Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg

Patientsäkerhetsberättelse för Kirurgicentrum, Region Kronoberg År 2015 Växjö/Ljungby 160215 Anna Persson, Eva Thuresson, Gunilla Karlsson, Gunnar Persson 1

Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 13 Riskanalys... 14 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 14 Övergripande mål och strategier för kommande år... 19 2

Sammanfattning Patientsäkerhet är en viktig fråga inom kirurgicentrum. De olika verksamheterna är aktiva och som stöd finns vårt centrumövergripande patientsäkerhetsnätverk. Då SKL:s nationella satsningar avslutades 2014 utarbetade Region Kronoberg lokala mål och strategier för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Fokusområden har under året främst varit VRI och BHK. Säkerhetskultur, avvikelsehantering och vårdskador har också varit prioriterade områden. Ett stort engagemang och arbete läggs också ner på ett flertal kvalitetsregister. Arbete med avvikelser, händelseanalyser har genomförts. Vi måste fortsätta att utveckla säkerhetskulturen. Visualisera mätningar och resultat för att ytterligare skapa dialog och engagemang för patientsäkerhetsfrågorna på arbetsplatsen. Det är också viktigt att ta med patienter och närstående som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. Det saknas idag tillförlitliga verktyg för att mäta risken för vårdskada patienterna löper när de erhåller vård. De punktprevalensmätningar som utarbetats av SKL innehåller så stora metodproblem att de är oanvändbara för att beskriva risken för vårdskada för en patient i vården. Infektionsverktyget, Senior Alert och vissa andra kvalitetsregister kan vid rätt användning bli användbara för både för att mäta risken inom sina respektive områden och tjäna som verktyg i verksamhetsutvecklingen med snabb återkoppling av resultat. Att utveckla användningen av mätverktygen är ett viktigt fokusområde för det fortsatta sarbetet med patientsäkerheten inom KIC. 3

Övergripande mål och strategier Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minska antalet vårdskador. Fokus för 2015 har varit att minska antalet VRI. Genom att analysera och förbättra BHK-resultat och via Infektionsverktyget identifiera vilka infektioner som förekommit inom vår verksamhet, liksom identifiering av avvikelser och risker har vi försökt förebygga vårdskador. Några säkra mätetal som visar om vi lyckats finns tyvärr inte. För att stödja hälso- och sjukvården har SKL tidigare tagit fram åtta åtgärdspaket. Åtgärder inom dessa områden har fortsatt prioriterats inom kirurgicentrum, med inriktning att minska antalet vårdskador. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Infektioner vid centrala venösa infarter Postoperativa sårinfektioner Läkemedelsfel i vårdens övergångar Läkemedelsrelaterade problem Fall och fallskador Trycksår Undernäring SKL har även tagit fram åtta framgångsfaktorer för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla Hygienriktlinjer ses som självklara Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Goda lokalmässiga förutsättningar skapas Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling Städning ses som en viktig del Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt Fokuserar ledning som agerar via adekvata kanaler Detta har patientsäkerhetsnätverkets BHK-grupp och KICs patientsäkerhetsambassadörsgrupper arbetat aktivt med. Kirurgicentrum jobbar med att förbättra patientsäkerhetskulturen. Detta ges möjlighet till genom reflektioner i det dagliga arbetet och på APT. Med ökad förståelse hos medarbetarna skapar vi en kultur med öppenhet att diskutera patientsäkerhetsfrågor. 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetscheferna för respektive klinik ansvarar för att leda patientsäkerhetsarbetet och initiera händelseanalyser samt återföring till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner och att dessa är kända för medarbetarna. Avdelningscheferna har ansvar för att upprättade rutiner följs och att personalen får återkoppling och information angående nya rutiner och inträffade händelser. Samtlig personal har ett eget yrkesansvar som innebär att de ska följa gällande lagar och rutiner. De har även skyldighet att rapportera och agera vid inträffade negativa händelser och tillbud. Ett centrumövergripande nätverk finns för patientsäkerhetsarbete med totalt 85 % sjuksköterskor fördelat på tre personer inom KIC. Nätverket utgör en informations-, utbildnings- och inspirationskälla för patientsäkerhetsarbetet samt ingår i flera av de övergripande arbetsgrupperna för Regionens patientsäkerhetsarbete. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Överbeläggningar innebär en patientsäkerhetsrisk. Kirurgicentrum har en vårdplatskoordinator som styr och fördelar de akuta patienterna under dagtid måndag till fredag övrig tid är kirurgklinikens bakjour ansvarig. Arbetet utgår från kontinuerlig uppdatering av vårdplatsläget och överbeläggningsplanen. Patientsäkerhetsrond genomfördes på vårdenheten i Ljungby under kvalitetsveckan. Personal från avd 5, avd 6 och mottagning deltog samt verksamhetschef, centrumchef, avdelningscheferna, patientsäkerhetssamordnare och utvecklingsdirektör. Trycksår, fall och undernäring följs upp via Senior Alert. Punktprevalensmätningar görs på trycksår, BHK och VRI. Vi följer också VRI via infektionsverktyget. Vårdskador följs upp via sjukhusövergripande journalgranskning, samt via avvikelsesystemet, Synergi. Uppföljning genom egenkontroll På varje avdelning och mottagning finns utsedda resurspersoner som har ansvar för basala hygienrutiner och klädregler. Avdelningscheferna ansvarar för att mätningar genomförs, samt återför resultatet till patientsäkerhetssamordnare för vidare inrapportering. Resultaten återförs till medarbetarna på APT samt sammanställs för hela 5

regionen, vilket redovisas för alla chefer. Region Kronobergs mål för Basala hygienrutiner och klädregler är 90 % alla rätt i samtliga sju steg. Vi tycker att fastslå en siffra är inte det viktigaste, utan att istället ha en öppen dialog och hålla ämnet levande i det dagliga arbetet. Avdelning 5 Ljungby deltar i ett projekt Rena händer genom SKL och Folkhälsomyndigheten, där patientsäkerhetssamordnare och vårdhygien är ett stöd. Syftet är att förbättra avdelningens BHK-resultat. Projektet pågår till 31 maj 2016. Hand Check, en apparat som med hjälp av en fluorescerande ( självlysande ) handsprit visar om handdesinfektionen utförts på rätt sätt, har använts på mottagningar och avdelningar. Hygienronder med fokus på utrustning har genomförts en gång i månaden under första halvåret på vårdenhetens avdelningar CLV, därefter övergick ansvaret till respektive avdelning. Återkoppling av resultatet har skett till verksamhetschef och avdelningschefer på vårdenheten. För att följa upp våra resultat deltar Kirurgicentrum i ett 60-tal kvalitetsregister där återrapportering sker både i årsrapporter och genom Öppna jämförelser. Vår täckningsgrad ligger generellt över 90 % i de register som redovisar detta. Resultaten diskuteras i huvudsak inom berörda sektioner och återkopplingen fungerar i allmänhet väl. Senior Alert och Svenska palliativregistret förs på enheterna och där finns medarbetare som är ansvariga. Infektionsverktyget används, men fungerar inte optimalt än på grund av fel i registreringarna. Patientsäkerhetssamordnare på vårdenheten har genomfört journalgranskning under november månad. Resultatet kommer att redovisas under februari 2016 till centrumchef och verksamhetscheferna. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Utbildning I samband med utbildningsdagar för sjuksköterskor och undersköterskor genomfördes en patientsäkerhetskulturutbildning på Kirurg- ortoped- och gynmottagningen i Ljungby. 6

På vårdenhetens utbildningsdagar i augusti fick all personal föreläsningar om BHK och VRI av Lena Nilsson, vårdhygien, samt Gunnar Kahlmeter, mikrobiologen. All nyanställd personal har erbjudits en introduktionsutbildning i vårdhygien på introduktionsdagen. Sedan har regionens BHK-grupp tillsammans med vårdhygien haft introduktionsutbildning i BHK. För övrig personal har de också erbjudit en utbíldning i vårdhygien och BHK. IVA och OPE Växjö valde att bjuda in utbildarna till sina utbildningsdagar. OPE skapade en 3-stegs utbildning : 1. Grundutbildning 2. Workshops med scenarioövning på KTC och 3. Genomgång av mätning. Upplägget blev uppskattat och kommer att genomföras på OPE i Ljungby under 2016. Anestesikliniken har tillsammans med ortopedkliniken genomfört en grundläggande patientsäkerhetsutbildning i crew resource management (CRM). Flera projekt är initierade på kliniken efter detta, t.ex. vidareutveckling av WHO:s checklista på OPE Växjö/Ljungby. STE har jobbat med ett nytt sätt att identifiera risker och har infört säkerhetsmöten på agendan. Traumaregistret Nationella traumaregistret SweTrau ligger under akutcentrum. Resultaten från registret följs kontinuerligt och återförs till berörda verksamheter på Kirurgicentrum. Traumaövningar/utbildning Traumaövningar genomförs 8-10 gånger/år vid våra sjukhus. Vid övningarna deltar personal från de verksamheter som i normala fall är engagerade i traumalarmen. Centrala moment i övningarna är bland annat att förbättra teamarbete, kommunikation och skapa stringens och tydlighet i beslutsprocessen kring patientomhändertagandet. Övningarna fortsätter. Viss utvärdering har gjorts och finns presenterad på traumasidorna på interna webben. AT- och ST-läkare får repetition 2 ggr per år. Sjuksköterskor på IVA och Anestesi har en grundutbildning och en repetition per år. Tobaksfri operation Tobaksfri operation är en medicinsk riktlinje som innebär att patienterna bör vara tobaksfria två månader före och två månader efter kirurgiskt ingrepp. Vid vissa utpekade ingrepp som proteskirurgi, Gastric by passoperationer och viss plastikkirurgi skall patienten vara tobaksfri. Ett antal studier har visat att man kan reducera komplikationerna avsevärt med ett tobaksuppehåll före och efter ett kirurgiskt ingrepp. Patienterna 7

remitteras av ansvarig läkare till våra tobaksavvänjare. TILDA-kompetensmodul Ett utbildningsverktyg för att skapa, hantera och följa upp utbildning. TILDA (Tool for Interactive Learning and Daily Assistance) är ett webbaserat program som används för utbildning och certifiering av olika moment i det dagliga arbetet, till exempel medicinteknisk utrustning eller arbetssätt. Alla enheter har infört Tilda, men har kommit olika långt i användandet. Trycksår Avdelning 19 belönades med en andra placering av kvalitetspriset för Krafttag mot trycksår. Nedanstående tabell visar resultatet för 2015. Juni, juli och augusti är inte med i mätningarna pga. sammanslagning med annan avdelning. I Ljungby finns en patientsäkerhetsambassadörsgrupp som i samarbete med medicinklinikens ambassadörsgrupp arbetar med att förbättra kunskapen om att förebygga trycksår. I oktober anordnade ambassadörsgrupperna en välbesökt Öppet Hus-dag med syfte att öka kunskaperna om att förebygga trycksår, undernäring och fall. Man visade olika hjälpmedel för att förebygga trycksår samt hade föreläsningar i ämnet och personal från avd 19 CLV redovisade sitt arbete Krafttag mot trycksår. 8

Ett arbete gällande trycksårsprevention vid långa operationer har genomförts på OPE Växjö. Perifer venkateter Gemensamt med regional infartsgrupp och avdelningen för vårdhygien har mätningar av efterlevnad av befintliga rutiner för PVK användning genomförts. Arbetet har fortsatt med punktprevalensmätningar och utbildningsinsatser i samband med upphandling av ny PVK. Infartsansvariga på respektive enhet finns. KAD-projektet Regional grupp för KAD/övertänjd blåsa som arbetar för att minska urinvägsinfektioner och överfylld blåsa har utarbetat riktlinjer under året. Övergångar i vården Olika arbetssätt prövas/införs inom kirurgicentrum för att förbättra patientsäkerheten i vårdens övergångar och vid utskrivning. T.ex. har läsande rapport mellan uppvakningsavdelning (UVA) och vårdavdelning fortsatt i Ljungby. Vid akuta sectio har nya larmrutiner tagits fram och riktlinjer för ansvarsfördelning primärjour/bakjour anestesikliniken CLV. Förbättringsarbete på postop, UVA och DUVA på CLV har genererat i ett bättre patientflöde och övervakning. Utskrivningsmeddelande lämnas till patienterna på avd 5 och avd 6 vid hemgång. Övergångar i vården kan även vara riskfyllda interna transporter. Efter avvikelse har det skapats säkrare rutiner för interna transporter av IVApatienter (CLV). Arbetet har innefattat ny rutin, checklista och ny vagn med respirator- och akututrustning. Detta har varit ett viktigt patientsäkerhetsarbete men även en viktig arbetsmiljöförbättring. Ett annat projekt som ökar patientsäkerheten genom frigjorda resurser till operationspersonalen på OPE (CLV) är att steriltekniska enheten (STE) har skapat ingreppsrelaterade vagnar. Detta innebär att personal på STE iordningsställer vagnar med operationsmaterial för specifika operationer. 9

Utskrivningsmeddelande i procent i förhållande till antal slutanteckningar. Avd 6 stängd under semesterperioden. LINK-sjuksköterskan är sjukhusens specialist på regelverket för utskrivningsklara patienter och hon bistår både avdelningar och kommunerna vid behov. Ett projekt som pågår är förändrat arbetssätt på vårdavdelning 33 där undersköterskor är ansvariga för patienter som har behov av vårdplanering. De genomför ett samtal med patienten inför vårdplanering och sköter kontakterna i LINK. På avdelning 19 har arbetssättet vid utskrivning ändrats. Där genomför 4 undersköterskor i den elektiva gruppen utskrivningssamtal och återbesök på patienter som opererats enligt Rapid Recovery. Inskrivande sjuksköterska ringer upp patienten efter hemgång. Läkemedelshantering i vårdens övergångar Att arbeta förebyggande med läkemedelsfel i vårdens övergångar ska leda till ökad patientsäkerhet och medvetenhet om riskerna hos medarbetare och också en förbättrad säkerhetskultur. Granskning av slumpmässigt valda, 30 elektiva och 30 akuta patientjournaler utförs 4 ggr/år i Ljungby. Sökorden som används är. Ordinationslistan aktiverad vid inskrivning och avslutad vid utskrivning. För att se om läkemedelsförändringar dokumenteras i journalen har man granskat alla patienter som ligger i infektionsverktyget. Detta eftersom de har läkemedelsförändringar gjorda. Tar man slumpmässigt valda patienter är det få som har läkemedelsförändringar, varför man inte får fram ett rättvisande resultat. Daganteckning, läkemedelsförändring dokumenterad i journalen Slutanteckning, läkemdels- förändring dokumenterad i 10

slutanteckning. 30 granskade journaler per avdelning och månad, hälften akuta och hälften elektiva. 2 börjat på gammal lista. 1 varken påbörjad el avslutad. 30 granskade journaler per avd och månad, hälften akuta och hälften elektiva. 11

Journalgranskning efter personnummer i infektionsverktyget baserat på infektioner på avdelning. SA=slutanteckning. DA=daganteckning. Läkemedelshanteringen är ett återkommande område i centrumets avvikelser och berör inte bara vårdens övergångar. Förbättringsarbeten gällande läkemedel pågår i flera olika forum på KIC, t.ex. så har Anestesikliniken påbörjat arbete för att möjliggöra en full integrering av läkemedel och infusioner i Cosmic inom intensivvården och på operation. Förbättringsarbete som berör läkemedelordinationer för intubation prehospitalt har genomförts och antibiotika i rätt tid på OPE i Ljungby är ytterligare några exempel. Avvikelsesystemet Avvikelsesystemet använder vi för att identifiera risker i vården. Vid inträffade fall görs händelseanalyser eller interna analyser och Lex Maria-anmälningar efter beslut från chefläkare. Avvikelser och händelseanalyser återförs i verksamheten för översyn av rutiner och för utbildning. Under 2015 har 264 vårdrelaterade avvikelser registrerats på vårdenheten. 11 har varit negativa händelser, övriga tillbud/iakttagelser. Detta innebär en ökning med 34 avvikelser jämfört med 2014. Enheterna på KIC har registrerat 1118 avvikelser under föregående år och varit ärendehandläggare i 1285 ärenden. Negativ händelsevårdrelaterat finns registrerat i 76 ärenden, 217 Tillbud-vårdrelaterat och 404 ärenden bedöms som Risk/iakttagelse-vårdrelaterat. Vid genomgång av vilken arbetsprocess som främst är återkommande så är det förflyttning/fall (70) och händelser som berör läkemedelshantering- 12

en (105). Enligt bearbetningen i Synergi har det inträffat patientskada som konsekvens i 51 ärenden på KIC 2015. 106 ärenden i avvikelsesystemet berör Arbetsmiljö och 256 ärenden har registrerats som Klagomål. Fall Riskbedömning genomförs i Senior Alert. Förebyggande åtgärder sätts in för att minska fallolyckor med hjälp av halksockar, rörelsedetektorlarm, larmmattor, tyngdtäcke samt märkning av gånghjälpmedel. Viktigt att göra en tidig riskbedömning och ge information till patienter och närstående. I Ljungby finns en patientsäkerhetsambassadörsgrupp som arbetar tillsammans med medicinklinikens ambassadörsgrupp för att förebygga fallolyckor. På Öppet Hus-dagen visade fallgruppen bland annat hjälpmedel och besökarna fick prova på att själva ha fallrisk vid en hinderbana där de fick bära glasögon som gjorde att synen försämrades. Fallriskronder görs dagligen på avd. 5 och avdelning 6 i Ljungby enligt checklista. Nutrition I Ljungby finns en patientsäkerhetsambassadörsgrupp som samarbetar med medicinklinikens ambassadörsgrupp för att öka kunskapen om nutritionens betydelse och förebygga undernäring. Man har deltagit i Öppet Hus-dagen med bland annat produktvisning, smakprov och ergonomi med mera vid måltid. Säker utskrivning Avdelning 5 Ljungby fick första pris på Senior Alertdagen för Trygg och säker vårdkedja. Två specialist-sjuksköterskor tar hand om hela utskrivningsprocessen samt genomför enkel läkemedelsgenomgång. Detta arbete har upplevts mycket positivt i arbetsgruppen och har avlastat de övriga sjuksköterskorna i deras arbete. De två specialistsjuksköterskorna har också anlitats vid två olika föreläsningar i Stockholm och deras framförande har uppskattats. Tyvärr slutade en av dessa specialistsjuksköterskor. Hon kommer att ersättas med specialistsjuksköterska med inriktning kirurgi som är klar med sin utbildning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Vårdplatskoordination och sam- verkan mellan klinikerna och av- 13

delningarna vid inträffade händelser är exempel på samverkan för att förebygga vårdskador. Patientsäkerhetsambassadörsgrupperna i Ljungby samverkar med medicinklinikens ambassadörsgrupper samt representanter från akutcentrum gällande, fallolyckor, trycksår, nutrition och UVI. I Växjö finns sedan september 2014 en patientambassadörsgrupp där det finns representanter från vårdenhetens avdelningar, OP, IVA, ortopedmottagningen och kirurgmottagningen. I den här gruppen tar vi upp patientsäkerhetsfrågor som berör över gränserna. Möten är planerade till varannan månad med uppehåll för sommaren. Uppdrag kommer från verksamhetscheferna och avdelningschefer. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Personalen inom kirurgicentrum använder synergi avvikelsesystem för att rapportera risker. Verksamheten använder också instrument för riskanalys men här finns en stor förbättringspotential. Anestesikliniken har genomfört en riskanalys inför start av Blockadtorg på operationsenheten i Växjö. Inför organisationsförändringar 2016 har flera riskanalyser initierats. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser I Region Kronoberg finns en av regionstyrelsen fastställd rutin avseende patientsäkerhetsarbetet. I denna rutin tydliggörs vad som gäller beträffande avvikelsehantering. Kirurgicentrum följer denna rutin. Det har anmälts sex ärenden enligt lex Maria där KIC varit ärendeansvarig enhet under 2015, det finns ytterligare några ärenden där enhet på KIC varit delaktig i anmälan med annan verksamhet. 14

Figur 1 Antal anmälningar enligt lex Maria från KIC Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Patientnämndsärenden, enskilda klagomål hanteras av berörd verksamhetschef. Avdelningschefer och berörd personal involveras. Den personliga kontakten med patient/anhörig är i detta avseende viktig för att säkerställa goda rutiner inom verksamheten. Under föregående år var patient och eller närstående i kontakt med Patientnämnden i 177 ärenden. Patient och närstående anmälde 14 händelser gällande anmälan om fel i vården till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) där någon av KICs verksamhet berördes (figur 2). IVO fattade beslut i 21 ärenden, varav 11 med kritik till vården och 10 avslutades utan kritik. Figur 2 Patient och närstående anmält fel i vården till IVO Patienter ges information om att de har möjlighet att anmäla skador som orsakats av vård till LÖF. Patienter och närstående anmälde 122 händelser från KIC till Patient- 15

försäkringen (LÖF) under föregående år (figur 2). LÖF gav beslut i 72 ärenden, i 32 ärenden fick patientens ekonomisk ersättning för drabbad vårdskada och 40 ärenden avslutades utan att bevilja ekonomisk ersättning till patienten (figur 3). Figur 3 Patientens anmälan till LÖF 2015 Figur 4 Beslut från Patientförsäkringen LÖF Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Arbetet med avvikelser och återföring till berörd personal är ett ständigt och pågående arbete. 18 händelseanalyser/internutredningar har genomförts på KIC under 2015. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Personliga kontakter med patienter och närstående vid allvarliga avvikelser har tagits. Ett mål för anestesikliniken är att 16 kunna driva en fullskalig postiva

mottagning för att minska risken för PTSD (Post Traumatic Stress Disorder). Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Basala hygienrutiner och klädregler I SKL:s nationella mätningar våren 2015 nådde vi inte SKLs mål på 72 % alla rätt i samtliga sju steg. I Regionen Kronobergs mätning hösten 2015 har kirurgicentrum förbättrats men inte nått regionens mål på 90 %. Anestesikliniken har arbetat med att förbättra följsamheten av basal hygien och klädregler. BHK-mätningarna under hösten visar att resultatet förbättrats på tre av fyra enheter. IVA Växjö har genomfört ett förbättringsarbete gällande handdesinfektion före arbetsuppgift/före handskar med resultat som ökat från 50 90 %. OPE i Ljungby arbetar med antibiotika i rätt tid samt att minska dörröppningar under pågående operation. Trycksår Punktprevalensmätningar under 2015 visar 20,9% trycksår i KIC. Postoperativ infektionsregistering Den postoperativa infektionsregistreringen har legat nere i väntan på att infektionsverktyget skall komma igång och visa resultat, vilket kommer att ske 2016. 17

Senior alert Täckningsgraden för riskbedömning i Senior alert på patienter över 65 år har en hög förbättringspotential, se tabell. Enhet Vårdtillfälle av patient >65 år Riskbedömningar (antal/%) Riskpatienter (antal/%) Planerade åtgärder riskpatienter (antal/%) avd 5 LL avd 6 LL avd 19 avd 33 avd 34 821 136/17% 117/ 86% 112/ 96% 838 294/ 35% 147/ 50% 147/ 100% 880 124/ 14% 98/ 79% 63 / 64% 1051 360/ 34% 285/ 79% 282/ 98% 805 297/ 37% 255/ 86% 166/ 65% Målet för Landstinget Kronoberg är att riskbedöma 80 procent av alla patienter över 65 år och att sätta in förebyggande åtgärder till 100 procent av riskpatienterna. Statistiken hämtad i Senior alerts Översiktsrapport för Landstinget Kronoberg, "Sammanfattning av processtegen" 18

Svenska palliativregistret Registrering i Palliativ register enligt tabell nedan. Avdelning Registrerade patienter Avlidna på sjukhus Kirurgicentrum Växjö 19 4 8 33 15 19 34 30 27 IVA 54 43 Kirurgicentrum Ljungby 5 3 7 6 33 32 IVA 14 18 Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt arbete av våra patientsäkerhetssamordnare i samarbete med patientsäkerhetsnätverket inom Region Kronoberg. Avvikelsesystemet använder vi för att identifiera risker i vården. Det finns välgrundade misstankar om att viktiga händelser underrapporteras. En revidering av Synergi är på gång för att förenkla uttag av rapporter för redovisning och återföring till verksamheten. Utveckla säkerhetskulturen och skapa en tillåtande miljö för att rapportera inträffade negativa händelser och tillbud. Verksamheten behöver arbeta mer med riskanalyser och preventivt arbete samt ta med patienter och närstående som en resurs i patientsäkerhetsarbetet. På vårdenhetens patientsäkerhetsrond framkom att mycket bra arbete redan görs, men det vi behöver förbättra är kommunikation angående patientsäkerhetsrisker vid introduktion av ny personal. Vi behöver bli bättre på att använda ISBAR för att allmänt förbättra kommunikationen. Man önskar också bättre former för att sprida erfarenheter och goda ar- 19

betssätt mellan enheterna. Viktigt att som chef efterfråga och återkoppla resultat. Inom KIC kommer kvalitets- och patientsäkerhetsdialoger införas 2016 i samband med delårs- och årsbokslut. Region Kronobergs BHK-grupp, (där KICs patientsäkerhetssamordnare ingår) tillsammans med vårdhygien planerar fortsatta hygienutbildningar både för nyanställda och redan anställd personal. Varje enhet ska fortsätta att analysera och arbeta med förbättring av sina BHK-resultat. Fortsatt arbete med att minska VRI genom att förbättra registreringen i infektionsverktyget. Framtagning av rapporter och uppföljning ska ske på varje avdelning på vårdenheten för att följa utvecklingen samt kunna sätta in förebyggande åtgärder. Representanter för KIC ingår i regional grupp för KAD/övertänjd blåsa som arbetar för att minska urinvägsinfektioner och överfylld blåsa. Region Kronoberg kommer att ha fokus på att minska trycksåren, där målet för 2016 är mindre än 10 % och målet för 2017 mindre än 5 % sjukhusförvärvade trycksår. Kirurgicentrum deltar i satsningen med bland annat månatliga trycksårsmätningar. Representanter finns från varje avdelning. Ambassadörsgrupperna i Ljungby och Växjö kommer att fortsätta sitt patientsäkerhetsarbete. 20