Lugns skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) 2015-02-03 Handläggare Agna Bodin -Söderström Telefon: Till Lugns skola Verksamhsplan 2015 för Lugns skola Förslag till beslut Lugns skola 120 68 Stockholm agna.bodinsoderstrom@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande...4 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan...6 2. Ett klimatsmart Stockholm...9 2.1 Stockholm är klimatneutralt...9 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...10 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...10 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...12 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor...12 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen...12 Övriga frågor... 13
Sid 3 (13) Inledning Lugns förskola och skola en mötesplats för små och stora Lugns förskola och skola startade (i tillfälliga lokaler) hösten 2011 i expansiva Hammarby Sjöstad., Den nybyggda huvudskolan blev direkt full i samband med inflytt under första delen av 2014. Lugns förskola och skola ger utbildning i följande skolformer: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Pga av antal barn i områd, drivs skolan fn på två adresser. Förskoleklasserna är placerade i (de tillfälliga) lokalerna där skolan startade upp för 3,5 år sedan. I dagsläg v ingen hur tillfälliga lokalerna är, vi räknar med att bedriva verksamh där flera år framåt. Innevarande läsår har skolan totalt ca 580 elever i grundskolan åk F-3, 1 elev i grundsärskolan samt 80 förskolebarn. När skolan växer så gör den d underifrån, dvs vi tar alltid bara in förskoleklasser och vår äldsta årskurs kommer vara elever födda 2005 ända fram till läsår 2018/19. Verksamherna är väl förankrade och grundade i de styrdokument som berör skolområd, dvs. gällande skollag, läroplaner, allmänna råd, Stadens styrdokument, fritidshemsplaner samt vårt eg värdegrundsdokument vilk vi kallar Lugns Gyllene Ord. Medarbarnas utbildningsnivå är hög och Lugn har på lärarsidan endast behöriga lärare. På fritidshemmen tjänstgör fritidspedagoger, lärare i fritidshem, förskollärare, fritidsledare samt barnskötare, samtliga på heltidstjänster. På förskolan arbar 50 % förskollärare och 50 % barnskötare. Utöver pedagogisk personal arbar på Lugn även skolkökspersonal, städare, biblotikarie, vaktmästare, intendent, it-samordnare samt skolsköterska. Skolans ledningsgrupp består av en rektor och två biträdande rektorer. Lugn är inte organiserat i traditionella klasser. Iställ är barnen i varje årskurs indelade i hemvister. 50-60 barn per hemvist. Ett arbslag om 5-7 personer ansvarar för barns hela skoldag. Fritidshemm är totalintegrerat både lokalmässigt och verksamhsmässigt. Ett arbslag består av 2 lärare (ma/no+sv/so) och 3-5 fritidspersonal. Ett hemvist är uppdelat i fyra mindre sk färggrupper där en fritidspersonal är mentor och ansvarig för eleven samt sköter föräldrakontakter och utvecklingssamtal. Dta sätt att organisera Lugn görs redan då eleverna börjar förskoleklass, sedan är ambitionen att arbslag håller ihop hemvist i 4 år framåt. För att möjliggöra arbssätt har arbslag gemensam planering 2 timmar i veckan. Arbslag lägger fritt sitt schema (utefter timplan) vilk innebär att vi inte har traditionella 40-60 minuters lektioner följt av en längre eller kortare rast. Eleverna möter en verksamh med arbspass av varierande längt och i skiftande pedagogiska rum utefter innehåll. Organisationen främjar samläsning av ämnen och sammansmältning med fritidshemm /fritidsämnen. I takt med att vi växer och att eleverna blir äldre, utökar vi personalstyrkan med de praktisktestiska och språklärare som behövs. Arb med elever i behov av särskilt stöd leds av elevhälsoteam. Eleverna möts av t inkluderande arbssätt anpassat och skräddarsytt efter varje enskilds behov. Utgångspunkten är tron på den enskilda människan, på hennes vilja att göra d som är gott. Våra små och stora barn ska lära sig att ta eg ansvar och utvecklas i sitt lärande utifrån egna förutsättningar. De ska känna sig stolta över sina prestationer utan att behöva jämföra sig med andra.
Sid 4 (13) Vi ska arba med att stärka inflytande, medbestämmande och delaktigh för såväl barn, föräldrar som personal. Våra barn skall lära sig demokratiska spelregler genom praktisk erfarenh. För barnen är och skall pedagogerna vara viktiga vuxna och goda förebilder. De är kompenta att fatta kloka beslut för den verksamh de är satta att leda. Skolans systematiska kvalitsarbe följer t årshjul där alla typer av utvärderingar och analyser ingår. Bla genomför alla arbslag resultatdialoger tillsammans med skolledning och elevhälsoteam. Skolan är målstyrd. Ledningens uppdrag är att för elever, föräldrar och personal tydliggöra skolans olika mål. Tillsammans ska vi ha högt ställda mål så att vi utmanar oss själva. Barnen och eleverna ska ges möjligh att hela tiden nå nya kunskapsmål. Verksamhens yttre gränser skall vara givna, men vi skall vara modiga och använda oss av den stora frih som den målstyrda skolan ger oss. Då vågar vi tänka fritt, bryta invanda mönster och anta nya utmaningar! Vi är en del av världen och våra barn skall göras modiga och bli beredda att kliva ut i den. Prioriterade åtgärder för utveckling Vår största utmaning är att hålla ihop skolan som växer så snabbt. Andra utmaningar vi står inför under år är Sjöstadens förskoleklassbarn som behöver skolplacering. Idagsläg finns fler barn än platser och inga besked om nya lokaler. Ytterligare utmaning är att rekrytera personal och samtidigt behålla de vi har. Just nu är Lugn en populär arbsplats, och d vill vi fortsätta vara genom att identifiera framgångsfaktorer och förädla dessa. Lugn behöver arba mer med skolans inre arbe samt små och storas arbsmiljö. Såväl den fysiska som den psykiska. Vi tycker att allt fler barn agerar utåt, får svårare att göra saker de inte vill. Vi behöver tillsammans hitta en modell/arbssätt för att möta dagens barn. Vi vill att alla ska känna sig trygga och inte vara rädda. Alla ska erbjudas en stimulerande och lustfylld skolgång. inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbar utifrån beprövad erfarenh eller venskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt
Sid 5 (13) och eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel legitimerade lärare i grundskolan Åtagande: Alla elever känner till begrepp mål och kan i förhållande till sin ålder och utveckling med viss handledning sätta personliga realistiska mål och redogöra för dessa i t elevlt utvecklingssamtal. Eleven genomför två elevledda utvecklingssamtal per läsår. Samtalen förbereds tillsammans med mentor och syftar till att informera både elev och vårdnadshavare om elevens kunskapsnivå i skolämnena men också om hur eleven fungerar tillsammans med andra. Arbssätt Alla mentorer får redan första år en gedigen genomgång i Lugns sätt att genomföra elevledda samtal. D finns skriftliga dokument på var, när, hur och varför vi väljer elevledda samtal. Samtalen förbereds noga av både elev och mentor. Alla mentorer gör lika, vilk vi anser viktigt ur t kvalitsperspektiv. Den praktiska genomförandedelen av samtalen sker genom att flera parallella samtal pågår på samma gång i matsalen, mentorn cirkulerar mellan familjerna, samtidigt som lärarna finns tillgängliga för att svara på frågor kring kunskapsutvecklingen, om sådana skulle uppstå.
Sid 6 (13) Resursanvändning Både lärarnas och fritidspersonalens kompens och kunskap behövs för att lyckas med åtagand. Innan samtalen screenas alla barn, bla med hjälp av evidensbaserade moder. Fritidspersonalen har observerat barnen och varje mentor har suttit enskilt med varje barn och samtalat kring Lugns Gyllene ord. Innan samtalen börjar har varje mentor en bra bild av var varje elev befinner sig. Uppföljning I direkt samband med d elevledda samtal gör föräldrarna en skriftlig utvärdering, dta genom att de fyller i en iordningställd blankt där vi ber om feedback på både samtalsformen och informationen/innehåll i samtal. Den förälder som är otillfredsställd och inte tycker sig ha fått tillräcklig information har möjligh att boka ytterligare möte med lärarna. Dta förekommer i väldigt liten utsträckning Personalen utvärderar kontinuerligt både de dokument som bildar samtalens underlag och samtalens utformning, längd, hur de ligger i tid, deltagare, plats c. Utveckling Efter varje samtalsomgång reflekterar personalen enskilt och tillsammans över hur d har gått och vad som kan göras bättre. Därefter gör vi de förändringar som vi tror leder till förbättringar med de elevledda samtalen. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i
Sid 7 (13) skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Åtagande: Alla elever möter en verksamh med hög personaltäth med bredd och kompens i lokaler väl anpassade för olika behov och olika lärstilar. Eleven utvecklas och lär nytt genom undervisningen och fritidsverksamhen. Eleven känner sig trygg och trivs. Eleven känner att han/hon har tillgång till många kompenta vuxna som finns tillgängliga och synliga. Arbssätt Eleverna får pröva olika arbssätt för att med stöd och hjälp av vuxna hitta och få syn på den eller de lärstilar som ger en så gynnsam kunskapsutveckling som möjligt. Lokalerna är flexibelt byggda och lätta att anpassa efter olika grupper och elevers behov, vi skapar rum i rumm för att erbjuda så många olika inlärningsmiljöer som möjligt. Resursanvändning Vår viktigaste tillgång är vår medvna och engagerade personalgrupp. En större del av Lugns inkomster går till personalkostnader, vilk vi ser som en investering. Våra lokaler är väl anpassade och funktionella vilk möjliggör t förverkligande av den organisationen med barn i hemvister och grupper i gruppen som vi tror så hårt på. Uppföljning Vi räknar nyckeltal och jämför med oss själva över tid. Vi ser till att rekrytera då vi får lediga tjänster, vi visstidsanställer personal då vi identifierar särskilda insatser efter behov. Eleverna screenas för att säkerställa att vi v var de befinner sig i sin kunskapsutveckling och vi tar reda vart de är på väg. Utveckling För att behålla den kompenta och välutbildade personalen behöver vi agera på t sådant sätt att personalen väljer att vara kvar. Vi behöver utöver d rekrytera klokt, strategiskt och långsiktigt och vi behöver marknadsföra oss som en attraktiv skola att arba på.
Sid 8 (13) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktigh i planering och uppföljning. Eleverna får genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Dta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Arb för att eleverna ska förstå progressionen i lärand synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med d inflytande mitt barn har över fritidshemms aktiviter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Åtagande: Alla elever undervisas i förmågan att lära känna sig själv och förmågan att fungera tillsammans med andra Trygga elever som kan och vågar lära sig nya saker. Elever som är ödmjuka inför andra och varandras olikher. Elever som känner sig själva så väl att de vill vara med att fatta beslut gällande sin skolgång. Arbssätt Likabehandlingsgruppen har iordningsställt undervisningsmaterial med färdiga lektionsplaneringar som vi jobbar med på Elevens Val tid. Alla som arbar på Lugn får gedigna genomgångar i hur och när material skall användas. Ämn kallas Jag till vi och alla elever får varje vecka en lektion i social kompens. Lär känna dig själv övningar varvas
Sid 9 (13) med gruppstärkande övningar. Gyllene orden är t levande dokument som pedagogerna använder i vardagen genom olika övningar och i olika tyder av samtal och aktiviter Resursanvändning I personalgruppen finns hög kompens i ämn och den personal som planerat lektionerna har erfarenh och utbildning. Samtliga som arbar på skolan är införstådda med och engagerade i jag till vi. Att alla jobbar med samma sak samtidigt ger en samhörigh, tydligh och styrka. Uppföljning Resultat kommer kunna mätas i elevråds trygghsenkät, men också genom att skolledningen under sina besök i verksamhen känner av stämningen och d sociala klimat i de olika grupperna. Likabehandlingsgruppens strukturerade årshjul i utvärdering av elevernas upplevelse av tryggh och trivsel. Utveckling I dagsläg finns producerat material för t läsår för årskurserna F-3. Likabehandlingsgruppen behöver efter utvärdering eventuellt revidera delar av material, men framförallt utveckla d vidare till att omfatta även högre årskurser i takt med att vi växer. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Elförbrukning per kvadratmer År Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År
Sid 10 (13) Åtagande: Alla elever vistas i uterumm så de förstår, lär sig och vill ta hand om vår gemensamma närmiljö. Eleverna visar insikter i och förståelse för människans påverkan på natur och klimat. Eleverna vill på eg initiativ bla sortera hemvistens skräp och slänga mindre mat Arbssätt Stora delar av undervisningen sker ute, vilk ger eleverna en visuell och sinnlig upplevelse av förändringar i närmiljön. Personalen pratar aktiv och direkt om vad som händer i naturen och varför. Alla elever får tidigt en gedigen utbildning om allemansrätten. Alla hemvister besöker regelbund skolans egen återvinningsstation nere i källaren, efter att de sorterat sitt eg skräp i olika kärl på hemvisterna. Ständigt i samtal med eleverna om människan i samspel med andra. Resursanvändning Vi använder oss av personalens engagemang och närmiljöns rika utbud av olika miljöpåverkan. Barnen är många gånger en tillgång i miljöarb då de flesta är födda och uppvuxna i Hammarby Sjöstad (vilken är en stadsdel byggd från början på t extremt miljömedv sätt) och redan väldigt införstådda med att och vad d finnas att göra på miljöområd. Uppföljning Regelbund i samtal med eleverna följa upp och stämma av att de förstår och att de är på väg. Utveckling Lugn kan bli ännu bättre på att tänka klimatsmart, delta i Earth hour, släcka lampor, handla miljövänligt, ta hand om matavfall mm mm. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Budg 2015 Alla belopp i tkr Internbudg totalt Grundskola & fritidshem Grund-särskola Externa intäkter
Sid 11 (13) Alla belopp i tkr Internbudg totalt Grundskola & fritidshem Grund-särskola Taxor och avgifter 300 0 0 0 Hyresintäkter 310 0 0 0 Bidrag 320-9 118-458 0 Försäljning av verksamh och tjänst 330-422 -422 0 Övriga intäkter 390 0 0 0 Summa -9 540-880 0 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter 933-57 740-57 618-122 934-2 741-2 741 0 935-6 -6 0 Summa -60 487-60 365-122 Intäkter totalt summa -70 027-61 245-122 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader 500 59 635 51 887 0 505 574 509 0 Lokalkostnader 510 285 285 0 Köp av verksamh och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll 520 205 205 0 530 570 520 0 Förbrukningsmaterial 535 2 089 1 939 0 Kosthåll 540 1 265 1 065 0 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta 550 2 979 2 879 0 560 105 105 0 570 15 15 0 Övriga kostnader 590 135 135 0 Summa 67 857 59 544 0 Interna kostnader Förvaltningsinterna 955 2 170 2 170 0
Sid 12 (13) Alla belopp i tkr kostnader, samtliga Internbudg totalt Grundskola & fritidshem Summa 2 170 2 170 0 Kostnader totalt summa 70 027 61 714 0 Grund-särskola Nto 0 469-122 inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex 100 82 År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.
Sid 13 (13) Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Åtagande: Alla elever ska känna sig stolta över sig själva och sina prestationer utan att behöva jämföra sig med andra. Alla elever ska känna sig tillräckliga utifrån sina förutsättningar. Arbssätt Vi arbar med olika pedagogiska rum. Utemiljön och aktiviterna där är könsneutrala och pedagogerna arbar aktivt för att alla deltar på lika villkor oavst olikher och förutsättningar. Olikher braktas som en tillgång och inte en begränsning. Personalen skall vara öpp normkritisk och aktivt uppmuntra eleverna till att luckra upp otidsenliga könsroller. Eleverna erbjuds val i verksamhen, fritt från förväntningar att valen görs utifrån kön. Resursanvändning Rum inreds könsneutralt, Likabehandlingsgruppen implementerar likabehandlingsplanen och leder arb, bla genom temadagar där hela skolan deltar. Uppföljning Mentorerna följer upp sina elever i utvecklingssamtal, brukarundersökningen berör åtagand vilk ger oss resultat i siffror. Elevhälsoteam och skolledningen gör observationer och klassrumsbesök. Utveckling Att vi varje år ökar andelen elever som upplever att de får vara den de är i skolan Övriga frågor