Dnr: 2014/688-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämnden

Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/688-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämnden Information- Kollegial granskning av barnkonventionen Ärendebeskrivning Västerås stad är en av elva kommuner i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Den kollegiala granskningen av barns trygga uppväxtvillkor som genomfördes hösten 2013 är den tredje granskningen som görs inom partnerskapet. De tidigare granskningarna genomfördes år 2007 och 2009. Partnerskapet har överlämnat en rapport från granskningen av Västerås och en gemensam rapport för granskningen av samtliga kommuner inom partnerskapet. Skickad av: Kristina Sköld - be882

Kollegial granskning 2013 Västerås stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala kommun Kjerstin Tejre, Uppsala kommun Daniela Redzic, Örebro kommun Sekreterare: Karolina Swierczek, Västerås stad

Innehåll Sammanfattning samt granskningsgruppens reflektioner... 2 1. Styrprocesser... 2 2. Inflytande och delaktighet... 2 3. Framtid... 3 Granskarnas reflektioner... 3 Inledning... 5 1) Styrprocess... 5 1.1 Hur säkerställer ni genom kommunens styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor i din kommun?... 5 1.2 Hur säkrar ni att det blir en röd tråd genom hela organisationen?... 9 1.3 Hur säkras att kommunens barnkonventionsarbete och/eller resonemang håller över tid?... 10 1.4 Hur prioriteras barns trygga uppväxtvillkor under kommunalekonomiskt pressade förhållanden?... 11 1.5 Hur följs barns trygga uppväxtvillkor upp?... 13 1.6 Sammanfattning Styrprocess... 14 2) Inflytande och delaktighet... 14 2.1 Vilka frågor berör barn/unga i perspektivet trygga uppväxtvillkor utifrån din nämnd/verksamhet?... 14 2.2 På vilka sätt får barn och unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga i ditt område?... 15 2.3 Vilken betydelse tillmäts barnens åsikter? Gör åsikterna skillnad?... 19 2.4 Hur hittar ni barn/unga för samtal?... 19 2.5 Hur får barn och unga återkoppling när de deltagit i dialog, samtal, enkäter?... 19 2.6 Sammanfattning Inflytande och delaktighet... 20 3) Framtid... 21 3.1 Uppföljning av granskning år 2009... 21 3.2 Sammanfattning Framtid... 23 Bilaga 1. Deltagare... 25 Bilaga 2. Avsiktsförklaring... 26

Sammanfattning samt granskningsgruppens reflektioner Västerås kommun är en av tio kommuner i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Partnerskapet har under 2013 genomfört en tredje kollegial granskning av kommunernas arbete. Temat för årets granskning är barns trygga uppväxtvillkor. I denna rapport har granskarna reflekterat över arbetet i Västerås samt delat med sig av utvecklingsförslag. Frågor har ställts utifrån tre områden till tre olika grupper, förtroendevalda, programdirektörer/chefer samt verksamhetsnära personal: Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid En sammanfattning av resultatet samt av granskningsgruppens reflektioner redovisas nedan. 1. Styrprocesser Västerås stad har flera styrdokument som säkerställer barns trygga uppväxtvillkor. I samtliga grupper framhålls övergripande strategisk plan med områden som berör barn och unga, Västerås Vision 2026 samt Barn och ungdomspolitiska programmet. Barnkonventionen används också som grunddokument och barnchecklista finns men ersätts ibland med hållbarhetsfyran. Utöver sedvanliga lokala och nationella styrdokument finns även olika policys och riktlinjer tagna med hänsyn till barn i olika verksamheter. Den röda tråden säkras genom uppföljning av övergripande strategisk plan och dess mål som bryts ner i planer på olika nivåer. Nyckelpersoner finns som ska hålla frågan levande och säkra den röda tråden, bland annat barnpiloter samt en arbetsgrupp som specifikt arbetar med barnkonventionen. Politisk enighet säkrar enligt förtroendevalda samt verksamhetsnära personal barnfrågan över tid, liksom övergripande styrdokument vilket dock finns delade åsikter om. Barnfrågan uppges emellertid prioriterad, både av ledande tjänstemän och verksamhetsnära personal. Trots sparbeting finns strävan att på olika sätt värna om barnen och många satsningar framhålls i grupperna. Uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor sker enligt förtroendevalda och ledande tjänstemän på olika nivåer och med olika metoder. Den strategiska planen följs rutinmässigt upp vid bokslutsgenomgångar och möjlighet finns till jämförelser med andra kommuner genom Miljökompassen. Egna utredningar förekommer i nämnderna och systematisk uppföljning genom enkäter till barn och ungdomar. 2. Inflytande och delaktighet Västerås barn och ungdomar har många möjligheter till inflytande och delaktighet. Genom exempelvis dialog, fokusgrupper och teckningar har barn i olika åldrar varit med vid utformning av stadens styrdokument som Västerås vision 2026, byggnadsnämndens översiktsplaner och trafikplanen. Ett flertal projekt bedrivs för samt med barns och ungas delaktighet, till exempel Ungdomsdialogprojektet som utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Inom kultur, idrott och fritid villkoras att barn ska ha rösträtt för att föreningar ska beviljas bidrag, vilket också stärker barns inflytande. 2

Politikens strävan på området är tydlig och en policy om medborgardialog som inkluderar barn i nämndbeslutsprocessen går nu fram till beslut. Ungdomar har även sommarjobbat i stadshuset för att lära hur en kommun och demokrati fungerar. Alla placerade barn inom socialtjänsten uppmanas att skriva brev till individ och familjenämnden och berätta om sin placering. En tydlig utveckling med ökad barndialog sker inom socialtjänsten och inom skolan finns traditionella system med formella råd och uppföljningar. För barns inflytande i den fysiska miljön används barnkartor, trygghetsvandringar och fokusgrupper. Återkoppling kan ske på olika sätt. Förtroendevalda återkopplar till exempel genom kontinuerlig dialog vid besök i olika verksamheter eller med tackkort som svar på brev från placerade barn och unga inom socialtjänsten. Kultur, idrott och fritid återkopplar genom att skicka planen på remiss och tekniska nämndernas stab genom ritningar. Inom skolan sker återkoppling genom dialog och på fritidsgårdarna finns möjlighet till återkoppling genom sociala medier. Förtroendevalda och ledande tjänstemän uppger emellertid att återkoppling är ett utvecklingsområde, som för närvarande utvecklas med stöd från barn och unga i projektet Ungdomsdialog. 3. Framtid För att barns trygga uppväxtvillkor ska prioriteras i styrning och ledning samt för ökad delaktighet berör samtliga grupper styrningens betydelse. Bland annat krävs tydlig politisk styrning med fokus på barnfrågorna samt att dialog kring barnkonventionen ständigt finns med på agendan och implementeras i verksamheterna. Barnkonventionen behöver prioriteras, lyftas som ett viktigt område i den strategiska planen och finnas med i verksamhetsplanering på alla nivåer. Styrdokument måste vara tydliga med mätbara mål, indikatorer samt uppföljning. Barnperspektivet behöver också beaktas i hela processen mot beslut med tydlig styrning från ledningen, för vilket kan behövas metodutveckling i uppsökande verksamhet och återkoppling. Vidare krävs resurser samt fortsatta barnsatsningar, ökad kunskap samt utbildning till alla i organisationen och samarbete mellan olika aktörer. För att förverkliga ovanstående ska förtroendevalda driva på och bevaka frågorna på olika sätt, bland annat se till att barnperspektivet och barnets perspektiv finns med i beslut och att uppföljning görs. Förtroendevalda och ledande tjänstemän ska synliggöra frågan i verksamheter och verksamhetsplaner. Ledande tjänstemän ska bland annat leda förvaltningen i den riktningen, övervaka om behov finns att revidera styrdokument, påminna om att barnsamt barnets perspektiv ska finnas med och säkra att medarbetare har den kunskap som behövs. Verksamhetsnära personal ska lyfta frågan i olika forum samt vid utformning av planer och se till att barnchecklistor finns med samt att barnets perspektiv inkluderas mer. Granskarnas reflektioner Styrkor De styrkor som Västerås stad visat kring arbetet med barns och ungas trygga uppväxtvillkor och barnkonventionsarbetet vill vi i granskningsgruppen särskilt lyfta fram. Barn och unga är en prioriterad grupp och barnkonventionsarbetet säkerställs genom att det finns en stor politisk enighet i dessa frågor, kommunen har också arbetat länge med frågorna. Det var en tydlig samstämmighet inom politiken kring dessa frågor. Det finns en strategisk plan med bland annat målet att barn ska ha trygga uppväxtvillkor. Engagemang och struktur för arbetet 3

finns. Alla grupper visar tydligt på en medvetenhet om den röda tråden från styrdokument via verksamhetsplaner ner till verksamheten. Det finns ett tydligt medvetande inom chefsgruppen om styrdokumenten. Det finns även ett medvetande om barnkonventionen och vår upplevelse är att alla kände att det var ett tydligt tryck från politiken om att barnkonventionen ska vara med. De tre olika grupperna gav alla många goda exempel på hur barns och ungas trygga uppväxtvillkor säkras genom inflytande och delaktighet. Västerås stad är en bra förebild för andra kommuner, genom deras arbete med exempelvis Here 4U, Ungdomsdialog, Try it IDA, IDA och Barnpiloter något alla grupperna nämnde med stolthet. Utvecklingsområden De utvecklingsområden som vi i granskningsgruppen vill lyfta fram till Västerås stad är barnchecklistan samt återkopplingen till barn och unga. Västerås stad har sedan tidigare beslutat att barnchecklistan ska vara ett verktyg som ska användas inför politiska beslut som rör barn för att säkerställa att barns bästa har beaktats och att barnkonventionen efterlevs. Vid denna granskning framkom att det inte fanns någon strategi för när och hur barnchecklistan ska användas. Endast en nämnd i kommunen, Socialnämnden, återremitterade ärenden om checklistan inte använts. Samtliga grupper ansåg att återkoppling till barn och unga efter det att de lämnat synpunkter eller kommit med förslag behövde förbättras. Detta är något som vi i granskningsgruppen också uppmärksammade. Att definiera vad återkoppling innebär är viktigt, nästa steg är att hitta olika former för att ge den respons barn och unga har rätt till då man efterfrågat deras synpunkter även om det tar lång tid innan deras förslag kommer att behandlas och eventuellt bli verklighet. Slutsats De tydligaste förändringarna vi kan se från senaste granskningen 2009 är att: det finns en tydligare struktur med mål och uppföljning det finns en arbetsgrupp kring barnkonventionsarbetet med tjänstemän från olika förvaltningar dialogen mellan tjänstemän och politiker har förbättrats det finns tydligare former för ungas inflytande genom alla insatser som nämnts ovan (barnpiloter, IDA osv.) I rapporten från granskningen 2009 skrev granskarna att de var imponerade av arbetet i kommunen och att de ansåg att Västerås var lite väl självkritiska ibland. Den slutsatsen håller vi i granskningsgruppen med om även nu vid granskningen 2013, Västerås stad har stora ambitioner och arbetet med barnkonventionen och att säkra barns och ungas uppväxtvillkor är levande och de har kommit långt med att implementera och förverkliga barnkonventionen. 4

Inledning Västerås stad är en av tio kommuner i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas genom kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Kollegial granskning bygger på att genomförande av granskningsdialog samt utvärdering utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas, i detta fall kollegor inom partnerskapet. Det etiska perspektivet är viktigt vid kollegial granskning. Det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Partnerskapet har i sin verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande och delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Den kollegiala granskningen 2013 är den tredje granskningen som görs inom partnerskapet. De tidigare granskningarna, 2007 och 2009 har haft fokus på områdena styrprocesser och inflytande i allmänhet men har också blickat framåt. Metoden har vid dessa tillfällen prövats och utvecklats till årets granskning som har tema barns trygga uppväxtvillkor. Den kollegiala granskningen av Västerås stad ägde rum 13 november 2013 och genomfördes utifrån den metod/ mall 1 som partnerskapet har arbetat fram. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med förtroendevalda (grupp 1), ett med högre chefer (ledande tjänstemän, grupp 2) och ett med mer verksamhetsnära tjänstemän, chefer och personer med nyckelfunktioner (verksamhetsnära personal, grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på samma frågor inom tre delområden: Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid Granskningsgruppen har reflekterat över svaren genom jämförelser mellan de tre grupperna samt över tid mellan tidigare granskningar och 2013 års granskning. Reflektioner och kommentarer har sammanställts i denna rapport. 1) Styrprocess 1.1 Hur säkerställer ni genom kommunens styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor i din kommun? Förtroendevalda, grupp 1 Ett övergripande styrdokument för samtliga nämnder sedan tre år tillbaka är den strategiska planen som omfattar mål för barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Varje nämnd utformar utifrån den strategiska planen verksamhet som beaktar barns och ungas trygga uppväxtvillkor, vilket får lite olika form i olika verksamheter. 1 http://barnkonventionen-partnerskapet.se/ 5

1997 togs Barn och ungdomspolitiska programmet som det inte har hänt så mycket med fram till idag. Kommunfullmäktige har nu beslutat att en ny strategi ska tas fram för barns och ungas uppväxtvillkor. Som exempel från Miljö- och konsumentnämnden har en verksamhetsplan utformats med utgångspunkt i den strategiska planen. Verksamhetsplanen betonar tillsyn beträffande hälsoskydd och livsmedel i skolor och förskolor, vilket har en direkt koppling till den strategiska planen. Barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har grundläggande perspektiv i barns trygga uppväxtvillkor. Styrdokument finns i verksamhetsplanen som årligen följs upp beträffande förbättringsområden. Inom förskolan har en policy arbetats fram för kostnadsfri verksamhet. Byggnadsnämnden har utöver den kommunövergripande strategiska planen och Västerås Vision 2026 en översiktsplan för samhällsplanering. Barnchecklistan har aktivt valts bort med hänsyn till tjänstemännens administrativt höga arbetsbelastning. Istället används hållbarhetsfyran med bland annat ekonomisk, social och kulturell hållbarhet som ska vägas ihop. För att säkerställa barnets perspektiv kompletteras den i översiktsplaner och i vissa detaljplaner med särskild inriktning. Tekniska nämnden har med barns delaktighet utarbetat en trafikplan för Västerås stad. En särskild handlingsplan finns även som redovisar vilka passager som ska åtgärdas för ökad säkerhet vid skolor. Cykling och kollektivtrafik är viktig för att barn och unga ska kunna färdas på ett tryggt sätt. Cykelvägar prioriteras framför bilvägar och ett nytt bussystem som heter Smartkoll har införts som kan underlätta bussresorna för barn. Teatern är ett kommunalförbund tillsammans med landstinget som har en överenskommelse med huvudmännen i Västerås stad om att barn och unga ska prioriteras. Nämnden för funktionshindrade har tagit den strategiska planen som mål. Där finns en rubrik om barns och ungas trygga uppväxtvillkor samt ett antal mätbara indikatorer som följs upp. Barnchecklista används främst när föreningar inkommer med aktivitetsplaneringar, vilket fungerar tillfredsställande och som en påminnelse till förtroendevalda om att ställa dessa frågor. Inom individ- och familjenämnden används barnchecklista i nästan alla ärenden. Nämnden återremitterar ärenden om inte barnchecklistan finns med, vilket tjänstemännen är medvetna om. Barnchecklistan togs fram och prövades i de pedagogiska nämnderna förra mandatperioden. Syftet var att listan skulle användas i nämnderna, men den har använts bristfälligt och en förbättringsåtgärd skulle kunna vidtas i Västerås om att inget ärende får påbörjas utan att barnperspektivet finns med i varje steg. Efterfrågas barnperspektivet i slutet av ett ärende kan det vara för sent. Miljö- och konsumentnämnden har inte använt barnchecklistan i något ärende. Funderingar finns om hur den kan användas i rena myndighetsärenden. Ett seminarium 6

genomfördes i våras med stöd från personer som aktivt arbetar med barnkonventionen, där diskussioner fördes hur förfarandet med barnchecklistan kan förbättras. Barnchecklistan ligger synlig i form av en liten folder på mitt rum, som en påminnelse. Ledande tjänstemän, grupp 2 Västerås vision 2026 finns som ett gemensamt styrdokument för alla i Västerås stad och inkluderar både vuxna och barn. Likaså finns kommunfullmäktiges strategiska plan. Barn- och utbildningsförvaltningen är en ny förvaltning som har organiserats under samma paraply från årsskiftet. Gemensamma styrdokument tolkas via utbildningsplanen och nationella styrdokument finns. Förvaltningen svarar upp mot hur de politiska målen omsätts i verksamheten och en omfattande verksamhetsplan har utarbetats som inkluderar barns och ungas uppväxtvillkor i förskolan och skolan. I nästa steg ska undersökas vilka områden som behöver utvecklas och förbättras. Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden har utarbetat en strategisk plan för att bidra till kommunfullmäktiges strategiska plan. Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen har utarbetat en förvaltningsövergripande verksamhetsplan och de olika enheterna har utarbetat arbetsplaner. Förvaltningen är ny och nya handlingsplaner arbetas fram för olika områden, bland annat idrott, kultur, fritid och biblioteket, vilket skapar möjlighet att föra in barnperspektivet. Barnchecklista till nämnden har använts på prov, vilket har varit problematiskt. Sociala nämndernas förvaltning arbetar på uppdrag av tre nämnder. Inom äldrenämnden finns åtaganden att skapa mötesplatser för barn, ungdomar samt äldre och föräldrar med demenssjukdom kan erbjudas stöd genom nätverkstjänsten Gapet. Individ- och familjenämnden samt nämnden för funktionshindrade har fokus på funktionsnedsatta barn, barn från ekonomiskt utsatta familjer och utsatta barn. Utöver generella styrdokument finns inom dessa nämnder även riktlinjer för bland annat ekonomiskt bistånd och att barnperspektivet samt barnets perspektiv ska beaktas i alla beslut. Barnchecklista finns i nämndens samtliga beslut. Individ- och familjenämnden har avsatt cirka en miljon kronor extra för att bland annat kunna kompensera barn inom försörjningsstöd som saknar ekonomiska förutsättningar för att kunna delta i föreningsaktiviteter. Samarbete finns mellan medarbetare från olika förvaltningar som har utforskat arbetsmetoder till stöd för barn i utsatta situationer. Pro Aros levererar barnpiloter som utbildar personal inom till exempel barn och utbildning samt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) för att identifiera behov hos barn. Styrelsen, ledningsgruppen samt personal inom ett av pro Aros verksamhetsområden har fått utbildning i barnkonventionen samt i barnchecklistan. I fastighetsnämndens verksamhetsplan beskrivs den strategiska planen, visionen och hur nämnden bidrar. Barnkonventionen finns inte formulerad som ett mål i denna plan, men kommer in genom samarbete med olika beställarnämnder. Specifikt för byggnadsnämnden finns idag inga krav på hur exempelvis en skolgård ska vara uppbyggd, men gemensamt har minikrav utarbetats för bedömning när olika 7

ansökningar inkommer. Arbetet sker konsekvent utifrån bygglovgivning och planering. Skolor uppfattas inte som separata institutioner, utan som en del av byggmiljön och ska beaktas i planeringen. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Västerås stad har den strategiska planen med specifika områden gällande barn och unga samt ett visionsdokument som är en allmän värdegrund i staden. Barn och ungdomspolitiska programmet finns som till stor del har berört barn- och utbildningsförvaltningen och som ska revideras år 2014. Barnchecklista samt en folder finns till all personal för att belysa vikten av att tänka utifrån ett barnrättsperspektiv i alla verksamheter. I kommunstyrelsen pågår en diskussion beträffande användningen av barnchecklistan. Inom skolan är utbildningsplanen det främsta styrdokumentet som tillsammans med skollagen ligger till grund för utformning av en lokal arbetsplan. Inom förskolan finns en utbildningsplan, skollagen och den lokala planen. Läroplanen handlar mycket om barns delaktighet och inflytande, vilket förskolan arbetar aktivt med. Barnperspektivet beaktas och barnpiloter finns som motsvarar cirka 800 personer i olika yrkeskategorier som har kunskap om barnperspektivet och ett uppdrag att erbjuda stöd till barn och unga. Arbetet bedrivs i ordinarie verksamhet och finansierat genom särskilt tillsatta resurser. I Västerås finns också Barnahus. Gymnasiet har samma styrdokument som skolan. Samtidigt har gymnasiet blivit mer styrt av formativ bedömning som lyfter elevernas delaktighet. Nämnden arbetar aktivt för inflytande och delaktighet, bland annat genom förstelärarsatsningar där förstelärare har ett uppdrag att implementera modeller för delaktighet och inflytande i undervisningen. Styrdokument finns från skolverket om att programråd, konferenser och lokalt arbete ska finnas i både organisatoriska frågor samt i undervisningen. Kultur-, idrott- och fritid arbetar för att barnkonventionen ska inbegripas i styrdokument, verksamhetsplaner och verksamheter. Uppfattningen finns om att detta är viktigt och barnkonventionen är ett styrande dokument när handlingsplaner arbetas fram för olika verksamhetsområden. Förebyggarcentrum har barnkonventionen som uppdrag och grunddokument. Funderingar finns om hur barnkonventionen kan implementeras och synliggöras i verksamhetens insatser samt hur ungdomarna kan uppmärksamma det. Till stöd skulle kunna vara tydligare beskrivna förväntningar på verksamheten i beställningarna från uppdragsgivaren eftersom dessa och identifierade behov styr verksamheten. Stadsbyggnad har inkluderat barnfrågor i hållbarhetsfyran. Hållbarhetsfyran är en checklista som säkerställer att staden ska vara ekonomiskt, kulturellt, miljömässigt och socialt hållbar. Listan innefattar punkter som måste uppfyllas i planarbetet och som alltid finns med i diskussioner för att ingenting som är av vikt för helheten ska kunna förbises. 8

1.2 Hur säkrar ni att det blir en röd tråd genom hela organisationen? Förtroendevalda, grupp 1 Ambitionen är att säkra en röd tråd genom uppföljning av övergripande styrdokument. Utöver uppföljning finns barnkonventionsarbetet där strateger på varje förvaltning träffas med jämna mellanrum och ska säkerställa att det finns en röd tråd. I detta sammanhang kan även tjänstemännen och förtroendevalda föra dialog kring frågan och se till att alla har förstått upplägget. Kommunen har tillgänglighet och barnperspektivet i processen på ett väldigt föredömligt sätt. Från perspektivet skolnämnder och socialtjänst finns en bra barndialog, barnpiloter och mycket annat, men ett utvecklingsområde är att väva ihop det på strategisk nivå. Frågan är hur de olika barnsynpunkterna ska samlas in för att få ett strategiskt barnperspektiv när kommunfullmäktige och kommunstyrelsen tar besluten. Där finns det kanske utvecklingspotential. Mycket av arbetet sker i stuprör och behov kan finnas att hålla ihop arbetet mer som en hängränna. Ett exempel är att nämnden för funktionshindrade samt barn- och ungdomsnämnden undersöker gemensamma barn- och ungdomsfrågor, vilket skulle kunna ske mer frekvent. Västerås har idag många olika aktiviteter, till exempel barnpiloter, IDA-verksamheten som har utvecklats till ett förhållningssätt för arbete med inflytande på skolorna, Here 4 U som har gått vidare till Here 4 U junior, dialogprojekt inom barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, barnombud samt insatser för barn inom individ- och familjeomsorgen (IFO) som lever i utsatta förhållanden. Aktiviteterna är ganska väl sammanhållna och har ett barnperspektiv, men ett utvecklingsområde är att synliggöra dessa aktiviteter i helhet för alla som arbetar i Västerås stad. Viljan och tanken att det ska bli en röd tråd genom hela organisationen finns, men jag har arbetat med barnchecklistan både i majoritet och opposition och det är ingen självklarhet. Frågan är varför det som bara ska vara en avstämning är så svårt. Det är en mental övning man måste klara först innan man kan ha en checklista och där har individ- och familjenämnden kommit en bit på väg. Men det är inget som går som en röd tråd genom den här stora kommunens verksamheter. Den stora utmaningen är att alla tänker att det är så självklart att alla tänker på barnperspektivet. Ungdomsdialogprojektets arbete har spridits till att gruppledarna i kommunstyrelsen har anammat idén och frågan har lyfts huruvida ungdomsdialog kan implementeras i hela kommunen. Det är en röd tråd fast på en annan ledd. Den strategiska planen är troligtvis inte ett välkänt begrepp i förskolan, utan det är utbildningsplanen. Den har presenterats för rektorerna som i sin tur har presenterat det för personal, så det ska vara ett välkänt dokument. Ledande tjänstemän, grupp 2 Den röda tråden i tekniska nämndens planer börjar i Västerås vision 2026, vidare finns verksamhetsplaner som innefattar området barns uppväxtvillkor. Under det finns 9

verksamhetsplan som fokuserar på lekplatser med mål om att dessa ska upplevas trygga, säkra och attraktiva. Under detta mål finns olika aktiviteter och åtaganden, till exempel lekmiljöplan som beskriver hur arbetet ska genomföras med lekplatser och lekmiljöer. Inom stadsbyggnad bryts Västerås vision 2026 ned till fysisk miljö. Vidare bryts den strategiska planen ned till en verksamhetsplan tagen av nämnden. För att säkra att barnperspektivet finns med i planeringen används även hållbarhetsfyran i arbetet, en checklista som bland annat beaktar trygghetsaspekterna samt vad som är socialt och ekonomiskt hållbart för ett barn. En barnpilot finns för att hålla barnfrågan levande och regelbundet utbilda i barnkonventionen. En ny förvaltningsnämnd har upprättats inom kultur, idrott och fritid som skapar möjlighet och behov att arbeta fram en ny styrmodell som införlivar den röda tråden på alla nivåer i organisationen. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Barnens delaktighet är tydlig i uppdragen från framförallt individ- och familjenämnden. Förtroendevalda lyfter frågan som något viktigt och det finns en tydlig röd tråd. Fastighetskontoret är indirekt berörda av denna fråga och ska tillgodose andra verksamheter med lokaler. De nämnder som har uppdraget arbetar däremot mycket med det. Tanken med att revidera Barn och ungdomspolitiska programmet är att alla förvaltningar ska arbeta med det utifrån sitt perspektiv och lyfta fram behovet av kunskap samt vad som kan göras i respektive förvaltning. 1.3 Hur säkras att kommunens barnkonventionsarbete och/eller resonemang håller över tid? Förtroendevalda, grupp 1 Frågan ställdes ej men lyftes i samband med diskussion om uppföljning, fråga 5. Uppfattning finns om att Barn och ungdomspolitiska programmet borde gälla över en längre tid. En motion finns om att det gamla programmet ska utvärderas, vilket har konstaterats vara svårt att genomföra men ett försök kommer att göras. Det kommande programmet måste vara lättare att följa upp och hålla över mandatperioden. Om behov föreligger att revidera det nya programmet i framtiden, kan detta göras med utgångspunkt i tidigare genomförda utvärderingar. Den strategiska planen är giltig till år 2015, vilket innebär att den gäller ett år under kommande mandatperiod för att möjlighet ska finnas att arbeta fram en ny plan under året. Enighet finns om den strategiska planen bland förtroendevalda och mellan partierna vilket medför att oavsett politisk styrning nästa mandatperiod kommer planen att bli ett verksamt dokument. Däremot finns en svårighet avseende den stora mängden styrdokument i kommunen. Varje styrdokument är motiverat fullt ut, men i helhet blir 10

det nästan oöverskådligt vid uppföljning. Önskvärt vore att en generalklausul kunde läggas in för barn och ungdomars trygga uppväxtvillkor i varje styrdokument. Den strategiska planen är giltig en mandatperiod i taget, därefter tas en ny. En utbredd uppfattning finns om att den strategiska planen säkrar en tydlig styrning samt att barnfrågan finns med i alla dokument. Frågan kan dock ställas vad som händer över tid vid mandatbyten och när nya planer upprättas. Ledande tjänstemän, grupp 2 Frågan ställdes ej. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Att arbetet med barn och unga är väldigt förankrat i staden, till exempel barnpilotverksamheten, borgar för att det håller över tid. Det pågår mer arbete kring barn än vad jag är van vid från andra städer. Politisk enighet finns om att arbete ska ske med barnfrågan i staden och inga tendenser har uppmärksammats till att arbetet minskar i omfattning. Däremot tillkommer flera områden såsom jämställdhet, vilket på sikt kan medföra en utveckling där flera av dessa områden kopplas ihop, till exempel i socialt hållbar utveckling. En arbetsgrupp arbetar med barnkonventionen i staden. Arbetsgruppen har utvecklats från en referensgrupp och har idag även skrivna direktiv om vad som ska göras, men den behöver hållas vid liv, utvecklas och synliggöras ytterligare. Den kollegiala granskningen är en bra utgångspunkt för detta arbete. En kartläggning har även gjorts om användning av barnchecklista i staden. För kultur, idrott och fritid gäller att barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp som synliggörs i verksamhetens vision och målsättning. Ett annat sätt är de handlingsplaner som sträcker sig över en längre tid. Sen handlar det hela tiden om ekonomiska förutsättningar och möjligheter att påverka. Utifrån den skola jag arbetar på är det de mål som finns om utbildning och kunskaper, normer och värden samt övergångar. Vi kan aldrig bara arbeta med utbildning och kunskaper, utan måste hela tiden också ha fokus på andra frågor som handlar om trygghet, till exempel finns Here 4 U och barnombud. Vid övergångar från förskolan och upp till högstadiet måste finnas en röd tråd för hur vi agerar för att barns rätt ska komma i första hand. Det finns med i arbetet hela tiden. Förskolan arbetar mycket med skollagen och läroplanen som till stor del behandlar barns delaktighet och inflytande. 1.4 Hur prioriteras barns trygga uppväxtvillkor under kommunalekonomiskt pressade förhållanden? Förtroendevalda, grupp 1 Frågan ställdes ej. 11

Ledande tjänstemän, grupp 2 Frågan ställdes ej vid detta tillfälle, men som följdfråga inom frågeområde framtid: Västerås har god ordning på ekonomin och en uppskattning görs att den senaste krisen ägde rum för ungefär 20 år sedan, trots upp och nedgångar i ekonomin. Inga tecken finns på att barnperspektivet skulle nedprioriteras. Sociala nämndernas förvaltning har haft sparbeting som kan ha drabbat berörda nämnder samt verksamhet som berör barn och unga, men strävan har funnits att försöka värna om barn och unga på olika sätt. En situation i samhället med bland annat ökat missbruk, barn och unga som far illa och stora flyktingfamiljer som har svårt att möta det svenska systemet medför att budgeten inte täcker alla kostnader och kommer att överskridas eftersom det handlar om skyddsperspektiv och annat. När det gäller ekonomiskt utsatta har nämnden samtidigt lagt särskilda medel och uttalat riktlinjer i det ekonomiska biståndet. Checklista finns där handläggare till exempel ska fråga om familjer som har levt med ekonomiskt bistånd länge har råd till barnens fritidsaktiviteter. Stadsbyggnad har besparingar trots god ekonomi i basen. Det är viktigt att arbeta effektivt och samarbeta med dem som kan bäst inom och utanför den egna verksamheten. Affärsmässighet gäller i Västerås stad och det är inte självklart att kommunen alltid ska driva egen verksamhet. På gymnasiesidan var det för några år sedan 50 % kommunal drift och 50 % annan drift, men nu är det 60 % kommunal drift och 40 % annan drift. Konkurrens är ett viktigt perspektiv att ha med för att det ska kallas effektivt. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Ekonomiska överväganden sker alltid beträffande vad resurserna ska användas till, men ett val har gjorts att lyfta barn och särskilda satsningar har genomförts för barn och unga. År 2012 gjordes till exempel satsningar för barn i ekonomiskt utsatta familjer och 2013 avsatte individ- och familjenämnden ytterligare en miljon kronor till detta. Rektorer möts ständigt av frågan om hur de kan tillgodose alla barns behov och ibland måste kostnader tas trots att budgeten inte räcker till. I Västerås finns en idé om att arbeta preventivt och det satsas på förebyggande insatser, till exempel Familjecentrum, Öppen förskola och Förebyggarcentrum. I kultur-, idrotts- och fritidsnämnden hade vi besparingskrav att dra ner på vissa verksamheter, våra verksamheter är inte lagstadgade och förslag fanns att dra ner kulturskolan. Vid ett tillfälle fick nämnden utbildning i barnkonventionen och när ärendet återkom efter utbildningen blev det ändring i förslaget och kulturskola har fått mer pengar istället. Det var en direkt effekt av utbildningen. 12

1.5 Hur följs barns trygga uppväxtvillkor upp? Förtroendevalda, grupp 1 Den strategiska planen följs upp en gång per år vid varje bokslutsgenomgång. I detta sammanhang redogörs särskilt för vissa rubriker i den strategiska planen där barnens uppväxtvillkor inkluderas. Den strategiska planen och nämndernas verksamhetsplaner följs upp årligen avseende samtliga nämndernas åtaganden, men frågan ställs hur en lika bra uppföljning kan säkerställas om innehållet och fokus på barn och unga i den strategiska planen förändras över tid. Som politiker i nämnden gäller att ligga på och fråga hur den strategiska planen följs upp, annars faller det lätt bort. Pedagogiska nämnderna har en ganska omfattande uppföljning på individnivå som är kopplad till styrdokumenten. Arbetet följs upp varje år med en enkät om hur elever uppfattar sin undervisning, trygghet och utveckling i skolan. Liv och hälsa ung samt Lupp-enkäten är ytterligare verktyg för uppföljning. Nämnden för funktionshindrade genomför årligen uppföljning genom enkäter till individer och anhöriga. Inom teatern har statistiska uppföljningar genomförts avseende antalet barn och ungdomar som har bussats in från länet. Stadens nya bussystem Smartkoll ska följas upp ett år efter implementering och cykelvägar följs upp kontinuerligt. Ledande tjänstemän, grupp 2 En rutinmässig uppföljning genomförs under styrning från stadsledningen där den strategiska planen följs upp kopplat till budget och rapporteras två till tre gånger per år. I denna rapportering behandlas även mål rörande barn och unga. Stadsledning har successivt utvecklat arbetet med tertialvisa uppföljningar av den strategiska planen, vilket förvaltningarna och verksamheterna har anpassat till respektive verksamhet. Budgeten kopplad till aktiviteterna uppfattas som en sammanhållen helhet. Arbetet sker utifrån olika system och modeller som skapar struktur, exempelvis Pejl som är ett processorienterat verktyg omfattande hela processen från målformulering till uppföljning. Arbetet grundas mycket i forskning, beprövad erfarenhet, analys av befintliga resultat samt förslag till framtida åtgärder. Särskilda krav har lagts på förvaltningscheferna att redovisa den strategiska planen. Uppföljningen är också kopplad till verksamhetsplanen. Som en systematisk del i verksamhetsplanen har barn och utbildning beskrivit vilka resultat som ska uppnås, vem som ansvarar för detta samt vem som följer upp. 13

Västerås är med i Miljökompassen för jämförelser med andra kommuner. Det är ingen systematisk uppföljning. Tekniska kontorets mål om attraktiva, säkra och trygga lekplatser samt lekmiljöer följs årligen upp i medborgarundersökningar som besvaras av vuxna föräldrar. Sociala nämnderna har årligen följt upp kapitel som berör barn i den strategiska planen. Även i den ekonomiska tertialrapporten rapporteras koppling till de prioriterade målen i den strategiska planen. Uppföljningsarbetet har successivt förbättrats. Stadsledningen har blivit tydligare i direktiven om vad som ska rapporteras och även skickat ut mallar för rapportering. Sociala nämnderna har även genomfört en egen utredning gällande barn i ekonomiskt utsatta familjer, vilket har resulterat i att Länsstyrelsen har avsatt särskilda medel till satsningar för barn i dessa familjer, till exempel för att föreningar ska kunna erbjuda aktiviteter även till dem som har små möjligheter att bekosta dessa. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Frågan ställdes ej. 1.6 Sammanfattning Styrprocess Västerås stad har flera styrdokument som säkerställer barns trygga uppväxtvillkor. I samtliga grupper framhålls övergripande strategisk plan med områden som berör barn och unga, Västerås Vision 2026 samt Barn och ungdomspolitiska programmet. Barnkonventionen används också som grunddokument och barnchecklista finns, men ersätts ibland med till exempel hållbarhetsfyran. Utöver sedvanliga lokala och nationella styrdokument finns även olika policys och riktlinjer tagna med hänsyn till barn i olika verksamheter. Den röda tråden säkras genom uppföljning av övergripande strategisk plan och dess mål som bryts ner i planer på olika nivåer. Nyckelpersoner finns som ska hålla frågan levande och säkra den röda tråden, bland annat barnpiloter samt en arbetsgrupp som specifikt arbetar med barnkonventionen. Politisk enighet säkrar enligt förtroendevalda samt verksamhetsnära personal barnfrågan över tid, liksom övergripande styrdokument vilket dock finns delade åsikter om. Barnfrågan uppges emellertid prioriterad, både av ledande tjänstemän och verksamhetsnära personal. Trots sparbeting finns strävan att på olika sätt värna om barnen och många satsningar framhålls i grupperna. Uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor sker enligt förtroendevalda och ledande tjänstemän på olika nivåer och med olika metoder. Den strategiska planen följs rutinmässigt upp vid bokslutsgenomgångar och möjlighet finns till jämförelser med andra kommuner genom Miljökompassen. Egna utredningar förekommer i nämnderna och systematisk uppföljning genom enkäter till barn och ungdomar. 2) Inflytande och delaktighet 2.1 Vilka frågor berör barn/unga i perspektivet trygga uppväxtvillkor utifrån din nämnd/verksamhet? Frågan ställdes ej. 14

2.2 På vilka sätt får barn och unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga i ditt område? Förtroendevalda, grupp 1 Inom byggnadsnämnden har ungdomar varit med i processen att arbeta fram styrdokument i en särskild satsning mot vissa gymnasieskolor. Vid framtagandet av en trafikplan har fokusgrupper hållits med barn i femte klass för att samla in deras synpunkter om vad som är viktigt med trafiksäkerhet. Inom teatern har mycket gjorts de sista åren, barn har till exempel bussats in gratis från hela länet och vid några tillfällen har personalen varit på besök i skolorna. En klassrumspjäs har skrivits tillsammans med elever i länet och spelats upp under året. Barnperspektivet fanns med när Västerås vision 2026 arbetades fram och barn samt unga var delaktiga i utformningen av denna. Bland annat engagerades förskolor och filmer gjordes där barn och unga aktivt fick berätta om deras vision av staden. Inom IFO (individ- och familjeomsorgen) är det svårt att hitta barngrupper som kan bidra med synpunkter. För att hitta barnreferensgrupper till strategiska frågor om hur de upplever kommunen samt beslut som kommunen tar bedrivs verksamhet med de barn och unga som finns inom socialförvaltningen och som lever i en socialt utsatt situation. Inom socialtjänsten uppmanas alla barn och unga att var sjätte månad skriva direkt till nämnden och berätta om hur de upplever sin placering, istället för att socialsekreterare skriver om deras uppfattning som i modellen BBIC. Barnen och ungdomarna kan ibland ifrågasätta varför de måste skriva flera brev till nämnden och socialsekreterarna arbetar aktivt för att uppmuntra alla att skriva. Ungefär hälften av barnen och ungdomarna 5-21 år har skrivit och de minsta barnen ritar teckningar. Breven presenteras i nämndens arbetsutskott och läggs i barnens och ungdomarnas akt för att de ska kunna ta del av det när de blir vuxna. Generellt upplever barnen och ungdomarna att det är positivt att de får uttrycka sig och nämnden anser att det är bra om alla uppfattningar kommer fram, både positiva och negativa. Kultur och fritid beviljar stöd till föreningar genom bidrag och arbetar med att stärka barns och ungas inflytande genom att inte bevilja bidrag till föreningar som har en åldersgräns på rösträtt. Bidraget villkoras för att barn och unga ska kunna vara med och rösta och idrottsrörelserna i Västerås har accepterat dessa villkor utan protest. Pedagogiska nämnderna har en enkät riktad till barn angående trygghet kopplad till deras skolsituation, till exempel om barnfattigdom, mobbing och utsatthet. Antalet barn som upplever otrygghet i skolan är enligt enkäten för hög och försök görs att åtgärda detta genom Here 4 U junior. Barn uppger även att de har för lite inflytande i skolan och som ett resultat av detta riktas ungdomsdialogprojektet mot att barn ska få kontakt med förtroendevalda samt inflytande för att kunna påverka skolmiljö och lektionernas upplägg. Samtal har även förts med fritidsgårdsrådet kring barnfattigdomsfrågan och om vilka områden som ska prioriteras utifrån den aktuella mandatperiodens budget. Det har framkommit önskemål om att barn ska kunna åka buss utan kostnad. Till följd av detta har ett samarbete inletts med lokaltrafiken för att barn ska kunna åka avgiftsfritt till fritidsaktiviteter inom IDA. 15

I Ungdomsdialogprojektet utforskas former för att lyssna på barn och ungdomar. Det är ett arbete som måste fortsätta. Kopplat till Ungdomsdialogsprojektet har åtta ungdomar sommarjobbat i stadshuset. De har arbetat med demokratifrågan och varit involverade i allt från att lära sig hur en kommun fungerar till att följa kommunfullmäktige i sammanträden. Som ett av uppdragen har de skrivit en rapport med beskrivningar av typungdomar, vilken blev uppskattad i nämnden. Sommarjobbet har varit ett sätt för ungdomar att få möjlighet att påverka samt att förstå hur en demokrati fungerar och insatsen kommer att fortsätta. När en lekpark ska göras om kontaktas förskolor för att barn ska kunna vara med och påverka, till exempel genom att rita teckningar. I projektet Rework görs försök att komma till botten med ungdomsarbetslöshet. Ett antal workshops har hållits där ungdomar har deltagit vid runda bord samtal och följt hela processen. Studenter från Mälardalens högskola (MDH) har även deltagit vid diskussioner i samband med rådslag med näringslivet. Initiativ till delaktighet och inflytande kommer ibland även från ungdomar, exempelvis har en grupp skateboardåkare kontaktat kommunen angående önskemål om en skatepark. Detta har resulterat i mycket dialog med både förtroendevalda samt tjänstemän och utmynnat i en motion till kommunfullmäktige. Budgetbeslut ska tas i ärendet nästa år. Ledande tjänstemän, grupp 2 Ett konkret exempel på hur de pedagogiska nämnderna vill förbättra dialogen och möjligheten att påverka för ungdomar är projekt Ungdomsdialogen i pro Aros. Ett uppdrag finns där från de pedagogiska nämnderna att hitta processer och rutiner för hur ungdomars politiska intresse kan öka för att de ska kunna påverka, men även deras möjlighet att påverka genom praktiska verktyg såsom sms. I skolrestaurangerna finns matråd där barn och ungdomar kan påverka vilken mat som ska serveras. 13 fritidsgårdar drivs för barn från 12 år upp till årskurs nio och på varje fritidsgård finns ett gårdsråd med ungdomar som deltar i utformningen av verksamheten. All personal har utbildats i genusperspektiv för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan tjejer och killar på fritidsgårdarna. När lekplatser byggs hålls dialog med förskoleklasser, vilket resulterar i att barnen genom till exempel teckningar kan påverka vilka teman samt lekutrustning en lekplats ska ha. Beslut finns om att en barnfokusgrupp alltid ska hållas vid byggnation av en lekplats för tre till fyra miljoner. Fokusgrupper tas ut genom samarbete med förskolor i närområdet där lekplatsen ska byggas. En trafikplan arbetas även fram som har en särskild barnfokusgrupp med fjärde och femteklassare. I ett projekt där en skatepark planeras bedrivs dialog med ungdomar i planeringsstadiet och dialogen kommer även att fortsätta i samband med byggnationen. Fastighetskontorets bidrag till barnkonventionen är projekt Energijägaren. Alla kommunens femte klassare har utbildats i energisparande. Arbetet har bedrivits som ett pilotprojekt i fem år och ett utbildningsmaterial har även utvecklats. 16

Kultur-, idrott- och fritidsförvaltning har vid upprättande av handlingsplaner arbetat med olika stora fokusgrupper omfattande barn från sju år och uppåt. Till exempel har en kartläggning genomförts och en åtgärdsplan för jämställdhet upprättats där barn från nio till elva år har deltagit i fokusgrupper och berättat om hur de ser på genus. Inom stadsbyggnad väljs främst övergripande strategiska planer att nå ut med till barn och unga. Framförallt förs dialog med barn och unga på högstadiet och gymnasiet och mycket insatser krävs i detta arbete. I arbetet med översiktsplanen fördes till exempel kontinuerlig dialog med bland annat gymnasieskolor i vissa frågor och när Västerås vision 2026 arbetades fram lämnade barn och unga synpunkter genom lite ovanliga metoder. Ibland används även Facebook eller Twitter, men det viktigaste uppges vara samtalet och mötet. Barnkartor har också använts i den fysiska planeringen, där barn exempelvis har pekat ut vad som upplevs skrämmande. Utifrån erfarenheter i arbetet med barn görs jämförelser avseende skillnader mellan vuxna och barn. Resurserna är begränsade men strävan finns att hitta olika metoder och samarbete mellan förvaltningarna, vilket är ett uppdrag som ska redovisas till nämnden. Västerås erbjuder många valmöjligheter för barn och unga i staden. Delaktigheten finns i förskola och grundskolan där barnen får vara med och påverka genom exempelvis formella råd. Uppföljningar visar dock att ett utvecklingsområde är barns och ungas möjlighet att påverka undervisningen. Den största delaktigheten finns i förskolan. Lantmäteriet och gymnasieskolan samarbetar om GIS. Elever har varit delaktiga och sett hur GIS kan användas, hur den kan länkas i planeringen, påverka deras arbete i skolan och lite kring deras rörelse i det fysiska rummet som är viktigt att fundera över. Från individ- och familjenämnden finns krav om att barn och unga ska vara delaktiga i planeringen av aktiviteter som bedrivs där de vistas på korttidsplatser och boenden. Krav finns även om att samtal ska hållas med barn vid varje biståndsinsats och en utbildning har genomförts avseende detta med bland annat socialsekreterare. Samtal kan genomföras med barn från fyra till fem års ålder och ska dokumenteras i deras akter. Internkontroll görs avseende den dokumentationen. Vid uppföljningar av barn som är placerade i familjehem ska barn skriva brev till nämndens arbetsutskott och nämnden återkopplar med tackkort. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Utvecklingen i dagens samhälle kräver ett ökat samspel och dialog med medborgarna. En policy om medborgardialog i beslutsprocessen på nämndnivå går nu fram till beslut, i vilken barn och unga är en del av dialogen. Till exempel handlar det om vilka frågor som ska finnas med i medborgardialogen och med vilka metoder den ska genomföras. Stadsledningen har genomfört ett omfattande insats där olika aktörer inklusive ungdomar samlades för långsiktig planering beträffande ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Ungdomsdialog är ett projekt under barn- och utbildningsförvaltningen, vilket utforskar olika former för barns och ungas delaktighet samt hur förtroendevalda och unga kan forma kontinuerlig dialog över tid. 17

Inom skolan finns olika forum för delaktighet, till exempel elevråd, matråd och Here 4 U som skapar möjlighet för barn att lyfta fram sina tankar idéer och önskemål i grupp. Begreppet inflytande kan emellertid vara svårt för elever att förstå, bland annat när det gäller möjligheten att påverka undervisningen. Ofta kopplar eleverna istället begreppet till möjligheten av att ha längre raster eller val av maträtter. Inflytande och delaktighet är ett utvecklingsområde som man kopplar till motivation och lust att lära. Inom gymnasieskolan pågår ett omfattande arbete som inkluderar lärarnämnden samt eleverna och i detta arbete används ordet medskapande som eleverna förstår på ett annat sätt än inflytande och delaktighet. När det gäller samtal med barn i förskolan brukar jag ha barnaråd med en grupp sexåringar och fråga dem vad de tycker om förskolan. Jag pratar också med pedagogerna om vad barnen säger om förskolan. Ett samverkansprojekt som heter Det handlar om kärlek har bedrivits med temat barns rättigheter, barnkonventionen och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet fortsätter delvis och bedrivs på skolor där personer finns som under en vecka bemannar en utställning. Barn/ungdomar kan gå in i klassrummet och göra värderingsövningar på temat. Det är ett sätt att träffa barn och unga direkt och det inträffar att unga kommer fram som berättar om sin utsatthet. 19 unga har upptäckts som behöver hjälp. En enkät fylls i före och efter denna skolvecka, där det framgår hur utsatt det är att välja kompisar, vara kär, om fritid. Resultat visar att alldeles för många barn och unga inte förstår sina rättigheter. Nytt är att en killjour kopplad till Here 4 U har startat i Västerås och finansieras med kommunala bidrag. Det är också ett exempel på inflytande, för volontärerna som rekryteras till Here 4 U fyller själva den verksamheten med aktiviteter, till exempel killgrupper, samtal, jourverksamhet. På fredag ska nya Here 4 U barn introduceras och den här kraften samt idéerna som finns i de unga, att de får empowerment samt vara med och känna att det är på riktigt är häftigt. Vårt barnombud har också Powermeet med Here 4 U barnen. Trygghetsvandringar görs i familjecentrums regi. Barnen får peka ut vad som upplevs bra eller mindre bra på olika platser, till exempel toaletter, korridorer och på vägen till och från skolan. Det kallas också barnkarta. Inom socialtjänsten regleras barns delaktighet alltmer i lagstiftningen, men en tydlig utveckling sker även till att faktiskt lyssna på barn och lyfta deras inflytande. Det berör till stor del de mest utsatta barnen i utredningsarbetet, men delvis också barn inom försörjningsstöd vid till exempel vräkning. Familjenämnden betonar vikten av att placerade barn ska skriva om sina upplevelser till nämnden och projektet Barn som brukar finns som handlar om barns delaktighet inom socialtjänsten. Mer dialog med barn inom socialtjänsten medför att barnens perspektiv finns med i bedömningen på ett annat sätt än om samtal bara hade förts med vuxna. Barn och vuxna upplever inte alltid på samma sätt och barns delaktighet stärks genom att man vill träffa dem, lyssna på dem, förstå deras situation och hjälpa dem att förstå sin situation. Där kommer trygga uppväxtförhållanden in, att barn förstår det sammanhang de befinner sig i, vad som händer och varför det händer. Inom stadsbyggnadskontoret anses barn och unga vara lika viktiga som alla andra grupper i samhället. Barn är väldigt viktiga, men det är ändå helheten som gäller för 18

planeringen. Kontakt sker oftast med ungdomar som går andra eller tredje året i gymnasiet. De tillfrågas om synpunkter när vissa områden ska byggas om och kan bidra med ritningar och skisser, vilket är uppskattat. Deras perspektiv kommer med, men de får inte alltid som de vill. En barnkarta används även i arbetet som är ritad utifrån barns perspektiv och som beskriver hur barn vill röra sig i staden, till exempel vad de upplever skrämmande och vart de vill leka. Tekniska nämnderna har arbetat länge med barns åsikter. Om en lekplats ska byggas om kontaktas förskolan och barn får lämna synpunkter med hjälp av olika metoder, till exempel genom att rita teckningar. En uppfattning finns om att det är viktigt att barnen får känna sig delaktiga. Gatuavdelningen besökte tidigare skolor och ställde frågor till barn angående vad de uppfattar som skrämmande i trafiken på vägen till och från skolan. Detta var en bra grund för att vidta åtgärder. Idag ställs frågor till rektorerna, vilket medför att direktkontakten med barn har uteblivit och även den dialog där barnens perspektiv verkligen framkommer. 2.3 Vilken betydelse tillmäts barnens åsikter? Gör åsikterna skillnad? Frågan ställdes ej. 2.4 Hur hittar ni barn/unga för samtal? Frågan ställdes ej. 2.5 Hur får barn och unga återkoppling när de deltagit i dialog, samtal, enkäter? Förtroendevalda, grupp 1 Barn inom socialttjänsten som skriver brev till nämnden får ett personligt tackkort tillbaka från nämnden. Inom Ungdomsdialogprojektet pågår en diskussion om återkoppling till barn och unga, med ambitionen att även skolklasser och fritidsgårdar ska vara delaktiga i utformningen av återkopplingen. Bland annat diskuteras hur barn och unga ska återkopplas att informationen har tagits emot samt vad som sker med denna information i kommunen. I Ungdomsdialogens styrgrupp finns en idé om återkoppling via en sms- panel, men det måste också finnas någon som fysiskt tar emot förslagen som inkommer via sms. Inom funktionshindrade finns synpunkter och klagomål med en policy om en viss maxtid från att ett klagomål inkommer till att återkoppling sker gällande detta. Förtroendevalda återkopplar kontinuerligt till ungdomar i samband med besök ute i daglig verksamhet eller föreningar. Återkopplingen är ganska organisk och dialogen sker hela tiden. Den demokratiska processen är lång, omständig och lagbunden för planer. När barn och ungdomar engagerar sig måste de tidigt informeras om att det är en lång process och att andra personer kan komma in som har andra åsikter, annars finns risk att de känner sig lurade. När barn och unga bjuds in till medverkan och dialog måste det alltid finnas någon som är mottagare i staden, även när det till exempel sker mandatbyten. 19

Återkoppling ska ske så snart som möjligt. Ett dilemma med barn är att de växer och kan vid långa processer vara svåra att nå för återkoppling. Ledande tjänstemän, grupp 2 Inom stadsbyggnad sker för närvarande återkoppling till en skola där barn har varit delaktiga och lämnat förslag, men återkoppling anses vara ett utvecklingsområde eftersom det inte sker systematiskt. Inom Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen sker återkoppling till barn och unga i det dagliga arbetet. Särskilt utbildade förvaltningspedagoger finns som arbetar med skolbarn på exempelvis konstmuseet och ställer frågar om bland annat konst som tas med till förvaltningen och beaktas i fortsatt planering. Återkopplingen uppges dock vara ett utvecklingsområde. Inom barn och utbildning sker återkoppling genom dialog med pedagoger, exempelvis i projektet Det medvetna valet samt i projekt Jobba i Västerås där barnen får kontinuerlig återkoppling i arbetet med arbetsmarknadskunskap. Inom pro Aros får matråd återkoppling genom en ny matsedel och fritidsgårdarnas gårdsråd får direkt återkoppling i samtalet. Fritidsgårdarna driver även bloggar och lösningar på Facebook med omedelbar återkoppling. För tekniska nämndernas stab blir återkoppling enklare och tydligare vid specifika projekt. När det gäller lekplatser får barnen återkoppling genom ritning och därefter genom att komma ut och leka. Verksamhetsnära personal, grupp 3 När kultur, idrott och fritid utarbetar handlingsplaner inom olika områden hålls dialogmöten med barn och unga och deras synpunkter beaktas i planerna, till exempel har genomförts fokusgrupper och barns synpunkter vägts in i biblioteksplanen. Återkoppling till barn och unga görs om synpunkter har tagits in i planerna, idrottsplanen har till exempel skickats på remiss till dem. Resultat från pedagogiska nämndernas årliga enkät återkopplas oftast genom information till eleverna i klassrummen och genom brev som skickas hem till elevernas föräldrar. Återkoppling på till exempel trivselenkät och trygghetsvandringar görs i varje klass för sig. Park och belysning är med på trygghetsvandringar som områdesansvarig inom teknik och idrott kallar till. Ibland kan det ta lång tid innan det blir återkoppling, det behövs beslut och pengar till åtgärderna. 2.6 Sammanfattning Inflytande och delaktighet Västerås barn och ungdomar har många möjligheter till inflytande och delaktighet. Genom exempelvis dialog, fokusgrupper och teckningar har barn i olika åldrar varit med vid utformning av stadens styrdokument som Västerås vision 2026, byggnadsnämndens översiktsplaner och trafikplanen. Ett flertal projekt bedrivs för samt med barns och ungas delaktighet, till exempel Ungdomsdialogprojektet som utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Inom kultur, idrott och fritid villkoras att barn ska ha rösträtt för att föreningar ska beviljas bidrag, vilket också stärker barns inflytande. 20

Politikens strävan på området är tydlig och en policy om medborgardialog som inkluderar barn i nämndbeslutsprocessen går nu fram till beslut. Ungdomar har även sommarjobbat i stadshuset för att lära hur en kommun och demokrati fungerar. Alla placerade barn inom socialtjänsten uppmanas att skriva brev till individ och familjenämnden och berätta om sin placering. En tydlig utveckling med ökad barndialog sker inom socialtjänsten och inom skolan finns traditionella system med formella råd och uppföljningar. För barns inflytande i den fysiska miljön används barnkartor, trygghetsvandringar och fokusgrupper. Återkoppling kan ske på olika sätt. Förtroendevalda återkopplar till exempel i kontinuerligt dialog vid besök i olika verksamheter eller med tackkort som svar på brev från placerade barn och unga inom socialtjänsten. Kultur, idrott och fritid återkopplar genom att skicka planen på remiss och tekniska nämndernas stab genom ritningar. Inom skolan sker återkoppling genom dialog och på fritidsgårdarna finns möjlighet till återkoppling genom sociala medier. Förtroendevalda och ledande tjänstemän uppger emellertid att återkoppling är ett utvecklingsområde som för närvarande utvecklas med stöd från barn och unga i projektet Ungdomsdialog. 3) Framtid 3.1 Uppföljning av granskning år 2009 Förtroendevalda, grupp 1 Hur har det gått med frågan om att yngre barn och de med funktionsnedsättning ska få komma till tals på ett bättre sätt? Inom individ- och familjenämnden finns barnchecklistor, men funderingar finns om dessa behövs och om barnets perspektiv måste framgå i alla beslut, till exempel vid missyttranden. Mer indirekt får barn komma till tals genom kommunala handikapprådet och dessa föreningar. Problematiken finns även att de små barnen är i skolan och där har initiativ tagits till den här nämndövergripande diskussionen med barn och ungdomsnämnden att titta på gemensamma frågor. Inom tekniska nämnden får mindre barn beskriva hur de mår genom att rita bilder. Svårighet finns att arbeta fram en generell modell för barns och ungas delaktighet i den här storleken och frågan ställs om det kanske finns fördelar med att alla får utforma ett eget sätt som är lämpligt. Det har bestämts i utbildningsplanen att alla verksamheter ska ha ett forum för elevinflytande, men det måste inte vara ett elevråd exempelvis. Det har varit svårt för verksamheterna att utforma egna forum och en särskild satsning har därför gjorts att ta fram exempel på tillvägagångssätt och metodstöd. Arbetet ska kunna blir mer systematiskt och oberoende av eldsjälar. Att organisera för att få in ungdomars synpunkter kan vara svårt. Till exempel organiserades ett cykelråd, men ingen person under 30 år anmälde intresse av deltagande. En utvärdering gjordes efter ett år som påvisade brister avseende avsaknad av yngre representanter i rådet. Behov finns därmed att utforska vilka arbetsformer som attraherar ungdomar, arbete måste ske på ungdomars sätt för att de ska vara delaktiga. 21

Hur har det gått med Barnkartan som ska vara klar? Barnkartan är färdig. Vi behöver jobba mer med tjänstmännen, de har faktiskt stor makt. Hur går det? Det kan man väl säga, men egentligen har inte tjänstemännen någon formell makt. I kommunallagen finns inga tjänstemän, det är politiker som har makten. Sen måste man naturligtvis lyssna på goda argument och ta de förslag som man lägger. Man måste alltid komma ihåg att tjänstemännen är professionella och finns där dagligen, medan de flesta förtroendevalda har andra arbeten och det kan uppfattas att tjänstemännen styr. Men har man ansvarsfulla förtroendevalda, vilket är fallet, kan man inte säga att det är tjänstemännen som styr. Sen kan det finnas något enskilt tillfälle där det har hänt, men inte generellt. Ledande tjänstemän, grupp 2 Fler ungdomar går igenom gymnasiet och vidare till högskolan, vad har hänt där? Öppna jämförelser påvisar goda resultat. En massiv satsning finns i flera projekt med Sveriges kommuner och landsting, Skolverket, samarbete med Mälardalens högskolas forskare och matematikmentorer. Förra året var det 13 % av eleverna i matematikkurs A som inte nådde resultat och i år motsvaras denna siffra av 6,2 %. I grundskolan har åtta av nio årskurser bättre prognostiserade resultat i år jämfört med förra året och Västerås har många elever som går från gymnasiet till högskolestudier. Det är en spännande utmaning hur vi ska omsätta vision 2026, hur har det gått? I en av visionsfilmerna fanns en ungdom som pratade om att det skulle finnas palmer på Lögarängen. Beslut finns nu att satsa 20 miljoner kronor på en strand där. Ett annat mål som har gått i uppfyllelse är isbanan på Stora torget där barn kan åka skridskor gratis. Inom all fysisk planering sker arbete mot visionen och avstämningar görs huruvida arbetet utvecklas åt rätt håll. Behov finns av bättre återkoppling till barn och unga och detta arbete har påbörjats genom samråd och diskussioner med. Inom friluftslivet har tagits fram en handlingsplan med konkreta åtgärder där arbetet har påbörjats. Utveckling har även skett på Björnöns badplats och ytterligare en badplats vid Gäddeholm som till stor del finns för barn. Flickors ohälsa har engagerat nämnden mycket och flickor har haft möjlighet att diskutera sin situation i skolan och undervisningen. Flickorna har redovisat sina tankar i nämnden där det framkom att de upplever ett stort ansvar för pojkarnas studier. Det är ett bra exempel på hur man kan fånga upp barns och ungas syn på saker. Efter 2009 beslutades om at införa ett till ett konceptet med datorer till elever i skolorna. Tanken fanns att hushållets ekonomi inte skulle vara avgörande för om eleven hade råd med en dator eller inte. Insatsen bedrevs inledningsvis som ett projekt och finns idag i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Det pedagogiska perspektivet om hur datorerna ska stödja lärandet har skruvats åt ytterligare och en utveckling sker hela tiden. Idag är ipads och mobila lösningar aktuella 22

och förskolan är framstående i detta med stöd av några skickliga pedagoger som erbjuder stöd till förskolorna i pedagogiken. Ett nytt upplevelsebad har byggts och fokusgrupper har hållits med barn under hela processen. Vid planering av omklädningsrummen hölls fokusgrupp med tjejer och tjejernas önskemål beaktades vid planeringen. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Det här att ha med barnperspektiv i alla beslut som ni fattar, fungerar barnchecklistan? En kartläggning har gjorts som visar att politiker anser att de kan barnkonventionen och kan fatta beslut, medan strategerna har önskemål om ytterligare utbildning. Alla ser ett behov av att uppdatera sig. Inom Kultur, idrott och fritid beaktas barnperspektivet i beslut, men barnchecklista används bristfälligt och skulle kunna användas mer frekvent. Funderingar finns även om barnchecklistan skulle kunna ersättas med något annat verktyg. För närvarande undersöker vi hur det ska se ut i framtiden, om barnperspektivet kanske ska ingå i ett helhetsperspektiv. Den enklaste är egentligen att tänka om någon har uteslutits. Ni sa att barn och unga skulle få ett reellt inflytande, har barn/unga ett reellt inflytande idag? Inom SBK (stadsbyggnadskontoret) är barnen viktiga användare men det gäller att se helheten och arbeta för alla grupper på lika villkor. Det finns dock en del frågor som bara berör bara och unga. Inom ramen för Ungdomsdialogprojektet gjordes experiment där sms skickades till ungdomar. En fråga inkom då från en pojke som uppmärksammade förtroendevalda på att det inte bara är barn- och ungdomsnämnden som berörs. Detta har skapat en bredare dialog hos förtroendevalda och framförallt hos gruppledarna. Man måste prova på och ställas inför hur man ska hantera olika saker, exempelvis återkoppling. Jag är inte säker på att dialogmöten med ungdomarna inför handlingsplanerna hade kommit till stånd om vi inte hade arbetat med barnkonventionen. Det är en direkt effekt av det. Häromdagen hade vi planeringsdagar för att ta fram en metod och använde då barnkonventionen som modell. Det blev lite jobbigt när vi upptäckte att vi har utbildningar men själva inte är bra på att involvera barn när vi ska göra planer. Barnets perspektiv behövs mer och barn kanske kan användas som rådgivare, det är empowerment i det. Där granskar vi oss själva, vi är på väg men inte framme ännu. 3.2 Sammanfattning Framtid Under granskningen fick varje deltagare under en stund fundera över två frågor och därefter lämna en skriftlig avsiktsförklaring. Frågorna var: Vad krävs för att barns trygga uppväxtvillkor ska priorieteras i ledning och styrning samt för ökad delaktighet? 23

Ett förverkligande av ovanstående innebär följande att göra för mig. Här nedan redovisas en sammanfattning av de avsiktsförklaringar som gjordes. De enskilda svaren redovisas i en bilaga till rapporten. För att barns trygga uppväxtvillkor ska prioriteras i styrning och ledning samt för ökad delaktighet berör samtliga grupper styrningens betydelse. Bland annat krävs tydlig politisk styrning med fokus på barnfrågorna samt att dialog kring barnkonventionen ständigt finns med på agendan och implementeras i verksamheterna. Barnkonventionen behöver prioriteras, lyftas som ett viktigt område i den strategiska planen och finnas med i verksamhetsplanering på alla nivåer. Styrdokument måste vara tydliga med mätbara mål, indikatorer samt uppföljning. Barnperspektivet behöver också beaktas i hela processen mot beslut med tydlig styrning från ledningen, för vilket kan behövas metodutveckling i uppsökande verksamhet och återkoppling. Vidare krävs resurser samt fortsatta barnsatsningar, ökad kunskap samt utbildning till alla i organisationen och samarbete mellan olika aktörer. För att förverkliga ovanstående ska förtroendevalda driva på och bevaka frågorna på olika sätt, bland annat se till att barnperspektivet och barnets perspektiv finns med i beslut och att uppföljning görs. Förtroendevalda och ledande tjänstemän ska synliggöra frågan i verksamhet och verksamhetsplaner. Ledande tjänstemän ska bland annat leda förvaltningen i den riktningen, övervaka om behov finns att revidera styrdokument, påminna om att barn- samt barnets perspektiv ska finnas med och säkra att medarbetare har den kunskap som behövs. Verksamhetsnära personal ska lyfta frågan i olika forum samt vid utformning av planer och se till att barnchecklistor finns med samt att barnets perspektiv inkluderas mer. 24

Bilaga 1. Deltagare Gruppen förtroendevalda Ulla Persson (S), ordförande kommunstyrelsen Vasiliki Tsouplaki (V), ordförande Barn- och ungdomsnämnden Anders Teljebäck (S), ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Marléne Tamlin (MP), ordförande Miljö- och konsumentnämnden Ragnhild Källberg (FP), 2:e vice ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Maria Lindelöf (KD), vice ordförande Nämnden för funktionshindrade Per Lithammer (V), ordförande Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden Mikael Vilbaste (MP), vice ordförande Tekniska nämnden Magnus Edström (MP), ordförande Byggnadsnämnden Staffan Jansson (S), ordförande Individ- och familjenämnden Gruppen ledande tjänstemän Eva Sahlén, direktör sociala nämndernas förvaltning Jan Lindblom, direktör barn- och utbildningsförvaltningen Eva Wetterstrand, direktör pro Aros Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör Anders Ekstrand, fastighetsdirektör Hans Näslund, direktör tekniska nämndens stab Lennart Fast, direktör kultur-, idrotts och fritidsförvaltningen Gruppen verksamhetsnära personal Gunilla Westberg, VC chef myndighetsutövning, SNF Ami Netzler, MR-strateg stadsledningskontoret Anna Paterek, planarkitekt SBK Ulla Arvidsson, strateg kultur-, idrott och fritidsförvaltningen Fredrik Cederborg, VC-chef lokalförsörjning, fastighetskontoret Britten Lööv, ingenjör park och naturenheten, TN stab Barbro Ridman, rektor Fredriksbergsskolan Gunilla Karlsten, enhetschef Hammarby förskola Urban Pettersson, samordnare Förebyggarcentrum Annika Östling Sandgren, rektor Widenska gymnasiet Petrine Snarvold, fältstudier i folkhälsa MDH - praktikant 25

Bilaga 2. Avsiktsförklaring Var och en av gruppdeltagarna har skrivit egna avsiktsförklaringar som lämnats till granskningsgruppen. Avsiktsförklaringarna redovisas nedan i sin helhet. Förtroendevalda, grupp 1 Vad krävs för att barns trygga uppväxt ska prioriteras i ledning och styrning samt för ökad delaktighet? Viktigast är att utveckla former för samråd i planprocessen för att få med barn och ungdomars synpunkter. Krävs mer uppsökande verksamhet mot dagens dominerande metod att bara kalla till samråd. Bättre återkoppling. Ökat inflytande för barns trygga uppväxtvillkor i övergripande styrdokument. Att barn får komma till tals i processen fram till beslut i frågor som påverkar barn, vilket många frågor gör. Främst krävs ett politiskt upprop av vikten av prioritering. Genomförande av bred konferens som belyser styre och svaghetsområden att arbeta med i staden, både inom den egna organisationen såväl som civilsamhället. Olika kompetenser och funktioner bör delta med bredd. Konferensen bör mynna ut i en konkret strategi med mätbara mål med handlingsplan. Sedan krävs det politiskt fokus på frågan. Det krävs en plan, vilja och resurser hos ledning och styrning samt idéer och inspiration för ökad delaktighet. Grunden är dock att hela verksamheten i grund och botten syftar till det, vilket vi måste komma ihåg. Vem är kunden? Att synliggöra det vi gör. Lägga in barnperspektiv i alla slags processer. Lyssna på barnens perspektiv i alla frågor. Tydlighet i strategisk plan och kontinuerlig uppföljning/redovisning på nämnd respektive kommunledningsnivå. Att vi arbetar systematiskt i vår förvaltning. I alla beslut utgår vi från barnens uppväxtvillkor nu och i barnens framtid. Ökat fokus från politikerna, kräva återkoppling och uppföljning då blir det viktigare för tjänstemännen att jobba med frågorna. Etablerade, beprövade metoder för delaktighet så inte varje förvaltning måste uppfinna hjulet själva varje gång. Vet man hur och med vilka man ska prata så blir det lätt att bjuda in barn i processen. Barnchecklistan är en självklar del i beslutsprocessen. Agendan för nämnden byggs upp så barnärenden/ungdomsärenden har prioritet. Projektet ungdomsdialog slutar vara projekt och blir permanent verksamhet. Ett förvekligande av ovanstående innebär följande att göra för mig: Det är en budgetfråga då mer resurser behövs. Också en styrningsfråga att lägga in i arbetsplan/verksamhetsplan hur samråd ska bedrivas. 26

Att följa upp årligen. Ställa kontrollfrågor i processen om barns medverkan när vi tar fram planer och nya till exempel anläggningar/platser där barn vistas. Synliggöra vad som görs. Politiskt påverka och driva på. Uppföljning av vårens diskussion. Fortsättning på vårens diskussion angående inflytande. Att i dessa sammanhang jag kan påverka och driva dessa frågor. Bevaka denna fråga och utse någon inom min nämnd som verkligen hela tiden har perspektiv på detta. Bör inte vara ordförande. Att säkerställa vårt politiska och förvaltningens arbete. Fortsätta jobba med projektet ungdomsdialog och e till att det blir ordinarie verksamhet med en ordentlig budget. Varje nämndmöte stämma av att lista finns. Föreslå omdisponering av agendan, efterfråga punkter. Bevaka i budgetprocessen. Ledande tjänstemän, grupp 2 Vad krävs för att barns trygga uppväxt ska prioriteras i ledning och styrning samt för ökad delaktighet? Vilja och medvetenhet hos politiker och tjänstemän om att se med barnets ögon. Kunskap om metoder för dialog. Samverkan mellan kommunens olika förvaltningar och externa aktörer. Bör behandlas som en fråga på stadens gemensamma lokalsamordning. Att detta lyfts som ett viktigt område i strategisk plan. Tid och kunskap, också samarbete och utvecklingskraft. Att barn prioriteras i mål, budget och andra styrdokument samt i uppföljningen av desamma. Att vi utvecklar former för att få in barns perspektiv i hanteringen av olika ärenden inför beslut. Att barnkonventionen finns med i vår planering, i genomförande och i uppföljning. Resultaten för detta ska ligga till grund för planering för beslut om fortsatt arbete. Att chefer på alla nivåer har ansvar för att perspektivet alltid finns med. Fortsatt satsning på fritidsaktiviteter som klubb och gård samt utbud av aktiviteter under lov. Fortsatt satsning på fältassistenter och tillgänglighet till nya koncept i utsatta områden samt IDA. Lansering av permanent organisation för ungdomsdialogen. 27

Ett förvekligande av ovanstående innebär följande att göra för mig: Leda förvaltningen i den riktningen. Föra upp frågan på dagordningen. Att se över om revideringar i mål och åtaganden för tekniska nämnden bör göras. Se till att tid avsätts. Se till att kunskap kontinuerligt tillförs barnpilot. Ska testa ett samarbete med pro Aros utvecklingsråd i planarbete. Återkoppla från samråden till barn och ungdomar direkt. Påminna om barn- och barnets perspektiv. Det ska synas i våra planeringar, verksamhetsplaner, beslut om uppföljningar att perspektivet finns med. Vidareutveckling av utbud Fritid och förebyggande. Framtagande av Framtidens Fritidsgård. Verksamhetsnära personal, grupp 3 Vad krävs för att barns trygga uppväxt ska prioriteras i ledning och styrning samt för ökad delaktighet? Barnkonventionen ska finnas med på agendan. Ökad kunskap/medvetenhet om barnkonventionen hos barn och unga, föräldrar, personal/chefer, beslutsfattare. Att barnkonventionen blir en del av, inte något separat, att den sys och hörs hos var och en. Det skulle vara bra att barnkonventionen blev lag. Se över dokument igen. Att ledning och styrning har stor insikt och förståelse för hur olika barn uppväxtvillkor kan se ut. Att de har en större inblick i hur verksamheten organiseras och dess förutsättningar. Utifrån min förvaltning: se till att det finns olika typer av bostäder- detta bidrar till integration. Planera platser för spontana möten i det offentliga rummet- bidrar till integration-möten blir oavsett den ekonomiska situationen. Barnen måste ha möjlighet att leka och vila. Att revidera stadens Barn och ungdomspolitiska program komp med strategisk handlingsplan som inkluderar hela Västerås stad, i möjligaste mån aktörer i samhället till exempel Rädda barnen och där vissa områden får anges med huvudansvariga. Att i den strategiska planen som ska gälla från 2015 ha målområden som driver vårt arbete och har indikatorer som skapar tydliga förutsättningar att säkerställa en trygg uppväxt (och vad trygg menas). Att barnkonventionsgruppen är delaktig i att revidera Barn och ungdomspolitiskt program och är en mycket drivande aktör i att driva på och följa upp. Kunskapsseminarier. 28

Prioriterad dialog kring barnkonventionen och liknande värderingsgrundsfrågor (demokrati, jämställdhet). Prioriterad uppföljning i frågorna på ett strukturerat sätt med utgångspunkt från de strategiska planerna. Att frågan ständigt finns på agendan och att det inte enbart finns i styrdokument utan implementeras ute i verksamheterna. Mer utbildning på alla nivåer i verksamheten. Att frågan är med i verksamhetsplaneringen på alla nivåer i organisationen. Att barnkonventionen kommuniceras. Tydliga politiska signaler. Central styrning i planer och policys. Samarbete över förvaltningsgränserna. Samordnande resurser med fördjupad sakkunskap. Kommunövergripande perspektiv och driv i frågorna. Samtliga nämnder och förvaltningar måste prioritera. Lyfta hur gör du för barnens delaktighet eller trygghet i uppväxtvillkor vid till exempel medarbetarsamtal inom alla verksamheter. Ha med som rubrik i mallen för bokslut och budget. Ett förvekligande av ovanstående innebär följande att göra för mig: Att barnen får ännu mer inflytande i vår verksamhet. Vara med och bestämma kring våra mål utifrån läroplanen. Jag måste alltid vara tydlig som ledare alternativt ha barnperspektivet Självrannsakan, envishet, påminnelser och kämpa på i arbetsgruppen. Jag som ledare måste alltid vara tydlig med vad som krävs i arbetet med barnen för att trygga deras uppväxtvillkor i skolan. Både till mina medarbetare och till min ledning. Planera för fina parker, planera för bra och trygg cykelvägar, planera för bra lokaltrafik, bygga flera bostäder, planera för att luftföroreningar minskar, inkludera barnen vid detaljplanarbete. Ansvara för revidering av Barn och ungdomspolitiskt program. Lyfta frågan i plan och strategisk plan. Fortsatt arbete på enhetsnivå i frågorna nationella och kommunala styrdokument. Utbilda personal. Följa upp kvalitetsredovisningar. Diskutera frågorna om utbildning med vår direktör för att lyfta frågan. Göra checklistor. Att gå från ett indirekt förhållande till barnperspektiv till ett mer direkt förhållande. Få mer kunskap. Konkret lyfta frågan i de sammanhang och olika forum jag befinner mig i. 29

30

Tryggare och tryggare för varje dag Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken är ett nätverk av kommuner från norr till söder. I tio år har vi drivit på för att ge barnrättsfrågorna högre prioritet i våra kommuner. I den här rapporten berättar vi om några av de framsteg våra kommuner gjort sedan 2009. 1

Innehåll Förord 3 Om Partnerskapet 4 Kollegial granskning 6 Angered, Göteborg 8 Borlänge 9 Gävle 10 Haninge 12 Karlskoga/Degerfors 14 Uppsala 15 Trelleborg 16 Västerås 18 Örebro 20 Östersund 22 Om den svenska barnpolitiken 23 2 Liten ordlista Barnperspektiv har vi när vi vuxna tar hänsyn till vad våra beslut får för konsekvenser för barn Barnets perspektiv får vi när vi frågar vad barnen själva tycker Barnrättsperspektiv tar vi när vi genom våra beslut skyddar de mänskliga rättigheter som barn har, rättigheter som exempelvis kommer till uttryck i Barnkonventionen Barnkonventionen Egentligen FN:s konvention om barnets rättigheter, från 1989, består av 54 artiklar, ratificerades av Sverige 1990 Redaktion/layout: Jonas Knutell Foto: Frida Edlund (sidan 2, 8-9, 21, 22); Jonas Knutell (4-5, 6-7, 12); Partnerskapet (1, 17, 24); Albin Bogren (10); Maskot bildbyrå (11); Haninge kommun (13); Karlskoga/Degerfors kommuner (14); Pia Nordlander, bildn (19) Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Februari 2014 http://barnkonventionen-partnerskapet.se Kontakt: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors, cecilia.ljung@karlskoga.se, 0586-62243

Tio års samarbete i barnens tjänst Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken startade 2004, och elva kommuner samverkar sedan dess. Partnerskapets arbete med barnrättsfrågorna under tio år visar vilken betydelse det har för våra kommuner och att det gemensamma arbetet varit framgångsrikt på en rad olika sätt. En av metoderna för att följa upp arbetet i kommunerna med FN:s konvention om barnets rättigheter sker genom kollegial granskning, en metod för ömsesidigt lärande, inspiration och utveckling. En av framgångsfaktorerna är att vi ansvariga förtroendevalda aktivt finns med i arbetet tillsammans med tjänstemän i våra kommuner. Arbetet handlar om att utmana varandra och att ömsesidigt granska varandra. Vi förtroendevalda representerar olika partier och olika majoritetsstyren, men vi har en gemensam övertygelse om vikten av att arbeta systematiskt med att stärka barns rättigheter. Kollegial granskning har tidigare genomförts 2007 och 2009. Nu presenteras den tredje granskningen, där vi kan visa på framgångsfaktorer och utmaningar i alla våra kommuner. Det kan inspirera både oss själva och andra i det strategiska arbetet med att barns rättigheter och inflytande alltid ska finnas med som en naturlig del i kommunernas verksamhet. Ytterst handlar barnkonventionens genomförande om mänskliga rättigheter. För våra kommuner i partnerskapet/ Anders A Aronsson (FP) ordförande, socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun Roger Björn (M) 1:e vice ordförande, Angereds stadsdelsnämnd, Göteborg stad Maria Nyberg (V) ledamot folkhälsonämnden, Karlskoga/Degerfors kommun Mariann Nordlöf (S) ansvarig Barnkonventionen, Borlänge kommun Lennart Bondeson (KD) kommunalråd, Örebro kommun Vasiliki Tsoplaki (V) kommunalråd, Västerås kommun Roger Persson (MP) kommunalråd, Gävle kommun Marie Litholm (KD) 1:e vice ordförande, kommunstyrelsen, Haninge kommun Tina Järvenpää (FP) vice ordförande, kommunstyrelsen, Trelleborg kommun Björn Sandal (S) ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Östersund kommun 3

Om oss i Partnerskapet Sedan 2004 har ett tiotal svenska kommuner samarbetat kring barnkonventionens genomförande i det vardagliga kommunala arbetet. Ett par av kommunerna har bytts ut och idag består Partnerskapet av en tjänsteman och en förtroendevald från elva olika kommuner från Östersund i norr till Trelleborg i söder. Tjänstemännen träffas fyra till sex gånger om året och vid två av dessa möten deltar även politikerna. I Partnerskapet tror vi på att när vuxna och barn möts i ögonhöjd med ömsesidig respekt blir demokratiprocessen äkta vara. I den här rapporten har vi sammanfattat de viktigaste resultaten från den kollegiala granskning som Partnerskapet genomförde under hösten 2013, samt samlat några tankar över utvecklingen för barnrättsfrågor i våra kommuner. Vill du veta mer om vad Partnerskapet gör, eller fördjupa dig i respektive kommuns granskningsrapport, så titta gärna in på vår hemsida: barnkonventionen-partnerskapet.se Där finner du också kontaktuppgifter till oss som är med i Partnerskapet. Vi svarar mer än gärna på dina frågor. Nu satsar vi framåt för att ge Sveriges barn än tryggare uppväxtvillkor i framtiden! Vi har kommit långt... Ingen kommun är den andre lik i Partnerskapet. Men genom vårt samarbete och erfarenhetsutbyte har vi hjälpt varandra att på olika sätt lyfta barnrättsfrågorna på hemmaplan. Efter granskningarna under hösten 2013 har vi glädjande nog sett positiva trender som går igen i Partnerskapets samtliga kommuner. Till att börja med ser vi att stuprörstänket får allt mindre plats och att samarbete mellan nämnder, förvaltningar och bolag blir vanligare. Allt större fokus läggs på långsiktighet, förebyggande arbete och att ha en röd tråd i barnrättsarbetet över hela organisationen. Metoderna och verktygen barnbokslut, BBIC, checklistor, med flera har blivit mer evidensbaserade och används mer systematiskt. Satsningar på skola och förskola prioriteras högre och drabbas inte i kristider av nedskärningar på samma sätt som tidigare. Viljan hos förtroendvalda och chefer att arbeta med barns och ungas inflytande och delaktighet är påtaglig, och barns åsikter ges betydelse i samhällsplaneringen. Idag finns ett stort antal forum i våra kommuner där barn och ungdomar kan göra sina röster hörda. Attityden till vad en kommun kan göra för barnen har också förändrats. Det, kombinerat med en ökad vilja hos våra förtroendevalda att prioritera barns rättigheter, är oerhört positivt för framtiden. I exempelvis Örebro har det banat väg för en ambitiös handlingsplan mot barnfattigdom, och i Gävle för ett sektorsövergripande barn- och ungdomsprogram. Andra positiva resultat: minskat antal vräkningar av barnfamiljer ökad medvetenhet om Barnkonventionen hos förtroendevalda och tjänstemän en tydlig vilja att hela tiden vidareutveckla vårt barnrättsarbete och att finna nya vägar för att lyssna till barns och ungas röster 4 4

Partnerskapets tjänstemän träffas 4-6 gånger per år, ofta i Barnombudsmannens lokaler i Stockholm. Mittenbilden: Cecilia Ljung (Karlskoga/Degerfors), Siv Andersson (Angered), Unni Öhman (Borlänge), Katharina Eisen (Gävle), Daniela Redžić (Örebro). Nederst: Haidi Bäversten (Västerås) och Sören Berglund (Haninge).... men vi har mycket kvar att göra Vi är stolta över vad vi åstadkommit hittills i Partnerskapet för barnets rättgheter i praktiken. Men... vi är inte nöjda! Vi vet att det finns mycket kvar att göra. Varje kommun har sina svaga punkter, men vi ser också att vi delar många utmaningar. Återkopplingen till alla de barn och unga som vi för dialog med måste bli bättre. Vi måste också bli duktigare på att följa upp effekter och analysera dem. Den röda tråden i vårt barnrättsarbete har blivit tydligare, men våra styrdokument behöver finslipas ytterligare och barnet och dess rättigheter få en mer central plats. Det kräver en än större samsyn kring barnets bästa politiskt, strategiskt och praktiskt. På några håll påpekar förtroendevalda och tjänstemän att de har goda kunskaper om sin egen nämnds verksamhet och mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål de verkar för i sin nämnd. Vi ser att på många håll används inte barnchecklistor och liknande verktyg konsekvent, vilket gör att politiska beslut ibland fattas utan hänsyn till de konsekvenser de kan få för enskilda barn och grupper av barn. Barnperspektivet och barnets perspektiv måste göras än synligare vid beslut som rör barn och unga. Den ökade medvetenheten om Barnkonventionen har fått tjänstemän och förtroendevalda att önska mer utbildning i barns rättigheter. Kunskaperna om Barnkonventionen behöver ökas, och särskilt kring hur man kan arbeta med den i praktiken utifrån ett barnrättsperspektiv, barnperspektiv samt barnets perspektiv. Barnbokslutet ses av många som ett bra verktyg för uppföljning, men systematiken kring arbetet kan utvecklas ytterligare. Användningen av barnbokslutet kan även ökas genom att låta det vara en del i budgetprocessens årshjul. Slutligen, även om vi idag lyssnar mer på barns och ungas röster än tidigare, finns en utmaning i att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. 5

Om kollegial granskning som metod Kollegerna ser våra styrkor o Onsdagen den 27 november 2013 anlände en liten delegation till Haninge kommunhus. Gruppen bestod av tre tjänstemän från Gävle och Östersund, och de ville veta allt om Haninges arbete för att ge barn trygga uppväxtvillkor och inflytande så som FN:s Barnkonvention föreskriver. Första grupp att grillas av Partnerskapets delegation var Haninges förtroendevalda. I det långsmala konferensrummet på femte våningen intog elva förtroendevalda från såväl majoritet som opposition sina platser. Några inledande skeptiska minerna övergick snart i engagemang, gammalt politiskt groll lades snabbt åt sidan, och när mötet var över tackade kommunstyrelsens ordförande, Martina Mossberg (M), för ett givande och väl förberett möte, och sa sig inspirerad att arbeta hårdare för barns rättigheter framöver. Mötena i Haninge kommunhus den här novemberdagen var del av Partnerskapets kollegiala granskning. Kollegial granskning är en metod som bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom en verksamhet liknande den som granskas i detta fall kolleger inom Partnerskapet. Första kollegiala granskningen i Partnerskapet utfördes 2007, den andra 2009. Under hösten 2013 använde vi oss av metoden för tredje gången. Vi vill sätta ljuset på vad vi i våra kommuner gör bra respektive mindre bra. Goda exempel från en kommun kan lyftas och inspirera andra kommuner. Genom granskningarna tvingar vi också oss själva att reflektera över och prata om barnrättsfrågor, vilket gör att de hamnar på agendan och blir viktigare i våra kommuner. Det blir ett helt fantastiskt bollplank. Dels själva granskningstillfället, att få en hel dag att ägna åt frågan, bara det är lyxigt. Sedan får grupperna en bra stund att fundera och titta på hur man arbetar. Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket, säger Haidi Bäversten, strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås. Partnerskapet har i sin politiska överenskom- Det går inte att komma undan, så det ger väldigt mycket. Haidi Bäversten, Västerås Katharina Eisen från Gävle och Dan Osterling från Östersund lyssnar på vad Haninges förtroendevalda säger om uppväxtvillkoren för Haninges barn. 6

och brister melse och verksamhetsplan definierat tre områden att arbeta med; styrprocesser, inflytande/delaktighet samt uppföljning/indikatorer. Det är från dessa områden som den kollegiala granskningen i Partnerskapet utgår. Metoden går bra att använda inom vilket område som helst kolleger emellan, inom en kommun eller mellan flera kommuner. Partnerskapet har systematiserat arbetet genom att ta fram en gemensam manual för hela granskningsprocessen i detalj. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och ska inte betraktas som en revision. Det etiska perspektivet är viktigt och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskning i Haninge i november 2013. Rebecka Wigsén, kommunsstyrelseförvaltningen, berättar om hur man försöker få in barnen i den övergripande planen. Samuel Rizk, stadsbyggnadsförvaltningen, lyssnar. Granskningsprocess 2013-2014 Under hösten 2013 arbetade vi fram frågeställningar till granskningarna. Samtliga granskningar genomfördes sedan under oktober och november 2013. Resultaten har samlats och analyserats i en rapport per granskad kommun, samt i den här sammanfattande broschyren. Processen avslutas med ett återkopplingsseminarium i respektive kommun. Seminariet blir ett tillfälle att utveckla arbetet med barnkonventionen, och stor tyngd läggs vid deltagarnas avsiktsförklaringar (se nedan). För ett smidigare genomförande av granskningarna delade kommunerna i Partnerskapet in sig i tre granskningsgrupper: Gävle Haninge Östersund Borlänge Västerås Uppsala Örebro Trelleborg Angered Karlskoga/Degerfors Inom de tre grupperna har kommunerna besökt och granskat varandra. Tjänstemännen från de gästande kommunerna har under en heldag besökt den kommun som granskats och haft tre 90-minuters pass där de med strukturerade frågor bjudit in förtroendevalda, förvaltningschefer respektive verksamhetsnära personal till dialog. Huvudsakligt fokus under 2013 års granskning har varit styrprocess samt delaktighet och inflytande med fokus på barns trygga uppväxtvillkor. Exempel på frågor: Hur säkerställs genom styrdokument att barn har trygga uppväxtvillkor? Hur säkras kommunens barnkonventionsarbete över tid? På vilka sätt får barn/unga möjlighet och förutsättningar att vara delaktiga? Deltagarna har också gjort avsiktsförklaringar inför framtiden. De har fått skriva ner vad de själva avser göra för att förbättra situationen för barns rättigheter i kommunen. 7

Prioriterar långsiktighet I Angered gjordes 2010 en stor omorganisation. I samband med det togs beslut om att prioritera folkhälsa och utbildning. Dessa två fokus har börjat sätta sig i organisationen och det finns en hög ambition att ha en röd tråd i arbetet över hela stadsdelen. Idag finns därför större möjlighet att arbeta långsiktigt och förebyggande med barnrättsfrågor än för bara några år sedan. Många stuprör har rivits och det finns en samverkan och gemensam strävan mellan stadsdelens sektorer. Barnbokslut och barnkonsekvensanalyser används för att säkerställa att barns trygga uppväxtvillkor prioriteras. För att ge barn och unga större inflytande finns ett antal formaliserade instanser: ungdomsfullmäktige, ungdomsråd, elevråd och matråd. På det området har Angered tidigare fått kritik från Skolinspektionen, men nu jobbar man aktivt för att höja skolpersonalens kompetens över hela stadsdelen. Däremot finns ett fortsatt behov av att förbättra återkopplingen till barn och unga. Under granskningen i november 2013 visade företrädarna från Angered att de vill och vågar satsa extra på förebyggande insatser i ekonomiskt svåra tider, när behoven ofta är som störst. Det vore otroligt dumt att dra ner på de förebyggande verksamheterna och det finns inga sådana planer, säger en verksamhetschef. Just nu pågår en satsning på att bygga upp en familjecentral och nya skolor. Stadsdelen har valt att prioritera skola och förskola istället för att renovera kommunhusets lokaler. Samverkan sektorerna emellan fungerar väl och är en styrka, men det finns fortfarande en tendens att se om sitt eget hus först. När detta sker 8 blir det på bekostnad av barnen. Bland såväl politiker som tjänstemän märks en vilja att lägga fokus på barnen och på förebyggande generella insatser. Det finns en långsiktighet i arbetet och samtliga sektorer tar ansvar för stadsdelens barn. Till exempel ska alla sektorer kunna visa hur de arbetar för att höja barnens betyg. I Angered har många familjer knappa ekonomiska resurser, och alla barn har inte tillgång till dator hemma. Fem tusen läsplattor har därför köpts in. Utmaningen nu är att få pedagogerna att använda dem på rätt sätt, vilket det avsatts pengar till. Socialtjänsten har fått i uppdrag att titta på hur de kan ge barn i familjer som är långtidsberoende av försörjningsstöd större möjlighet att delta i exempelvis föreningsidrott. Det har påbörjats ett arbete för att få vuxna att anmäla när de misstänker att barn far illa på något sätt, eftersom många verksamheter inte anmäler när de är oroliga för barn. Angered ser även över hur vissa föreningar skulle kunna stödjas för att kunna ha gratis eller billiga aktiviteter för barn. Stadsdelsnämnden har även bestämt att ingen ska behöva ta med matsäck vid skolutflykter och liknande. Inget barn ska komma i kläm för att familjen inte har råd, säger en förtroendevald. Många vill föra dialog men man lyssnar inte alltid på riktigt. Det är en utvecklingsfråga både i Angered och i hela Sverige.

När vi hade tillsyn av Länsstyrelsen blev de förvånade över att barnperspektivet var så tydligt i våra dokument Ett tydligt barnperspektiv Borlänge har målinriktat fortsatt sitt arbete för barns rättigheter. Vid 2009 års granskning höll man på att introducera BBIC (Barnens behov i centrum) en metod som idag har satt sig på alla nivåer inom socialtjänsten. Men det är inte bara inom socialtjänsten som Borlänge tagit viktiga kliv framåt. Idag har verksamheterna krav på sig att använda sig av barnchecklistan. Det innebär att hänsyn ska tas till vilka eventuella konsekvenser ett beslut innebär för såväl enskilda som grupper av barn. Skolan är ett prioriterat område i Borlänge, och det finns beslut om tre olika projekt för att stärka Framtidens skola. Genom satsningar på nystartsjobb har fler föräldrar funnit arbete och många barnfamiljer har därmed minskat sin ekonomiska utsatthet. Kommunen har också jobbat hårt för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Bland annat har tolv gymnasieungdomar haft som sommarjobb att utbilda kommunens femteklassare i Barnkonventionen och barns rättigheter. Inom samhällsplaneringen har beslut tagits om att barn och unga ska komma till tals i alla planärenden. I bildningssektorn utvecklas ett dataspel för att få till ett tankeutbyte med barn. Inom kultur och fritid har barn bland annat genom teckningar kommit med förslag inför ombyggnation av ett sportfält. Tidigare har man i Borlänge saknat en röd tråd i arbetet för barns rättigheter. I senaste granskningen (i oktober 2013) framkom att styrprocessen blivit tydligare. Det finns en strategisk plan och sektorsplaner som följs upp kontinuerligt och rapporteras till nämnderna varje månad. Men i senaste granskningen blev det också tydligt att viktiga verksamheter som inte är lagstyrda riskerar att få minskade anslag när pengarna tryter. Fritidsverksamheten har beviljats mindre pengar vilket gjort att föreningsbidragen minskat. Många barn i familjer som ekonomiskt lever på marginalen är beroende av dessa föreningar för att få meningsfulla fritidsaktiviteter. Så, det finns fortfarande utvecklingsområden. Även om Borlänge på senare tid tagit flera viktiga beslut för att förbättra skolan, anser såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsnära personal att det finns behov av ytterligare satsningar. De vill ha mer resurser till förskola och grundskola, högre måluppfyllelse samt integration av nyanlända. De pekar på att det behövs bättre samverkan mellan exempelvis myndigheter, föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn. Det behövs också mer arbete för att göra barnchecklistan känd, så att den används mer konsekvent. Kunskapen om barnkonventionen behöver också ökas, hos såväl politiker som chefer och medarbetare. En ökad kunskap om konventionens innehåll skulle ge större möjlighet att mer precist ställa krav samt kontrollera att de efterföljs. 9

Genom det kommunövergripande Skolan först sätter Gävle fokus på skola och utbildning. Alla niondeklassare ska gå ut med godkända betyg. Det ska minska ungdomsarbetslösheten på sikt. Alla barn ska klara skolan Det stora och nya i Gävle på barnrättsfronten är den kommunövergripande satsningen Skolan först. Det är en uppmaning till samverkan mellan kommunens alla förvaltningar och bolag för att ge alla barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång. Det finns en enighet kring Skolan först och målsättningen med att samla kommunens resurser är att alla elever ska genomföra sin utbildning med godkända resultat. Denna målsättning gäller för alla delar av kommunen bland annat har det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna startat en bostadssocial grupp för att leva upp till sin del av ansvaret. Målsättningen är att förändra attityden till utbildning, öka utbildningsnivån och att det på sikt ska leda till minskad ungdomsarbetslöshet. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag fungerar bra, men uppdraget bör följas upp ordentligt. I övriga verksamheter är den röda tråden i barnrättsarbetet inte lika tydlig. Verksamheterna känner ofta till sin egen nämnds mål, men inte hur de övergripande målen eller barnkonventionen har påverkat de mål man har att verka för. En revidering ska göras av den tidigare barnchecklistan. Även ett förslag till ett barn- och ungdomsprogram för Gävle kommun ska upp till beslut i kommunfullmäktige under våren 2014. Barnchecklistan är framförallt en påminnelse om att inte glömma barnens perspektiv och barnperspektivet. Barn- och ungdomsprogrammet ska ange hur kommunkoncernen tillsammans ska kunna arbeta för att skapa goda förutsättningar för barn och unga i Gävle. Att man på så vis har gemensamma mål och uppdrag och håller fast vid de planer man tagit fram är viktigt. 10

Gavlegårdarna har avsatt resurser för att tillsammans med socialnämnden förebygga vräkningar. Det handlar främst om tidig upptäckt och att snabbt göra en åtgärdsplan så att familjen kan bo kvar. Gavlegårdarna har också samverkan med de boende kring bland annat fritidsgårdarna. Andra aktiviteter som genomförs för att engagera barn och unga är städning, läxläsning samt flera trygghets- och trivselbefrämjande aktiviteter i bostadsområdet. E n tjänst som ungdomsstrateg har inrättats inom Kultur och fritid. Denne har ett uppdrag från kommunstyrelsen att arbeta med ungdomar och följa upp deras situation i Gävle. Ungdomsrådet leder och arrangerar ett årligt ungdomsfullmäktige. Det är ett mycket gott exempel på hur delaktighet och inflytande kan fungera på riktigt. Ungdomarna bestämmer temat och det har bland annat lett till att ungdomar har haft mycket stor påverkan på den nya upphandlingen av kost och städ för kommunen. Gävle kommun samarbetar även med Brynäs IF, och hockeyklubben har tecknat ett partnerskapsavtal med UNICEF, som syftar till att utveckla och stärka det lokala arbetet kring barn och ungdomars rätt till lek, vila och fritid. 11

Politikerutfrågning. Marie Litholm (KD), Haninges politikerrepresentant i Partnerskapet, och Martina Mossberg (M), kommunstyrelsens ordförande, svarar på granskarnas frågor. Röd tråd. Barns rättigheter är tydligt prioriterade i såväl verksamhetsplaner som det praktiska arbetet. Haninge lyssnar på barnen Det har hänt mycket i attityden till barnrättsfrågor i Haninge kommun under Partnerskapets tio år. Där frågan tidigare känts marginaliserad finns idag en annan förståelse och vilja från förtroendevalda över blockgränserna att arbeta för barns och ungdomars rättigheter. Barnkonventionen har efter de två första granskningarna gjorts mer synlig i kommunens styrdokument, inte bara för dem som arbetar med barn utan för kommunens samtliga verksamheter. Haninge har idag en tydlig röd tråd i arbetet med barns och ungas rättigheter. Såväl förtroendevalda som förvaltningschefer och verksamhetsföreträdare prioriterar frågan som får stor plats i både styrdokument, verksamhetsplaner och i praktiken. Ungdomars inflytande och delaktighet är idag en prioriterad fråga. Det har inneburit att frågan har fått större genomslag och kommunen lägger större vikt vid de ungas synpunkter, önskemål och behov än tidigare. Sedan granskningen 2009 har ett presidiesamråd bildats med särskilt ansvar för barn och unga. Presidiesamrådet är ett sätt att se till att frågor som kan beröra flera olika verksamheter verkligen hanteras av samtliga som kan vara berörda. Barnrättsfrågorna ska genomsyra hela verksamheten, säger en förtroendevald. En revision har genomförts där kommunens arbete med Barnkonventionen granskades särskilt. Haninge kommun har dessutom tagit initiativ och 12 12

bildat ett regionalt nätverk för barnkonventionen. Projektet Speak APP har startats upp i samarbete med Rädda Barnen och Haninge Ungdomsråd, med särskild inriktning på att arbeta med inflytande och delaktighet bland barn och ungdomar. I styrgruppen är ungdomar i majoritet. I dag är kunskapen om Barnkonventionen och medvetenheten om barns rättigheter större i Haninge, hos såväl politiker och förvaltningschefer som verksamhetsnära personal. Det finns en vilja att arbeta, inte bara för barns trygga upp- växtvillkor, utan även för att öka barns och ungas inflytande. Men fortsatt utbildning behövs. Det finns också utvecklingsmöjligheter vad gäller de ungas egna kunskaper om Barnkonventionen, och det behövs nya sätt att sprida dess innehåll till dem. Ett systematiskt arbete med att utveckla ett barn- och ungdomsperspektiv och att lyssna på barnen skulle kunna leda till ökad måluppfyllelse. Det tar ibland längre tid och kan också vara svårare men besluten blir sannolikt så mycket bättre, säger en tjänsteman. 13

Unga ges makt över sina liv I de värmländska grannkommunerna Karlskoga och Degerfors tar man ansvar för barnrättsfrågorna och ser till att sätta dem på agendan. Man arbetar även för en tvärsektoriell samverkan både inom och mellan kommunerna. Att få till en röd tråd och ett gott samarbete är ingen quick fix. För att kunna hitta möjligheter krävs det att man vågar se problematiken och gemensamt göra socioekonomiska analyser för barnets bästa, säger en förtroendevald. Karlskoga och Degerfors har en gemensam folkhälsonämnd som enligt beslut från kommunfullmäktige ansvarar för folkhälso- och barnrättsfrågorna. Folkhälsoplanerna för kommunerna är dessutom lagda så att de går över mandatperioder. Inom kommunerna upplever man idag att det finns en relativt god kunskap om barnkonventionen, något som förbättras jämfört med tidigare. För att säkra barnrättsperspektivet i beslutsfattande används i Karlskoga en samlad checklista för olika frågor kring hållbar utveckling, bland annat barnets bästa. I Degerfors finns en renodlad barnchecklista för alla frågor som berör barn. Checklistorna används mer dynamiskt än tidigare. Förut bockade man bara av, men nu har man börjat kommentera och tänka till. Checklistor blir inte bättre än vad politiker gör dem till. Våga begär barnkonsekvensanalyser!, uppmanar en av de förtroendevalda. Tydliga styrdokument gör att det finns en röd tråd genom organisationen, och kontinuerlig uppföljning säkrar barnrättsarbetet över tid. Det har också tagits fram handlingsplaner för att säkra verksamheter som tidigare varit personberoende. Men det finns också behov av att vässa styrdokumenten och göra dem mer konkreta. Exempelivs påtalas att formuleringar som barns och ungas verksamheter är prioriterade måste specificeras för att betyda något i verkligheten. Man måste våga som politiker. Det kan innebära att vi måste ändra synsätt för att få med barnkonventionen i budget och i ordinarie styrsystem. Men jag tror att vi är en bit på väg! Att skapa bättre möjligheter till delaktighet och inflytande är ett tydligt fokusområde i Karlskoga och Degerfors. Men redan idag gör barns och ungdomars åsikter skillnad. Inom skolan finns matråd, elevråd och skolråd. Det finns ungdomsråd i vardera kommun och unga har även möjlighet att lämna medborgarförslag samt delta i så kallade politikerluncher. Utmaningen är att hitta de frågor där barns åsikter kan göra skillnad och att sedan hinna återkoppla resultaten. Vidare finns chans för unga att söka pengar till olika aktiviteter; i Degerfors kallas detta Snabba cash och i Karlskoga Ung peng. Mot en ljusnande framtid? Karlskoga och Degerfors arbetar hårt för att ge unga större inflytande över sina liv. 14

Barndialog i Uppsala Barndialog är inte systematiserad i verksamheten, men ett gott exempel var när metoden testades av en planarkitekt från kontoret för samhällsutveckling vid ombyggnation av en park. Ett antal barn från två närliggande förskolor valdes ut. Dialog fördes i två barngrupper med en förskollärare i respektive grupp, följt av en rundvandring där barnen berättade och visade hur parken används: Barn har stora kunskaper om detaljer som är omöjliga för tjänstemän att veta och mycket kunskap finns att hämta hos barn, kommenterar en tjänsteman. Uppsala ur ett barnperspektiv Vid tidigare granskningar har Uppsalas styrprocess inte varit lätt att överskåda, men det Barn- och ungdomspolitiska programmet som antogs i slutet av 2009 är idag både välkänt och levande, och sägs ha startat en process för ett mer samlat arbetssätt kring frågor för barn och ungdomar. Programmet utgår från Barnkonventionen. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska råda i hela organisationen och uppföljning av arbetet med Barn- och ungdomspolitiska programmet görs tre gånger per år. Idag kan inte nämnderna välja bort barnrättsfrågorna. Det går inte att ignorera detta. Frågan kan inte dö ut, kommenterar en verksamhetschef. En av utmaningarna är dock att stärka den röda tråden i styrprocessen så att styrdokumenten förankras och känns viktiga på alla nivåer i organisationen, eftersom programmet ännu inte fått samma genomslag i alla verksamheter i kommunen. Exempelvis ska barnkonsekvensanalyser göras i varje ärende inom Plan- och byggnadsförvaltningen, men det sker sporadiskt eftersom det upplevs som ytterligare en sak att göra och att ledningen inte har förmedlat att det ska prioriteras. Ett annat utvecklingsområde är att låta barn och unga komma till tals på ett systematiskt sätt. Det ska vara en självklarhet att inhämta barns och ungas åsikter inför beslut. En utmaning förknippat med detta är att återkoppla till barn och unga vad som beslutats och hur deras åsikter tagits tillvara. Ett försök till att öka barns inflytande och delaktighet är de nya reglerna för föreningsbidrag, som hämtar inspiration från Barnkonventionen. En förening kan bland annat söka ett bidrag kallat Kvalitetspoäng. För det bidraget ställs krav på att barnen har visst inflytande över verksamheten. Det finns idag också en ökad medvetenhet kring behoven hos barn från ekonomiskt utsatta familjer. Nya riktlinjer för försörjningsstöd innebär mer generösa bedömningar kring barns fritidsaktiviteter. Man lägger mer fokus på att Jag började här för två år sedan och tyckte att det var tydligt att barnkonventionen sitter i ryggmärgen här. ställa barnfrågor till barnfamiljer, och tillsammans med Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) har ett förslag om att starta en barngrupp för barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter tagits fram. Inom enheten för bostadssocial samordning arbetar man förebyggande för att inga barnfamiljer ska bli vräkta. Att barnrättsfrågor hamnat högre på Uppsalas agenda har också ökat behovet av kontinuerlig utbildning och information om Barnkonventionen hos såväl förtroendevalda som tjänstemän. Det handlar framför allt om hur Barnkonventionen kan tillämpas konkret i respektive verksamhet. 15

16 Säkerheten främst i Trelleborg Nu lyssnar nämnderna på vad ungdomarna säger Under sommaren 2013 anställdes åtta sommarjobbare i gymnasieåldern under tre veckor. Deras uppdrag var att ta fram en form för det ungdomsforum för dialog och inflytande som skulle testas under ett år. Fram till sommaren 2014 ska varje nämnd anlita detta forum minst två gånger, och redan nu har ett par nämnder satt i system att anlita ungdomsrådet, och ungdomarna får ersättning vid de tillfällen de anlitas. Sommaren 2014 ska åtta nya ungdomar fortsätta arbetet. Under våren 2013 har Trelleborgs kommunfullmäktige antagit en barnrättsstrategi. Den har tagits fram för att säkerställa att alla jobbar med barnrättsfrågor. Både politiker och tjänstemän har varit delaktiga i framtagandet. Strategin utgår från barnkonventionen och från kommunens värdegrund. Barns trygga uppväxtvillkor säkerställs i övrigt genom den barnchecklista som ska fyllas i inför varje beslut som rör barn. En röd tråd i barnrättsarbetet skapas genom att den kommunövergripande visionen bryts ner i alla nämnder. Arbetet följs upp genom att målen i styrdokumenten stäms av, samt genom ett årligt barnbokslut. Vidare har man omorganiserat och skapat en bildningsnämnd som har hand om förskolan, grundskolan och gymnasiet, vilket gör det lättare att samarbeta och att hålla ihop skolverksamheterna. Genom att man kan följa barnen under lång tid kan man få en mer sammantagen bild av barn i de olika åldersgrupperna, och lättare säkerställa kvaliteten. De politiska blocken vill ungefär samma sak, enligt både politiker och tjänstemän. Barn är en prioriterad målgrupp i kommunen, och besparingar har i princip uteblivit. För att säkerställa att arbetet med barnrättsfrågor håller över tid ligger ansvaret på tjänster och inte på personer. En folkhälsoundersökning har visat att olycksfall bland barn är vanligt i kommunen, och en handlingsplan ska tas fram för att bemöta det här problemet. Även Räddningstjänsten arbetar aktivt med barnsäkerhet. De träffar alla barn i kommunen, i förskoleklass samt år 2, 5 och 8 i grundskolan, och informerar om säkerhet och hur barnen ska undvika olyckor i såväl hemmiljö som på allmänna platser. Trelleborgs räddningstjänst var först i Sverige med att arbeta med förebyggande insatser riktade mot barn i den utsträckning som de gör. Barn har möjlighet att komma till tals på flera olika sätt i

Trelleborg. Några skolor har formella forum för påverkan. Det finns ett ungdomsforum som kommunledningsförvaltningen ansvarar för. Elever har möjlighet att lämna in såväl elevmedborgarförslag som vanliga medborgarförslag, och politiken använder sig av referensklasser. Man lyckas också göra barn delaktiga i samhällsplaneringen, något som skedde bland annat vid skapandet av en generationspark och som också gjorts inför den framtida ombyggnaden av centralstationen. Generationsparken innehåller en skejtpark och i anslutning till den finns en lekpark, boulebana och ett utegym. Inom samhällsbyggnadsnämnden arbetar de även med hållbar utveckling och med naturupplevelser för barn, att till exempel se till att det finns busskort för unga så att de kan komma ut i naturen. Förvaltningen har också haft ett samarbete med Trafikverket där barn och unga var delaktiga. I Trelleborg är medvetenheten om barnkonventionen bättre idag än vid granskningen 2009, och barnrättsfrågorna tillåts ta större plats. Med den ökade medvetenheten har man också fått ökad insikt om var i arbetet det brister. Kunskapen om barnrättsfrågor behöver höjas bland både tjänstemän och politiker, och samarbetet mellan och inom förvaltningar och nämnder behöver förbättras. Återkoppling till barnen är ett annat område som kan och bör utvecklas. Eftersom de förtroendevalda inte bara ska ta väljarnas hänsyn utan medborgarnas, måste även barnen komma ifråga eftersom även barn är medborgare. 17

Jag har arbetat med barnchecklistan både i majoritet och opposition och det är ingen självklarhet. Frågan är varför det som bara ska vara en avstämning är så svårt. Politiker, Västerås 18 Barnpiloter styr Västerås barnrättsarbete i rätt riktning Västerås har stora ambitioner för att trygga barns och ungas uppväxtvillkor. Redan vid 2009 års granskning hade Västerås kommit långt med att implementera och förverkliga barnkonventionen. Men den positiva utvecklingen har fortsatt: Idag finns än tydligare mål och en bra struktur för uppföljning. Man har bildat en arbetsgrupp kring barnkonventionsarbetet med tjänstemän från olika förvaltningar. Dialogen mellan tjänstemän och politiker har förbättrats, och man har utvecklat sina former för att ge barn och unga inflytande över sina liv. Några av dessa exempel som gör Västerås till en bra förebild för andra kommuner är deras arbete med exempelvis Here 4U, Ungdomsdialog, Try it IDA, IDA och Barnpiloter. Barnpiloterna är vuxna ur olika yrkeskategorier som utbildas i barns rättigheter och kring vilket stöd som staden kan erbjuda barn och unga. Arbetet bedrivs i ordinarie verksamhet och sedan 2003 har runt 800 personer i Västerås utbildats till barnpiloter. Ungdomsdialogprojektet utforskar metoder för barns och ungas dialog med politiken. Jag är inte säker på att dialogmöten med ungdomarna inför handlingsplanerna hade kommit till stånd om vi inte arbetat med barnkonventionen. Det är en direkt effekt av det, säger en tjänsteman. Ett annat initiativ för att öka barns inflytande kommer från Kultur och fritid. De sätter som villkor att barn ska ha rösträtt i sina föreningar för att föreningarna ska beviljas bidrag. Förutsättningen för att barnrättsarbetet ska få fäste i hela organisationen är väl utformade styrdokument. För Västerås del är de viktigaste Västerås Vision 2026 och Barn- och ungdomspolitiska programmet samt Västerås strategiska plan, som omfattar mål för barns och ungas trygga uppväxtvillkor. Den gäller för samtliga nämnder och tar sig olika uttryck i respektive verksamhet. Tekniska nämnden har exempelvis i samråd Foto: Pia Nordlander, bildn

Foto: Pia Nordlander, bildn med barn utarbetat en trafikplan för Västerås stad. Cykelvägar prioriteras framför bilvägar. En särskild handlingsplan finns även för ökad säkerhet vid skolor. Men även i Västerås finns många utvecklingsområden. Staden har sedan tidigare beslutat att barnchecklistan ska användas inför alla politiska beslut som rör barn. Men idag finns inte någon strategi för när och hur barnchecklistan ska användas. Endast en nämnd, Socialnämnden, återremitterar ärenden om checklistan inte använts. Häromdagen hade vi planeringsdagar för att ta fram en metod och använde då Barnkonventionen som modell. Det blev lite jobbigt när vi upptäckte att vi har utbildningar men själva inte är bra på att involvera barn när vi ska göra planer. Barnets perspektiv behövs mer, och barn kan användas som rådgivare, det är empowerment i det, säger en tjänsteman. Det finns också ett behov att förbättra återkopplingen till barn och unga när de lämnat synpunkter eller kommit med förslag. Rösträtt. En av Västerås styrkor är deras systematiserade arbete för att låta barn och unga komma till tals. Här en diskussion mellan pedagog och barn på Fyrtornets förskola. 19 19

20 Tar krafttag mot barnfattigdomen Idag är barnkonventionsarbetet i Örebro mycket väl förankrat hos såväl förtroendevalda som verksamhetschefer. Det har under en tid funnits politisk enighet om att frågan har hög prioritet. Arbetet har systematiserats och är inte längre lika beroende av enskilda eldsjälar. I kommunens styrdokument, ÖSB (Övergripande strategier och budget), är barns och ungas behov ett av fyra ben. Man har långsiktiga handlingsplaner, varav en omfattande plan mot Om det har rätt riktning så är det bra, men vid ett sådant här arbete kan man aldrig vara nöjd barnfattigdom som togs fram under 2013. Målet är att halvera barnfattigdomen till 2020. Örebro har en mall för konsekvensbedömningar som ska användas vid beslutsfattande. Där ska konsekvensbeskrivningar utifrån barn-, mångfalds- och genusperspektivet finnas med. Här finns dock vissa utmaningar, då mallen inte används i samma utsträckning i samtliga nämnder. Där har individ- och familjenämnden kommit en bit på väg. Men det är inget som går som en röd tråd genom den här stora kommunens verksamheter. Den stora utmaningen är att göra det självklart för alla att tänka på barnperspektivet, säger en förtroendevald. Det saknas också en struktur för inflytandefrågorna. Särskilt behöver Örebro finna former för möten mellan barn och de förtroendevalda. Man behöver också förbättra återkopplingen till barn och unga, och visa att deras åsikter och synpunkter gör skillnad. Det är ett önskemål som kom tydligt till uttryck i Barnkonventionsprojektet, där ungdomar intervjuade andra ungdomar om dialog och delaktighet. Ett exempel där ungas synpunkter har gjort skillnad var vid upprättandet av ett nytt resecentrum i Örebro. Då skickades enkäter till gymnasieungdomar som gav sin syn på hur resecentrumet skulle se ut. Vid byggandet av en skola i Vivalla har barn fått framföra sina åsikter genom att rita och berätta hur de vill ha sin skola. Inom samhällsbyggnad har barnperspektivet tagits med som ett grunddokument i arbetet med fördjupade översiktsplaner. Ett exempel är ett arbete tillsammans med Lekebergs kommun där

barnen med hjälp av Trafikverkets verktyg har beskrivit hur trygga eller otrygga deras bostadsområden är. För att förbättra mottagandet av ensamkommande barn har ett strategiskt arbete genomförts och genererat en processkarta som beskriver tre samarbetsområden mellan överförmyndarnämnden, Migrationsverket och socialtjänsten. Det har vi gjort för att barnet inte ska stå utan proffsigt stöd, säger en förtroendevald. Mallarna är på plats och utmaningen framöver för Örebro är att få Barnkonventionen att genomsyra alla verksamheter, att få frågan förankrad på samtliga nivåer. Jag kan inte jämföra över tid, men å andra sidan kan man vid ett sådant här arbete aldrig vara nöjd. Men har det rätt riktning är det bra, och går det fort är det ännu bättre, säger en förtroendevald. Kunskapen om Barnkonventionen är relativt god inom Örebro kommun, men det finns behov av fortsatt utbildning som tydligare visar hur respektive verksamheter mer konkret kan tillämpa den. Jag tror att det är viktigt att man kan förstå sitt sammanhang, att här är jag, här jobbar jag och jag drar mitt strå till den här stacken och det beror på att man har sagt att vi ska göra så här, säger en tjänsteman. 21

Skolan + socialtjänsten = sant Elevers behörighet till gymnasieskolan är ett prioriterat uppdrag i Östersund. Uppdraget är en kommunövergripande åtgärd inom folkhälsoområdet, och detta mål ses som ett sätt att säkra barns trygga uppväxt i hela kommunen. Samverkan mellan förskola/skola, bvc och socialtjänsten har utvecklats mycket positivt under de senaste åren, både på politiker- och tjänstemannanivå. Återkoppling från bägge håll samt ett tydliggörande av respektive verksamhets kompetens har ökat respekten och förståelsen för varandras arbete. Skolan är idag mycket snabbare på att uppmärksamma och anmäla barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det finns en önskan om utvecklat samarbete mellan även andra än socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsnära personal efterfrågar en tydligare styrning ovanifrån om samverkan mellan nämnderna. Det finns också önskemål om utbildningar i barnrättsfrågor. Även om Barnkonventionen är ett centralt styrdokument i alla övergripande planer för kommunen finns en osäkerhet i organisationen kring hur den praktiskt ska tillämpas i verksamheten. Mallar, checklistor och instruktioner för hur man kan ta med barnens perspektiv på ett utvecklande sätt är bland de saker som man efterlyser. Men Östersund har på det stora hela kommit långt i barnrättsarbetet. Under 2013 togs beslut i kommunen om att ta fram en plan mot barnfattigdom. I varje nämnd finns barnkonventionsansvariga. I den så kallade Främjandegruppen samt MR-kommittén diskuteras alla barns och ungas situation i kommunen. Östersund har ambitionen att utöka barns och ungas delaktighet och inflytande i kommunen. Kommunens verksamhetsområde Mötesplatser Unga innebär bland annat att varje fritidsgård får cirka 75 000 kronor att nyttja fritt. Beslutet om hur pengarna ska användas måste fattas gemensamt av dem som besöker fritidsgården. Personalen vid gårdarna har fått utbildningar för att vara rustade för att låta de unga ta besluten. Ungdomsrepresentanter från verksamheterna återrapporterar till Främjandegruppen. I ett planerat bostadsprojekt lät kommunen olika barngrupper peka ut vad som var viktigt för dem och hur de önskade att ett framtida bostadsområde skulle se ut. I samband med projektet fick man mycket värdefull information ifrån barnen, och stor hänsyn har kunnat tas till deras synpunkter. Barnen har därefter löpande fått följa utvecklingen och fått återkoppling kring hur projektet fortlöper. 22

I en situation där man tvingas till skolnedläggningar utgår man ifrån artikel 12 i Barnkonventionen samt SKL:s delaktighetstrappa och menar att nämnden har ett övergripande perspektiv på alla barn, i beslutet har man ett barnperspektiv. När det gäller barnrättsperspektivet handlar det om att alla barns kvalitet ska säkras utifrån att skolplikten gäller alla barn. När det handlar om barnets perspektiv tar man in det vid genomförandet av en omorganisation eller flytt till en ny skola då är barnets/klassens perspektiv viktigt så att individen känner sig trygg i det nya. Förtroendevald, Östersund Kort om svensk barnoch ungdomspolitik Den 1 december 2010 godkände riksdagen den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen föreslog i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (2009/10:232). För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla (ur faktablad S 2010.026 på www.regeringen.se): All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målformuleringen utgår från Barnkonventionen och omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år (ur barnskrivelse Skr. 2007/08:111). Målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha verklig tillgång till inflytande och verklig tillgång till välfärd. Att unga ska ha ett bra liv kan bland annat innebära att ha en bra levnadsstandard, att må bra, att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper har (www.ungdomsstyrelsen.se/ungdomspolitik). 23

24 Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken: Angereds stadsdel i Göteborg, Borlänge kommun, Gävle kommun, Haninge kommun, Karlskoga och Degerfors kommuner, Trelleborgs kommun, Uppsala kommun, Västerås stad, Örebro kommun och Östersunds kommun. www.barnkonventionen-partnerskapet.se