Ska vi norska till oss? Hur skall vi mäta hur nära en korsning vi får stå? Meddelande 4:2005 Trafikkontoret Parkering 1
2
3
Innehållsförteckning Bakgrund och syfte 4 Inventeringsområden 5 Inventeringsmetod 5 Kartor 6 Resultat 10 Slutsatser 12 4
Bakgrund och syfte Enligt trafikförordningen får fordon inte parkeras eller stannas i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från korsande körbanas närmaste ytterkant. Förutom att bedöma hur mycket som är tio meter, skall trafikanten veta varifrån tio meter skall mätas, vilket i en hel del korsningar kan vara svårt att förstå. I Göteborg utfärdades de senaste åren ca 11 000 parkeringsanmärkningar per år för denna förseelse, vilket motsvarar ca 10 % av alla parkeringsanmärkningar. Denna inventering och analys är föranledd av en diskussion inom storstadsgruppen om att finna en enklare trafikregel. Den skall samtidigt inte göra avkall på regelns syfte att dels säkra framkomligheten i korsningen för större fordon och dels att det skall vara trafiksäkert för gående att passera över gatan. I Norge lyder motsvarande trafikregel att man inte får parkera närmare än fem meter från den punkt där kantstenen börjar kröka, dvs. från den punkt där en rak kantsten övergår i en radie. Detta kan vid en första anblick verka som en enklare regel, dels för att det är enklare att mäta/uppskatta fem än tio meter och dels att punkten man mäter från verkar lättare att identifiera. För att kunna ta ställning till förslaget krävs det att man är medveten om konsekvenserna. Det bör vara rätt stora fördelar för att ändra den nationella lagstiftningen, som även om den kan vara krånglig ibland ändå funnits i många år och i det stora hela för anses välkänd. Vi bör bl.a. veta i hur många korsningar det kan bli enklare med den norska regeln. Hur stor andel vägkorsningar är av den svårare typen där framförallt punkten man skall mäta från är svår att identifiera? Hur skulle tillgängligheten påverkas, dvs. kan man generellt parkera närmare korsningen eller blir det färre uppställningsplatser? Hur skulle framkomligheten i korsningarna för större fordon påverkas av den norska korsningsregeln? Rapporten är en redovisning av Trafikkontorets inventering av vägkorsningar i förhållande till övriga korsningar inom fyra avgränsade områden i Göteborg med olika karaktär. Rapporten kan komma att ligga till grund för en eventuell framtida framställning om en ändring av trafikförordningens korsningsregel. Trafikkontoret har gett Peter Lundberg på Trafimark AB uppdraget att genomföra denna korsningsstudie. Göteborg mars 2005 Hans Magnusson Parkeringschef 5
Inventeringsområden 1. Rosenlund-Västra Nordstaden Området ligger inom vallgraven. Rosenlunds gatunät har utformats den topografi som finns vid Otterhällan. 2. Långgatsområdet Området består i huvudsak av större stenhus från början av 1900-talet. Gatunätet är relativt vinkelrätt och uppbyggt runt kvarter. 3. Majorna Området består i huvudsak av s.k. landshövdingehus med ett visst inslag av lite större flerfamiljshus. 4. Kålltorp, västra delen Området består i huvudsak av äldre en- eller tvåfamiljshus med ett visst inslag av radhus och mindre 2-3 vånings flerbostadshus. 4 1 3 2 Inventeringsmetod Inventeringen har i sin helhet utförts genom en analys av kommunens kartverk för resp. område. På kartorna har radierna i vägkorsningarna markerats med olikfärgade punkter som representerar radier mindre än fem meter, lika med fem meter resp. större än fem meter. De svåra korsningarna har markerat med en blå större cirkel. 6
Rosenlund-Västra Nordstaden 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - - - - - - 19 19 19 19 19 19 19 19 19 2 2 2 2 2 2 2 2 2 - - - - - - 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Christinae Kyrka 37 -- -- -- - 41 19 -- -- -- - 21 42 42 42 42 42 42 42 42 - - - - - 44 44 44 44 44 44 44 44 10 -- -- -- - 12 7 7 7 7 7 7 7 7 7 - - - - - - 9 9 9 9 9 9 9 9 9 17 -- -- - -- 21 19 -- -- -- - 23 42-44 46-48 46 46 46 46 46 46 46 46 - - - - - - 48 48 48 48 48 48 48 48 Domkyrkan 41 41 41 41 41 41 41 41 41 - - - - - - 43 43 43 43 43 43 43 43 43 27 -- -- -- - 29 31 -- -- -- - 33 Saluhallen 12 12 12 12 12 12 12 12 12-11 11 11 11 11 11 11 11 11 24 24 24 24 24 24 24 24 24-26 26 26 26 26 26 26 26 26 Inventering av radier i korsningar Rosenlund och Västra Nordstaden Hagakyrkan R>5m, 33 st R=5m, 25 st R<5m, 81 st Västra Hagaskolan 7
Långgatsområdet 27 -- -- -- - nneskyrkan Oscar Fredriksskolan Oskar Fredriks Kyrka Västra Hagaskolan Hagaskolan Hagakyrkan Handelshögskolan ällskolan Nordhemsskolan Skansen Kronan Annedalsskolan Saronkyrkan Annedalskyrkan Inventering av radier i korsningar Linnéstaden R>5m, 67 st R=5m, 49 st R<5m, 94 st 8
Majorna Sjöfartsmueet och Akvariet Söderlingska Trädgården Carl Johans Kyrka Djurgårdsskolan Karl Johansskolan Mariebergs Begravningsplats Djurgårdskyrk as Kapell Pater Nosterkyrkan Majvallen Slottsskogskolonien Sannaskolan Kungsladugårdsskolan Västra Kyrkogården Inventering av radier i korsningar Majorna R>5m, 96 st R=5m, 53 st R<5m, 85 st Kungsladugårds Kyrka 9
Kålltorp, västra delen Bagaregårdsskolan Kyrka egravningsplatsen Mosaiska Nya Begravningsplatsen Örgryte Nya Kyrkogård Gamla Lundenskolan Kärralunds C Inventering av radier i korsningar V. Kålltorp Kärralundsskolan R>5m, 33 st R=5m, 28 st R<5m, 101 st 10
Resultat Andel svåra korsningar Andel korsningar som är svåra att mäta/tolka när vi skall tillämpa dagens tiometersmått. Område Andel, % Rosenlund-Västra Nordstaden 7 Långgatsområdet 4 Majorna 4 Kålltorp, västra delen 10 Medelvärde 6,2 Ca 6 %, med en variation från 4 till 10 %, kan sägas vara svår veta hur man skall mäta. Tillgänglighet Antal korsningar där det blir fler eller färre platser. Område Fler platser Färre platser Rosenlund-Västra Nordstaden 13 8 Långgatsområdet 16 16 Majorna 14 24 Kålltorp, västra delen 17 8 Medelvärde 15 14 Totalt blir det varken fler eller färre platser genom att mäta enligt den norska metoden. Framkomlighet Antal korsningar där det blir bättre eller sämre framkomlighet. Område Bättre framkomlighet Sämre framkomlighet Rosenlund-Västra Nordstaden 33 81 Långgatsområdet 67 94 Majorna 96 85 Kålltorp, västra delen 33 101 Medelvärde 57 90 Det blir sämre framkomlighet (för större fordon) med den norska mätmetoden genom att fler korsningar har små radier än fem meter. 12
Slutsatser Det verkar inte som att den norska mätmetoden skulle vara bättre än den nuvarande svenska. Det är få korsningar som kan sägas vara så svåra att mäta med de med den svenska "tiometersregeln", att det skulle motivera att införa den norska metoden. Vi kan heller inte, med detta urval av områden, finna att den skulle den skulle påverka tillgängligheten positivt det blir totalt varken färre eller fler bilplatser. Det synes också som att framkomligheten skulle kunna försämras något för större fordon, då fler fordon kommer att tillåtas parkera nära korsningen med den norska metoden. Sammantaget synes inte den norska mätmetoden ge så stora fördelar att det kan vara aktuellt att byta från den svenska "tiometersregeln". Dock är det bara fyra områden som undersökts och kanske kan det se annorlunda ut med ett större urval och om man ser hur korsningar ser ut i andra svenska kommuner. Det behövs mer beslutsunderlag innan någon förändring kan vara aktuell. 13
Trafikkontoret, Box 2403, SE-403 16 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunnsparken. Internetadress: http://www.trafikkontoret.goteborg.se Tel 031-61 37 00, Fax 031-711 98 33. E-post: trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se 14