GÖTEBORGS STAD VÄSTRA GÖTEBORG Dalaskolan Dalaskolans handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 1
Innehållsförteckning Så säger lagen s 3 Mål och vision s 4 Ansvarsfördelning s 4 Förebyggande arbete s 5 Arbetssätt för att ta fram planen s 6 Utvärdering av årlig plan för 2013/2014 s 7 Nuläge s 7 Riktade åtgärder för läsåret s 8 Åtgärder och ansvarsfördelning när det ändå händer s 9 Bilagor I Trivselenkät åk 1-2 s 10 I Definitioner och begrepp, ur Allmänna råd och kommentarer s 11-12 II Blankett: Rutin och dokumentation vid upptäckt av diskriminering, trakasseri eller kränkning. s 13 2
Så säger lagen Vilket arbete skolan ska driva för att motverka diskriminering, trakasseri och kränkande behandling regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) http://www.sweden.gov.se/sb/d/110/a/111986 och Skollagen (2010:800) http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#k6. Arbetet styrs också av läroplanen, Lgr 11. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och trakasseri på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen säger också att skolan ska arbeta förebyggande för att motverka diskriminering eller trakasserier, samt upprätta en plan för arbetet. I Skollagens kapitel 6 står att kränkande behandling, ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet, är förbjuden. Även mot kränkningar skall skolan arbeta förebyggande och upprätta en plan med riktade åtgärder. Elever i Dalaskolan omfattas av lagarna. 3
Mål och vision I Dalaskolan vill vi skapa en miljö där hänsyn och ömsesidig respekt präglar bemötandet mellan alla i skolan. Vi vill bidra till att eleverna utvecklas positivt och är väl rustade att möta framtiden, med bra kunskaper, färdigheter och goda värderingar. Alla beslut och förändringar inkluderar perspektivet att ingen blir diskriminerad enligt lagens beskrivning. Dalaskolan är en plats utan diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkningar är förbjudna i skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka kränkande behandling årligen upprätta en plan som beskriver arbetet för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkningar, samt att utvärdera den om skolan får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkningar se till att utredning görs och att åtgärder vidtas se till att Dalaskolans personal har ett gemensamt system för hur man dokumenterar anmäld eller upptäckt av diskriminering, trakasseri eller kränkning, enl bil 3 kontakta annan myndighet vid behov Lärare, förskollärare, fritidspedagoger och annan personal Det är lärares, förskollärares, fritidspedagogers och annan personals ansvar att: följa denna plan bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt ifrågasätta och reflektera över vilka normer och värderingar hon/han förmedlar genom sin undervisning och övriga agerande och sträva efter likabehandling fri från diskriminering, trakasserier eller kränkningar se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasseri eller kränkning misstänks, upptäcks eller anmäls dokumentera misstänkt eller upptäckt diskriminering, trakasseri eller kränkning och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av diskriminering, trakasseri eller kränkning, där den enskilde läraren, förskolläraren, fritidspedagogen eller annan personal är berörd, följs upp Lärare, förskollärare och fritidspedagoger arbetar regelbundet med värdegrundsarbetet i sin klass/grupp Elever Det är varje elevs ansvar att: bemöta elever och personal på ett respektfullt sätt berätta om diskriminering, trakasseri eller kränkning förekommer i skolan vid upplevt dåligt bemötande, både från elever och vuxna, berätta det för en vuxen för att få hjälp 4
Förebyggande arbete Vi främjar och förebygger genom att: Klasserna arbetar aktivt och regelbundet med attityder, samtalar om tolerans, olikheter och att vara en god kamrat. Det görs inom olika arbetsområden men också genom värderingsövningar, vänskapsövningar och etiska samtal. Klassråd, fritidsråd och elevråd tar upp diskussion om normer och värden. Skolan har gemensamma trivselregler, samverkade med eleverna och väl kända av alla. Skolan har ett kompisteam bestående av pedagoger som rektor utser och som ges möjlighet till relevant fortbildning. Kompisteamet hjälper till i det förebyggande arbetet och stödjer och hjälper elever och pedagoger i akuta situationer. Från år tre utses två kamratstödjare i varje klass som med hjälp av kompisteamet kan stötta sina kamrater. Kompisteamet träffar kamratstödjarna regelbundet. Den pedagog som är ansvarig för en elevgrupp meddelar berörda (exempelvis vårdnadshavare och andra vuxna i skolan) om vad som händer i skolan och på fritids. Informationen ska vara både fortlöpande och när problem uppstår. Pedagogen dokumenterar. Vuxna finns ute på raster. Vårdnadshavare informeras om skolans plan för att motverka diskriminering, trakasseri eller kränkning. En trivselenkät genomförs varje år med eleverna. Resultaten följs upp klassvis och vid behov agerar kompisteamet. På ett strukturellt plan påverkar resultatet nästa läsårs förebyggande arbete. Alla pedagoger skall ge akt på att man ger flickor och pojkar samma möjligheter i verksamheten och att man utmanar ev könsroller. Inom personalgruppen återkommande diskutera och reflektera över sin egen roll och hur egna värderingar kan påverka värdegrundsarbetet. Klassläraren tar upp planen i klassen varje läsår. Planen finns tillgänglig för alla föräldrar på Hjärntorget och Dalawebben. 5
Arbetssätt för att ta fram årlig plan för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling Uppföljning av riktade åtgärder 2013/2014 och den trivselenkät som skolans Kompisteam genomförde läsåret 2013/2014 bildar de underlag för de områden vi planerar att arbeta vidare med detta läsår. Tillsammans med elevrådets styrelse tar rektor och representant från Kompisteamet fram förslag på områden som bör fokuseras innevarande läsår. Förslagen diskuteras sedan klassvis och klassens synpunkter förs vidare till elevrådet, klassföreståndaren ansvar för att diskussionen genomförs i god tid till elevrådet. Förslagen diskuteras också av personalen vid respektive Husmöte eller arbetsplatsträff, rektor ansvarar för genomförandet. En grupp bestående av rektor och representanter från Kompisteamet går igenom förslagen och beslutar vilka frågor/områden som skall ingå i årets plan. Planen färdigställs och presenteras i september 2014. I slutet av vt 2015 genomförs en ny nulägesbeskrivning utifrån analys av genomförd trivselenkät för läsåret 2014/2015, i samband med detta utvärderas de åtgärder som genomförts under läsåret 2014/2015. 6
Utvärdering av prioriterade frågor läsåret 2013/2014 I Mål: Inga kränkningar på nätet Så här gör vi: Samtal med eleverna, information till föräldrarna. Ansvarig: Alla pedagoger. Länktips: www.krankt.se, www.nosapanatet.se Så här mäter vi måluppfyllelse: Trivselenkät och utvecklingssamtal. Resultat: En kränkning på nätet har kommit till kompisteamets kännedom. Den behandlades av kompisteamet och har inte upprepats. II Mål: Trygga elever på rasten Så här gör vi: Rastvärdar, speciellt riktad till fotbollsplanen och till undanskymda platser på skolgården. Träna olika lekar inom klassen och på fritids. Ansvarig: Klasslärare och fritidspedagog. Så här mäter vi måluppfyllelse: Trivselenkäten och samtal på klassråd. Resultat: En del fritids har börjat träna olika lekar på skolgården. Enligt trivselenkäternas resultat är det fortfarande många elever som känner sig otrygga på fotbollsplanen och bakom Stora Dala. Dessutom uttrycker flera elever i varje klass på mellanstadiet att vuxna inte ingriper när det behövs. III Mål: Att barnen på Dalaskolan känner att de kan prata om hur de har det i klassen, med kompisar och vuxna. Så här gör vi: Regelbundna samtal i klassen för att ventilera det som behövs. Ansvarig: Klassläraren Så här mäter vi måluppfyllelse: Trivselenkät Resultat: Många elever i klasserna på mellanstadiet tycker inte de har samtal om hur de har det i klassen. Nuläge Eleverna trivs i sin skola och majoriteten känner förtroende för kamrater och vuxna. De områden som sticker ut finns med i riktade åtgärder. Flera av de yngre eleverna känner fortfarande otrygghet vid raster, speciellt på fotbollsplanen och bakom Stora Dala. Många elever uttrycker att de vill prata mer om hur de har det i klassen. Träning av olika skolgårdslekar har kommit igång framförallt på fritids. Förmiddagsrasten har delats upp så att alla barnen inte är ute samtidig. Vi behöver vara fortsatt observanta på risken för kränkningar på nätet. 7
Riktade åtgärder för läsåret 2014/2015 I Mål: Trygga elever på rasten Så här gör vi: Rastvärdar, speciellt riktad till fotbollsplanen och till undanskymda platser på skolgården.träna olika lekar inom klassen och på fritids. Ansvarig: Alla pedagoger Så här mäter vi måluppfyllelse:trivselenkäten och utvecklingssamtal. II Mål: Att barnen på Dalaskolan känner att de kan prata om hur de har det i klassen,med kompisar och vuxna. Så här gör vi:regelbundna samtal i klassen för att ventilera det som behövs. Ansvarig: Klassläraren. Så här mäter vi måluppfyllelse: Trivselenkät. 111 Mål: Inga kränkningar på nätet Så här gör vi:samtal med eleverna Ansvarig: Alla pedagoger. Länktips: www.krankt.se www.nosapanatet.se Så här mäter vi måluppfyllelse:trivselenkäten och utvecklingssamtal 8
Åtgärder och ansvarsfördelning när det ändå händer Vid upptäckt av diskriminering, trakasseri eller kränkning: Elev som upplever sig kränkt vänder sig till en vuxen som eleven känner förtroende för, t ex klassföreståndare, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, rektor eller annan vuxen. Vårdnadshavare som misstänker kränkningar vänder sig också till uppräknade personer. Det är viktigt att den vuxne tar eleven på allvar. Om den vuxne inte kan lösa eller reda ut en händelse kontaktas kompisteamet, som tar över utredning, dokumentation och uppföljning om de inblandade är elever. Är en vuxen inblandad lämnas frågan över till rektor för utredning. Vi utreder och åtgärdar diskriminering, trakasseri eller kränkning genom att: I första hand löses/reds situationen ut av den vuxne som ser eller hör om händelsen. Om det inte löses/reds ut lämnas händelsen över till kompisteamet. Kompisteamet har individuella och strukturerade samtal med de berörda eleverna. Samtalen dokumenteras, utvärderas och följs upp De åtgärder som sätts in följs upp och dokumenteras Åtgärder som sätts in bedöms utifrån individ-, grupp- och verksamhetsnivå Vilka åtgärder som vidtas grundas på gjord utredning i det enskilda fallet och riktas både till elev som blivit kränkt som till den eller dem som kränkt. De åtgärder som vidtas skall leda till att kränkningen upphör. Berörda föräldrar informeras Vid mer omfattande utredning används blanketten: Rutin och dokumentation vid upptäckt av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling bil III Rektor anmäler till huvudmannen, som ansvarar för utredning, om personal misstänks kränka elev. Kompisteamet samarbetar med elevhälsoteamet (rektor, psykolog, skolsköterska och specialpedagog). Om kränkning som begås på fritiden påverkar arbetet eller fortsätter i skolan kontaktar klassföreståndaren berörda föräldrar för ett gemensamt agerande Vid misstanke om att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp eller skydd anmäls det till socialtjänsten Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrättas Arbetsmiljöverket Telefonnummer: Rektor 366 14 21, 072-5391596 Expedition 366 14 20 Specialpedagog 366 14 32 Skolsköterska 366 14 25 9
Trivselenkät Bilaga I Hur trivs du i skolan? Det är viktigt att du trivs i skolan. Ingen ska känna sig ensam. Andra får inte vara dumma mot dig. Alla ska uppmuntra och hjälpa varandra. Du ska berätta det som är viktigt för dig. Nu ska du få visa hur du känner dig vid olika tillfällen. Sätt en ring om eller måla med färg på den gubbe, som visar hur du känner dig vid de olika frågorna. flicka pojke klass: 1 Hur känns det när du tänker på att gå till skolan? 2 Hur känns det när du är i korridoren och väntar på att få komma in i klassrummet? 3 Hur känns det när du tänker på lektionerna? 4 Hur känns det när du tänker på kort-rasten? 5 Hur känns det när du tänker på långrasten? 6 Hur känns det när du tänker på omklädningsrummen på idrotten? 7 Hur känns det när du tänker på att duscha efter idrottslektionen? 8 Hur känns det när du tänker på dina klasskamrater? 9 Hur känns det när du tänker på de vuxna i skolan? 10 Hur känns det när du ska gå till fritidshemmet? 11 Hur känns det när du ska gå till bamba? 12 Blir du retad ja nej 13 Retar du någon? ja nej 14 Slår någon dig? ja nej 15 Slår du någon? ja nej 16 Har du någon att vara med på rasten? ja nej 17 Låter du andra vara med i din lek på rasterna? ja nej 10
Bilaga II Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. 28 Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning 11
som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen. Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. (ur Allmänna råd och kommentarer: För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket 2009) 12
GÖTEBORG STAD Västra Göteborg Dalaskolan (Upprättad 2010-06-07 Reviderad 2012-09-10) Bilaga III Rutin och dokumentation vid upptäckt av diskriminering, trakasseri eller kränkning I första hand görs utredningen inom klassens/gruppens ram av klassföreståndare, förskollärare eller fritidspedagog. Utredningen lämnas till rektor för bedömning. Om situationen inte klaras upp lyfts frågan till Kompisteamet, bedömning av eventuell anmälan till annan myndighet görs av rektor. Datum för kännedom om händelsen/kränkningen Datum för händelsen/kränkningen Vilka är inblandade? Utredning/vad har hänt? Rektors bedömning Åtgärder som vidtas för att händelsen inte skall upprepas Datum då berörda föräldrar informerats Hur kommer åtgärden/åtgärderna att följas upp? Datum för uppföljning Resultat av uppföljning Person som upprättat dokumentationen: Befattning Vid behov görs också en tillbudsanmälan. 13
14