioni universitarie. InGenere. (published online ) ( A Swedish Success Story? Women in Academic Management ) Peterson, Helen (2010) Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor En rapport från IDAS-projektet. Tema T Rapport 49, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. 30