Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Relevanta dokument
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Sven Lindblom 1

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hantera arbetsbelastning med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hantera arbetsbelastning med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips

Kränkande särbehandling

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

SAM vid uthyrning av

Att tänka på Lars Nordfors

Allmänna reflektioner

AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Att (in)se innan det går för långt

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Maj 2017

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Företagshälsovården behövs för jobbet

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Hög risk: Arbetsmiljö. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Gräsåkers förskola

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

Kränkande särbehandling och trakasserier

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Tillgänglig arbetsmiljö

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Körschema för OSA-utbildningen

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Tillgänglig arbetsmiljö

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Transkript:

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 2016-09-14 Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör 1

Friska arbetsplatser för alla

M T - O Samspelet människa teknik organisation i hälsoarbete MTO >M+T+O Varför uppkommer ohälsa??

Arbetsmiljö och hälsopromotion får inte bli en sidovagn till traditionella verksamhetsfrågor Integrera arbetsmiljö och arbetsrelaterat välbefinnande med - verksamhetens mål och organisationens effektivitet

Kunskapsläget Sambandet arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa är vetenskapligt styrkt Väletablerat samband; arbetsförhållanden psykisk (o)hälsa sjukskrivning Kvinnor är mer sjukskrivna än män Varför??

- konsekvenser God Energi Engagemang Effektivitet Bristande Utmattning Cynism Ineffektivitet

Erfarenheter från två aktuella tillsynsinsatser Fem av tio arbetsplatser arbetar inte systematiskt med att förebygga stress Kvinnors och mäns risker i arbetsmiljön uppmärksammas och hanteras inte på ett likvärdigt sätt 10

Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 11

Inhyrare av arbetskraft likställs med arbetsgivare. Elever är undantagna

Brister i organisatorisk och social arbetsmiljö blir påfrestningar när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad individen förmår och kan Akut stress - funktionell Kronisk stress dysfunktionell (uppgivenhetsstress) Ökar risken för ohälsa Ökar risken för olyckor Kostsamt för individ, arbetsgivare och samhälle Sämre resultat 13

Föreskrifterna Ersätter Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) Preciserar Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 14

Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar vilka sociala och organisatoriska faktorer som ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Reglerna stärker rättssäkerheten 15

Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk arbetsmiljö krav som ställs på arbetstagarna, vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet Social arbetsmiljö hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor 16

Det här är ju så individuellt Det finns en individuell variation för alla hälsorisker på en arbetsplats Organisatoriska och sociala faktorer ska kartläggas för att se om de innebär en risk för ohälsa 17

Tre områden Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling 19

NÄR BLIR BELASTNINGAR I ARBETET SKADLIGA? KRAV RESURSER 20

Ett otydligt arbetsinnehåll Grogrund för konflikter Påverka verksamhetens resultat Sven, Soran och Samuel har samma jobb. Ingen av dem känner till arbetsgivarens förväntningar Förväntad arbetsinsats Arbetsinsats i praktiken 21

Arbetstagarna kan hantera obalans genom att: sänka kvalitén i arbetsresultatet öka ansträngning/arbetsinsats arbeta övertid eller hoppa över paus ta risker 22

Balans i praktiken förebygga ohälsa Klargör arbetets innehåll tillsammans med arbetstagarna! Vilka arbetsuppgifter, vem gör vad Vilket resultat som ska uppnås med arbetet Särskilda arbetsmetoder Hur ska man prioritera om tiden inte räcker till Vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd Befogenheter 23

Tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning Låg kvalitet på eller sen leverans av arbetsresultat Bristande motivation, nedstämdhet, blir lättare irriterad än tidigare Försämrad koncentrationsförmåga, ökad glömska, svårare att komma igång och ta initiativ, svårare att fatta beslut Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar Värk, sömnbesvär, mag-tarmbesvär Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud 24

Krav i arbetet som är starkt psykiskt påfrestande Exempel på åtgärder: professionell handledning information och utbildning hjälp och stöd från chefer och kollegor rutiner för att hantera krävande situationer 25

Tre områden Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling 26

Innebär arbetstiderna hälsorisker? Brister i återhämning och sömn påverkar koncentration, omdöme och innebär risker för felhandlingar och olyckor Återhämtning och sömn påverkas av: hur länge man arbetar vilken tid på dygnet ledighet mellan arbetspassen 27

Exempel på risker kopplade till arbetstid Ökad teknikanvändning och digitalisering lätt att ta med sig arbetet hem Chef utanför arbetsplatsen. Orimliga deadlines - tenderar att kompenseras med extraarbete. Skiftarbete - s.k. moturs-skift. Delade turer Nattarbete Långa arbetsveckor

Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa Exempelvis genom att: undvika arbetstidsförläggning som innebär risker (om det går) förstärka möjligheter till återhämtning (raster, pauser, enklare uppgifter) förlägga belastande och riskfyllda arbetsmoment till dagtid erbjuda medicinska kontroller begränsa kontakter på ledig tid (mobil, mejl osv) medursschema vid skiftarbete 29

Tre områden Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling 30

Vad kännetecknar kränkande särbehandling? I ord eller handling förnedras, behandlas annorlunda - Obehagligt - Olustigt - Obegripligt - Orättvist 31

Kränkande särbehandling Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras Motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling 33

Om det trots allt skulle hända Arbetsgivarens rutiner vid kränkande särbehandling kan innehålla uppgifter om vad som ska göras, hur det ska göras och av vem vart arbetsgivaren eller den utsatte kan vända sig för att få professionell hjälp

Kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Vem som tar emot information Vad som händer med informationen Vad mottagaren ska göra Hur de som är utsatta snabbt kan få hjälp 35

Krav från Arbetsmiljöverket exempel Krav på undersöka de organisatoriska förhållandena, t e x ledning, arbetsfördelning, och sociala förhållanden och vidta åtgärder i syfte att förebygga liknande händelser Krav på att organisera arbetet med rehab och arbetsanpassning Krav på rehab och arbetsanpassande åtgärder för utsatt ex krisstöd, anpassa arbetet för den enskilde, e t c Ibland är skilsmässor nödvändiga men de ska vara värdiga!!

Faktorer som bidrar till ohälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter eller mobbning Belöningen liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen - arbetsrätt Utsätts för orättvisor - arbetsrätt Nattarbete Långa arbetsveckor Skiftarbete Källa: Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, SBU

Kunskaper 6 Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om: Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken 40

Mål 7 - komplettera arbetsmiljöpolicyn Ta fram mål tillsammans som syftar till att främja hälsa och motverka ohälsa Förankrade i högsta ledningen och i alla delar av organisationen 41

På arbetsplatsen ska man Anpassa resurserna till kraven i arbetet (eller vice versa) Klargöra arbetets innehåll Vad som görs, ska göras och vem som ska göra vad Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra) Arbetsgång/metod Prioriteringsprinciper Identifiera psykisk påfrestning Bedöma risker kopplade till arbetstid Förebygg kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Vem tar emot information Vad mottagaren ska göra Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp Se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö 42

Hur ska man gå tillväga? Organisatoriska och sociala faktorer ska vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet 43

Viktiga steg i det systematiska arbetsmiljöarbetet 1. Undersök 2. Riskbedöm 3. Åtgärda 4. Följ upp åtgärderna 44

Vid undersökning framkommer Sömnproblem, magbesvär, huvudvärk hos Övertidsarbete, tar ej raster Konflikter i arbetsgrupper Några sjukskrivna VARFÖR???? ej tillräckligt stresståliga? hög ambitionsnivå? övervikt? Kan inte sätta gränser, säga ifrån

M T - O Samspelet människa teknik organisation i hälsoarbete MTO >M+T+O Varför uppkommer ohälsan??

M = T = O = M-T-O perspektiv Svårt att säga ifrån, ej stresstålig, för ambitiös tar på sig för mycket jobb i syfte att lära sig säga ifrån Varför? Åtgärd: Samtal, stresshanteringskurs, e t c Många nya datasystem som inte är användarvänliga, driftstörningar hos maskiner- Varför? brist på vikarier, 0-vik, nya arbetsuppgifter tagit på administrativt stöd - Varför?

Inte tillräckligt att hitta de uppenbara orsakerna sök rotorsaker Five-Why

Problem, yttringar, konsekvenser 1. Individ (olyckor, subjektiva besvär- fysiskt och psykiskt) Orsaker Varför problem? Vad är orsak till problemet/problemen (riskkällan/riskfaktorn) Riskbedömning Sannolikheten för olyckor, ohälsa X Åtgärder Retur uppåt? Ansvarig Klart Uppföljning 2. Grupp (samarbetsproblem, konflikter, låg motivation,..) 3. Organisation (låg produktion, personalomsättning..) - Mål/arbetsuppgifter - Arbetskrav/ arbetsbelastning - Resurser/utrustning -Stöd allvarlighetsgraden i de konsekvenser som kan uppstå (långvarig sjukskrivning, bestående men etc..) Se riskmatris 1. Stressupplevelser pga tidspress, hinner ej med arbetsuppgifter, slutkörda sömnproblem, oro, magproblem hos ett flertal i personalgruppen 2. Minskad arbetsglädje 3. Minskad produktion Produktionsmålen för höga Produktionspersonal saknas för att hinna med Föråldrade maskiner, driftstörningar Allvarlig risk Grön = Försumbar risk Gul = Viss risk Röd = Allvarlig risk Vid riskbedömningen utgå ifrån -Hur ofta, -Hur länge - I vilka situationer....problemet/riskkällan förekommer -Tydliggöra arbetsuppdraget och fastställa kvalitetskrav -Morgonmöten för omfördelning och omprioriteringar av arbetsuppgifter - Rekrytera två medarbetare -Inköp och inkörning av två nya maskiner Sänka prod mål, Meddela kunder om längre lever Nej Ja Enhetschef Enhetschef Vd Vd 15 nov 2016 1 januari 2017 Snarast

0 = Försumbar risk 1 = Acceptabel risk, ev ej åtgärdas 2 = Viss risk, värdera närmare 3 = Allvarlig risk, åtgärdas 4 = Mycket allvarlig risk, måste åtgärdas annars får arbetet ej utföras

En del av helheten Arbetsmiljöns fysiska, organisatoriska och sociala faktorer hänger ihop om vi förmår se helheten kan rätt åtgärder vidtas och arbetsmiljön förbättras 51