BIM I OLIKA FASER AV PROJEKTETS LIVSCYKEL



Relevanta dokument
Från Plan till Produktion

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Services Digitalize Digitalising the built environment industry with business minded strategies for digital building information and model

Banbrytande BIM-projektering

Vianova Systems. Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari Cuong Nguyen Anders Lisspers. Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Begrepp Definition Version Ändrad

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A

Integration av BIM och GIS

Hinder och drivkrafter för BIM i medelstora entreprenadföretag

Christina Strand. Susanne van Raalte

Agenda, Åbo Finland

Miljö- och säkerhetskrav för maskiner och transportmateriel. Anne-Mari Haakana, Trafikverket Finland NVF

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version.

Gränslös data. Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Infrastructure Life Cycle Management

S å s k a p a r B I M f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r l i v s c y k e l a n a l y s o c h h å l l b a r a b y g g p r o c e s s e r

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Digitalt flöde från 3D-modell till borrigg ger kostnadseffektiv tunneldrivning. Effektivare tunneldrivning NVF 9-10 April Jan Thorén

Workshop om BuildingSMART standarder

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte.

NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

Nyttan med BIM inom infrastruktur i praktiken

Effektivare Byggprocesser

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

Kraftindustrins betongdag 14 mars Resan mot en uppkopplad anläggning har börjat. Karin Anderson BIM specialist Stora projekt Förbifart Stockholm

drofus & Building Smart / Open BIM

Konferensöppning. Trafiksäkerhet i Nordiska tunnlar Stockholm oktober Kjell Windelhed

Ingemar Lewén Trafikverket

Objektorienterad Informationsmodell

Totalentreprenader Ett efterlängtat lyft för anläggningsbranschen Äntligen

BIM i Trafikverket Distrikt Mitt David Sandegård, Gävle

Riksväg E8. Från Åbo till Torneå

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

BIM en metod för effektivare byggprocesser. SKL och BIM Alliance

Quality. Telatek Quality (TE-Coating Oy) specialiserar sig på kvalitetssäkring och projektledning. Telatek Quality ingår i Telatek Group.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

28-29 januari - Hotel sheraton stockholm

Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp

BIM i projekt Förbifart Stockholm

DIGITALA TVILLINGAR PLANERA FÖR, INFORMERA OM OCH DRIVA SAMHÄLLSOMVANDLING

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

European Spallation Source (ESS) från Projektmodeller till Plant/Product Lifecycle Management

Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter

BIM ALLIANCE ONSDAGSFRUKOST: INFORMATIONSPROCESSER MED BIM VAD KAN VI LÄRA AV ANDRA?

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen KS/2015:604 TJÄNSTESKRIVELSE

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Digitalebygg.no Johan Stribeck VDC-Ansvarig Tikab

Fördelar med att använda Novapoint DCM jämfört med 19.10

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

Mottagare Kristinestad stad. Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning. Datum KRISTINESTAD STAD ÄNDRING AV DEL AV ÅSÄNDAN DETALJPLAN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RIKSETTAN TILL FÖRDEL FÖR ALLA MOTORVÄGEN E18 MUURLA LOJO

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN (LÄGENHET OCH DESS NÄRMILJÖ)

Väg 77 Uppsala länsgräns till trafikplats Rösa. 6 nov nov nov 2017

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

Kalkyl PM. E20 förbi Hova

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Öppet hus 30 augusti. E45, ny sträckning, Vattnäs-Trunna. Foto Länsstyrelsen Dalarna. Foto Länsstyrelsen Dalarna

Digiroad Kommununderhåll. Anvisningar för underhåll på papperskarta

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

KONSULTBRANSCHENS SYN PÅ FRAMTIDEN

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

SLUSSEN BIM-PROJEKTERING FÖR MODELLBASERAD PRODUKTION. Cadcom Johan Stribeck VDC Ansvarig Tikab

Byggteknik - Högskoleingenjörsprogram 180 högskolepoäng

Öppet hus/samråd E4 Kongberget- Gnarp /09

3D-Stadsmodellering Gemensamma initiativ

Informationsträff Tvärförbindelse Södertörn Ulrica Nilsson, Ove Strömberg, Karl Mattson, Fredrik Skogsjö

Riktlinje BIM Samgranskning

PM - VAL AV ALTERNATIV

RITNINGSFÖRTECKNING. Väg 50 Jönköping - Örebro, delen genom Motala

Totalentreprenader med BIM - en entreprenörs syn

1. Bakgrund Ålands landskapsregering har beslutat att låta utreda förutsättningarna för ett förändrat trafiksystem.

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå Tore Högnäs

Bentley User Group Leif Malm

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING CYKELVÄGEN LÄNGS MED SUNDET

& CoClass. Ingemar Lewén

Quadri DCM Handledning för administratörer och användare i projekt som kör Quadri DCM. Version

Datakvalitet i samhällsbyggandet

Planera verkligheten i Virtual Reality

O2 Finland Oy. Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning

Geografiska datamodeller i stora infrastrukturprojekt. Gabriel Hirsch

NVF Tunnelutskottet. Ordförande och Sekreterarmöte 6-7 maj 2014 ÅF Stockholm

Gör din vardag enklare

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Kort beskrivning av GIS:

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i södra. Sverige. Framtida station i Sverige? Trafikverket Region Syd Andreas Hult

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING

Regeringens beslutade 4 juni att E 20 genom Alingsås tätort inte finns med i den nationella planen för transportsystemet

Transkript:

BIM I OLIKA FASER AV PROJEKTETS LIVSCYKEL Case: E18 Fredrikshamn Vaalimaa NVF seminarium 6.5.2015 Niklas von Schantz

NIKLAS VON SCHANTZ Diplomingenjör (M.Sc.), över 10 års erfarenhet av vägplanering- och projektering samt projektledning av infrastrukturprojekt i olika faser. Sedan 2011 BIM-ansvarig i flera stora projekt inom Ramboll Finland. Aktuella projekt Rv 6 Taavetti Lappeenranta, Alliansprojekt (byggplan och byggande), 2014- BIM-ansvarig InterCity Dovrebanen, Sørli Brumunddal Lillehammer, kommunedelplan, 2015- BIM-fagsjef 2

AGENDA 1. Vad är BIM? 2. Vad vill vi uppnå med BIM? 3. E18 Hamina Vaalimaa 4. Från alternativ till beslut 5. Effektiv informationshantering 6. Visualisering 7. Framställningssätt 3

VAD ÄR BIM? Building Information Modeling (BIM) is a (3D) digital representation of physical and functional characteristics of a facility. A BIM is a shared knowledge resource for information about a facility forming a reliable basis for decisions during its life-cycle. Byggnadsinformationsmodellering (BIM) är en (3D) digital framställning av de fysiska och funktionella egenskaperna av ett byggnadsprojekt. BIM är en delad kunskapskälla för information om ett byggnadsprojekt och skapar ett pålitligt grundlag för beslut under dess livscykel. Källa: National Building Information Model Standard Project Committee (USA) 4

BIM MER ÄN BARA TEKNIK GEMENSAM STYRD PROCESS SYNKRONISERAT SAMARBETE INFORMATIONS- HANTERING INTELLIGENTA MODELLER TEKNIK 3D PROJEKTERING

BRUKSOMRÅDEN AV BIM Visualisering 3D projektering Effektiverad Informationshantering Samordning Kvalitetssäkring process Massoptimering Mängdberäkning Anskaffning Prissättning Tidtabell Mobilapplikationer Maskinstyrning Produktionsplanering Säkerhet Fasplaner Logistik Projektstyrning Produktionskedjor Drift Underhåll Förvaltning 6

VÄGPLANERINGSPROCESSEN Kommunikation med utomstående Vägplanering är en iterativ, etappvis preciserande process där flera olika faktorer kontinuerligt bör tas i Samarbete mellan olika teknikområden Väg, Geoteknik, Bro, Landskapsarkitektur osv. beaktande för att uppnå en så god teknisk, miljömässig och helhetsekonomisk lösning som möjligt. Grundlag Målsättningar Dimensionering Existerande situation Planläggning Alternativ Utkast Principiella lösningar Beslut Beslutade lösningars projektering Begränsningar Hur kan BIM stöda HELA processen? Riskhantering, Kostnadshantering, Planläggning, Konsekvensbedömning Kvalitetssäkring Terrängmodell Grundförhållanden Existerande installationer och ledningar osv. Dagens BIM 7

I VILKET SKEDE TAS DE VIKTIGA BESLUTEN? 1. Möjlighet att påverka projektets kostnader och konsekvenser 2. Kostnader för ändringar Potential / kostnader 1 2 Prel. Utr. Vägp. Konstr. 8

BIM I OLIKA PROJEKTFASER Utredning och förstudie Kommunedelplan Reguleringslplan Byggplan Byggande Drift- och underhåll Informationshantering Standarder, formater, metadata Kvalitetssäkring av planering Tverrfaglig kontroll, kollisionscheck... Visualisering och kommunikation Dialog med utomstående, beslutsfattning Byggprocesser Produktionsplanering, maskinstyrning 9

VISUALISERING I och med att allt fler projekteringsverktyg producerar 3D data, effektiveras också producerandet av visuella modeller. Under senare år har de blivit en väsentlig del av kommunikation med invånare och beslutsfattare. 10

E18 FREDRIKSHAMN VAALIMAA E18 är Södra Finlands viktigaste trafikled i öst-västlig riktning. Målet är att ha hela E18 som motorväg senast 2018. Vaalimaa är Finlands största gränsövergång till Ryssland. 11

ÅTGÄRDER Ny motorväg (ca 32 km) Fem planskilda anslutningar, en rastplats samt en stor, tvåfilig cirkulationsplats vid Vaalimaa Flera anslutande vägar 36 nya broar, en tunnel Bullerskydd 6,7 km, grundvattenskydd 0,8 km Trafikregleringssystem mm. Byggnadskostnader ca 212 M 12

TIDTABELL 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 Generalplan Vägplan KVP MKBförfarande PPPanbud Byggande 13

VÄGPLAN + KOMPLETTERING AV VÄGPLAN 04/2012 06/2014 Beställare: Trafikverket, Region Sydost Projektering: Ramboll Finland Oy Sito Oy konsultgrupp Underkonsulter bl.a. Vianova, Trafix och YSP 3D/BIM i stor roll Grunnlagsmodeller, fagmodeller, tverrfaglig modell, presentationsmodell Samordning/kollisionscheck, dialog och kommunikation, aktivt samarbete 14

BIM BÖR ALLTID ANPASSAS TILL PROJEKTETS BEHOV I vägplanen skall vägens läge anges till den noggrannhet att vägområdet kan utmärkas i terrängen. I vägplanen skall anges de åtgärder som behövs för att avlägsna eller minska de menliga verkningar som vägen medför samt en kostnadskalkyl för byggandet av vägen. För beredning av beslut utarbetas tillräckliga utredningar och bedömningar av olika alternativ. Vägplanen bör få en så bred allmän godtagbarhet som möjligt. En godkänd vägplan ställer utgångsläge och begränsningar för konstruktionsplanering och byggande. Ur Trafikverkets handbok: Projektstyrning i vägplansfasen 15

ALTERNATIVBEDÖMNINGAR Väl utarbetade alternativbedömningar ökar godtagbarheten och tjänar beslutsfattandet. Faktorer: genomförbarhet, kostnader, konsekvenser för miljö, landskap, trafik, planläggning, buller osv. Hur grundligt bör man undersöka? Beror på bl.a. områdets betydelse, åtgärdernas storlek och olikhet samt den tid och de resurser som finns till förfogande för själva utarbetandet.

I MÅNGA FALL RÄCKER DET MED EN HANDSKETCH Anpassning av undergångsställe till framtida markanvändning vid Vaalimaa

OFTA SKISSERAS ETT UTKAST PÅ DATOR OCH BIFOGAS MED EN BEDÖMNINGSRAPPORT VE 1 VE 2 Ändring av planskilda anslutning E5 från rombformad till trumpetformad

I BETYDANDE FALL UTARBETAS 3D- MODELLUTKAST TILL SAMORDNINGSMODELL Navigering i modellerna gjorde det avsevärt lättare att bedöma konsekvenser av de olika alternativen, speciellt i avseende till landskapet. Man märkte att debatten bland beslutsfattarna blev mer livfull än vanligt. Virojoki bro S24, vägprofil och antal öppningar Vaalimaa bro S40 port till Finland

I MYCKET BETYDANDE FALL UPPDATERAS PRESENTATIONSMODELLEN Öppen skärning vs. tunnel vid Rasa-ahonmäki

BIM: EN GÅNG PRODUCERAD DATA ANVÄNDS UTAN BEARBETNING TILL: Karta och profil (CAD) Samordningsmodell (CAD) Samordningsmodell (Virtual Map) Presentationsmodell (Virtual Map) 21

EFFEKTIVITETENS NYCKEL I INFORMATIONSHANTERING I en stor projekteringsorganisation (>40 pers.) där flera programvaror och formater används är informationshantering i en mycket betydande roll. Novapoint produktgr., CityCad produktgr., AutoCad 2D/3D, Tekla Structures Alla måste binda sig till de överenskomna handlingssätten. Det kan sällan bli för mycket kommunikation.

VISUALISERINGSPARADOXEN Fotografi av Virojoki tätort. Denna modell visades åt invårna på ipad i terrängen. Modellen bearbetades länge för hand för att ge ett fotorealistiskt intryck. Då omgivningen genereras automatiskt (=effektivt) av terrängdata blir slutresultatet lätt kalt och missvisande. Bättre resultat skulle kräva noggrannare klassificering.

FRAMSTÄLLNINGSSÄTT Samordningsmodellen har under senare år gått från ett fotorealistiskt till ett mer tekniskt framställningssätt. Olika objekttyper urskiljs genom klart distinkta färger. Tittaren ska genast veta vilket objekt det är fråga om, i vilken fas den är, vilken nöjaktighet den har osv. Man fäster sig inte lika lätt på «fel» som beror på detaljeringsgrad. Länkar till teckningar av de viktiga objekten, t.ex. broar. Målet är att kombinera de bästa egenskaperna av teckningar och modeller. 24

TACK!