Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Rapport från Finansinspektionen. Aktionsplan för småsparare - en handlingsplan i tio punkter (2007:20) Fi2007/9001 Sammanfattning Den finansiella marknadens utbudssida kännetecknas av en löpande produktutveckling och internationalisering. Denna utveckling aktualiserar behovet av att stödet och skyddet till konsumenterna utvecklas i takt med hur villkoren på marknaden förändras. Aktiespararna välkomnar därför Finansinspektionens initiativ till en handlingsplan. I sitt yttrande kommenterar och föreslår Aktiespararna följande: Förbättrad sparandemiljö Utgångspunkten för en handlingsplan bör vara hur man kan förbättra förutsättningarna för konsumenterna på finansiella tjänsteområdet, inte minst sparandemiljön. Ledstjärnan bör vara förenkling. Utan onödigt krångel ska spararen kunna välja mellan olika sparformer. Aktiespararna föreslår att regeringen öppnar för möjligheten att erbjuda ett investerarkonto från vilket var och en fritt och enkelt kan handla aktier, fonder och andra sparlösningar från valfri leverantör. En sådan lösning är bra för spararna och en förutsättning för en fungerande konkurrens. Starkt konsumentinflytande För ett framgångsrikt konsumentpolitiskt arbete krävs tillgång till bred och tillförlitlig kunskap om de behov, problem och möjligheter som konsumenterna upplever. Denna kunskap behöver byggas upp systematiskt via forskning och problemuppfångning från såväl företag som konsumenter. Vid konsultationer kring förändringar av regelverk och andra åtgärder krävs vidare att konsumenterna är representerade på ett sätt som står någorlunda i paritet med hur branschen är representerad. Bland annat Europeiska Kommissionen och den brittiska finansiella tillsynsmyndigheten (FSA) har, för att stärka konsumentinflytandet i sitt arbete, bildat en konsumentpanel bestående av personer vars bakgrund och erfarenhet gör dem särskilt lämpade att företräda konsumenternas intressen. 1
Aktiespararna föreslår att regeringen ålägger Finansinspektionen att bilda en sådan panel. Regeringen bör tydligt ange de mål som ska uppnås för panelen samt avdela de resurser som behövs för att den föreslagna panelen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I målen bör ingå att panelen ska föra fram svenska konsumenters intressen i det omfattande arbete som pågår i Bryssel. Folkbildning Aktiespararna välkomnar regeringens och Finansinspektionens folkbildningsinitiativ på det privatekonomiska området. Aktiespararna föreslår att privatekonomi ska vara ett obligatoriskt kursmoment i skolan. Det behövs dock även ett systematiskt kunskapsbyggande för olika åldrar. Aktiespararna har många års utbildningserfarenheter att tillföra och är övertygade att de koncept som förbundet arbetat fram har goda förutsättningar att utgöra verkningsfulla instrument för en framgångsrik folkbildning på en mera bred front, bland annat genom samarbeten med fackföreningar. Utgångspunkt det ökade ansvaret Den finansiella marknadens utbudssida kännetecknas av en löpande produktutveckling och internationalisering. Samtidigt ställer både samhället och marknaden allt högre krav på eget ansvarstagande och engagemang från den enskilda konsumenten. Utvecklingen aktualiserar behovet av att stödet och skyddet till konsumenterna utvecklas i takt med hur villkoren på marknaden förändras. Misslyckas man här ökar risken för ineffektiva marknader där konsumenterna inte ges möjlighet eller saknar den förmåga och frihet som krävs för ett initierat och aktivt beteende. Aktiespararna välkomnar mot denna bakgrund initiativet till en handlingsplan. Nyckeln till ett långsiktigt framgångsrikt konsumentarbete är, enligt Aktiespararna, en fungerande ordning för ett systematiskt kunskapsbyggande, en god sparandemiljö och ett starkt konsumentinflytande. Aktiespararna fokuserar därför sitt yttrande på dessa tre delar. En god sparandemiljö Handlingsplanen innehåller inga förslag som specifikt tar sikte på att förbättra sparandemiljön. Aktiespararna anser att en av utgångspunkterna för en handlingsplan bör vara hur man kan förbättra förutsättningarna för konsumenterna på finansiella tjänsteområdet, inte minst sparandemiljön. Ett framgångsrikt sparande baseras nämligen inte enbart på att individen har förmågan att fatta bra beslut, utan kräver även att individen har tillgång till en miljö som främjar aktiva val mellan olika leverantörer och produkter. Betydelsen av detta kan inte nog framhållas eftersom konsumenternas aktiva val också är en förutsättning för att marknadsekonomin skall fungera och ge tillväxt. På marknaden finns idag produkter och system som förenklat och stimulerat sparandet. Kapitalförsäkringar har på senare tid blivit en stor försäljningsframgång. Framgången är lätt att förstå eftersom den gör det möjligt att spara snabbt, enkelt, samt utan direkt beskattning och administrativt deklarationskrångel. Produkten har dock baksidor, exempelvis får det 2
förhållandet att det är försäkringsbolaget, och inte spararen, som äger aktier, fonder med mera placerade i försäkringen till följd att spararen inte får rösta för aktierna, inte omfattas av investerarskyddet samt inte har någon avdragsrätt för förluster. PPM-systemet med en aktiv valmöjlighet för den enskilde att påverka sitt fondval har inte bara bidragit till ett enklare och mer framgångsrikt pensionssparande, utan även till lägre avgifter. Valfriheten mellan olika instrument inom IPS är ett annat exempel. Det finns en betydande förenklingspotential i båda systemen, men det finns också viktiga lärdomar att dra. Erfarenheterna från nämnda produkt och system ger en god grund för att gå vidare och skapa en konkret lösning som stimulerar både kortsiktigt och långsiktigt sparande, en lösning som präglas av öppenhet och enkelhet och som därmed stimulerar ökad rörlighet och konkurrens på hela den svenska sparandemarknaden. Aktiespararna föreslår att regeringen öppnar för ett investerarkonto från vilken var och en fritt kan handla aktier, fonder och andra sparlösningar från valfri leverantör, en bas från vilken den enskilda spararen: kan investera i valfri sparform med rättvisa spelregler. inte drabbas av beskattning och administrativt krångel förrän spararen väljer att göra uttag från kontot (alternativt kan en årlig avkastningsskatt tas ut). vid uttag har rätt att göra förlustavdrag. fortsatt äger aktierna och därmed får behålla sin rösträtt, och med detta sin möjlighet att påverka företagen. omfattas av investerarskyddet. Ledstjärnan är förenkling. Utan onödigt krångel ska spararen kunna välja mellan olika sparformer, inklusive individuella aktier och värdepapper. Det kan inte nog ofta framhållas att sådana lösningar inte bara är bra för spararna utan även för effektiviteten på marknaden. Exempelvis skulle aktieägare ges en bättre möjlighet att snabbt och enkelt ändra sina innehav och satsa på bolag man tror på, till exempel nynoterade företag i behov av riskkapital. Ett investeringskonto skulle sammanfattningsvis ge alla sparare en tydlig plattform och en startpunkt för ett aktivt målinriktat sparande oavsett vilket sparalternativ eller vilken tidshorisont som efterfrågas. Förslaget främjar också en sund och effektiv konkurrens på finansmarknaden. Starkt konsumentinflytande I handlingsplanen föreslås att en ny, och av regeringen utsedd, småspararkommission ska; analysera och utvärdera nationella och internationella trender inom finanssektorn ur ett konsumentperspektiv. löpande ge råd till berörda myndigheter och privata aktörer om konsumentskyddsfrågor inom det finansiella området. fungera som koordinator för ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och näringsliv inom den finansiella sektorn. främja allmänbildning i privatekonomiska frågor genom att vägleda insatser kring utbildning och information. 3
För kansliet bedöms en bemanning på tre personer och en årsbudget för verksamheten på 9 miljoner kronor vara en rimlig utgångspunkt. Aktiespararna delar uppfattningen att det krävs åtgärder avseende de uppgifter som småspararkommissionen föreslås ansvara för. Aktiespararna anser dock inte att ett nytt kansli är den mest lämpade lösningen för en ordning mot ett mera samlat och starkare konsumentskyddsarbete. Aktiespararna konstaterar först att ett framgångsrikt konsumentpolitiskt arbete kräver tillgång till bred och tillförlitlig kunskap om de behov, problem och möjligheter som konsumenterna upplever. Denna kunskap behöver byggas upp systematiskt via forskning och problemuppfångning från såväl företag som konsumenter. Vid konsultationer kring förändringar av regelverk och andra åtgärder är det vidare viktigt att konsumenterna är representerade på ett sätt som står någorlunda i paritet med hur branschen är representerad. I annat fall riskerar beslut fattas utan att frågan blivit tillräckligt belyst och argumenterad från ett konsumentperspektiv. Behovet av ett ökat konsumentinflytande på finansiella tjänsteområdet har under senare år flitigt diskuterats av såväl Europeiska Kommission som nationella tillsynsmyndigheter. Resultatet har blivit att bland annat Europeiska Kommissionen och den tyska respektive brittiska tillsynsmyndigheten bildat särskilda konsumentpaneler. Ledamöter i dessa paneler är personer med expertkunskaper och ett stort engagemang för konsumentfrågor på finansiella området. Följande grundförutsättningar gäller för panelerna, de ska: vara oberoende och ledamöterna ska utses enligt särskilt fastställd och öppen modell. få de finansiella resurser som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag. utföra sitt arbete på ett öppet och trovärdigt sätt. tidigt informeras om pågående regel-, tillsynsarbeten med mera som är av betydelse för konsumenterna. I Storbritannien regleras panelens uppdrag i The Financial Services and Markets Act 2000. I lagen (sektion 10) åläggs Financial Services Authority (FSA) att bilda en konsumentpanel bestående av personer vars bakgrund och erfarenhet gör dem särskilt lämpade att företräda konsumenternas intressen. Panelens uppgifter är följande: yttra sig över konsultationer från FSA och Europeiska Kommissionen. på eget initiativ ta fram rapporter med mera i frågor som de anser vara av stor betydelse för konsumenterna. att initiera forskningsprojekt. att vara aktiv i media. Panelen har således även till uppgift att yttra sig över konsultationer från Europeiska Kommissionen. Panelen får därigenom även ett ansvar för att föra fram de brittiska konsumenternas intressen i det omfattande arbete i Bryssel som till stor del kommer att bestämma vår framtida sparandemiljö. Ett påverkansarbete som är gravt eftersatt i Sverige. Panelen finansieras av FSA, för mer information om panelen se, http://www.fscp.org.uk/index.html. För mer information om Europeiska Kommissionens konsumentpanel, se http://ec.europa.eu/internal_market/fin-use_forum/index_en.htm. Med rätt sammansättning och mandat skulle en konsumentpanel enligt exempelvis brittisk modell kunna vara en betydelsefull ingrediens och pådrivare vid genomförandet av en mera långsiktig handlingsplan för ett förstärkt konsumentskydd på den svenska marknaden. Panelen 4
skulle med sin expertis och engagemang kunna utgöra ett viktigt stöd vid exempelvis ändringar i regelverken eller vid folkbildande projekt. Panelen skulle dessutom kunna bidra till utökad forskning och till mer analyser av frågor som är av betydelse för konsumenterna. Panelens bemanning och arbetssätt skiljer sig mot den föreslagna småspararkommissionen. Aktiespararna anser emellertid att panelens sammansättning gör den än mer kompetent och även i övrigt lämpad att ta sig an flera av de uppgifter som föreslagits för kommissionen. Kanske än viktigare dock, panelen skulle på allvar kunna öka konsumentinflytandet genom att vara en pådrivare mot en mera konsumentanpassad miljö på de finansiella tjänsteområdena. Aktiespararna föreslår att regeringen, på sätt som skett i Storbritannien, ålägger Finansinspektionen att bilda en sådan panel. Det är också angeläget att regeringen tar tydligt ställning till de mål som ska uppnås för panelen samt avdelar de resurser som behövs för att den föreslagna panelen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I målen bör ingå att panelen ska föra fram svenska konsumenters intressen i det omfattande arbete som pågår i Bryssel. Folkbildning systematiskt kunskapsbyggande och stöd I handlingsplanen föreslås att åtgärder bör vidtas för att på bred front höja kompetensen i privatekonomiska frågor. Nyckeln till ett framgångsrikt sparande ligger för de flesta i ökad kunskap och bättre planering. Förbättrad information och kunskapsbyggande åtgärder stärker även konkurrenstrycket på de finansiella marknaderna. Aktiespararna välkomnar därför regeringens och Finansinspektionens folkbildningsinitiativ på det privatekonomiska området. Aktiespararna välkomnar den dialog i frågan som inletts mellan Finansinspektionen och såväl Aktiespararna som Unga Aktiesparare. Ett samordnat agerande borgar för ett mera effektivt arbete med det gemensamma intresset, en generellt höjd kunskapsnivå på det finansiella området, för ögonen. Samtidigt inställer sig dock frågan vem det är som ytterst skall svara för att ta fram utbildningsmaterial och starta upp utbildningsverksamheter? Aktiespararna ser det som en viktig uppgift för såväl Konsumentverket/KO som Finansinspektionen att stimulera denna typ av verksamheter, dock är det tveksamt om det ingår i myndighetsrollen att själv ta fram utbildningsmaterial och driva utbildningar. Aktiespararna är övertygade om att den mest effektiva och långsiktiga lösningen för ett systematiskt kunskapsbyggande vore att göra privatekonomi till ett obligatoriskt kursmoment i skolan. I stiftelsen Aktiefrämjandets nyligen genomförda Temo-undersökning svarade 76 procent av de tillfrågade att det är mycket viktigt eller viktigt att undervisningen i skolan omfattar ämnet privatekonomi. Undersökningen visade även att 77 procent av Svenskarna äger aktier och att 55 procent av dem anser att de har dålig kännedom om vad det innebär att köpa och sälja aktier/eller fondandelar. Okunskapen kring privatekonomi måste även mötas på skolbänken. Aktiespararna föreslår därför att privatekonomi ska vara ett obligatoriskt kursmoment i skolan. Det behövs dock ett systematiskt kunskapsbyggande för olika åldrar. Aktiespararna tillhandahåller här såväl traditionell som internetbaserad utbildning, ofta i samarbete med de olika bildningsförbunden, exempelvis Medborgarskolan. Det senaste konceptet som togs fram 5
under 2007, bygger på ett ökat inslag av IT-stöd i lärandet. Det traditionella klassrummet kompletteras med det virtuella. Elever och lärare behöver inte längre enbart träffas fysiskt utan lärandet sker också via webbföreläsningar och diskussionsforum. Tusentals elever från hela Sverige har redan deltagit i dessa utbildningar. 6
Aktiespararna har under senaste året även arrangerat en rad utbildningsträffar om aktie- och fondsparande samt PPM-fonder. Aktiespararna har till sina träffar bland annat bjudit in anställda i företag, medlemmar i föreningar och organisationer samt olika nätverk. Träffarna har varit en stor framgång och efterfrågan på uppföljningar är stor. Aktiespararna har därför byggt upp ett rikstäckande nät av lärare i form av medlemmar som utbildats för denna uppgift. Aktiespararna är övertygade om att de koncept som förbundet arbetat fram, genom exempelvis samarbeten med fackföreningar, skulle kunna nå en god spridning i Sverige och därmed utgöra verkningsfulla instrument för en framgångsrik folkbildning på mera bred front. När det gäller stöd i form av information och vägledning erbjuds sådan av Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå. Byråerna har dock begränsade resurser och är inte tillräckligt kända för att kunna utgöra ett fullgott stöd till den breda allmänheten. Aktiespararna delar därför uppfattningen att byråerna måste göras mer kända och att deras arbete med pris- och villkorsjämförelser måste intensifieras. För detta krävs emellertid större resurstillskott än vad ansvariga finansföretag och branschorganisationer hittills velat gå med på. Stockholm den 19 mars 2008 Elisabeth Tandan Verkställande direktör Peter Knutsson Chef intressebevakningen 7