Sida 1(27) Delårsrapport mars 2014 Skaraborgs Sjukhus 1. Sammanfattning Sammanfattning verksamhet under de tre första månaderna Året började med stort inflöde av patienter och mindre utbrott av calici. Under de följande månaderna har inflödet varierat men har kunnat hanteras genom bra rutiner. Beläggningssiffrorna som rapporteras nationellt har kvalitetssäkrats. Genom goda rutiner för in- och utskrivning av patienter ligger beläggningsgraden i snitt på 93 procent de första tre månaderna. Tillgängligheten håller på att förbättras efter att åtgärdsplaner startats som omfattar köp av vård hos externa vårdgivare och utökad mottagnings- och operationsverksamhet. Inom specialiteter där det varit brist på läkarresurser har bemanningsföretag använts. För att klara tillgängligheten skickas en viss andel av inkommande remisser inom ortopedi och ögon till externa vårdgivare enligt regional rutin för tillgänglighetssatsning. Uppdraget är att ha en tillgänglighet under våren som även håller mot en något lägre produktion under sommaren. Skaraborgs Sjukhus, SkaS, har under det gångna året fortsatt att arbeta systematiskt med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Utifrån det arbetet ska medborgarna känna ett förtroende för att vården gör allt den kan för att patienten inte ska bli sjuk eller skadas. I år har ett nytt IT-system införts Infektionsverktyget. Detta innebär möjlighet till fortlöpande mätning av vårdrelaterade infektioner och styrning av antibiotikaförskrivningen. Det råder obalans mellan SkaS behov och tillgång till sjuksköterskor och läkare. Bristen på tillgång till kompetens i kombination med arbetet att klara tillgängligheten har medfört att SkaS fått anlita bemanningsföretag inom flera specialiteter. För läkargruppen är användandet av bemanningsföretag i första hand orsakat av vakanta tjänster där upprepade rekryteringsåtgärder inte gett resultat. Under vintern 2013 har ett antal läkare rekryterats via utlandsrekrytering. Under året kommer dessa att påbörja sin anställning och bemanningsföretagen avvecklas. Detta gäller framförallt inom barn- och ungdomssjukvård samt kvinnosjukvård. Bemanningsföretag har även använts på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Under våren har det skett ett antal rekryteringar av allmänsjuksköterskor, vilket innebär att användandet av bemanningsföretag succesivt kan avvecklas inom några områden, men kvarstår för specialistsjuksköterskor. En av sjukhusets stora utmaningar är att klara bemanningen under sommaren. Vikarietillgången är låg och då speciellt för områden som kräver specialistkompetens som förlossning och operation. Åtgärder som är vidtagna, förutom sedvanlig rekrytering, är hopslagning av enheter, översyn av kompetensmix och administrativ personal i vården. Anlitande av bemanningsföretag och erbjudande om sommarersättningar är åtgärder som nu vidtagits, men fortfarande återstår områden som ännu inte är lösta. Sjukfrånvaron ligger på en fortsatt hög nivå men trenden ser ut att ha vänt sista månaden men
Sida 2(27) den medellånga sjukfrånvaron mellan 15-59 dagar har stigit sedan hösten 2013. Denna trend följer sjukskrivningsmönstret på nationell nivå. Analys pågår men tillgängliga värden pekar på olika orsaker såsom årets långdragna influensa som gett högre sjukfrånvaro hos verksamheter som inte tillåter sjuknärvaro. En väl fungerande lönebildning är en viktig del för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. SkaS arbetar utifrån ett helhetsperspektiv baserat på regionens personalvision, lönepolicy, jämställdhetsmål och regionens önskvärda lönestruktur. I Västra Götalandsregionens lönepolitiska riktlinjer framgår att lönestrukturen ska stödja kompetensförsörjningen. SkaS har arbetat utifrån den målsättning som varit gällande inom regionen, det vill säga att löneöversynen för 2014 ska vara klar i samband med april månads lön. SkaS har nått målet och har slutfört löneöversyn 2014 för samtliga yrkeskategorier vilket innebär att utbetalning av ny lön kommer att ske i samband med april månads löneutbetalning. Ekonomi/resultat Resultatet för perioden jan-mars är - 7,1 miljoner kronor och för mars uppgår resultatet till - 1,4 miljoner kronor. I förhållande till budget, där eget kapital får användas upp till 14 miljoner kronor, är avvikelsen för perioden - 3,6 miljoner kronor. Bruttokostnads-förändringen rullande tolv månader uppgår till + 4,1 procent. För perioden är ökningen + 5,6 procent. Orsaker till det negativa resultatet är främst att vårdintäkterna inte når budgetnivå. Förklaring till detta är färre prestationer inom både öppen- och slutenvård. Färre vårdtillfällen i slutenvård beror till viss del på att vårdplatser inte kunnat hållas öppna på grund av brist på sjuksköterskor. Färre öppenvårdsbesök kommer av ändrat arbetssätt men även kompetensbrist inom några specialiteter. Personalkostnadsökningen uppgår till 6,4 procent och utgörs av främst fyra faktorer, lönerevision 2013, ökad personalvolym, höjning av sociala avgifter och en ökad kostnad för bemanningsföretag. Total personalkostnad för de första tre månaderna är i balans med budget. Genom de kontinuerliga effektiviseringsåtgärder som pågår bedöms att sjukhuset kan uppnå en ekonomi i balans med budget för 2014. Helårsprognosen blir därmed - 14,0 miljoner kronor. Utveckling åtgärder Åtgärder pågår inom samtliga verksamheter för att genomföra framtagna handlingsplaner för 2014. Totalt uppgår den bedömda effekten av handlingsplanerna till 26,1 miljoner kronor varav 9,9 miljoner kronor avser lokaleffektiviseringar. Större delen av åtgärderna bedöms få effekt från kvartal två och framåt. Uppföljningen hittills visar på genomförda kostnadsreduceringar 2014 på 2,0 miljoner kronor varav merparten avser lokaleffektiviseringar.
Sida 3(27) 2. Verksamheten 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål 2.3.1 Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Inom medborgar-/patientperspektivet har SkaS tre kritiska framgångsfaktorer (kff:er): Nöjda patienter, vård utan onödig väntan och ett hälsofrämjande synsätt. Målet är att alla verksamheter ska sätta resultatmått och förbättra dessa inom de tre kff:erna. Måluppfyllelse på verksamhetsnivå och sjukhusnivå följs tertialvis via digital uppföljningsmall, samt månadsvis via styrkortsdialog/styrtavla på områdes- och sjukhusnivå. Patientnöjdhet mäts dels kontinuerligt, dels stickprovsmässigt, både ute på enheterna och i våra processer. Mätningarna har generellt visat goda, eller mycket goda, resultat och de få avvikelser som har noterats har lett till strukturerat förbättringsarbete. Tillgängligheten i den elektiva processen är god, både vad gäller kömiljard och vårdgaranti. 85 procent av patienterna kommer till ett första besök inom 60 dagar och 83 procent av patienterna får behandling inom 60 dagar. När det gäller misstänkt cancer får i princip alla våra patienter ett första besök inom två veckor (98 procent). På akutmottagningen ligger TGT (Total Genomloppstid) nära måluppfyllelse, däremot fortfarande problem med TTL (Tid Till Läkare). Ett flertal hälsofrämjande aktiviteter pågår, nämnas kan rökstopp före operation och fysisk aktivitet på recept. 2.3.2 Verksamheternas mål i verksamhets- och processperspektivet. Inom verksamhets-/processperspektivet har SkaS arbetat med tre kritiska framgångsfaktorer: Goda resultat i våra processer, säker vård och hållbar utveckling/miljö. Inom respektive kff finns mål, mått och aktivitetsplaner på både övergripande och operativ nivå. Uppföljning sker tertialvis via digital styrkortsuppföljning, månadsvis via digitala styrkort på områdesnivå, samt styrkortsdialoger på verksamhets- och sjukhusledningsnivå. Dessutom följs kontinuerligt, eller månadsvis, regionala indikatorer/nyckeltal, samt lokala nyckeltal. Vid uppföljning i mars månad noterades god måluppfyllelse för de flesta verksamhetsområdena kopplade till ovanstående tre kff:er. Inom några områden, framför allt när det gäller medicinska resultat och säker vård, är måluppfyllelsen inte fullgod, men det finns aktivitetsplaner för att nå i mål under årets lopp. Dokumentet Handlingsprogram för god vård vid Skaraborgs Sjukhus visar hur arbetet med god vård bedrivs vid sjukhuset. Detta är i sin tur en spegling av regionens handlingsplan för God Vård. Arbetet bedrivs huvudsakligen via aktivitetsplaner kopplade till styrkortets kff:er, samt i processernas utvecklingsplaner. Alla SkaS processer ska i sin utvecklingsplan kunna redovisa arbetet som bedrivs inom de sex kvalitetsområdena, samt redovisa uppföljningsresultat kopplade till dessa. Uppföljning sker dels via styrkortsdialoger, dels via processdialoger, på både verksamhetsområdes- och sjukhusnivå.
Sida 4(27) 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Ökade krav på tillgänglighet och effektivisering i vårdprocesser har lett till förändrade rutiner och nya arbetssätt. Bland annat fler telefonkontakter istället för återbesök samt att fler besök utförs av andra vårdgivare än läkare. Verksamheter som haft problem med tillgängligheten har åtgärdsplaner för att klara tillgängligheten för både 60- och 90 dagar under året. Åtgärdsplanerna innefattar dels köp av vård hos externa vårdgivare och dels utökad mottagningsverksamhet. Inom specialiteter där det varit brist på läkarresurser har bemanningsföretag använts. För att klara tillgängligheten skickas en viss andel av inkommande remisser inom ortopedi och ögon till externa vårdgivare enligt regional rutin för tillgänglighetssatsning. Kostnader för köpt vård och bemanningsföretag har finansierats både via medel från kömiljard och via verksamhetens budget. Ett flertal verksamhetsområden har börjat arbeta med produktions- och kapacitetsplanering som stöd till den dagliga planeringen. Behovet och kravet på planering har ökat genom den regionala produktionsstyrningen. För SkaS del innebär detta år 2014 ett utökat uppdrag inom höft- och knäledsplastik, koloskopier och obesitasoperationer. Väntande patienter Måluppfyllelsen* för antal väntande inom kömiljard (60 dagar) har sedan september 2013 varit inom målområdet för både besök och behandling. Totalt antal väntande patienter till besök har ökat mellan februari och mars med drygt 500 patienter, från 4 300 till 4 800 patienter. Detta kan innebära en risk för att klara tillgängligheten inför sommaren då ökningen ligger i tidsintervallet patienter som väntat 30-60 dagar. Utförda besök faktiska väntetider Faktisk väntetid mäts för patienter som varit på ett besök alternativt en behandling/operation. Måluppfyllelsen att 70 procent av patienterna ska ha varit på ett besök alternativt fått sin behandling inom 60 dagar uppnåddes inte för januari och februari. Detta innebär att SkaS inte nått kraven för ersättning via kömiljarden. Orsaken till den lägre måluppfyllelsen beror på att produktionen under december var något låg. När produktionen är lägre under en period genererar detta längre väntetider för de patienter som står kvar i kön. Samma fenomen brukar uppstå under sommarmånaderna, eftersom den planerade produktion då är lägre. *Måluppfyllelse Vårdgaranti : Andel väntande patienter som har väntat 90 dagar eller kortare under den aktuella mätperioden. Måluppfyllelse Kömiljard: Andelen väntande inom 60 dagar ska uppgå till minst 70 procent (hur länge de som fortfarande väntar har väntat) Faktisk utfall Kömiljard: 70 procent av patienterna har fått ett förstabesök alt operation/behandling inom den planerade specialiserade vården inom högst 60 dagar från det att beslutet om besök togs.
Sida 5(27) 2.5 Beläggning Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade patienter rapporteras till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) varje månad. En indikator för andel överbeläggning och andel utlokaliserade i förhållande till disponibla vårdplatser beräknas utifrån inrapporterade värden. Sättet att ta fram data för inrapportering av överbeläggning och utlokaliserade patienter är nytt. SkaS startade första januari ett projekt för att kvalitetssäkra den data som används för rapportering och statistikuttag. Som ett första led i detta arbete har alla vårdenheters fastställda och disponibla vårdplatser kontrollerats för att säkerställa att datalager stämmer med verkligt utfall på sjukhusets avdelningar. Nästa steg är säkerställa rutiner för hur disponibla vårdplatser ska justeras i patientadministrativa system vid tillfälliga vårdplatsförändringar. Detta arbete pågår just nu. Kvalitetsarbetet har inneburit förändringar i registreringsrutiner och medför att rapporterade värden till SKL före första januari 2014 kan skilja sig mot verkligt utfall. I tabellen nedan rapporterade värden till SKL. Andelen överbeläggningar inom somatik har i snitt legat på 2,8 och varierar inte mycket mellan månaderna. Inom psykiatri har andelen överbeläggningar minskat under februari och mars jämfört med föregående månader. Andelen utlokaliserade patienter har minskat under årets första månader. En förklaring till detta är att det varit lägre patientinflöde januari-mars jämfört med tidigare period. Beläggningsgraden för SkaS januari-mars uppgår till 93 procent.
Sida 6(27) Beläggningsgrad Somatik/Psykiatri 13 nov 13 dec 14 jan 14 feb 14 mar Somatik 92 % 91 % 94 % 93 % 92 % Psykiatri 92 % 91 % 92 % 96 % 94 %
Sida 7(27) 2.6 Prestationer Utfall prestationer Cognos Controller är regionens rapporteringsverktyg för bland annat produktion. Av olika
Sida 8(27) orsakerkommer inte alltid all produktionsdata med i koncernredovisningssystemet. I nedanstående analyser har hänsyn tagits till detta när DRG-poäng för perioden januari-mars 2013 analyserats. Detta innebär att utfall DRG-poäng och Sammanvägda prestationer skiljer sig åt mellan rapporterade värden i Cognos Controller och i denna rapport. Somatisk slutenvård Antal sjukhusvårdtillfällen var strax under budget och föregående års periodutfall. En orsak till förändringen är att antal vårdplatser är färre under perioden jämfört med samma period 2013. Bland annat gjordes tillfällig neddragning av vårdplatser sommaren 2013 inom ortopedi. Dessa vårdplatser kunde på grund av personalbrist inte öppnas efter sommaren. Det minskade antalet vårdplatser på ortopeden motsvarar drygt 100 färre vårdtillfällen januarimars 2014 jämfört med samma period 2013. Rekrytering pågår för att kunna öppna upp de stängda vårdplatserna inom ortopedi under 2014. Jämfört med 2013 har 2014 hittills varit ett lugnt år vad gäller influensa och calici. Detta har bidragit till färre inskrivna patienter i slutenvården för perioden januari-mars, motsvarande cirka 150 sjukhusvårdtillfällen. (Justering i nedanstående tabell har gjorts med + 500 DRG-poäng i utfall jan-mars 2013 på grund av fel i överläsning av data efter mars 2013). Psykiatrisk slutenvård Under slutet av 2012 gjordes en tillfällig neddragning av vårdplatser inom vuxenpsykiatrin med 24 vårdplatser, från 106 till 82. Under hösten 2013 utökades antalet vårdplatser till 96. Vid jämförelse mellan perioderna har vårdtillfällen och vårddagar minskat 2014. Minskningen av vårdtillfällen och vårddagar beror på ett högt patientinflöde januari till mars 2013. Rekrytering pågår för att kunna öppna upp ytterligare 10 vårdplatser under 2014.
Sida 9(27) Öppenvård (somatik + psykiatri) Öppenvårdsbesök är i nivå med föregående år. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Ackumulerad produktion januari-mars når inte upp till takbeloppet (-6 miljoner kronor). Sammanvägda prestationer Sammanvägda prestationer är ett mått på totalt utförd vård. Antal sammanvägda prestationer uppgick för perioden till 15 800 poäng, vilket är 2 procent lägre (-300 poäng) än sammanvägda prestationer för samma period 2013 och 1 procent lägre än budget. Förändring i sammanvägda prestationer jämfört med samma period föregående år beror till största delen på minskat antal slutenvårdstillfällen mellan perioderna. (Justering i nedanstående tabell har gjorts med + 500 DRG-poäng i utfall jan-mars 2013 på grund av fel i överläsning av data efter mars 2013).
Sida 10(27) Regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december 2013. Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2014 fått ett utökat uppdrag inom höft/knäledsplastik, obesitaskirurgi samt koloskopiundersökning. Ledplastiker: Låg produktion under januari då operationsdagar föll bort på grund av röda dagar. Ortopeden planerar ortopeden att producera 740 ledplastiker 2014. Rekrytering pågår för att kunna utöka antalet vårdplatser för att kunna öka produktionstakten. Under hösten 2014 beräknas produktionstakten motsvara 790 ledplastiker på helårsbasis. Prognosen för 2014 är att ortopeden kommer kunna producera 50 ledplastiker av de 100 i tilläggsuppdraget vilket även motsvarar behovet inom området. Koloskopier: Låg produktion under januari. Under mars och april är utökad mottagningsverksamhet inplanerad. Även bemanningsläkare är inbokade under våren. Prognosen på helår motsvarar tilläggsuppdraget på 658. Obesitas: Produktion enligt plan. Prognos motsvarar tilläggsuppdraget på 194. Möjlighet finns till utökad produktion utöver tilläggsuppdraget. 2.7 Patientsäkerhetsarbetet SkaS har under det gångna året fortsatt arbeta systematiskt med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Arbetet har bedrivits metodiskt och med patientens bästa i fokus. Utifrån det arbetet ska medborgarna känna ett förtroende för att vården gör allt den kan för att
Sida 11(27) patienten inte ska blir sjuk eller skada. Det som är nytt i år är att ett nytt IT-system är infört Infektionsverktyget. Detta innebär att vi nu har en fortlöpande mätning av vårdrelaterade infektioner samt en styrning av antibiotikaförskrivningen. På så vis får vi ett mer exakt antal som även kan följas på kliniknivå. Vi gör även en ökad satsning på HLR med ett omtag gällande utbildning samt att ett antal hjärtstartare köps in. Arbetet har bedrivits med fokus på följande: infektionsregistrering med hjälp av Infektionsverktyget mäta och minska lokala vårdrelaterade infektioner övervaka följsamheten av basala hygienrutiner minska antalet infektioner i samband med PVK-, CVK- och KAD-användning utse hygienombud som verksamhetsstöd i patientsäkerhetsarbetet minska fallfrekvensen minska förekomst av trycksår minska läkemedelsrelaterade patientsäkerhetsproblem Fokusgrupper finns gällande vårdrelaterade infektioner, halk- och fallskador, trycksår, nutrition och kommunikation. Fortsatt granskning av patientjournaler (GTT) samt ett en regelbunden uppföljning av överbeläggningar görs och redovisas månadsvis till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). SkaS arbete med rättighetsfrågor ingår som en integrerad del av den dagliga verksamheten. Rättighetsfrågan finns med i kff:en nöjda patienter, i patientperspektivet och i kff:en goda resultat i processperspektivet. Dessutom ingår rättighetsfrågorna i vårt arbete med God Vård och dess sex områden, som i sin tur följs upp vid våra processdialoger. 3. Personal Det strategiska målet i medarbetarperspektivet är att vara en attraktiv verksamhet som skapar delaktighet och utveckling. Under 2014 arbetar verksamheterna med två kritiska framgångsfaktorer utifrån styrkortet: gott ledar- och medarbetarskap samt kompetenta och engagerade medarbetare. Gott ledar- och medarbetarskap En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Under perioden har en omfattande grundutbildning inom arbetsmiljöområdet inletts för chefer och skyddsombud. I samband med översyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår ett utvecklingsarbete kring arbetsordning med beredningsgång för arbetsmiljöarbetet tillsammans med verksamheterna. På flera verksamhetsområden pågår fortsatt arbete med gemensamma diskussioner utifrån personalvisionen. Resultatet i medarbetarenkäterna har bearbetats inom verksamheterna och handlingsplaner har tagits fram. Exempel på åtgärder i handlingsplanen är förändrad chefsstruktur, föreläsningar,
Sida 12(27) arbete med styr- och förbättringstavlor samt fördjupad uppföljning angående arbetsmiljö. Arbete pågår för att aggregera upp handlingsplanerna på central nivå för sjukhuset. En ny chefsutbildning har tagits fram och genomförs som pilotutbildning på område K. Den kommer att utvärderas och eventuellt genomföras för samtliga chefer. För att säkerställa att nya chefer får en bra introduktion har en checklista tagits fram. Kompetenta och engagerade medarbetare Strategisk kompetensförsörjning är en process i organisationen för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamheternas mål. SkaS upprättar årligen en plan på kort och lång sikt. Utifrån verksamheternas kompetensförsörjningsplaner och medarbetarens årliga utvecklingssamtal utarbetas sedan medarbetarens individuella utvecklingsplan. Planen används vid rekrytering samt vid dialog med lärosätena utifrån SkaS utbildningsbehov. Planen kopplas även samman med lönestruktur inför löneöversyn. För att öka kompetensförsörjning av sjuksköterskor har ett strukturerat introduktionsprogram startats. Programmet ger varje termin tio nyutexaminerade sjuksköterskor tillsvidareanställning och en möjlighet till erfarenhet från fyra olika verksamheter under två år. Ett liknande introduktionsprogram för undersköterskor kommer att startas upp under året. För att främja kompetensförsörjning för läkare erbjuds läkarstudenter auskultationstjänstgöring i den så kallande Läkarskolan. I dagsläget finns 22 platser fördelade på SkaS samtliga orter. I samarbete med primärvården genomförs årligen en uppskattad gemensam introduktion för gruppen tillsammans med underläkarvikarier. Arbetet med projektet processorienterad bemanning (PROBE) fortsätter. Det har genomförts två omgångar med sammanlagt åtta enheter och kräver stor delaktighet från samtliga professioner inom verksamheten. En processorienterad bemanning säkerställer att rätt kompetens finns och utvecklas utifrån patienternas vårdbehov under dygnets alla timmar. 3.1 Lönestruktur En väl fungerande lönebildning är en viktig del för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. SkaS arbetar utifrån ett helhetsperspektiv baserat på regionens personalvision, lönepolicy, jämställdhetsmål samt regionens önskvärda lönestruktur. I Västra Götalandsregionens lönepolitiska riktlinjer framgår att lönestrukturen ska stödja kompetensförsörjningen. I SkaS personal- och kompetensförsörjningsplan har de kritiska kompetensområdena definierats. Rekryteringsbehovet som framkommit, såväl på grund av bristyrken som på grund av kommande pensionsavgångar, har därefter kopplats samman med prioriteringar i årets löneöversyn. 3.1.2 Lönekartläggning SkaS arbetar i enlighet med diskrimineringslagen med att värna om människors lika värde och
Sida 13(27) rättigheter. En målsättning är att alla anställda ska ha rätt till lika lön utifrån lika eller likvärdigt arbete. För att uppnå detta genomförs årligen en lönekartläggning. Syftet med kartläggningen och analysen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Kartläggningen har också varit ett vägledande dokument inför kommande löneöversyner. Efter lönekartläggningen upprättas vid behov en handlingsplan som tar upp de eventuella lönejusteringar som behöver genomföras. De lönejusteringar som behöver åtgärdas ska justeras så snart som möjligt dock senast inom tre år enligt diskrimineringslagen. Resultatet av lönekartläggningen redovisas till de fackliga organisationerna i samband med årets överläggningar inför löneöversyn. 3.1.3 Handlingsplan I enlighet med de centrala avtalen (HÖK) ska arbetsgivaren inför varje löneöversyn redovisa motiven för de planerade åtgärderna, vilka ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. Inför löneöversyn 2013 och 2014 har SkaS i enlighet med HÖK arbetat fram en handlingsplan som fungerar som utgångspunkt och vägledning inför ställningstagande kring såväl löneöversynerna som för den långsiktiga lönepolitiska inriktningen. En väl fungerande lönebildning är en viktig del för att kunna behålla och rekrytera personal med rätt kompetens. 3.1.4 Löneutveckling löneöversyn 2013 Beräknat på månadsanställda (tillsvidareanställda + visstidsanställda) är det totala utfallet för SkaS i 2013 års löneöversyn 3,1 procent. Om beräkning görs på enbart tillsvidareanställda är utfallet 3,4 procent. Uppföljning av löneöversynen har beräknats på månadsanställda. Utfallet motsvarar en medellöneökning med 923 kronor. Hur dessa fördelas mellan de prioriterade grupperna och övriga grupper framgår nedan. Enligt regionens lönepolitiska riktlinjer förväntades de prioriterade yrkesgrupperna inklusive regionens extra medel för dessa grupper hamna minst 1,0-1,5 procent högre än övriga yrkesgrupper. Regionens beslut om att tillföra förvaltningarna extra tillskott för jämställda löner motsvarade för SkaS del ca 6 miljoner kronor i samband med 2013 års löneöversyn. Förutom dessa extra medel tillsköt SkaS en lika stor andel utöver ordinarie löneöversyn till de prioriterade grupperna för att möjliggöra att målet ska kunna uppnås. De prioriterade gruppernas löneutveckling i 2013 års löneöversyn blev 3,6 procent, vilket var 1,2 procent högre än för övriga grupper. Utfallet ligger helt i linje med målsättningen att kunna nå upp till regionens önskvärda lönestruktur. 2013 års satsning gav de prioriterade yrkesgrupperna en medellöneökning med 1 047 kronor. Övriga gruppers löneutveckling i löneöversyn 2013 uppgick till 2,4 procent och en medellöneökning med 745 kronor. Behov har funnits inom SkaS utifrån rådande marknads- och rekryteringsläge att prioritera andra grupper än de som anges som prioriterade av regionen. De som varit aktuella att
Sida 14(27) prioritera i samband med 2013 års löneöversyn på grund av denna anledning är tekniker inom hälso- och sjukvård, psykologer samt i viss mån medicinska sekreterare. 3.1.5 Lönespännvidd Enligt de lönepolitiska riktlinjerna för 2014 är målsättningen att öka lönespännvidden inom identifierade yrkesgrupper. Grunden för en ökad lönespännvidd är en väl fungerande individuell och differentierad lönesättning, som utgår från lönekriterier där det går att bedöma medarbetarens arbetsresultat och måluppfyllelse. Inför löneöversyn har en dialog förts med chefer inom SkaS kring frågan och med målsättningen att arbeta för en ökad lönespännvidd. Mellan åren 2012 och 2013 har lönespännvidden inom SkaS ökat för de största yrkesgrupperna, detta trots att medelåldern också sänkts, vilket kan ses som positivt. För några mindre yrkesgrupper har lönespännvidden däremot minskat beroende på en förändrad åldersstruktur. Den kommande generationsväxling som vi står inför kommer troligtvis innebära att lönespännvidden inte kommer att öka något nämnvärt inom de närmaste åren. 3.1.6 Löneöversyn 2014 SkaS har arbetat utifrån den målsättning som varit gällande inom regionen, det vill säga att löneöversynen för 2014 ska vara klar i samband med april månads lön. SkaS har nått målet och har slutfört löneöversyn 2014 för samtliga yrkeskategorier vilket innebär att utbetalning av ny lön kommer att ske i samband med april månads löneutbetalning. 3.3 Personalvolym Personalvolymen har under perioden mars 2013 mars 2014 ökat med 91 anställda. Antalet tillsvidareanställda har fortsatt att minska med 7 under perioden. Sjuksköterskegruppen har ökat med 31 tillsvidareanställda vilket dels beror på införandet av det strukturerade introduktionsprogrammet (+10) och inflödet av så kallade 2:5: or (+48 st). Undersköterskegruppen fortsätter att minska (-9) i tillsvidareanställningar. Under åren 2011-2014 har undersköterskegruppen minskat med 93 tillsvidaretjänster och sjuksköterskegruppen har ökat med 58 under samma period. Denna förändring av kompetensmix är inget inriktningsbeslut för SkaS och kommer att analyseras vidare. Andelen visstidsanställda fortsätter att öka framförallt i undersköterskegruppen. Orsak till detta är att semesterrekryteringen startat tidigare och fler sjuksköterskestudenter anställs som undersköterska under upplärningstiden. Timavlönade har ökat och orsaken till detta är främst den tidigarelagda bredvidgången inför semesterrekrytering. Psykologer och kuratorer inom psykiatrin har minskat med 14 tillsvidareanställda inom perioden och i ett längre perspektiv (2011-2014) är minskningen 33 tillsvidareanställningar. För övriga grupper är det inga större förändringar under perioden. Kompetensförsörjningsplanen för respektive år ligger till grund för behovet av kompetenser vid rekrytering. En analys pågår av den obalans som är identifierad mellan
Sida 15(27) kompetensförsörjningsplan och verkligt antal anställda. När det gäller personalkostnaderna för perioden så ligger de i balans med budget för perioden. För ytterligare analys kring personalkostnader, se punkt 5.1. SkaS fortsätter att arbeta aktivt med att heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga samtliga deltidsanställda och successivt erbjuda utökad sysselsättningsgrad till dem som önskar detta. 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på en fortsatt hög nivå men trenden ser ut att ha vänt senaste månaden. Den totala sjukfrånvaron i mars är 7,1 procent vilket kan jämföras med 7,0 procent 2013. Ökningen ligger i den medellånga (15-59 dagar) och den långa sjukfrånvaron (60- dagar) vilket innebär att kostnaderna inte ökar i samma utsträckning som om frånvaron varit korttidsfrånvaro. Inom de större grupperna ses en ökning för undersköterskor, läkare, läkarsekreterare samt för medarbetare inom administration, exempelvis för chefer. En minskning har skett inom gruppen sjuksköterskor/barnmorskor. Ökningen av sjukfrånvaron är större hos män (+0,6 procentenheter) än hos kvinnor (+0,3 procentenheter). Åldersmässigt är det gruppen 40-49 år som har den största ökningen. Den medellånga sjukfrånvaron mellan 15-59 dagar har stigit sedan hösten 2013 och har under första delen av 2014 fortsatt att öka. Denna trend följer sjukskrivningsmönstret på nationell nivå. Analys pågår men tillgängliga värden pekar mot en ökning av psykosociala diagnoser förutom att årets långdragna influensa gett högre sjukfrånvaro hos verksamheter som inte tillåter sjuknärvaro. Inom SkaS är arbetet med att minska sjukfrånvaron en prioriterad fråga och olika förebyggande åtgärder har påbörjats. Ett utredningsarbete kring hur väl bemanningen stämmer med vilka arbetsuppgifter som ska utföras pågår både på mottagningar och på vårdenheter. Syftet är att se över om det råder balans mellan vad som ska göras och vad medarbetaren hinner att göra.
Sida 16(27) För att stötta cheferna i det långsiktiga rehabiliteringsarbetet har en utredning och inventering påbörjats i första hand inom gruppen med långtidssjukfrånvaro. Arbetet görs i samverkan med företagshälsovården Hälsan- och arbetslivet och försäkringskassan. Ett övergripande projekt kring analys av kostnader och förslag på åtgärder kopplat till frånvaro har initierats. En omfattande grundutbildning inom arbetsmiljöområdet har inletts för chefer och skyddsombud. Ett utvecklingsarbete kring arbetsordning och beredningsgång för arbetsmiljöfrågor pågår tillsammans med medarbetarna. Verksamhetsområdena arbetar även med att förverkliga de handlingsplaner som tagits fram utifrån medarbetarenkätens resultat. 3.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Prognos 2014 Dec 2013 Läkare -6 798-2 977 23 000 17 234 Sjuksköterskor -1 128-574 4 000 2 364 Övriga -664-281 3 000 2 122 Totalt -8 590-3 832 30 000 21 720 Det råder en obalans mellan SkaS behov och tillgång till sjuksköterskor och läkare. Bristen på tillgång av kompetens i kombination med arbetet att klara tillgängligheten har medfört att SkaS fått anlita bemanningsföretag. Se även analys under punkt 5.1. Bemanningsföretag läkare används/har använts under 2014 inom: Bild och funktionsmedicin radiolog Barn och ungdomsmedicin pediatrik, neonatal, kardiologi, neurologi Kvinnosjukvård gynekolog Ortopedi ortoped Ögon- ögonspecialist Medicin kardiologi, neurologi, allmän medicin, lungmedicin An/Op/IVA anestesi För läkargruppen är användandet av bemanningsföretag i första hand på grund av vakanta tjänster där det trots upprepade rekryteringsåtgärder inte fått resultat. Under vintern 2013 har ett antal läkare rekryterats via utlandsrekrytering. Under året kommer dessa att påbörja sin anställning och bemanningsföretag planeras att avvecklas. Detta gäller framförallt inom barnoch ungdomssjukvård samt kvinnosjukvård. Bemanningsföretag sjuksköterskor används/har använts under 2014 inom: Kirurgi allmänsjuksköterskor Ortopedi allmänsjuksköterskor Operation operationssjuksköterskor Akutmottagningen Skövde sjuksköterskor
Sida 17(27) Bemanningsföretag har använts på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Under våren har det skett ett antal rekryteringar av allmänsjuksköterskor på de berörda enheterna, vilket innebär att användandet av bemanningsföretag succesivt kan avvecklas. För operationssjuksköterskor är bristen nationell vilket gör att det är svårrekryterat. För 2014 har SkaS tilldelats 22 utbildningstjänster via regionala medel till prioriterade bristgrupper. En av dessa grupper är operationssjuksköterska, vilket på sikt kommer att minska behovet av bemanningsföretag. Övriga kostnader bemanningsföretag är för en verksamhetschef inom kirurgin och två enhetschefer i avvaktan på tillsättande. 5. Ekonomi Framgångsfaktorer för en långsiktigt hållbar ekonomi är att SkaS kan upprätthålla en effektiv produktion med hög kvalitet och god tillgänglighet samt en kontrollerad kostnadsutveckling
Sida 18(27) som ryms inom givna ekonomiska ramar. Här ingår arbetet med en förbättrad produktionsoch kapacitetsplanering, en utökad samordning av gemensamma resurser inom ramen för den nya organisationen och arbetet med att implementera processorienterad bemanning. För 2013 beviljades sjukhuset att disponera 14,0 miljoner kronor av eget kapital för att klara omställningsarbetet för en verksamhet i balans. Då resultatet blev positivt för 2013 har SkaS fått beviljat att överföra användandet av det egna kapitalet till 2014. Resultatet för perioden jan-mars är - 7,1 miljoner kronor. För mars uppgår resultatet till - 1,4 miljoner kronor. Föregående år var resultatet för den aktuella perioden + 7,6 miljoner kronor. I förhållande till budget är avvikelsen för perioden - 3,6 miljoner kronor. Bruttokostnadsförändringen rullande tolv månader uppgår till + 4,1 procent. För perioden är ökningen + 5,6 procent. Genom de kontinuerliga effektiviseringsåtgärderna som pågår bedöms att sjukhuset kan uppnå en ekonomi i balans med budget för 2014. Helårsprognosen blir därmed - 14,0 miljoner kronor.
Sida 19(27) 5.1 Ekonomiskt resultat Intäkter Vårdintäkterna för perioden ligger under budget men förväntas vara i balans vid utgången av 2014. Se även punkt 2.6 Prestationer. För övriga intäkter är utfallet 4,9 miljoner kronor högre både mot budget och jämfört med föregående år. Avvikelsen förklaras bland annat av att den regionala ersättningen för att minska oskäliga skillnader i lönestrukturen höjts för 2014 vilket innebär en ökad intäkt för perioden med 1,5 miljoner kronor. Ytterligare ett AT-block på 1,1 miljoner kronor har även
Sida 20(27) fakturerats SU under perioden. Utfallet för bidrag och ersättningar är 14,4 miljoner kronor högre än budget och 15,0 miljoner kronor högre jämfört med motsvarande period föregående år. Avvikelserna beror på ett flertal faktorer som förklaras nedan. För 2014 har det tillfälliga hyresbidraget för att kompensera kostnadsökningen i den nya hyresmodellen minskat från 26,7 miljoner kronor 2013 till 13,3 miljoner kronor år 2014. I december 2013 beslutades att SkaS med flera förvaltningar skulle erhålla ett extra hyresbidrag för 2014 på grund av effekterna av den nya hyresmodellen med 14,0 miljoner kronor. Den utökade rättspsykiatriska verksamheten i Falköping finansieras genom fakturering till HSU. För 2013 fakturerades 23,6 miljoner kronor. Från och med 2014 är verksamheten i full drift och 32,3 miljoner kronor kommer att faktureras HSU. För perioden jan-mars har intäkterna ökat med 2,4 miljoner kronor i jämförelse med samma period 2013. För att klara tillgänglighetsmålen för nationella kömiljarden får SkaS skicka patienter till externa vårdgivare. För perioden har ersättning erhållits motsvarande 8,6 miljoner kronor, 4,4 miljoner av ersättningen avser köp från bemanningsföretag. För samma period år 2013 erhölls ersättning med 2,4 miljoner kronor och för hela 2013 uppgick ersättningen till 22,3 miljoner kronor. Dessutom har högre ersättning erhållits för perioden avseende statsbidrag för psykisk ohälsa med 1,4 miljoner kronor och ersättning för regionuppdrag avseende RÖS (rörelseapparatens sjukdomar) med 1,5 miljoner kronor. Kompensation för nya/dyra läkemedel och solidariska läkemedel ligger på en oförändrad nivå mellan åren. För flera av ovanstående poster saknas vid budgeteringstillfället beslut och underlag vilket bidrar till budgetavvikelsen. Personalkostnader Periodens totala personalkostnad är i balans med den periodiserade budgeten men personalkostnadsökningen mellan åren uppgår till 6,4 procent. För rullande 12 månader är ökningen 3,2 procent. Orsakerna till personalkostnadsökningen utgörs av främst fyra faktorer: lönerevision 2013, ökad personalvolym, höjning av sociala avgifter och ökad kostnad för bemanningsföretag. Den största delen av personalkostnadsökningen utgörs av den senaste lönerevisionen som resulterade i löneökningar avseende tillsvidareanställda med 3,4 procent. För analys och kommentarer angående personalvolymen hänvisas till punkt 3.2 Personalvolym. De sociala avgifterna har höjts med 1,1 procent mellan åren från 43,03 procent till 44,13
Sida 21(27) procent vilket också har bidragit till personalkostnadsökningen. För bemanningsföretag har kostnaden mer än fördubblats årets första tre månader jämfört med 2013 och uppgår till 8,6 miljoner kronor för perioden. Orsaken till ökningen är brist på specialistläkare och sjuksköterskor inom vissa verksamheter. De verksamheter som använt bemanningsföretag mest under 2014 är barn- och ungdomsmedicin, bild- och funktionsmedicin, kvinnosjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin. Under 2013 uppgick kostnaden till 21,7 miljoner kronor vilket var en minskning med 10,4 miljoner kronor jämfört med 2012. Prognosen för bemanningsföretag 2014 ligger på 30,0 miljoner kronor. Från kömiljarden har kompensation för köp från bemanningsföretag erhållits med 4,4 miljoner kronor, se övriga intäkter. Övriga kostnader Kostnaderna för köpt vård (garanti- valfrihet- och högspecialiserad vård) uppgår till 9,8 miljoner kronor för perioden vilket är en minskning med 2,7 miljoner kronor eller 21,6 procent vid jämförelse med föregående år. För helår 2013 uppgick kostnaden för köpt vård till 60,7 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen sedan 2010 visar på en nedåtgående trend. Hittills i år har garantivård köpts för 4,2 miljoner kronor för att klara det nationella kravet på tillgänglighet.för hela 2013 uppgick kostnaden för garantivård till 22,4 miljoner kronor som balanserades av en intäkt på från den kömiljarden på motsvarande belopp. Kostnaderna för valfrihetsvård uppgår till 2,3 miljoner kronor för perioden och övrig köpt vård inklusive den högspecialiserade vården till 3,3 miljoner kronor. Nedan ses specifikation av garanti- och valfrihetsvård per specialitet.
Sida 22(27) Kostnaden för köpta laboratorietjänster har ökat mellan åren med 1,3 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 4,7 procent. Budgetavvikelsen uppgår till - 1,6 miljoner kronor. Enligt analys som bygger på de två första månadernas utfall förklaras kostnadsökningen av en volymökning på drygt tre procent som bland annat förklaras av bättre följsamhet till framtagna riktlinjer och vårdprogram. För läkemedel har kostnaderna minskat med 3,9 miljoner kronor eller 3,8 procent mellan åren. De nya rutinerna för hantering av stomiprodukter som infördes i maj 2013 och förändringarna gällande diabeteshjälpmedel från oktober 2013 har inneburit en förskjutning av kostnaderna från läkemedel till medicinskt material. Justerat för dessa förändringar visar läkemedel i stället på en kostnadsökning på 3,1 miljoner kronor. I procent innebär det en ökning med 2,1 procent mellan åren. Budgeten är anpassad till kontoförändringen. Kostnaderna för medicinskt material har ökat med 10,9 miljoner kronor eller 38,5 procent mellan 2013 och 2014. Budgetavvikelsen ligger på - 6,4 miljoner kronor. Orsaken till de ökade kostnaderna är till stor del bokföringsteknisk eftersom stomiprodukter och diabeteshjälpmedel under året bytt konto och nu redovisas som medicinskt material i stället för som tidigare läkemedel. Under 2014 har kostnader för 6,0 miljoner kronor bokförts som medicinskt material. Justerat för detta är kostnadsökningen 4,9 miljoner kronor vilket motsvarar en procentuell ökning med 17,3 procent. Kostnadsökningen beror bland annat på prishöjningar och skillnader i periodiseringar mellan åren. Hyror- och lokalkostnader visar på en budgetavvikelse på - 2,7 miljoner kronor för perioden. Kostnadsökningen mellan åren ligger på 3,5 miljoner kronor vilket motsvarar en procentuell ökning med 6,4 procent. Förklaringen till avvikelserna är att det tillkommit lokalprojekt som inte är budgeterade. Se även punkt 5.4 Investeringar. För övriga kostnader har kostnaderna ökat mellan åren med 3,0 miljoner kronor eller 3,8 procent. I jämförelse med budget är avvikelsen - 6,4 miljoner kronor. Kostnadsökningen förklaras till största delen av ökade IT- och telefonikostnader.
Sida 23(27) Kostnadsutveckling regionalt beslutade besparingar Uppföljningen av de av regionfullmäktige beslutade besparingarna på vissa kostnadsslag visar på att kostnaderna totalt är 0,2 miljoner kronor lägre 2014 jämfört med 2013 för perioden. I procent innebär detta en minskning med 6 procent. Kostnaderna för konsulter och kurser och konferenser minskar men för trycksaker, PR och info har det skett en ökning. Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 1 544 9 839 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 2 057 11 955 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 323 603 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Åtgärder pågår inom samtliga verksamheter för att genomföra framtagna handlingsplaner för 2014. Totalt uppgår den bedömda effekten av handlingsplanerna till 26,1 miljoner kronor varav 9,9 miljoner kronor avser lokaleffektiviseringar. Större delen av åtgärderna bedöms få effekt från kvartal två och framåt. Uppföljningen hittills visar på genomförda kostnadsreduceringar 2014 på 2,0 miljoner kronor varav merparten avser lokaleffektiviseringar. 5.3 Eget kapital Inom SkaS pågår åtgärder för en verksamhet och ekonomi i balans. För 2013 beviljades sjukhuset att disponera 14,0 miljoner kronor av eget kapital för att klara omställningsarbetet för en verksamhet i balans. Då resultatet blev positivt för 2013 har SkaS fått beviljat att överföra användandet av det egna kapitalet till 2014. 5.4 Investeringar Totalt beräknas 2014 års investeringsnivå uppgå till 70 miljoner kronor. Investeringarna uppgår till och med mars till 4,0 miljoner kronor. Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner och lokalförändringar. Under 2014 kommer de flesta större investeringarna att utgöras av återinvestering i medicinsk utrustning enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är röntgenutrustning 11 miljoner kronor, ambulanser 7 miljoner kronor och operations- och anestesiutrustning 9 miljoner kronor. Totalt uppgår utbytesplanen till 48 miljoner kronor. Andra större poster är inköp av icke medicinsk utrustning i samband med lokalförändringar. Här är möbler den största posten med 20 miljoner kronor. SkaS står inför flera stora lokalinvesteringsprojekt. Exempel på projekt som påbörjats är ny vårdbyggnad för barn- och kvinnocenter (BK-huset) i Skövde, fortsatt PCB-sanering av vårdavdelningar i Skövde, evakueringspaviljong i Skövde, färdigställande av akutmottagning och gemensam mottagning i Lidköping och Mariestad.
6. Bokslutsdokument och noter Sida 24(27)
Sida 25(27)
Sida 26(27)
Sida 27(27)
Susanne Larsson Pär Johnson Lisbeth Jinnestål Fernow
Susanne Larsson Pär Johnson Lisbeth Jinnestål Fernow
Susanne Larsson Pär Johnson Lisbeth Jinnestål Fernow