Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Relevanta dokument
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Växtnäring i stallgödseln

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Tolkning av mjölkgård

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Lönsamheten i ekologisk produktion

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Jordbrukets klimatpåverkan

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Ekonomi i miljöåtgärder

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

11 Ekologisk produktion

Räkna med vallen i växtföljden

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Datainsamling för djurgård

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Ekonomi i miljöåtgärder

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Innehåll

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Transkript:

Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna på. Typgård växtodling Bakgrundsbeskrivning Östergötlands län Nitratkänsligt område Jordart Åkerareal Konventionell odling P-AL klass K-AL klass Inga skyddszoner Linköpings kommun Ja Mellanlera med 4% mullhalt 100 ha Ja III IV Nej er som har använts på gården under året P20 7 501 NS 27-4 37 341 Kalksalpeter 9 669 NPK 24-4-5 6 668 Höstveteutsäde 9 000 Kornutsäde 3 000 Ärtutsäde 4 200 er som har sålts från gården under året Raps 50 100 Höstvete bröd 12% protein 342 350 Korn 11,9% protein 97 850 Ärter 58 345 Bearbetning Bearbetningstidpunkt Andel av areal Tidig höst 67 Sen höst 33

Sida 2(8) Gårdens grödor Gröda Areal i hektar Vårkorn 16,6 Höstvete 50,1 Höstraps 16,7 Ärter 16,6 Växtföljd, skörd och gödsling Växtföljd Areal hektar Skörd Gödsling kg/ha Bearbetning efter gröda P20 NPK 24-4-5 NS 27-4 Kalksalpeter Vårkorn 16,7 5,5 400 Tidig Höstvete 16,7 6,5 100 550 190 Mycket tidig Höstraps 16,7 3,0 100 220 Ingen höst 550 vår Höstvete 16,7 7,5 420 200 Tidig Höstvete 16,7 6,5 100 500 190 Sen Ärter 16,7 3,5 150 Sen Inga bortförda skörderester.

Sida 3(8) Typgård slaktsvin Bakgrundsbeskrivning Gården ligger i Linköpings kommun i Östergötland och växtodlingen är densamma som på växtodlingsgården. Dessutom finns slaktsvin på gården. Östergötlands län Nitratkänsligt område Jordart Åkerareal Konventionell odling Konventionell djurhållning P-AL klass K-AL klass Inga skyddszoner Linköpings kommun Ja Mellanlera med 4% mullhalt 100 ha IVa IV Djurhållning Samma gård som växtodlingsgården men det finns även 1050 slaktsvinsplatser där gården producerar 3 omgångar per år. er som har använts på gården under året Allt foder köps in och grödorna som produceras på gården säljs. Varje slaktsvin konsumerar 257 kg foder som köps in. Näringsinnehållet i fodret är 2,22 % N, 0,4 % P och 0,63 % K. Smågrisarna väger 28,5 kg vid insättning och slaktsvinen 110 kg vid slakt. Grisarna går på spaltgolv och gödseln hanteras som flytgödsel. De bortförda skörderesterna (halmen) från gödslingsplanen på sista sidan används som strö och ska in i stallbalansen. Eftersom flytgödseln ersätter en del av mineralgödseln kommer val av gödselmedel och mängderna av kväve och fosfor att ändras. Foder till grisarna Se texten NS 27-4 26 839 Kalksalpeter 3 000 Höstveteutsäde 9 000 Kornutsäde 3 000 Ärtutsäde 4 170

Sida 4(8) er som har sålts från gården under året Raps 50 100 Höstvete bröd 342 350 Korn 11,9% protein 91 850 Ärter 58 345 Slaktsvin levande vikt Se texten Gårdens grödor Gröda Areal i hektar Vårkorn 16,7 Höstvete 50,1 Höstraps 16,7 Ärter 16,7 Bearbetning Bearbetningstidpunkt Andel av areal Tidig höst 67 Sen höst 33 Lägg även in djuren i stallgödselberäkningarna i VERA. På gården finns en flytgödselbrunn som kan lagra 1400 m 3 och den har svämtäcke. Lägg in lagrings- och spridningsteknik för gödseln. Spridningsteknik för stallgödsel Andel av Sprids med gödseln 21% Vårbruk, bandspridning, nedbrukning inom 1 timme 38% Försommar, sommar, bandspridning i växande gröda 20% Bandspridning tidigt på hösten och nedbrukat inom 1 timme 21% Bandspridning inför raps tidigt på hösten och nedbrukat inom 1 timme

Sida 5(8) Växtföljd, skördar och gödsling Växtföljd Areal i hektar Skörd Halmen bortförd Gödsling Svinflytgödsel Vårkorn 16,7 5,5 Ja 30, vår, band, nedbr. inom 1 t Höstvete 16,7 6,5 Ja 30, sommar, band, växande gröda Höstraps 16,7 3,0 Nej 30, inför sådd av raps, bandspr, nedbr. inom 1 t Höstvete 16,7 7,5 Ja 25, försommar, band i växande gröda NS 27-4 kg/ha Kalksalpeter kg/ha Bearb. efter gröda 100 Tidig 400 Mycket tidig 410 Ingen 300 Tidig Höstvete 16,7 6,5 Ja 30, tidig höst, 400 180 Sen band nedbr 1 t Ärter 16,7 3,0 Nej Sen

Sida 6(8) Typgård mjölk Mjölkgård som ligger i Borås i Västra Götaland med typisk växtföljd med mycket vall och fodergrödor till mjölkkorna. Rekryteringen behålls medan tjurkalvarna säljs när de är en månad gamla. Kvigorna kalvar in när de är 24 månader. Bakgrundsbeskrivning Västra Götalands län Nitratkänsligt område Åkerareal Naturbete Växtodling Djurhållning Jordart P-AL klass K-AL klass Inga skyddszoner Borås kommun Nej 138 ha 15 ha Konventionell Konventionell Mellanlera med 4% mull III IV er som har köpts in till gården under året Vall och nästan alla fodergrödor som odlas på gården äts upp av djuren. En del av havren och halmen säljs. Dessutom köps foder in till gården. Näringsinnehåll Eget foder till mjölkkor och ungdjur 51 820 4,57% N, 0,49% P, 1,4% K Mineraler Effekt hög 3 410 NS 27-4 42 550 PK 11-21 5 750 Åkerbönutsäde 6 900 Rågveteutsäde 4 140 Havreutsäde 4 715 er som har hämtats från växtodlingen till stallet (in i Stallbalansen) Mängd kg eller kg ts för ensilage Klövergräsensilage 413 270 Halm till strö och foder 61 040 Åkerböna 80 506 Rågvete 153 828

Sida 7(8) er som har sålts från gården under året Mjölk, ECM 800 000 Kalvar levande vikt 4 100 Kor levande vikt 20 800 Havre 126 500 Halm 79 000 Bearbetning Bearbetningstidpunkt Andel av areal Tidig höst 33% Sen höst 17% Ingen 50% Gårdens grödor Gröda Areal i hektar Klöverandel Havre med insådd 23 Vall 1 Rödklöver-gräs 23 30% Vall 2 Rödklöver-gräs 23 20% Vall 3 Rödklöver-gräs 23 10% Rågvete 23 Åkerböna 23 Djurhållning Mata in djuren i Stallgödselberäkningar, börja på fliken Djurhållning. Lägg in lagrings- och spridningsteknik för gödseln. Det finns 80 mjölkkor på flytgödsel, 35 yngre kvigor på djupströ och 30 dräktiga kvigor på flytgödsel. Korna avkastar 10 000 kg ECM per ko och år. Gården kan lagra 2500 m 3 flytgödsel och har en gödselplatta som är 170 m 2 stor och har 1 meter höga stödväggar. Flytgödselbrunnen har svämtäcke.

Sida 8(8) Spridningsteknik Gödselslag Andel av Sprids med gödseln Flyt 30% Vårbruk, bandspridning, nedbrukning inom 4 timmar 25% Vårbruk, bandspridning i växande vall 45% Bandspridning tidigt på hösten på vall Djupströ 100% Bredspridning på hösten innan sådd av rågvete, nedbrukning inom 1 timme Växtföljd, skördar och gödsling Gröda Areal i hektar Skörd Halmen bortförd Gödsling Nötflytgödsel Djupströgödsel NS 27-4 kg/ha Bearb. efter gröda Havre med insådd Vall 1-3 skördar Vall 2-3 skördar 23 5,5 Ja 30, vår, band, nedbr 4 t 23 7,5 25, försommar/ sommar, band, vall 23 6,5 25, försommar/ sommar, band, vall 23 4,0 27, vår, Vall 3-2 skördar band, vall Rågvete 23 6,7 Ja 5, tidig höst, bred, nedbr 1 t 150 Ingen 300 vår, 180 efter skörd 1 350 vår, 190 efter skörd 1 Ingen Ingen 250 efter Tidig skörd 1 430 Sen Åkerböna 23 3,5 PK 11-21 250 kg/ha Sen