En rektors vardag komplexitet och struktur Örebro 2017 Torbjörn Sandén Åbo Akademi Centret för livslångt lärande 18-01-2017 1 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och YH Novia Fortbildning för lärare och rektorer Rektorsutbildning Öppen högskolutbildning Regionala utvecklingsprojekt Språkundervisning Åbo Vasa 2 1
18-01-2017 3 TRE TEMAN 1. Bilden av skolan - ryktet 2. Vad är viktigt? Vilka signaler sänder skolan ut om vad som är betydelsefullt? 3. Själveffektivitet och tilltron till den egna förmågan 18-01-2017 4 2
Genom att se bakåt ser man hur andra förut sett framåt Lars Svedberg 2016 Genom att se bakåt ser man hur andra förut sett framåt Lars Svedberg 2016 3
Genom att se bakåt ser man hur andra förut sett framåt Lars Svedberg 2016 4
18-01-2017 9 Tema 1: Bilden av skolan - ryktet 18-01-2017 10 5
Vare sig vi vill det eller inte skapar folk en bild av vår skolor på basis av sina personliga erfarenheter samt kommunikationen om och från oss vårt rykte skapas i vilket fall som helst. Den avgörande frågan lyder: Försöker vi själva som organisation behärska processen som skapar vårt rykte i omgivningens ögon eller låter vi andra definiera det? Jouni Heinonen, 2008 18-01-2017 11 Ryktet Det andra säger om dig Det du gör Det du säger 18-01-2017 12 6
HUR É LÄGET? - Det är fullt upp? - Fy fan! - Man kan int nå annat än skratt - 125 arbetsdagar kvar i år, 213 till pension - Allt é åt helvete! - Har du ett ledigt jobb? Men givetvis också: Toppen! Intressant! Givande! Spännande! 18-01-2017 Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande 13 18-01-2017 14 7
- Den offentliga bilden + - Den offentliga bilden + Bilden av skolan i Sverige Fyra påståenden: 1. Skolan i Sverige har ett gott rykte 2. Skolan i Sverige har ett dåligt rykte 3. Skolan i Sverige är bättre än sitt rykte 4. Skolan i Sverige är sämre än sitt rykte http://voto.se/skolansrykte 18-01-2017 15 - Verkligheten + Ryktesfällan (sämre än sitt rykte) Ett gott rykte Problem i verksamheten (Dåligt rykte) Kommunikationsproblem (Bättre än sitt rykte) - Verkligheten + Lars Rosenblad, kommunikationskonsult, 2013 18-01-2017 16 8
DEN MEDIALA BILDEN Universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings-sverige. SvD 9.4.2015 Så djup är den svenska skolans kris Nationalekonomen Jonas Vlachos ger en mörk bild av den svenska skolan. Betygssystemet, kommunaliseringen och marknadskrafterna verkar alla åt fel håll. Forskning och framsteg 4.3.2014 Pisa 2012-2016: Finländska ungas kunskapsnivå har sjunkit Genomsnittet för finländska ungas matematiska färdigheter var på tolfte plats bland de 65 deltagarna. 2003, då matematik senast var huvudområde, kom Finland på andra plats. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen 2003. Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare. Pressrelease 03.12.2013 Tidningen Läraren 15.12 2016 18-01-2017 17 Ur spår Sverige! Nu kör Norge om i flera internationella kunskapsmätningar. Lärarnas tidning 06.04.2013 18-01-2017 18 9
Kärnbudskap Varje organisation behöver en struktur o en plan för vad den kommunicerar utåt. Annars kan budskapen i värsta fall bli motstridiga. Antalet kärnbudskap ska vara högst 3-5. Ju färre kärnbudskap, desto större chans att de får genomslag. Hela organisationen, inte minst ledningen måste känna till, omfatta och förstå kärnbudskapen så att alla kan föra ut dem med egna ord. Lars Rosenblad, 2016, Kommunikationskonsult 18-01-2017 19 TALIS 2013 Lärarna och rektorerna tycker om sitt arbete och respekten för lärande är hög i vårt samhälle (57 % av lärarna) Sverige (5 %), Estland (14 %), Danmark (18 %), Norge (31 %). De goda sidorna i lärarskapet överväger hos 95 % av lärarna i Finland. De är nöjda med vad de gör i skolan (95 %) och njuter av sitt arbete (91 %). De rekommenderar sin skola som en bra arbetsplats (88 %) och om de fick besluta på nytt skulle de fortfarande välja läraryrket (85 %). Klasstorleken har inte någon större betydelse för lärarnas tillfredsställelse med arbetet i Finland. 18-01-2017 20 10
STOR TILLIT verklighet Ideal Att arbeta i en tillitsfullmiljö höjer lärares professionella effektivitet Skolorna fungerar mest effektivt i en verksamhetsmiljö av tillit Trovärdiga skolledare säger vad de menar och menar vad de säger Skolutveckling är beroende av skolledarnas förmåga att bygga förtroendefulla relationer med anställda Skolledarna prioriterar elevernas välmående Ledarskap av hög kvalitet är utbildningssystemets högsta prioritering Den nationella utbildningspolitiken stöder en kvalitativ utbildning för alla 18-01-2017 21 SVAG TILLIT verklighet Ideal Utbildningssystemet stöder sina lärare då deras professionalism ifrågasätts Lokala skolmyndigheter och skolans ledare erkänner öppet misstag 18-01-2017 22 11
INGEN TILLIT verklighet Ideal Utbildningssystemet är berett att betala för ett kvalitativt ledarskap 18-01-2017 23 SKILLNADER I UPPFATTNINGAR 85 % av skolledarna - Jag tar effektivt itu med brister i undervisning - Jag lever som jag lär - Jag har kunskaper om effektiva undervisningsmetoder - Jag delar beslutsfattande med personalen Jag är inte helt säker på detta! 25 % av lärarna (Salo & Sandén 2016 24 12
IDENTITET De karaktäristiska drag hos en organisation som är centrala, urskiljande och varaktiga (Albert & Whettens,1985) det vi är Jfr Konkurrerande synsätt: den sociala identiteten, den önskade identiteten, yrkesidentiteten, den lokala identiteten, företagsidentiteten 25 Lärare är den mest nöjda yrkeskåren i Finland Källa: Forskningsinstitutet EPSI rating 2012 18-01-2017 26 13
BILDEN AV SKOLAN NÅGRA SLUTSATSER Att skapa en bra bild av verksamheten/bygga ett gott rykte skall vara centralt för all kommunikation Verksamheten skapar ryktet; det du gör, det du säger, det andra säger om dig Kommunikationen kan förbättra eller försämra ryktet Ryktesrisker; dåliga resultat, mobbning, problem med fastigheten, missnöjd personal Ryktet blir allt viktigare; jfr sociala medier, konkurrens osv Skolans kärnbudskap: Vad är det som är viktigt av det som är viktigt? 18-01-2017 27 HUR VET DU SOM REKTOR/LEDARE/LÄRARE ATT DU GÖR ETT BRA JOBB? Vilka mått, indikatorer eller samtal ger information om din skicklighet? 18-01-2017 28 14
Tema 2: Vad är viktigt och betydelsefullt? 18-01-2017 29 VAD ÄR VIKTIGT I SKOLAN? Vilka signaler sänder skolan ut på vad som är betydelsefullt? Vilken är skolans målstruktur? 18-01-2017 30 15
PISA OCH MÄTHYSTERIN Utlöst en växande stress och konkurrens, rädslans pedagogik Skapat grund för jämförelser, mellan skolor och nationer Uppmuntrat till beräknande strategier för att höja provpoängen Snävat till läroplanen Likriktning eller harmonisering av utbildningssystemen (Hargreaves, 2008; Uljens, 2009) 18-01-2017 31 VAD ÄR VIKTIGT FÖR REKTOR? OCH VAD ÄR VIKTIGT FÖR LÄRARNA? Att göra ett gott jobb? Bli uppskattad som lärare/ledare Hur vet vi förresten att vi gör ett gott jobb? Vilka metoder och signalsystem använder skolledningen för att hålla rektorskåren/lärarna uppdaterade om hur verksamheten fungerar? Vilka mått, indikatorer eller samtal ger information om din skicklighet? Lön för mödan Utmaningar och variation Att kunna påverka, makt Osv. 18-01-2017 32 16
HUR VET VI ATT SKOLA A OCH B ÄR LIKA GODA SKOLOR? A B 18-01-2017 33 När förtroendet tryter Exemplet England Fyra av tio nya lärare slutar inom ett år (Weale, S., 2015) Fusk har visat sig vara utbrett i brittiska skolor och universitet (Adams, 2015a Förlorad generation av barn som berövats skolidrotten (Knights, 2015) Mer än 400.000 skolbarn undervisas av obehöriga lärare (Wintour, 2014) Riktlinjer för att förbättra skolor hade ingen effekt (Adams, 2015 b) Referenser: se följande sida 18-01-2017 34 17
Refetenser: se föregående sid Weale, S. ( 2015). It s a Political Crisis: How the celebrated Swedish school system fell into crisis, The Guardian, Online: http://www.theguardian.com/world/2015/jun/10/sweden-schools-crisis-po. Accessed July 7, 2015. Adams, R. (2015a). Cheating found to be rife in British schools and universities, The Guardian, Online: http://www.theguardian.com/education/2015/jun/15/cheating-rifein-uk-..., Accessed July 23, 2015. Knights, R. (2015). Lost generation of children deprived of school sports, The Guardian, Online http://www.theguardian.com/education/2015/jul/10/lost-generationof-chi... Accessed, July 23, 2015. Wintour, R. (2014). More than 400,000 schoolchildren being taught by unqualified teachers, The Guardian). Online, http://www.theguardian.com/education/2014/dec/29/more-than-400000- schoolchildren-taught-unqualified-teachers-tristram-hunt-gove, Accessed, July 25, 2015. Adams. R. (2015b). Policies for Improving schools had no effect finds parliamentary inquiry. The Guardian, Online, http://www.theguardian.com/education/2015/jan/25/government-policies-improvinguk-schools-had-no-effect-parliamentary-inquiry, Accessed, July 23, 2015. 18-01-2017 35 Jag är läraren som har gett upp Jag har under 30 år arbetat som gymnasielärare på olika tekniska program, men i somras gav jag upp. Nu vill jag förklara varför, skriver Per Kedland. Svenska dagbladet 27 september När eleverna börjar i gymnasiet är de flesta vana vid att gå in och ut genom klassrummet under lektionstid utan att fråga läraren, prata i telefon, störa och tjafsa med läraren och andra, surfa på telefonen, ta rast efter 35 minuter, med mera. Att göra läxor är man inte van vid. En annan sak är förkunskaperna 18-01-2017 36 18
Vad är viktigt och betydelsefullt? En målstruktur som i huvudsak fokuserar på lärande sätter kunskap, förståelse och individuell förbättring i förgrunden. Centralt blir då att eleverna lär sig, ständigt utvecklas och försöker göra sitt bästa. En prestationsorienterad målstruktur däremot lägger vikt vid elevernas resultat och jämförelser mellan skolor. Betydelsefullt blir då att eleven har framgång i prov och att eleverna i jämförelser med andra skolor lyckas väl. Skaalvik och Skaalvik (2009) Kan dessa två synsätt kombineras? I så fall hur skulle ni beskriva: En målstruktur med lärande, resultat och välmående i fokus 18-01-2017 37 Tema 3: Själveffektivitet och resultatförväntningar 18-01-2017 38 19
HUR GICK DET SÅ HÄR? Elevhälsan är viktigt för goda resultat. Ett av de centrala målen på er skola för verksamhetsåret 2016 var att genom olika insatser förbättra elevernas välmående. För ändmålet har skolan fått rejält med projektmedel. Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att utfallet var t.o.m. bättre än du kunnat ana. Då du för tillfället blickar tillbaka, funderar på er satsning och de resultat detta ledde till kan du konstatera att projektet egentligen aldrig kom igång. I ärlighetens namn var utfallet lika med noll. Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det gick så bra som det gick? Utgå från dina erfarenheter av skolan och dess vardag och fundera över följande: Vad var det som hände? Vad var orsaken till att det hela gick åt skogen? 18-01-2017 39 Forskning om rektorer i Finland 80 % av rektorerna känner sig överbelastade 50 % vill byta jobb (70 % i en Holländsk undersökning, 2005) Elevvården upplevs särskilt belastande Uppdraget och uppgiften är oklar. Rektorn ägnar sig minst åt pedagogiskt ledarskap 70 % av rektorerna upplever att de gör saker som andra yrkesgrupper borde sköta. Rektorer i små skolor upplever en särskild belastning och ser sig mer som lärare än ledare. Vuohijoki T. O. (2006). Pitää vain selviytyä. Mäkelä, A. (2007). Mitä rehtorit todella tekvät Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 18-01-2017 40 20
Nicholas Barnard (2000) rapporterar i en artikel i TES, London Times Educational Supplement från Warwickshire, ett distrikt med 250 skolor, 40 % av rektorskåren hade besökt läkaren och 30 procent åt mediciner. 20 % hade allvarliga sjukdomssymtom såsom högt blodtryck, sömnproblem, depressioner, bulimi, magproblem, muskelproblem och hudsjukdomar. 20 % drack för mycket, 15 % hade alkoholproblem. Mer än 50 % av rektorerna uppgav att familjen led p.g.a. för mycket stress 25 % av de tillfrågade sökte ett mindre stressande jobb. Vissa rektorer jobbade 70 timmar i veckan. Warwickshire hade valts ut eftersom det ansågs vara ett välfungerande skoldistrikt. 41 Faktorer som mest negativt påverkar skolresultaten enligt finska rektorer Integreringen av elever i behov av specialundervisning i allmän undervisning utan tillräckliga resurser 79 % (n=1113) Allmän oro, beteendestörningar 78,9 % (n=1106) Svagt inlärningsspråk 15,3 % (n=214) Källa: Ritva Jakku-Sihvonen (kartläggning/föreläsning 27.8.2012) 18-01-2017 42 21
VARFÖR BLIR MAN ÖVERHUVUDTAGET REKTOR? Slumpen 15 % Trygghet 5 % Uppmuntran 20 % Självförverklig ande 60 % Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 18-01-2017 43 Slumpartade händelser Man kan inte kalla det motivation precis. Mina kolleger vilka jag jobbade med de två första åren slutade, den ena sjukpensionerades och den andra slutade helt och hållet med lärararbetet. Jag var den enda läraren kvar i skolan. (jag brukar säga: på fel plats vid fel tid ) (R26). Sandén, T. (2007). Lust att leda i lust och leda 18-01-2017 44 22
Mera tid! 18-01-2017 45 Själveffektivitet och resultatförväntningar Hög själveffektivitet Positiva resultatförväntningar Produktivt engagemang Negativa resultatförväntningar Protest Låg själveffektivitet Stress Apati Smith m.fl., 2006 23
I din nuvarande roll som rektor, i vilken I vilken mån upplever du att du kan... 1. stödja elevernas inlärning i din skola? 2. skapa entusiasm för en gemensam vision? 3. motivera lärare? 4. påverka läroplanens mål? 5. Osv... Datamaterialet omfattar sammanlagt 346 rektorer från tre nordiska länder; Norge (127 svar, 37%), Sverige (136 svar, 39%) och Finland (83 svar, 24%). Salo & Sandén (2015) Själveffektivitet och resultatförväntningar (Fi, Sve, No) Rektorns administrativa ledarskap Rektorns pedagogiska ledarskap 4 5 6 7 8 stödja elevernas inlärning entusiasmera/visionera önskvärd ped. utveckling motivera lärare påverka läroplansarbetet komma till rätta med tidsbrist prioritera mellan uppgifter förändra verksamheten kommatill rätta disciplin ekonomi/administration skapa god stämning hantera stress påverka lärares ped. syn påverka rutiner/traditioner ta hand om pappersarbete stöda elevvårdsarbete Salo & Sandén Rektorns själveffektivitet i ett nordiskt perspektiv. Ingår i: Uljens, M. (2015) (red). Pedagogiskt ledarskap - teori, forskning och skolutveckling. Åbo Akademi Rapport Nr 38/2015. 48 24
8 Framföra synpunkter om en önskvärd pedagogisk utveckling 7 6 5 4 Norge Sverige Finland Sv Finland 18-01-2017 49 8 Stödja elevers lärande 7 6 5 4 Norge Sverige Finland Sv Finland 50 25
8 Medel 7 6 5 4 Norge Sverige Finland Sv Finland Entreprenören = tillvaratar kreativiteten, kommer ständigt med idéer, gillar förändring Administratören = Planerar, inför rutiner, ser till att verksamheten flyter Producenten = Ser till att det händer, omsätter i konkret verksamhet Integreraren = värnar om de mänskliga dimensionerna, uppmuntrar samarbete Idé (paei) Baby (Paei) Barndom (PaEi) Blomstring (PAEi) Ungdom (paei) Mognad (PAeI) Aristrokrati (paei) En organisations uppgång och fall Tidig byråkrati (pa-i) Byråkrati (-A--) Död E= entreprenören A= administratören P= producenten I= integreraren Ichak Adizes, 1987 18-01-2017 52 26
torbjorn.sanden@abo.fi Hemsida: www.cll.fi 18-01-2017 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi /Sandén 53 27