Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2012/2013 Verksamhetsområde förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater Arbetet i verksamheten Förskolan har de senaste åren bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete med fokus på läroplansuppdragen. Aktiviteterna i verksamheten planeras i ökande utsträckning med utgångspunkt i läroplansuppdragen, samtidigt som vardagssituationerna medvetet används som utgångspunkt för lärande. Parallellt med detta har förskolorna aktivt arbetat med att utveckla pedagogernas förhållningssätt, bland annat genom utbildning i ICDP 1. Man eftersträvar och intar ett förhållningssätt som innebär att man är tillåtande och inlyssnande mot barnen samt medvetet närvarande för att kunna stödja barnen i deras utveckling i leken och i vardagliga situationer. Känslor och företeelser benämns och bekräftas. Detta förhållningssätt främjar barnens allsidiga utveckling och ger dem ökad möjlighet till inflytande och delaktighet. Det främjande förhållningssätter innebär också att pedagogerna vinnlägger sig om att vara goda förebilder. Förskolorna bedrivet ett aktivt värdegrundsarbete. Det material som används för dokumentation av språkutvecklingen, TRAS 2, och annan pedagogisk dokumentation synliggör också barnens sociala utveckling och samspel. Många förskolor förstärker också arbetet med barn- 1 International Development Program, Vägledande samspel 2 Tidig registrering av språkutveckling, ett material för dokumentation på gruppnivå 2
ens utveckling med TAKK 3 och eller konkret material som exempelvis bilder och sociala berättelser. Pedagogerna tränar medvetet de kommunikativa förmågorna och samspelet mellan barnen. Man för planerade och spontana samtal om vad det innebär att vara en god kamrat, hur man ska vara mot varandra och om hur man kan göra för att lösa konflikter. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt verktyg i värdegrundsarbetet och i arbetet mot kränkande behandling. Även fasta rutiner och tydlig struktur ger stabilitet och trygghet i barngrupperna. Pedagogerna arbetar medvetet med att lyfta fram och uppmuntra positiva beteenden och att stärka det enskilda barnet, så att det får möjlighet att vara sitt bästa jag i olika situationer. Samtidigt försöker man ge barnen verktyg, såsom stopphanden, för att avstyra situationer som kan upplevas som obehagliga. Man strävar också efter att ge dem verktyg för konfliktlösning. Rörelse inne och ute uppmuntras. Utevistelse är en naturlig del av verksamheten, och flera förskolor inriktar aktivt verksamheten mot utomhusaktiviteter i stor utsträckning. Genom planerade utomhusaktiviteter bekantar sig barnen också med naturen i närområdet. Pedagogerna för samtal med barnen om vikten av att värna miljön och om respekt för djur och natur. Man bedriver ett aktivt miljöarbetet genom exempelvis skräpplockning, källsortering och, där förutsättningarna finns, kompostering. Barngrupperna delas ofta in i smågrupper, efter till exempel ålder eller behov och intressen, för att pedagogerna ska kunna möta barnen på en mer individuell nivå. Barnen ges ofta möjlighet att välja lekmateriel eller önska aktiviteter. Inflytande och delaktighet främjas och synliggörs genom olika pedagogiska strukturer såsom bildpresentation av lekmateriel samt aktivitetstavlor. Resultat Trygghet och socialt samspel i barngruppen Pedagogerna bedömer att de allra flesta barn trivs, är trygga och har kamrater. De har utvecklat sin empatiska förmåga och visar varandra omtanke och hjälper varandra. De kan både be om och ta emot hjälp av varandra. Flera barn använder stopphanden vid situationer som de ogillar. Många av de äldre barnen har utvecklat en god förmåga att lösa konflikter på egen hand, och när de inte klarar detta ber de pedagogerna om hjälp. Barnen vågar i stor utsträckning uttrycka sin vilja och sina åsikter. Femårsenkäten styrker pedagogernas bedömning att barnen i allmänhet trivs på sin förskola. Den visar att barnen tycker om att vara på förskolan (96 %), ett något förbättrat resultat jämfört med 2012 års enkät. Flickorna är något mer positiva till sin förskola än pojkarna. Femårsenkäten styrker också att barnen i stort upplever att de har kamrater (85-98 %). Här har resultatet dock gått ner något mellan 2012 och 2013. Flickorna upplever i något högre grad än pojkar att de vanligtvis har kamrater på förskolan (87 resp. 84 %). 3 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, tecken som stödjer den verbala kommunikationen 3
Föräldraenkäten pekar även den på att förskolorna har ett gott socialt klimat. Föräldrarna upplever i mycket hög grad (NKI 85 4 ) att barnen bemöts med respekt och hänsyn i förskolan. Resultatet är dock något lägre än tidigare. Omsorg om närmiljön Barnen plockar gärna skräp och tar ibland själva initiativ till detta. De är engagerade i källsortering och, när möjlighet ges, kompostering. Barnen är intresserade av djur och natur, och många har fått en ökad insikt om naturens kretslopp. De är i stort sett positiva till lek och aktiviteter utomhus. Barnens omsorg om lekmateriel ute och inne behöver dock förbättras. Barnens inflytande och delaktighet Pedagogerna bedömer att barnen har stora möjligheter att påverka aktiviteterna under dagen genom att de ges möjlighet att välja lekmateriel eller önska aktiviteter. Barnen tar ofta egna initiativ till aktiviteter, och pedagogerna verkar för att barnen inte ska behöva avbryta sin lek i onödan. Barnen är vana vid att fritt kunna uttrycka sin vilja och sina åsikter. Femårsenkäten styrker att barnen upplever att de har ett relativt gott inflytande. Drygt hälften av barnen (61 %) tycker att de vuxna bryr sig om vad de tycker, och ytterligare 30 % tycker att de gör det ibland. Barnens upplevele av inflytande har också ökat jämfört med 2012 års enkät. Det är fler pojkar än flickor som upplever att de har ett gott inflytande, men det är också fler pojkar än flickor som upplever att de inte har något inflytande alls. Även föräldraenkätens resultat tyder på att barnen har goda möjligheter till delaktighet och inflytande (NKI 75). Resultatet är dock lägre än tidigare. 4 NKI (nöjd-kund-index) är ett sammanvägt värde för nöjdhet, där värdena kan ligga mellan 0 och 100. Värdet 0-40 innebär ej godkänd (inte alls nöjd), 41-54 innebär ganska nöjd, 55-74 innebär nöjd och 75-100 innebär mycket nöjd. 4
Resultatöversikt Resultatöversikt 2013 2012 2011 2010 Barn Femåringar som trivs på förskolan, % 96 95 96 - Femåringar som upplever att de har kamrater, % 98 100 97 - Femåringar som upplever att de vuxna bryr sig om vad de 91 86 85 - tycker, % Personal Gemensam barnsyn utifrån styrdokumenten % - 99-100 97 4,02* Förhållningssätt som främjar utveckling och lärande, egna förskolan, % Diskussionerna handlar ofta om normer och värden, % Diskussionerna handlar ofta om barns inflytande, % Barnen bemöts med respekt och hänsyn, NKI Barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande, NKI - 100 99 - - 95 88 - - 91 85 - - 83 8,26** 79-66 6,99** 64 Föräldrar Barnen bemöts med respekt och hänsyn, NKI - 85 8,87** 87 Barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande, NKI - 75 8,11** 81 * Medelvärde, max 5, något annorlunda frågeställning ** Medelvärde, max 10 Ur femårsenkäten: 5
6
Analys och bedömning Resultatutveckling och måluppfyllelse Trygghet och socialt samspel i barngruppen Barngruppens utveckling vad gäller trygghet och socialt samspel under perioden 2012-2013 har varit huvudsakligen positiv. Måluppfyllelsen 5 bedöms som huvudsakligen god. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Omsorg om närmiljön Barngruppens utveckling vad gäller omsorg om närmiljön under perioden 2012-2013 har varit huvudsakligen positiv. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande i stort, men nivån varierar mellan enheterna. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Barnens inflytande och delaktighet Barngruppens och verksamhetens utveckling vad gäller inflytande och delaktighet under perioden 2012-2013 är oklar och varierar mycket mellan enheterna. Den totala måluppfyllelsen kan därmed inte bedömas, eftersom variationen mellan enheterna är stor. För skälen till bedömningen hänvisas till respektive enhets kvalitetsanalys. Påverkansfaktorer Verksamheten präglas i stor utsträckning av ett tryggt och gott pedagogiskt klimat som främjar barnens utveckling. Vad som främst har påverkat resultatutvecklingen och måluppfyllelsen varierar mellan förskoleenheterna. Inom förskolan har man dock generellt medvetet arbetat med utveckling av pedagogernas förhållningssätt, bland annat genom utbildning i ICDP, under ett antal år. Man eftersträvar och intar ett förhållningssätt som innebär att man är tillåtande och inlyssnande mot barnen samt medvetet närvarande för att kunna stödja barnen i deras utveckling i leken och i vardagliga situationer. Flera förskolor lyfter också fram att man under den senaste tiden fått mycket god och relevant kompetensutveckling inom olika områden som man nu vill omsätta i praktisk handling i arbetet med barnen. Verksamheten har under senare år också fått ett ökande läroplansfokus, och fler av läroplanens målområden har berörts på ett mer systematiskt sätt. Personalenkäten visar att pedagogerna i sin självskattning i mycket stor utsträckning upplever att de har en barnsyn som stämmer överens med styrdokumenten samt ett förhållningssätt som främjar barnens utveckling och 5 Måluppfyllelsen bedöms här och nedan i relation till både de statliga och de kommunala målen 7
lärande. Man är också nöjd med hur man visar barnen respekt och hänsyn. En stor majoritet uppger dessutom att diskussionerna i verksamheten ofta handlar om normer och värden. Även barnens möjlighet till delaktighet och inflytande får stort utrymme i diskussionerna. Pedagogerna är dock mindre nöjda med den grad av delaktighet och inflytande barnen faktiskt har. Resultaten har ändå generellt förbättrats mellan 2010/2011 och 2012, vilket tyder på att det medvetna arbetet med att förankra styrdokumenten och ett främjande förhållningssätt har fått genomslag i förskolans vardagsarbete. Föräldraenkäten visar att föräldrarna är mycket nöjda med hur personalen visar barnen respekt och hänsyn och med barnens möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultaten är något högre än i personalens självskattning, vilket skulle kunna förklaras av att personalen dels har större inblick i vardagens alla situationer, dels ställer höga, professionella krav på hur de bemöter barnen samt på hur de främjar barnens delaktighet och inflytande. Dock är resultaten lägre än i föräldraenkäten 2010. En möjlig orsak är att föräldrar i dag trots allt ställer högre krav på verksamheten i dessa frågor än tidigare. Hinder för verksamhetsutveckling och arbetet med lärandeuppdraget som flera förskolor lyfter fram är att barngrupperna kan vara stora och att det ibland kan vara en ojämn fördelning av barn i grupperna utifrån ålder och utvecklingsbehov. Fördelningen av barn på de olika förskolorna och avdelningarna påverkar arbetets inriktning och fokus, vilket i några fall tycks ha lett till att vissa läroplansområden kommer i skymundan på bekostnad av andra. Pedagogerna kompenserar dock i möjligaste mån för dessa omständigheter genom att exempelvis regelbundet arbeta med indelning av barnen i smågrupper och tvärgrupper för att bättre kunna möta deras intressen och behov. Slutligen bör framhållas att det kan finnas en viss osäkerhet i bedömningen av hur verksamheten utvecklats och av måluppfyllelsen på grund av att implementering av en ny modell för systematiskt kvalitetsarbete pågår. Detta kan ha påverkat lägesbedömningen såväl på respektive enhet som på övergripande nivå. Starka sidor De framgångsfaktorer som främst kan urskiljas är det pedagogiska klimatet utifrån pedagogernas flexibla och tillåtande förhållningssätt med stöd av ICDP. Pedagogerna för aktiva och regelbundna samtal om värdegrunden. Verksamheten präglas därmed i hög utsträckning av att barnen trivs, är trygga, har kamrater och har utvecklat sin förmåga att samspela med omgivningen. Många visar god omsorg om närmiljön och har ett gott inflytande över sin vardag i förskolan. Utvecklingsområden Förskolornas bedömning av egna utvecklingsområden varierar. Områden som lyfts fram av många förskolor är behovet av att fortsätta och vidmakthålla arbetet med förhållningssätt utifrån ICDP. Flera förskolor nämner utveckling av arbetet med barnens inflytande och delaktighet, både i vardagen samt i arbetet med pedagogisk dokumentation respektive planen mot diskriminering och kränkande behandling. Även utvecklingsbehov vad gäller barnens samspel och förmåga till konfliktlösning samt omsorg om närmiljön framkommer. På förvaltningsövergripande nivå är utveckling av arbetet utifrån ICDP ett prioriterat område. I femårsenkäten är barnens upplevelse av delaktighet och inflytande den fråga som har lägst genomsnittligt resultat, och det är ett område som skulle kunna utvecklas. 8
Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Övergripande utvecklingsområden för förskolan det närmaste året är fortsatt utveckling av arbetet utifrån ICDP samt att påbörja arbetet med inkludering. Alla medarbetare får utbildning i bemötande av barn med olika behov. Dessa områden ska ingå i kompetensutvecklingsplanen, som kommer att revideras för kommande period. Den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete ska implementeras och arbetet med likvärdig bedömning påbörjas. Samtlig personal kommer att få grundläggande utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Se i övrigt respektive förskolas kvalitetsanalys. Utvärderingsmetod Underlag för bedömning kommer att hämtas från enheternas kvalitetsanalyser samt de enkäter som genomförs med femåringarna, personalen och föräldrarna. I kvalitetsanalyserna kommer att efterfrågas hur barngruppen utvecklats inom de olika målområdena och hur enheterna bedömer sin måluppfyllelse i relation till de nationella och kommunala målen. I femårsenkäten kommer att efterfrågas om barnen trivs på sin förskola, om de har kamrater och om de upplever att de vuxna på förskolan lyssnar till deras åsikter. I personalenkäten kommer att efterfrågas hur medarbetarna skattar barn- och människosynen i personalgruppen och hos sig själva, i vilken utsträckning medarbetarna har ett främjande förhållningssätt, hur nöjda medarbetarna är med sitt bemötande av barnen utifrån respekt och hänsyn, hur nöjda de är med barnens möjligheter till delaktighet och inflytande på förskolan samt i vilken utsträckning läroplanens mål om normer och värden respektive barnens inflytande och delaktighet diskuteras i verksamheten. I föräldraenkäten kommer att efterfrågas i vilken utsträckning föräldrarna upplever att barnen bemöts med respekt och hänsyn samt hur nöjda de är med barnens möjligheter till delaktighet och inflytande. Framtiden och verksamhetsutveckling På längre sikt kommer förskolans verksamhetsutveckling att vara inriktad på inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. De olika personalkategoriernas uppdrag och ansvar kommer att ses över och förtydligas. Förutsättningar för pedagogisk dialog mellan förskolorna inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska utvecklas. Samverkansstrukturer med förskoleklass och fritidshem för övergången från förskola ska utvecklas. 9
Kompetensutveckling Många förskolor lyfter fram behov av fortsatt kompetensutveckling inom ICDP. Även kompetensutvecklingsbehov vad gäller digitala lärverktyg framkommer, liksom för pedagogisk dokumentation. Många förskolor lyfter också fram vikten av pedagogisk utvecklingstid som kompetensutvecklingsinsats. I den gemensamma kompetensutvecklingen för förskoleverksamheten är nedanstående områden prioriterade för perioden 2012-2014. Förhållningssätt ICDP Vägledande samspel Stödja, utmana och vägleda barnet utifrån barnets egna behov, intressen och initiativ. FramKaNT - Framtidens Karlskoga Naturvetenskap och Teknik En kommunsatsning från förskola till forskning för att få ihop gemensamma arbetssätt och synsätt inom områdena matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik samtidigt som samverkan med näringslivet kring kunskapsbildningen stärks. Hans Persson föreläser om naturvetenskap och teknik för förskola och F-6 tisdag i vecka 44 2012. PIM, Praktisk IT- och mediekompetens Främja utveckling och användning av informationsteknik i förskolan genom delmomenten Hantera, Söka, Skriva, Kommunicera, Bild och Presentera. Arbetsmiljö Brandskyddsutbildning - pågår fortlöpande för all personal HLR under hösten 2012 påbörjas utbildningen med deltagare från varje förskoleområde. Internationalisering Kontakter finns med bl.a. Skottland, Norge och Island. Interkulturell förståelse, värdegrundsarbete, hållbar utveckling, språkkunskaper, ökad måluppfyllelse. Verksamheten utformar eget upplägg. Metoder: Pedagogisk dokumentation, IT, TAKK, Lekarbete Perspektiv: Språklig utveckling, matematik, teknik och naturvetenskap Genus Utevistelse/utemiljö 10
Relaterade dokument: Kvalitetsanalys Normer och värden 2012/2013 för förskolorna: Blåhaken Blåklinten Bråten Gullvivan Humlan Kompassen Loviselund Lärkan Mårbacka Myran Prästkragen Räven Rödhaken Rödluvan Sandmo Sandtorpet Sjölyckan Skogsduvan Smeden Solbringen Trollet Ugglan Vitsippan Vallmon Åskullen Ängen 11