Kvalitetsredovisning

2ör Kvalitetsredovisning Förskolan Tegelbruket Verksamhetsår 2008/2009

Inledning Förskolan Tegelbruket startade hösten 2007. Den är belägen i ett område med hyreslägenheter. I närheten finns skogsbackar, lekparker och en bäck. Förskolan Mattisborgen och Aspenskolan, som är en F-9 skola, ligger i närområdet. Förskolan har en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-6 år. Personalen består av fem förskollärare och två barnskötare samt en kökspersonal. Städningen sköts av Förenade Service på kvällstid. Tegelbrukets styrka är att det är en liten förskola som inger trygghet hos barn, föräldrar och personal, eftersom alla känner alla. Personalen strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och att se förskolans avdelningar som en enhet. Som underlag för kvalitetsredovisningen nedan finns styrdokument så som Skolplan för Tierps kommun, Förskolans läroplan (Lpfö98), lokal Arbetsplan för förskolan Tegelbruket och Likabehandlingsplan för Förskoleområdet. Utöver det användes ECERS (The Earley Childhood Environment Rating Scale), TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) samt pedagogiska diskussioner i arbetslagen och med Förskoleområdets andra förskolor. Prioriterade utvecklingsområden Målsättning Vår strävan är att alla barn ska känna förståelse för att alla människor har lika värde och känna respekt för allt som lever. Enligt förskolans läroplan ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö98 s 7). En god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för barn och personal (Skolplan för Tierps kommun). Metod Utforma inne och utemiljön för att den ska ge barnen bra stimulans. Använda Likabehandlingsplanen för att motverka kränkande behandling. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Samtala och diskutera med barnen kring uppkomna händelser. Vara konsekvent och ha gemensamma värderingar och förhållningssätt. Visa barnen vad som är rätt och fel genom tydlig markering. Vara delaktig i leken.

Resultat och analys Observatörer har varit med under en dag på Traktorn och Grävmaskinen. Dessa använde observationsmaterialet ECERS (The Earley Childhood Environment Rating Scale). Det visade att här råder ett varmt samspelsklimat mellan barn-barn och barn-vuxen, med få konflikter. Materialet Charlie/Justa kompisar har används under året för att stärka barnen i hur man är mot varandra. Charliematerialet har fungerat, behovet är stort och liknande ska användas med de yngre barnen framöver. Vi finns till hands med barnen på golvet, ingriper och ger barnen verktyg hantera konflikter innan de uppstår. Vi diskuterar och utvärderar vårt förhållningssätt gentemot varje barn och är bra på att stötta varandra som pedagoger i arbetslagen. På förskolan har vi arbetat mycket med både inne och utemiljön och förändrat den för att den ska passa barnens behov. Innemiljön har blivit mer stimulerande för barnen med rum i rummen och egna lugna vrår. Ett exempel är att efter Traktorn fick väggar till hemvrån är fler barn där och leker. Barnen trivs att vara ute. Om vi frågar om de vill vara inne eller ute väljer de flesta att gå ut. De äldsta barnen som snart ska börja i förskoleklass har fått varit ute själva och de har vuxit med uppgiften. Några projekt på gården har blivit klara, som ett utekök och en indiankoja, som barnen ofta använder. Åtgärd Vi ska fortsätta använda olika metoder (exempelvis Charlie/Justa kompisar) för att förstärka arbetet med Likabehandlingsplanen. Vidare ska vi fortsätta att skapa en stimulerande miljö både inne och ute, hålla diskussionen om ovan nämnda mål levande och att använda varandras resurser. Målsättning Vår verksamhet skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik. Vi vill även att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö98 s 8-9). Barn och elever ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka (Skolplan för Tierps kommun).

Metod Stärka barnen i deras eget val. Fråga barnen - göra dem delaktiga i verksamheten. Uppmuntra barnen att försöka själva i vardagssituationer. Du KAN! Dela in barnen i mindre grupper. Skapa utrymme för samtal i rutinsituationer. Låta barnen prova på olika uttrycksformer. Se lärandemöjligheter i vardagen - ta till vara vad barnen upptäcker. Gå till skogen och utforska närmiljön. Den här myrstacken såg vi vid Vegavallen. Resultat och analys ECERS visar att Traktorn och Grävmaskinen tar till vara på de lärandesituationer som uppkommer i vardagen. Vi alla uppmuntrar barnens intresse för olika saker. Det kan innebära att vi släpper vår planering om barnen intresserar sig mer för något annat, vi ser vad barnen ser. När deras motivation och lust är stor kan lärandet fördjupas. Vi erbjuder också nya saker, arbetar planerat, för att väcka deras intresse. Barnen får uttrycka vad de sett i exempelvis skogen på olika sätt som genom sång-, musik- och skapandeaktivitet. Barnen tar till sig vad vi upplevt i temaarbetena med glädje; de frågar, vill veta mer och återberättar. Dokumentationen stärker lärandet; barnen ser, återupplever och samtalar om det vi gjort. Vi har varit mycket i skogen men mindre i närmiljön. Vi har arbetat med barnen i mindre grupper. Det ser vi som en förutsättning för att varje barn ska få synas och träda fram med sin person. Samtalen ger mer språkstimulans med få barn i en grupp, de blir längre och djupare. Vi uppmuntrar barnens egna diskussioner och hjälper dem vidare i samtalen. Mindre grupper gör även att varje barn får tid att kunna själv i rutinsituationer, som att klä på sig själv. Vi ser att barnen utvecklats mycket i alla rutinsituationer.

Vardagen är intressant! Barn kan lära mångsidigt genom att få hjälpa till att torka borden, duka eller möta vaktmästaren, etcetera. Åtgärd Utveckla arbetet och organisera ännu mer för att ha barnen i mindre grupper. Se fler tillfällen när barnen kan bestämma själva. Utforska närmiljön oftare. Målsättning Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Lpfö 98, s 11). Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter (Lpfö 98, s 5). Verksamheten ska grundas på forskning och ny kunskap likaväl som på erfarenheter. Kunskaper och lärandet ska utvecklas (Skolplan för Tierps kommun). Metod Erbjuda utvecklingssamtal och föräldraträffar. Daglig kontakt vid lämning och hämtning. Anlita specialpedagog vid behov. Ta del av fortbildning för att utvecklas som pedagog och god förebild. Resultat och analys Vi arbetar aktivt med att hålla en god relation med föräldrarna. Alla har haft utvecklingssamtal och den dagliga kontakten är positiv. Till midsommar har vi en föräldrafest med nästan alla närvarande och detsamma gäller föräldrafikat tidigare under året. Specialpedagogen har vi kontaktat under terminerna och fått bra stöd för fortsatt arbete. Den fortbildning vi tagit del av under terminerna ht-08 och vt-09 har handlat om mångfald, tvåspråkighet och matematik utomhus.

Åtgärd Utveckla och bli bättre på mångfald och hållbar utveckling. Vi är ett nytt arbetslag i en relativt nystartad förskola. Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Tidigare har många praktiska frågor tagit tid, men nu ser vi att en stund av varje Arbetsplatsträff kan tillägnas någon ny forskning med språk- eller naturperspektiv, detta för att utveckla våra kunskaper inom förskolans inriktning. Vi ska göra en föräldraenkät som ett bättre underlag till kvalitetsredovisningen nästa år. Målsättning Vi arbetar för att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk, ord- och begreppsförråd, och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Varje barn ska stärkas i sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och att upptäcka matematik. Liksom utveckla sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och sitt kunnande om växter och djur (Lpfö98 s9). En hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska råda (Skolplan för Tierps kommun). Metod Vara bra förebild och väcka intresse för språk- och natur. Ha samling med sång, rim och ramsor Språk-, natur- och matematikstund i mindre grupper Ta till vara på lärandet i vardagsrutinerna Vistas i naturen och närmiljön. Sopsortering tillsammans med barnen. Regelbundna biblioteksbesök. Resultat och analys Biblioteket besöker vi regelbundet och barnen har lärt sig att tycka om böcker. Språket genomsyrar varje rutin lugn och ro med få barn ger utrymme för bra samtal och utbyte av ord. Språkstunderna i små grupper gör att barnen får chans att höras och prata mera. Det är stort intresse och lust att deltaga. Det har bland annat handlat om färgerna, rim, ramsor och sagor. De dagliga sångsamlingarna med rekvisita stödjer språket, barnen lär många nya ord. Vi stannar upp och samtalar om vad vi sjunger, exempelvis skvallrar vad betyder det? Under terminen har vi arbetat med att göra eget material som tillhör förskolan och det gör att vi får lättare att arbeta också spontant med språkstunder på olika vis.

Naturmaterial, exempelvis kottar och lingonris, tas med in till förskolan. Det är med på samlingarna och det används även till dokumentation om vad vi gjort och sätts upp synligt för barnen de ser dem och det leder till ytterligare samtal och fördjupat lärande om vad vi sett i skogen. Sortera sopor med barnen har vi gjort i liten skala, som ett första steg att förstå och att visa för barnen att man inte bara slänger saker utan tanke. Matematik kan vi arbeta mera med. Kursen har gett oss nya idéer och tankar att bygga vidare på. De äldsta barnen har prövat på en del och tyckte det var roligt. Grävmaskinen har räknat en del på sina samlingar och det har gjort att barnen utvecklat sin förmåga att räkna på fingrarna och att se lägre antal utan att behöva räkna. Åtgärd Undersöka mera om och eventuellt skaffa oss den utmärkelse som Skolverket delar ut till skolor som verkar för hållbar utveckling.

Vi som arbetar på Tegelbruket Från vänster: Lena Jansson, Jenny Persson, Maria Fridsjö, Maria Widblad, Annika Rosberg, Sara Elmesiöö, Jenny Nordman