Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser

Transkript

1 1

2 Konsumenten är i underläge mer komplicerade finansiella tjänster stora privatekonomiska konsekvenser Tvingad valfrihet tvingade till valfrihet viktigt med bra icke-val Rådgivare eller försäljare? svårt för konsumenten ställer krav på att företaget måste förklara vad som gäller i en situation; rådgivning eller försäljning. Kostnad för sparande alla känner inte till vad det kostar det kan vara dyrt med fondsparande 2

3 I dag är privatekonomi en samhällsfråga och är högt upp på agendan. För att kunna diskutera sin ekonomiska framtid behövs kunskap. Vår privatekonomiska trygghet på ålderns höst har blivit mer beroende av vår personliga insats. Privatekonomi handlar inte bara om att klara sin egen ekonomi eller vilken fond man ska välja, utan om en större förståelse för hur samhället fungerar. Ett exempel på det är att befolkningsstatistiken kommer att se mycket annorlunda ut framöver antalet äldre växer, samhället kommer inte att ha råd att ta hand om alla. Att t ex sätta sig in i och ta hand om sitt pensionssparande kan vara bland de mest lönsamma beslut man kan fatta. Konsekvenser om kunskaper saknas Risk finns för att det blir stora inkomstklyftor mellan dem som förstod sparandets möjligheter och risker och mellan dem som inte sparade alls eller inte förstod att spara lönsamt bl a genom att hålla nere sina avgifter på sparande och höja avkastningen. Regelreformeringar eller avregleringar, som vi säger i dagligt tal, och överföringar av beslut till individer och hushåll gör att vi behöver skaffa oss mer och ny kunskap inom olika områden. Studier visar att kunskap hänger ihop med inkomstfördelning, och att vissa har svårare att fatta ekonomiskt rationella beslut. Därför behövs en helhetssyn på ekonomi. En sifoundersökning från 2011 visar att det finns ett stort behov av hjälp med sparande. Sifo-siffrorna pekar på att varannan svensk kan tänka sig att ta emot råd om privatekonomi via jobbet. Lika väl som vi får vaccin och gympakort från jobbet kan många av oss tänka sig att ta råd om sparande, budget och pension. 3

4 Vad gör vi på Finansinspektionen? Finansinspektionen är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Vårt uppdrag från allmänheten - riksdag och regering - är att bidra till att det finansiella systemet fungerar effektivt och uppfyller kravet på stabilitet. Vi ska också verka för ett gott konsumentskydd i finanssektorn. FI har tillsyn över ca finansiella företag och 600 utländska företag med verksamhet i Sverige. Vår verksamhet finansieras genom tillstånds- och tillsynsavgifter från de finansiella företagen. I Regeringens regleringsbrev till Finansinspektionen är mål 2: Stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning FI har därför fått ansvaret att driva den övergripande arbetsgruppen för hela satsningen som går under namnet Finanskunskap. 4

5 Befolkningens kunskaper i privatekonomiska frågor har i flera undersökningar visat sig varit bekymrande dåliga. Flera marknader har regelreformerats/avreglerats och många fler privatekonomiska beslut ligger nu i konsumenternas knä. T ex val av el-avtal, telefonavtal och en del av den kommande pensionen har flyttats från arbetsgivare och stat till den enskilda individen utan att hon/han fått verktygen att hantera det. Den okunskap vi ser riskerar bland annat att sluta i en historisk pensionsbesvikelse. Därför har initiativ tagits från organ som EU och OECD. Initiativ som har till syfte att stärka den finansiella folkbildningen bland medborgarna. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att ta fram nationella strategier för finansiell utbildning. Man menar att myndigheter, banker, fondbolag, pensionsbolag, konsumentorganisationer och finansiella organisationer i samarbete kan utveckla lämpliga finansiella utbildningsprogram utifrån deras principerna för finansiell utbildning. Med anledning av detta fick Finansinspektionen i uppdrag av regeringen att främja konsumenternas ställning på finansmarknaden genom information och initiativ till privatekonomisk folkbildning. I vårt arbete med privatekonomisk folkbildning följer vi EUs 8 principer för finansiell utbildning. 5

6 Fakta, information och utbildning Olika grupper i samhället behöver olika kunskap. För att öka kunskaperna i privatekonomi arbetar FI med finansiell folkutbildning i ett projekt kallat Finanskunskap. FI samverkar bland andra med Pensionsmyndigheten, Konsumentverket och Kronofogden och ingår även i ett nationellt nätverk, Gilla Din Ekonomi, för att kunna utbilda olika målgrupper och åldrar ( 1. Gymnasieungdomar - Koll på cashen Från och med i höst är privatekonomi ett ämne på schemat i gymnasiet läroplan. Koll på cashen är ett projekt om privatekonomi för gymnasieungdomar. Syftet är att öka intresset för privatekonomiska frågor och öka ungdomars kunskap om vikten av att planera sin ekonomi. Film, Webbspel- cash quiz, samt en tävling där hela klassen kan delta och vinna pengar till klasskassan. 2. Arbetslösa unga vuxna - Ekonomismart Ny webbplats om ekonomiutbildning för unga arbetslösa. "Ekonomismart" är en tvådagarsutbildning som ska hjälpa unga vuxna arbetslösa personer att bli medvetna konsumenter. Syftet är att de ska lära sig göra aktiva val, identifiera risker och undvika överskuldsättning. 3. Invandrare och nyanlända - Dina pengar och din ekonomi - Material för SFI Svenska för Invandrare, Elevmaterial, lärarhandledningen Dina pengar och din ekonomi, film på webben Prata pengar, ska stödjer lärare som vill arbeta med privatekonomiska frågor inom ramen för kommunernas invandrarundervisning. Materialet tar upp svenska privatekonomiska termer, orienterar i det svenska bank- och betalningssystemet och tydliggör viktiga rättigheter och skyldigheter på enkel svenska. 4. Arbetsplatsprojektet Trygga sin ekonomiska framtid Projektet drivs av nätverket Gilla Din Ekonomi. I projektet samverkar myndigheter, företag och våra båda rådgivningsbyråer för bank- och försäkring för att utbilda förtroendepersoner med facklig anknytning och cirkelledare/lärare inom studieförbunden. Syftet är att via dessa utbildare nå ut till vuxna målgrupper på arbetsplatser i frågor om budget, lån sparande och pensioner för att öka medvetenheten och stärka det finansiella självförtroendet 5. Seniorprojektet. Vi samverkar med de fem största pensionärsorganisationerna för att utbilda äldre som utbildar äldre. Innehållet fokuserar på budget, betala, spara, låna, bidrag, vardagsjuridik. 6

7 Så startade nätverket Gilla Din Ekonomi Mot bakgrund av att OECD och EU uppmanade sina medlemsländer att ta fram nationella strategier samlades under våren 2010 cirka 35 representanter för myndigheter och departement, organisationer och finansbranschen i övrigt. Vid mötet beslutades att bilda ett nätverk för att samordna sina krafter och dra största möjliga nytta av resurserna. Nätverket fick namnet Gilla Din Ekonomi (GDE). Att vara medlem i och t ex föreläsa för GDE innebär att man förbundit sig att information som kommer från nätverket är oberoende och neutral. Det är fakta och oberoende information och inte försäljning. Nätverkets syfte Nätverkets syfte är att öka det privatekonomiska självförtroendet inom privatekonomi, sparande och pensionssparande. Gilla Din Ekonomi ska vara en garant för att aktiviteter som sker i dessa sammanhang är oberoende och neutrala. Det står var och en fritt av medlemmarna inom GDE att starta utbildningsprojekt i samverkan med medlemmarna. Under vintern 2010/2011 startade Finansinspektionen det första samarbetsprojektet inom ramen för GDE: Arbetsplatsprojektet. Syftet är att informera på arbetsplatser och runt om i samhället om frågor som rör den egna ekonomin, sparande och pensioner. Finansinspektionen är projektledare. Projektet genomförs i samverkan med medlemmar i nätverket Gilla Din Ekonomi. Läs mer om nätverket på 7

8 Samverkan mellan myndigheter, rådgivningsbyråer, organisationer och företag genom nätverket Gilla Din Ekonomi Våren 2011 informerade vi fackliga centralorganisationer och studieförbund om folkbildningsprojektet. Vi har en bra utbildningstradition i vårt land och många är intresserade av att fortbilda sig inom olika områden. Genom samarbeten med fackliga centralorganisationer, studieförbund KVL och BUS vill vi få en god geografisk spridning av privatekonomisk kunskap. Viktigt i folkbildningsprojektet är att all information och allt material från de medverkande föreläsarna är oberoende och faktabaserad. För att vidareinformatörerna lätt ska komma igång har vi producerat ett undervisningsmaterial som är lättillgängligt på webben 8

9 För att kartlägga kunskapsluckor hos konsumenterna och för att identifiera och utvärdera kommunikationskanaler och koncept för folkbildande åtgärder har vi genomfört en rad aktiviteter. Flera större studier, undersökningar, utbildningsträffar, enkäter och djupintervjuer genomfördes under Samtliga visade entydigt: Mycket mer kunskap behövs inom budget, betala, spara, låna och pension. Vi såg också tydligt att det de flesta efterfrågar oberoende / försäljningsfri information om t ex sparande och pensioner. De informationsträffar vi genomförde var ca 1 ½ timme långa och deltagarna fick åhörarkopior och checklistor att använda när de kom hem. Deltagarenkäterna visade att deltagarna ansåg genomgående att de hade haft nytta eller mycket stor nytta av träffen. Två månader efter genomförd informationsträff genomfördes djupintervjuer med ett antal av dem som deltagit i informationsträffarna. Det visade sig att samtliga intervjuade hade vidtagit en eller flera åtgärder för den egna ekonomin. Vanligast var att man gjort någon form av åtgärd för sin pension. Det framkom också att det var viktigt med en första informationsträff innan de gick vidare till webben för att söka mer information samt att de checklistor som delades ut vid träffarna vad mycket användbara. 9

10 Varför utbildar vi vidareinformatörer? Vi har inte möjlighet att nå över 6 miljoner pensionssparare. Bättre med informatörer som man litar på/talar samma språk och som man vågar fråga. Vidareinformatörer kan lägga till ytterligare kunskap t ex sparar-kunskap. Vidareinformatörer finns på plats - hela tiden. Genom Vidareinformatörer får vi stor geografisk och demografisk spridning vilket bidrar till en effektivare kompetensökning. 10

11 Projektets samarbetspartners TCO var den fackliga centralorganisation som först tog möjligheten att delta i folkbildningsprojektet. Vi har nu ett samarbetsavtal med dem där vi under tre år erbjuder samtliga 15 medlemsförbund möjlighet att utbilda vidareinformatörer/ambassadörer. De kan efter utbildningen genomföra egna informationsträffar för medlemmarna med material från kursen och stöd från Gilla Din Ekonomis nätverksmedlemmar. På så sätt ska medlemsförbundens medlemmar, cirka 1,2 miljoner personer, ges möjlighet att få mer kunskap om privatekonomi, sparande, lån och pensionssystemets valmöjligheter. Samtidigt som TCO tackade ja till samarbetet fick vi klartecken från Folkuniversitetet om medverkan i projektet. Folkuniversitetet är en idéburen organisation, fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen. De genomför utbildningar på mer än 40 orter i Sverige och bidrar därmed till att projektet får en stor geografisk spridning. Genom de båda ordföranden i yrkesföreningarna för KVL och BUS har vi ett samarbete för att utbilda KVL och BUS:are.

12 Ett nytt och unik samarbete mellan myndigheter, rådgivningsbyråer, finansiella organisationer och marknadens företag gör det finansiella folkbildningsprojektet möjligt. 12

13 Vidareinformatörskursen är en bred privatekonomisk utbildning Kursdag 1. Privatekonomi: budget och betalning, spara, låna, ränta, risk/avkastning,. Fonder, aktier och strukturerade placeringar Kursdag 2. Pension: allmän pension, tjänstepension, privat pensionssparande. Så här går du vidare. Pedagogik USB med PP bilder och talarmanus för träff om ca 1,5 timme. Materialet uppdateras kontinuerligt på webben. Fortsättningen: Stöd och materialet från Gilla Din Ekonomis medlemmar

14 14

15 15