Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Transkript

1 Till SKOLVERKET FI Dnr Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: Johan Linder e-post: Johan Börjesson e-post: Christina Månberg e-post: Jan Schierbeck Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) Finansinspektionen (FI) avgränsar yttrandet över GY 2011 till frågan om hur den framtida undervisningen i privatekonomi ska bedrivas. FI vill med stöd av GY 2011 få till stånd en utbyggd undervisning i privatekonomi för gymnasieskolans samtliga elever, inklusive vissa grundläggande kunskaper och lärande i vardagsjuridik. 1 FI anser att undervisningens innehåll och tidsschema bör byggas upp integrerat med innehåll från flera obligatoriska kurser, gärna drivas i projektform. För att kunna omfatta alla elever bör undervisningen i privatekonomi inledas i årskurs ett i såväl studieförberedande program som yrkesprogram. I yrkesprogrammen finns även möjlighet att koppla den privatekonomiska undervisningen och genomföra projekt i anslutning till det arbetsplatsförlagda lärandet. Av FI:s kommentarer till de enskilda ämnesplanerna nedan framgår att : FI välkomnar det tydliga fokus på privatekonomi som förslås för samhällskunskapens grundnivåer. Undervisningen i privatekonomi bör ha sin bas i samhällskunskapen. 1 Betänkandet (SOU 2008:27) om en reformerad gymnasieskola remissbehandlades under Då framförde FI och en rad andra myndigheter och organisationer att det var mycket angeläget att nå ut till samtliga elever i gymnasieskolan med undervisning i privatekonomi undervisning av tillräcklig omfattning och med god kvalitet. ( Se /utredningar /remissvar / ). 1(5)

2 Därutöver bör undervisningen kunna drivas med väsentliga bidrag från ämnesplanerna för matematik, svenska, juridik och entreprenörskap. Följande ämnesplaner kommenteras: Samhällskunskap 1 Matematik 1 Svenska 1 Privatjuridik Entreprenörskap Samhällskunskap 1 Det tydliga fokus på privatekonomi som nu föreslås för samhällskunskapens obligatoriska grundnivåer (1a och 1b om 50 respektive 100 poäng) är sedan länge efterlyst och därför mycket välkommet. De skrivningar om ämnets centrala innehåll som presenterats kommer att få stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av undervisningen i privatekonomi, liksom när nya läromedel utarbetas. Enligt Skolverkets förslag kommer basen för den privatekonomiska undervisningen att ta sikte på hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, konsumtion i förhållande till behov och resurser samt hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Detta ser FI som en god början, men långt ifrån som ett heltäckande koncept för de många frågor och problem kring vardagsekonomin som dagens gymnasieelever möter. I förslaget till ämnesplan saknar FI framför allt moment som kan ge kunskap och lärande om elevernas rättigheter och skyldigheter i rollen som konsumenter, grundläggande undervisning om familjerätt och eget boende samt fördjupningar inom områden som sparande och försäkringar. FI föreslår att det centrala innehållet för Samhällskunskap 1a och 1b utökas enligt följande (kursiv markering). Privatekonomi: hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Rättigheter och skyldigheter i rollen som konsumenter, eget boende och familj. Konsumtion i förhållande till behov och resurser samt hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Men även med en utökad skrivning står det klart att ämnet samhällskunskap inte isolerat förmår täcka privatekonomins hela innehåll. Det kan inte heller 2

3 anvisa tillräckligt med tid inom gymnasieskolans olika program för elevernas undervisning och träning. Nya modeller och arbetssätt behöver därför introduceras. Att i ökad utsträckning arbeta ämnesintegrerat ser FI i det sammanhanget som en viktig utvecklingsfråga för gymnasieskolan. Man kan den vägen få ett effektivare lärande inom områden som är komplexa och som inte följer strikta ämnesgränser eller program. Privatekonomi är ett sådant ämne. Matematik 1 I det förslag till ämnesöverskridande projekt för privatekonomi som FI tidigare presenterat 2 har matematikämnet en framträdande plats, vid sidan av samhällskunskapen. Väsentliga delar av den inledande kursen i matematik för årskurs ett -- negativa tal, procent, statistik, ekvationer och formler, grafer och funktioner -- går mycket väl att applicera på grundläggande privatekonomiska frågor om betalningar, krediter, sparande och försäkringar. De kunskapskrav som finns uppställda kan användas när lärarna bedömer eleverna och sätter betyg. Slutsatsen om matematiken faller i hög grad tillbaka på de mål som nuvarande ämnesplaner utgår från. Eleverna ska t.ex. kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning. Samma anknytning till ett vardagsnära lärande och till praktisk tillämning av kunskaper upprepas flera gånger. Detta är betydelsefullt, liksom att matematikämnet uttryckligen kopplas till problemlösning i vardagliga situationer och till verkliga förlopp inom bl.a. privatekonomin. Dessa konkreta kopplingar till vardagsnära lärande och till elevernas situation har tyvärr mönstrats ut i Skolverkets förslag till ny ämnesplan för matematiken. Ämnets centrala innehåll beskrivs visserligen mer utförligt än tidigare, sambanden med samhällsliv och yrkesliv stryks under, men utan att den enskilda elevens kunnande och tillämpningar ställs i fokus på det tydliga sätt som för närvarande gäller. Vi ser detta som en allvarlig brist i Skolverkets förslag och förordar en återgång till formuleringar i ämnesplanen för Matematik 1 som i högre grad utgår från elevernas vardagsliv och anknyter till konkreta privatekonomiska problem och förlopp. 2 Se / ämnesövergripande / 3

4 Särskilt viktigt enligt FI är att lydelserna kompletteras i de avsnitt om centralt innehåll som beskriver samband och förändring samt problemlösning. Exempel på sådana tillägg har markerats kursivt. Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp. Tolkning och användning för att åskådliggöra verkliga förlopp inom privatekonomi och samhälle. Problemlösning av betydelse för vardagsliv och privatekonomi. Svenska 1 FI har inledningsvis betonat vikten av en ämnesövergripande undervisningsmodell där eleverna själva kan vara aktiva i lärandeprocessen, gärna i projektform, söka information, kritiskt granska fakta och förlopp samt dokumentera och redovisa. Svenskämnet innehåller krav på elevernas lärande, läsförståelse, dokumentation och presentation som passar väl in i en sådan projektinriktad undervisningsmodell för privatekonomin, vilket också avspeglas i Skolverkets beskrivning av det centrala innehållet för Svenska 1, 100 poäng. Ett ökat fokus i svenskundervisningen på elevernas förståelse av bl.a. avtals-, villkors- och marknadsföringstexter uppfattar vi som angeläget. Här kan många exempel hämtas från privatekonomin och från de delar av det finansiella utbudet på marknaden som eleverna själva kommer i kontakt med. Privatjuridik, 100 p Vid sidan av de ämnen som rör alla elever, oberoende av val av program, finns kurser som innehåller viktiga moment för en bred privatekonomisk undervisning. Detta gäller särskilt kursen i privatjuridik för ekonomiprogrammet, som täcker viktiga områden av vardagsjuridiken, däribland familjerätt, boende, avtalsrätt och konsumenträtt. Problemet med privatjuridiken är att kursen träffar ett mindre antal elever. Om skolorna väljer att driva den privatekonomiska undervisningen ämnesintegrerat kan dock utvalda delar av privatjuridiken nå ut bredare till fler gymnasieelever. Detta tillsammans med förslaget om att använda en projektarbetsform för privatekonomi och vardagsjuridik gör det möjligt att anpassa undervisningens innehåll och vid behov överskrida givna ämnesgränser. 4

5 Entreprenörskap, 100p Ett nytt inslag bland de ämnesplaner som presenterats är kurserna i entreprenörskap. Betoningen på entreprenörskap är stark för hela gymnasieskolan, dels som en generell inriktning dels som en möjlighet för elever att fördjupa sig i frågor som rör projektarbeten och eget företagande. Undervisningen ska enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Här noterar FI särskilt att undervisningen i entreprenörskap ska bedrivas i projektform med innehåll från andra ämnesområden. Detta gäller inom gymnasieskolans samtliga program. Därmed utgår GY 2011 från ett angreppssätt och en ämnesöverskridande undervisningsmodell liknande den som FI förespråkar beträffande undervisningen i privatekonomi. Detta bör lyftas fram i det kommande implementeringsarbetet. Vidare är det önskvärt att kopplingarna mellan entreprenörskap och privatekonomi ytterligare stärks, t.ex. genom en tydligare skrivning om det centrala innehållet i ämnesplanen. Det borde enligt FI framgå att grunderna i privatekonomi och vardagsjuridik är en central komponent i den kompetens eleverna behöver bygga upp för att möta framtida krav i vardagslivet -- som egna företagare och entreprenörer, men också som högskolestudenter eller som anställda på arbetsmarknaden. FI:s förslag till komplettering (markeras kursivt). Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning samt privatekonomins betydelse och påverkan på entreprenörskapet och på den praktiska verksamheten. Med vänlig hälsning FINANSINSPEKTIONEN Lars Malmström Tf. Kommunikationschef Per Arne Ström Samordnare för Finanskunskap 5